Månadsuppföljning oktober 2017, Vallentuna kommun 11 KS

Transkript

1 Måadsuppföljig oktober, Valletua kommu 11 KS.151 3

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammaträdesprotokoll Kommustyrelses arbetsutskott Måadsuppföljig oktober, Valletua kommu (KS.151) Beslut Kommustyrelses arbetsutskott föreslår att kommustyrelse godkäer måadsuppföljige. Äredebeskrivig Det bokförda resultatet för Valletua kommu per 31 oktober är -327,2 miljoer kroor och -391,5 miljoer kroor eligt balaskravet. Till följd av att Valletua kommu igått avtal iom Sverigeförhadlige visar progose för kommue ett uderskott. Samtidigt uppstår e positiv effekt vid försäljig av aktier och iförade av kompoetavskrivig. Progose för årets resultat är -322,8 miljoer kroor och -387,2 miljoer eligt balaskravet. Avtalet om medfiasierig för utbyggad av Roslagsbaa till T-cetrale omfattar för Valletua kommu 394,0 miljoer kroor. Kostader för medfiasierig resultatförs det år då avtalet uderteckas och hateras iom kommues eget kapital. Kommue har ett bra eget kapital seda tidigare år och efter att det miskar kommer det successivt att öka kommade år. Avtalet räkas upp med kosumetprisidex (KPI) frå jauari. till och med oktober är e fiasiell kostad på 13,3 miljoer kroor. Valletua kommu har avyttrat samtliga aktier i Elverket AB. Aktieförsäljige påverkar resultatet positivt med 64,3 miljoer kroor. Skatteitäkter och bidrag förvätas ge 0,6 miljoer kroor lägre itäkter ä budget. Skatteitäktera är lägre me det kompeseras ästa helt av e ökig av geerella statsbidrag och utjämig, som till stor del beror på ett geerellt statsbidrag för ökat bostadsbyggade. Nämdera visar sammataget ett överskott om 1,9 miljoer kroor jämfört med budget. Iförade av kompoetavskrivig förvätas ge ett överskott på 15,4 miljoer kroor. Samtidigt visar fler av ämdera uderskott. I jämförelse med progose i delåret, som visade ett uderskott hos ämdera på -15,8 miljoer kroor, är det 17,7 miljoer kroor bättre. Yrkade Ordförade, Parisa Liljestrad (M), yrkar att kommustyrelses arbetsutskott föreslår att kommustyrelse godkäer måadsuppföljige. Beslutsgåg Ordförade, Parisa Liljestrad (M), ställer propositio på sitt eget yrkade och fier att kommustyrelses arbetsutskott beslutar i elighet därmed. Beslutsuderlag 1. Måadsuppföljig oktober, Valletua kommu 2. Måadsuppföljig jauari-oktober, Valletua kommu 3. Måadsuppföljig oktober, samtliga ämder Justerades sig Justerades sig Utdragsbestyrkade 14

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammaträdesprotokoll Kommustyrelses arbetsutskott Expedieras till Akte Samtliga ämder Justerades sig Justerades sig Utdragsbestyrkade 25

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS.151 KARIN KILERUD SID 1/2 KOMMUNCONTROLLER KOMMUNSTYRELSEN Tjästeskrivelse Måadsuppföljig oktober, Valletua kommu Förslag till beslut Kommustyrelse godkäer måadsuppföljige. Äredet i korthet Det bokförda resultatet för Valletua kommu per 31 oktober är -327,2 miljoer kroor och -391,5 miljoer kroor eligt balaskravet. Till följd av att Valletua kommu igått avtal iom Sverigeförhadlige visar progose för kommue ett uderskott. Samtidigt uppstår e positiv effekt vid försäljig av aktier och iförade av kompoetavskrivig. Progose för årets resultat är -322,8 miljoer kroor och -387,2 miljoer eligt balaskravet. Avtalet om medfiasierig för utbyggad av Roslagsbaa till T-cetrale omfattar för Valletua kommu 394,0 miljoer kroor. Kostader för medfiasierig resultatförs det år då avtalet uderteckas och hateras iom kommues eget kapital. Kommue har ett bra eget kapital seda tidigare år och efter att det miskar kommer det successivt att öka kommade år. Avtalet räkas upp med kosumetprisidex (KPI) frå jauari. till och med oktober är e fiasiell kostad på 13,3 miljoer kroor. Valletua kommu har avyttrat samtliga aktier i Elverket AB. Aktieförsäljige påverkar resultatet positivt med 64,3 miljoer kroor. Skatteitäkter och bidrag förvätas ge 0,6 miljoer kroor lägre itäkter ä budget. Skatteitäktera är lägre me det kompeseras ästa helt av e ökig av geerella statsbidrag och utjämig, som till stor del beror på ett geerellt statsbidrag för ökat bostadsbyggade. Nämdera visar sammataget ett överskott om 1,9 miljoer kroor jämfört med budget. Iförade av kompoetavskrivig förvätas ge ett överskott på 15,4 miljoer kroor. Samtidigt visar fler av ämdera uderskott. I jämförelse med progose i delåret, som visade ett uderskott hos ämdera på -15,8 miljoer kroor, är det 17,7 miljoer kroor bättre. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KLK@VALLENTUNA.SE 6

5 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS.151 SID 2/2 Hadligar Victor Kilé Kommudirektör Aika Hellberg Ekoomichef Ska expedieras till Akte Samtliga ämder 7

6 Valletua Måadsuppföljig jauari-oktober Valletua kommu 8

7 Iehållsförteckig Ekoomisk aalys...3 Sammafattig...3 Driftredovisig...4 Valletua, Måadsuppföljig jauari-oktober, Valletua kommu 2(7) 9

8 Ekoomisk aalys Sammafattig Ekoomiskt utfall per oktober Det bokförda resultatet för Valletua kommu per 31 oktober är -327,2 miljoer kroor och -391,5 miljoer kroor eligt balaskravet. resultat motsvarade period förra året var 74,9 miljoer kroor och 74,5 miljoer kroor eligt balaskravet. Årsprogos för Till följd av att Valletua kommu igått avtal iom Sverigeförhadlige visar progose för kommue ett uderskott. Samtidigt uppstår e positiv effekt till följd av försäljig av aktier och iförade av kompoetavskrivig. Progose för årets resultat är -322,8 miljoer kroor och - 387,2 miljoer eligt balaskravet. Det är e förbättrig med 27,1 miljoer kroor i jämförelse med de progos som visades i delåret om -349,9 miljoer kroor och -414,2 miljoer kroor eligt balaskravet. Iom rame för Sverigeförhadlige kommer Valletua kommu att medfiasiera e utbyggad av Roslagsbaa till T-cetrale via Odepla. Avtalet om medfiasierig omfattar för Valletua kommu 394,0 miljoer kroor. Avtalet ska räkas upp med kosumetprisidex (KPI) frå jauari. till och med oktober är e fiasiell kostad på 13,3 miljoer kroor. Förädrigar av KPI kommer att påverka kommues framtida fiasiella kostader tills medfiasierige är betald. Kostader för medfiasierig resultatförs det år då avtalet uderteckas. Kostadera hateras iom kommues eget kapital som därmed miskar. Valletua kommu har ett bra eget kapital seda tidigare år och efter att det miskar kommer det successivt att öka uder kommade år. Kommues ekoomiska resultat påverkas av Sverigeförhadlige me utbetalige sker ite förrä åre eligt betaligspla. Kommues likviditet och låebehov påverkas således ite uder. Valletua kommu har avyttrat samtliga aktier i Elverket AB. Aktieförsäljige påverkar resultatet positivt med 64,3 miljoer kroor. Skatteitäkter, geerella statsbidrag och utjämig förvätas ge 0,6 miljoer kroor lägre itäkter ä budget. Skatteitäktera är 16,8 miljoer kroor lägre ä budgeterat me det kompeseras ästa helt av e ökig av geerella statsbidrag och utjämig. E stor del består av ett geerellt statsbidrag för ökat bostadsbyggade med 7,9 miljoer kroor. Nämdera visar sammataget ett överskott. Iförade av kompoetavskrivig förvätas ge ett överskott på 15,4 miljoer kroor. Samtidigt visar fler av ämdera uderskott. Tillsammas blir det ett progostiserat överskott om 1,9 miljoer kroor jämfört med budget. I jämförelse med progose i delåret, som visade ett uderskott hos ämdera på -15,8 miljoer kroor, är det 17,7 miljoer kroor bättre. Valletua, Måadsuppföljig jauari-oktober, Valletua kommu 3(7) 10

9 Driftredovisig Resultaträkig Valletua kommu Verksamhetsblock (mkr) Progos Avvikelse Bokslut Verksamhetes itäkter 264,4 316,0 266,9 2,5 428,6 Verksamhetes kostader , , ,3-400, ,1 Avskrivigar -70,3-56,6-67,0 3,3-62,3 Verksamhetes ettokostader , , ,4-395, ,8 Skatteitäkter 1 557, , ,2-16, ,2 Ge. statsbidrag och utjämig 156,0 136,9 172,2 16,2 174,7 Fiasiella itäkter 0,5 67,4 67,4 67,0 2,4 Fiasiella kostader -17,8-22,7-25,3-7,5-10,7 Periodes resultat (förädrig av eget kapital) 13,3-327,2-322,8-336,2 50,8 Avgår realisatiosvister 0,0 64,3 64,3 64,3-0,4 Periodes resultat el. balaskravet 13,3-391,5-387,2-400,5 50,4 Driftredovisig samtliga ämder Nämd belopp (mkr) Progos Avvikelse Bokslut Kommustyrelse 170,0 114, ,7 14,3 162,8 KS OF 4,0 0,0 0 0,0 4,0 0,0 Bar- och ugdomsämde 148,0 130, ,0-6,0 133,8 Skolpeg 610,7 504, ,5 7,2 577,4 Utbildigsämde 31,3 28, ,2-2,9 20,0 Gymasiepeg 120,9 105, ,0-8,1 128,3 Socialämde 488,6 432, ,6-6,0 451,7 Fritidsämde 52,0 43, ,7 0,3 48,3 Kulturämde 43,4 35, ,4 0,0 42,4 Miljö- och samhällsbyggadsämde 12,5 10, ,5-1,0 13,3 Överförmydarämde 2,8 2,4 86 2,7 0,1 1,9 Summa ämder 1 684, , ,2 1, ,0 Itera poster, övrigt -71,9 326, ,2-400,2-80,3 Nämderas ettokostader exkl. avskrivigar * K = Kostad, I = Itäkt, N = Netto 1 612, , ,4-398, ,7 Valletua, Måadsuppföljig jauari-oktober, Valletua kommu 4(7) 11

10 Valletua, Måadsuppföljig jauari-oktober, Valletua kommu 5(7) 12

11 Kommetarer Kommustyrelse De samlade helårsprogose för kommustyrelse är ett överskott om 18,4 miljoer kroor. Fastighetsavdelige progostiserar ett överskott på 15,4 miljoer kroor som till största dele beror på att avdelige har börjat tillämpa kompoetavskrivig. Kommuledigskotorets verksamheter iklusive kommustyrelses oförutsedda utgifter (KSOF), visar ett överskott på 4 miljoer kroor varav 2 miljoer kroor föreslås bli överförda till bar- och ugdomsämde. Ett förädrat redovisigssätt för åtgärder i Valletuasjö ger e egativ effekt på 1 miljo kroor på årets resultat. Avvikelse beror på att åtgärdera kommer att frå år hateras iom driftredovisige meda budget fis iom ivesterig. Frå och med år 2018 kommer budget iarbetas iom drifte. Bar- och ugdomsämde Bar- och ugdomsämdes budget består av flera delar. E fast budgetram omfattade 148,0 miljoer kroor, 17 resultateheter som är itäktsfiasierade, samt budgete för skolpeg som omfattar 610,7 miljoer kroor. Progose för är att de fasta rame till följd av e dom gör ett uderskott på 2,0 miljoer kroor, som ka utjämas till e budget i balas uder förutsättig att kommufullmäktige skjuter till medel frå KSOF. Skolpege förvätas visa ett överskott på 7,1 miljoer kroor. Progose för resultatehetera är ett uderskott om 4,0 miljoer kroor. Det är e förbättrig i jämförelse med progose i delåret som visade ett uderskott för resultatehetera på 11,0 miljoer kroor. Uderskottet beror till största dele på ökade persoalkostader och ogysamma deligstal (lågt atal elever per lärare) i flera skolor och förskolor. Utbildigsämde Utbildigsämdes budget består av e budgetram omfattade 31,3 miljoer kroor, e resultatehet som är itäktsfiasierad samt e budget för gymasieskolpeg som omfattar 120,9 miljoer kroor. Gymasieskolpege är volymstyrd och baseras på befolkigsprogoser. Progose för utbildigsämdes fasta ram är e budget i balas. Resultatehete Valletua gymasium visar e progos på ett uderskott om 2,9 miljoer kroor. Progose för gymasieskolpege visar ett uderskott på 8,1 miljoer kroor. Progose är osäker och påverkas blad aat av förädrigar i volymera på språkitroduktiosprogrammet samt om och är asylsökade får permaeta uppehållstillståd. Ersättigar frå Migratiosverket har uder jauari till oktober varit högre ä förvätat och bidrar därför till att det progostiserade uderskottet miskat frå 9,0 miljoer kroor i delåret till 8,1 miljoer kroor. Socialämde Socialämdes budgetram för uppgår till 488,6 miljoer kroor. De största blocke är äldreomsorg och fuktiosedsättig LSS, följt av idivid- och familjeomsorg, förvaltigsövergripade och fuktiosedsättig SoL. Progose för socialämde är ett uderskott på 6,0 miljoer kroor. Det är e försämrig i jämförelse med progose i delåret som visade ett uderskott på 3,5 miljoer kroor. Uderskottet förklaras av ökade persoalkostader, fler HVB-placerigar samt placerigar på kosultstödda familjehem och ett ökat ekoomiskt biståd. Itäktera frå Migratiosverket beräkas också bli lägre ä budgeterat, e följd av ädrade ersättigsregler. Fritidsämde Fritidsämdes budget är på 52,0 miljoer kroor. Progose för helåret är ett överskott om 0,3 miljoer kroor. Överskottet kommer frå persoalkostader som har miskat för ugdomsehete samtidigt som admiistratiosavdelige haft ökade persoalkostader. Kulturämde Kulturämdes budget för uppgår till 43,4 miljoer kroor. Helårsprogose visar e budget i balas. Kulturskolas progos visar ett överskott om 0,4 miljoer kroor som kommer av miskade persoalkostader. Samtidigt visar biblioteket och kulturehete ett progostiserat uderskott om sammalagt 0,4 miljoer kroor. Bibliotekets uderskott beror på miskad försäljig och lägre itäktsbidrag samt ökade reparatioskostader. Uderskottet för kulturehete beror på ökade omkostader krig program. Valletua, Måadsuppföljig jauari-oktober, Valletua kommu 6(7) 13

12 Miljö- och samhällsbyggadsämde e för miljö- och samhällsbyggadsämde uppgår till 12,5 miljoer kroor. De samlade helårsprogose för miljö- och samhällsbyggadsämde visar ett uderskott på 1,0 miljoer kroor. Det är e förbättrig i jämförelse med progose i delåret som visade ett uderskott på 2,5 miljoer kroor. Uderskottet kommer frå bygglovavdeliges ökade kostader om 1,5 miljoer kroor för ihyrda kosulter. E tidig progos var att itäkter för dessa ärede skulle täcka kosultkostadera me på grud av de låga juridiska processera i komplexa tillsysärede och förskjutig i ett större bygglovsärede beräkas de större dele av itäktera ikomma först år Samtidigt visar verksamhete bostadsapassig ett progostiserat överskott om 0,5 miljoer kroor då färre stora ärede har ikommit uder. Överförmydarämde e för överförmydarämde uppgår till 2,8 miljoer kroor. Progose för helåret är ett överskott om 0,1 miljoer kroor. Progose baseras på att kostade för övriga köp av huvudverksamhet blir lägre ä budgeterat, samtidigt som itäktera frå Migratiosverket beräkas bli lägre. Äve arvode till förtroedevalda beräkas ge ett midre överskott. Valletua, Måadsuppföljig jauari-oktober, Valletua kommu 7(7) 14

13 Samtliga ämder Måadsuppföljig jauari-oktober 15

14 Iehållsförteckig Kommustyrelse...3 Sammafattig...3 Driftredovisig...4 Bar- och ugdomsämde...14 Sammafattig...14 Driftredovisig...15 Utbildigsämde...25 Sammafattig...25 Driftredovisig...25 Socialämde...28 Sammafattig...28 Driftredovisig...29 Fritidsämde...32 Sammafattig...32 Driftredovisig...32 Kulturämde...34 Sammafattig...34 Driftredovisig...34 Miljö- och samhällsbyggadsämde...36 Sammafattig...36 Driftredovisig...37 Överförmydarämde...40 Sammafattig...40 Driftredovisig...41 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 2(41) 16

15 Kommustyrelse Sammafattig De samlade helårsprogose för kommustyrelses verksamheter är ett överskott på 18,4 miljoer kroor. Fastighetsavdelige progostiserar ett överskott på 15,4 miljoer kroor som till största dele beror på att avdelige har börjat tillämpa kompoetavskrivig. Kommuledigskotorets verksamheter iklusive kommustyrelses oförutsedda utgifter (KSOF), visar ett överskott på 4 miljoer kroor varav 2 miljoer kroor föreslås bli överförda till bar- och ugdomsämde. Ett förädrat redovisigssätt för åtgärder i Valletuasjö ger e egativ effekt på 1 miljo kroor på årets resultat. Avvikelse beror på att åtgärdera kommer att frå år hateras iom driftredovisige meda budget fis iom ivesterig. Frå och med år 2018 kommer budget iarbetas iom drifte. Driftsredovisig kommustyrelse totalt Mkr Progos Avvikelse Bokslut Totalt 174,0 114,7 65,9 155,6 18,4 162,8 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 3(41) 17

16 Driftredovisig Driftredovisig ämdes verksamheter Verksam het (mkr) Kommuledigskotorets verksamheter exkl. KSOF TOTALT Progos Avvikel se Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 4(41) Bokslut K 148,2 116, ,5 2,7 130,9 100, ,8 I -30,7-22, ,9-2,7-20,4-13, ,7 N 117,5 93, ,5 0,0 110,4 87, ,2 Politisk verksamhet K 11,7 8, ,5 0,2 11,3 8, ,6 I -1,1-0,8 73-0,9-0,2-1,1 0,0 0-1,3 N 10,6 8, ,6 0,0 10,2 8, ,4 Kommugemesam verksamhet K 14,8 10, ,1 0,7 13,2 9, ,6 I -0,2-0, ,2 0,0-0,5-0,2 33-0,2 N 14,6 10, ,9 0,7 12,6 9, ,4 Kasli K 9,3 7,3 79 9,3 0,0 10,2 7,1 69 8,6 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 9,3 7,3 79 9,3 0,0 10,2 7,1 69 8,6 Arbetsmarkadsavdelige K 33,4 26, ,9 1,5 21,0 17, ,2 I -21,4-15, ,8-2,5-9,8-6,5 66-9,1 N Ekoomiavdelige 12,0 10, ,0-1,0 11,2 11,3 101 K 14,4 11, ,4 0,0 13,6 10, ,3 I -0,7-0,5 70-0,7 0,0-0,4-0,3 79-0,5 N 13,8 11, ,8 0,0 13,3 10, ,7 HR-avdelige K 12,9 9, ,9 0,0 12,0 9, ,8 I -0,4-0,3 65-0,4 0,0-0,4-0,2 52-0,5 N 12,5 9, ,5 0,0 11,5 8, ,3 IT-avdelige K 16,2 13, ,7-0,5 17,7 12, ,6 I -6,1-5,0 82-6,1 0,0-7,1-4,7 67-5,8 N 10,1 8, ,6-0,5 10,6 7,7 73 9, ,1

17 Verksam het (mkr) Kommuikatio Progos Avvikel se Bokslut K 10,5 7,8 74 9,8 0,7 6,3 5,4 85 6,7 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 10,5 7,8 74 9,8 0,7 6,3 5,4 85 6,7 Närigsliv och markad K 3,6 3,1 86 3,6 0,0 3,4 2,9 85 3,7 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 3,6 3,1 86 3,6 0,0 3,4 2,9 84 3,7 Kommu och samhällsskydd K 1,7 1,3 76 1,6 0,1 2,3 1,8 76 2,2 I -0,8-0,7 84-0,8 0,0-1,1-1,1 96-1,2 N 0,9 0,6 69 0,8 0,1 1,2 0,7 57 1,0 Räddigstjäst K 19,7 16, ,7 0,0 20,0 15, ,5 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 19,7 16, ,7 0,0 20,0 15, ,5 Verksam het Mkr Kommustyrelses oförutsedda utgifter (KSOF) Progos Avvikel se Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 5(41) Bokslut K 4,0 0,0 0 0,0 4,0 4,3 0,0 0 0,0 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 4,0 0,0 0 0,0 4,0 4,3 0,0 0 0,0 * K = Kostad, I = Itäkt, N = Netto Kommetar Helårsprogose för kommuledigskotorets verksamheter, iklusive kommustyrelses oförutsedda utgifter (KSOF), visar ett överskott på 4 miljoer kroor. Hela överskottet avser KSOF, varav 2 miljoer kroor föreslås överföras till bar- och ugdomsämde. Iom kommuledigskotorets verksamheter fis kostadsökigar iom vissa delar och för att klara e budget i balas har åtgärder vidtagits. Kommugemesam verksamhet I de kommugemesamma verksamhete igår kommudirektör, utveckligs- och ärigslivschef samt stab. Progose visar ett överskott på 0,7 miljoer kroor som skapats geom åtgärder och e stram budgethållig. Arbetsmarkadsavdelige Arbetsmarkadsavdelige (AMA) arbetar med arbetsmarkadsåtgärder geom att asvara för att admiistrera, matcha och erbjuda (subvetioerade) stödaställigar för persoer som står 19

18 utaför arbetsmarkade, via olika arbetsmarkadsprojekt och i ära samarbete med Arbetsförmedlige. AMA asvarar äve för kommues satsig att erbjuda feriejobb för årigar. Kommue fick i färre behöriga sökade till sommares feriearbete ä tidigare år. Totalt fick 257 ugdomar feriearbete varav 244 i kommuala verksamheter och 13 som sommarlovsetrepreörer. Progose för AMA visar ett överskott. Kostade för feriearbete har varit lägre ä budgeterat me verksamhete arbetsbefrämjade åtgärder för vuxa beräkar midre itäkter frå Arbetsförmedlige då förra årets brad i verksamhetslokale har begräsat möjlighete att bedriva verksamhet i full skala. E omorgaisatio har gjorts uder höste där AMA:s itegratioshadläggare bildar e ege ehet: ehete för ege försörjig. Arbetet ska fokusera på sysselsättig och kuskapsbildade isatser. Fram till sista oktober har kommue välkomat 103 yaläda av års kommutal som för Valletuas del är 134. E utmaig för kommue är bostadsförsörjige för yaläda. Progose för ehete visar därför ett uderskott. De totala progose för AMA och ege försörjig är ett uderskott på 1 miljo kroor. Ekoomiavdelige Kommue har beslutat att iföra e orgaisatio med behöriga beställare och iköpssamordare iom förvaltigara. Syftet är att öka kompetese vad gäller iköp och därmed uppå bättre iköp och avtalstrohet. IT-avdelige IT-avdelige har uder året utökat både ätverk- och lagrigskapacitete. Samtidigt har kommue påbörjat si digitaliserigsresa geom att utbilda och ispirera chefer samt medarbetare. IT-avdelige har e cetral roll i kommues digitaliserig. Samarbete iom kommue är ödvädigt för att å kommues utveckligsmål gällade verksamhetssystem och arbetssätt. Avdelige har haft persoalförädrigar uder året vilket har ökat kostadera för persoal och kosulter, äve högre liceskostader bidrar till det progostiserade uderskottet på 0,5 miljoer kroor. Kommuikatio Kommuikatiosavdeliges progos visar på ett överskott på 0,7 miljoer kroor. Överskottet uppås blad aat geom att plaerade projekt har searelagts och vakaser uder koratare r. Närigsliv och markad Verksamhete markad har i samverka med adra förvaltigar och extera orgaisatioer aordat flera större eveemag uder året såsom Majfest, Rurikets dag, Natioaldage, Abbavecka, Valletua sommarfestival, Pilgrimsdage i Frösuda, ivigig av ya torge och ite mist Höstfeste med kommues öppa hus som är Valletuas största eskilda eveemag. Kommue har uder tredje kvartalet vuit tviste i tigsrätte agåede försäljig av tomtmark i Fågelsåge. I tigsrättes dom fastställs att kommue ska erhålla cirka 0,4 miljoer kroor av rättegågskostadera av de förlorade parte. Totalt har kostadera uppgått till cirka 0,8 miljoer kroor. Dome ka dock fortfarade överklagas. Närigslivsavdelige arbetar systematiskt med att förbättra det lokala företagsklimatet i kommue geom olika utveckligssatsigar. Pågåede projekt är blad aat Förekla - helt ekelt som fokuserar på att se över admiistrativa rutier och utveckla bra itera samarbete för att skapa bättre förståelse för de behov som företage har. Kommue itroducerar, uder höste, e företagslots. Det är e fuktio som ska ge företage bättre förutsättigar att hitta rätt aktör sabbare gällade frågor som exempelvis tillståd, mark, lokaler och företagsätverk. Valletua kommu har ifört e Etrepreörsakademi där både ya och etablerade företag erbjuds utbildig, ispiratiossemiarier och samarbetsareor med adra företagare, tjästemä och lokala politiker. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 6(41) 20

19 Progose för ärigsliv och markad är eligt budget. Kommu och samhällsskydd Verksamhete bidrar med ett midre överskott. Vissa åtgärder iom säkerhet och beredskap geomförs ite uder me bedöms geomföras uder Kommustyrelse budget för oförutsedda utgifter (KSOF) KSOF hade vid årets börja e budget på 5 miljoer kroor. I maj tog kommustyrelse beslut om att överföra 1 miljoer kroor till verksamhete stab iom kommuledigskotoret för att täcka kostader för ökad bevakig. Bevakige i Valletua cetrum har tillfälligt utökats uder helger och lov, som ett led i kommues trygghets- och brottsförebyggade arbete. Progose för KSOF visar ett överskott på 4 miljoer kroor. Av dessa föreslås 2 miljoer kroor bli överförda till bar- och ugdomsämde. Resterade aslag på 2 miljoer beräkas ite bli avät. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 7(41) 21

20 Driftredovisig ämdes verksamheter Mkr Progo s Samhällsbyggadsförvaltiges verksamheter Totalt Avvikel se Bokslut K 85,4 70, ,4-1,0 77,8 59, ,8 I -32,9-29, ,9 0,0-29,6-25, ,6 N 52,5 40, ,5-1,0 48,2 34, ,2 Fysisk plaerig K 4,2 2,3 55 4,2 0,0 3,2 0,8 25 1,7 I -0,3-0, ,3 0,0-0,3-0, ,7 N 3,9 2,0 52 3,9 0,0 2,9 0,3 9 1,0 Markreserve K 2,3 1,5 64 2,3 0,0 2,3 2,0 87 2,3 I -2,9-2,3 81-2,9 0,0-2,7-2,0 72-2,4 N -0,6-0, ,6 0,0-0,4 0,0-4 -0,1 Parkerigsverksamhete K 0,6 0,5 89 0,6 0,0 0,4 0,1 31 0,2 I -0,8-0,7 92-0,8 0,0-0,7-0, ,7 N -0,2-0, ,2 0,0-0,4-0, ,6 Väghållig K 33,4 28, ,4 0,0 33,6 24, ,7 I -2,0-2, ,0 0,0-1,9-1,7 87-2,0 N 31,4 26, ,4 0,0 31,7 22, ,7 Parkverksamhete K 8,8 5,9 67 8,8 0,0 7,8 4,8 62 7,5 I 0,0-0,2 0 0,0 0,0-0,1 0,0 0 0,0 N 8,8 5,7 65 8,8 0,0 7,7 4,8 63 7,5 Natur- och vattevård K 0,8 1, ,8-1,0 0,7 0,4 61 0,5 I 0,0-0,4 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 0,8 1, ,8-1,0 0,7 0,4 61 0,5 Gemesam adm, (löer, material, utv.kost., m.m. ) K 20,1 17, ,1 0,0 16,1 15, ,4 I -11,8-9, ,8 0,0-10,5-8, ,2 N 8,3 7,3 88 8,3 0,0 5,7 6, ,2 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 8(41) 22

21 Mkr Progo s Avvikel se Bokslut Bostäder (brf) K 14,9 13, ,9 0,0 13,6 12, ,4 I -15,1-13, ,1 0,0-13,4-11, ,2 N -0,2-0, ,2 0,0 0,2 0, ,2 Exploaterig övrigt K 0,3 0, ,3 0,0 0,2 0, ,6 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 N 0,3 0, ,3 0,0 0,2 0, ,6 Kommetarer till avvikelse Helårsprogose för samhällsbyggadsförvaltige exklusive resultateheter visar ett uderskott på e miljo kroor. Uderskottet beror på ett förädrat redovisigssätt iom atur- och vattevård, i övrigt beräkas verksamhetera att kua bedrivas eligt budget. Iom samhällsbyggadsförvaltige pågår ett utveckligsarbete där fem fokusområde har idetifierats: digital, effektiv, flexibel, hållbar och attraktiv. Iom dessa fokusområde ryms ett atal utveckligsprojekt frå digitaliserig av samhällsbyggadsprocesse till strategisk kompetesförsörjig. Utveckligsprojekte syftar till att skapa ett attraktivt Valletua, med ett tydligt erbjudade för öjda uvarade och framtida kommuivåare, företagare och arbetstagare. Gemesam admiistratio (persoalkostader, utveckligskostader med mera) Samhällsbyggadsförvaltige har uder måga år haft e stor persoalomsättig. Förvaltige har verksamheter där kokurrese om persoal är stor både iom de offetliga sektor och på de privata markade. Med de utbyggadstakt som råder i regioe så är rörlighete stor iom vissa arbetskraftskategorier. Valletua växer och samhällsbyggadsförvaltige måste attrahera ya medarbetare, me också behålla och utveckla persoal. Iom förvaltige fis iga vakata tjäster vilket är positivt. Helårsprogose är att verksamhete bedrivs eligt budget, dock förutsätter progose att debiterig på samhällsbyggadsprojekt och ivesterigsprojekt sker som plaerat. Fysisk plaerig Iom rame för Sverigeförhadlige har State, Stockholms läs ladstig, Stockholms stad, Huddige kommu, Valletua kommu, Österåkers kommu, Täby kommu samt Sola stad kommit överes om bostadsåtagade och kostadsfördelig av ett atal framtida ifrastruktursatsigar i Stockholmsområdet. Valletua kommu är e part med åtagade kopplat till e förlägig av Roslagsbaa frå uiversitetet till T-cetrale via Odepla med e plaerad projektstart år Valletua åtar sig att se till så att det byggs 5650 statiosära bostäder fram till och med år Förberedelser pågår för e motsvarade förhadlig Arladaförhadlig i samarbete med Arladaregioe. Ett av flera förhadligsobjekt är Roslagsbaa till Arlada. Där pågår e studie iför Järvägspla tillsammas med samverkade kommuer iom Stockholm Nordost. Verksamhete arbetar med att ta fram e y översiktspla för Valletua kommu. Översiktsplae ska age iriktige för de lågsiktiga utvecklige av de fysiska miljö. Plae ska ge vägledig för beslut om hur mark- och vatteområde ska avädas och hur de byggda miljö ska avädas, utvecklas och bevaras. Samrådet för Valletuas ya översiktspla, Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 9(41) 23

22 med sikte på år 2040, pågick uder 1 september -30 oktober. Samrådsversioe av översiktsplae är ett första förslag på hur kommues ya översiktspla ska se ut. Två fördjupade översiktsplaer (FÖP) beräkas bli klara uder året och det är orra Valletua tätort respektive Karby och Brottby. Helårsprogose för verksamhete är eligt budget. Väghållig Progose är att verksamhete ka bedrivas eligt budget, dock är de ågot osäker. Viterväghållig i börja av året var kostsam på grud av att måga halkbekämpigsåtgärder utfördes. Ett visst atal isatser för halkbekämpig och söröjig igår i driftavtalet med etrepreöre. När isatsera överskrider atalet blir det e högre kostad för kommue. Iom verksamhete har e upphadlig för drift av belysig geomförts och ett ytt avtal för belysig gäller frå första juli. Kostade för det ya avtalet ryms iom budget. E upphadlig har pågått för ett ytt driftavtal av vägskötsel där atalet halkbekämpigar har utökas. Upphadlige blev avbrute då alla abud var ogiltiga. Frå första oktober förlägdes uvarade etrepreörsavtal med ett år, y upphadlig kommer att starta uder höste/viter. Det förlägda avtalet blir tre procet dyrare ä uvarade avtal vilket ger e kostadsökig för oktober - december med cirka 200 tkr. Ökige beräkas bli täckt iom budget dock förutsätter progose att det blir e mild viter det vill säga att ite atal isatser för viterväghållig blir fler ä vad som igår i driftavtalet. Natur- och vattevårdsåtgärder Vattevårdsåtgärder för Valletuasjö har tidigare geomförts som ett ivesterigsprojekt. Åtgärdera kommer i fortsättige att hateras iom drifte och belastar därför driftbudgete. för år är iom ivesterig. För år 2018 kommer driftbudgete att öka med e miljo kroor. Kostadera för åtgärder uder beräkas uppgå till 1 miljo kroor. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 10(41) 24

23 Driftredovisig ämdes verksamheter Mkr Resultatehet TuaFastigheter Totalt K I 227,9 168, ,9-191,5 84 Prog os Avvike lse 212,5 15,4 201,5 169, ,9 0,0-201,5-169,4 84 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 11(41) Bokslut 206,8-204,4 N 0,0-23,2-15,4 15,4 0,0 0,1 2,5 TuFa- admiistrativa kostader, löer m.m K I N 10,3 9,9 96-0,7-0,4 67 9,7 9,4 98 Fastighetsservice, persoalkostader, m.m. K I N Ega- och hyrdafastigheter K I N Ägda bostadsfastigheter K I N 9,4 7,7 82-3,1-2,8 91 6,3 4, ,0 133, ,2-170, ,2-36, ,8 1,4 77-2,6-2,2 84-0,8-0,8 98 Städservice iklusive koferesservice K I 18,4 15, ,4-15, ,8-1,5 10,5 9,2 88-0,7 0,0-0,7-0, ,2-1,5 9,8 8,8 90 9,4 0,0 8,1 6,2 76-3,1 0,0-3,1-2,4 77 6,3 0,0 5,0 3, ,1 16,9 165,0 138, ,2 0,0-179,8-151, ,1 16,9-14,8-12, ,9-0,7 10,2 7,6-2,9 4,7 169,9-182,2-12,2 1,8 0,0 0,0 0,0 0 0,0-2,6 0,0 0,0 0,0 0 0,0-0,8 0,0 0,0 0,0 0 0,0 18,4 0,0 17,9 15, ,4 0,0-17,9-15,4 86 N 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0, ,4-18,6

24 Kommetarer till avvikelse Helårsprogose för resultatehet TuaFastigheter är att verksamhetera kommer att ge ett överskott på 15,4 mkr. Fastighetsavdelige har geomfört e omorgaisatio och ya arbetsprocesser håller på att formas. I jui tog kommufullmäktige beslut om att frå och med år börja tillämpa kompoetavskrivig för ybyggda och ombyggda objekt samt fastställde ett ivesterigsaslag om 33,7 mkr för plaerat uderhåll på fastigheter. Ekelt förklarat är att byggade delas i i kompoeter eligt livslägd och kapitaltjästkostade (avskrivig) fördelas både på fler och färre år vilket iledigsvis ger ett lägre utfall i driftredovisige ä budget. På sikt vart efter det plaerade uderhållet hateras iom ivesterig så kommer kapitaltjästkostadera att öka. De totala ekoomiska effekte av att tillämpa kompoetavskrivig för ybyggda, ombyggda objekt och e omvärderig av historiska projekt (befitliga objekt) beräkas att bli ett överskott på 18,9 mkr. Överskottet kommer att behövas för att framåt kua fiasiera kostader för skötsel och tillsy på fastigheter, ökade mediakostader, ihyrig av oplaerade lokaler samt akut uderhåll. Det seare förvätas miska allt eftersom att uderhållsplae uppdateras och geomförs. Fastighetsavdelige har tack vare de ökade ivesterigsmedle kuat itesifiera det plaerade uderhållet, vilket kommer att pågå till dess att kommues lokaler med tillhörade tomtmark är suda och säkra. Ett arbete med att göra kommues lokaler säkrare så har fastighetsavdelige istallerat bradlarm i förskolor och skolor och arbetet är u ie i sitt slutskede. Totalt kommer 50 av kommues aläggigar vara uppkopplade mot SOS Alarm. Bevakigskostadera har ökat, ett ytt avtal har träffats och e utökig av bevakig har skett krig kommues fastigheter. Totalt beräkas kostadera för drift och skötsel av bradlarm och bevakig öka med 2,0 mkr mot budget. Kommues fastighetsbeståd har ökat och avdelige ser e ökig framåt. För att möta de mer omfattade förvaltige har fastighetsavdelige utökat persoella resurser vilket bidrar till ökade persoalkostader. E projektledartjäst är vakat vilket miskar de ökade persoalkostadera ågot, tjäste skulle delvis debitera ivesterigsprojekt vilket ite kommer att ske eligt plaerat. Det progostiserade uderskottet för persoalkostader och miskad debiterig på projekt är ett uderskott på 1,5 mkr. Regler för lokalförsörjig och iterhyra (kommuala författigssamlige) ager att TuaFastigheter ite behöver asöka om att ta tidigare års överskott i aspråk. Det regleras eligt följade: TuaFastigheter är defiierad som e itäktsfiasierad resultatehet. Fastighetsförvaltig är e lågsiktig verksamhet i vilke vissa större utgifter belastar eskilda år. För att ite behöva göra omprioriterigar av uderhållsbudgete vid sådaa utgifter är TuFa udatage de regler som gäller ombudgeterigar av över respektive uderskott. Driftredovisig Mkr Resultatehet Avfallshaterig K 24,5 15,4 63 I -24,5-15,1 62 Progos Avvikelse Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 12(41) Bokslut 24,5 0,0 22,3 15, ,9-24,5 0,0-22,3-14, ,7 N 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,8 0,2 Resultatehet avfallshaterig fiasieras helt via avgifter och evetuella över- och uderskott ska därför hållas iom kollektivet och påverkar ite kommues resultat. Kommetar till avvikelse Avfallsverksamhete fiasieras helt via avgifter. Uder beräkas verksamhete att kua bedrivas eligt budget. Verksamhete ser e kostadsökig framåt, etrepreadprisera förvätas 26

25 bli ågot högre. De förvätade kostadsökige för år 2018 beräkas att täckas av tidigare års överskott. Mägde isamlat matavfall fortsätter att öka, 31 procet av aboetera har valt att sortera sitt matavfall. När fler aboeter väljer att sortera matavfall i separata avfallskärl ger det verksamhete högre kostader. Matavfall hämtas uta avgift för aboete och e reducerig av avfallstaxa utgår för de fastigheter som väljer separat isamlig av utsorterat matavfall. Uder året plaeras för e upphadlig för hämtig av matavfall frå verksamheter. Ett projektarbete har startats tillsammas med övriga SÖRAB-kommuer för att ta fram e y avfallspla Strategiska beslut ska fattas krig framtida isamligssystem och ett viktigt utveckligsområde är hur mägde sorterat matavfall ska kua öka. E reviderig av kommues avfallsföreskrifter har påbörjats. För att uderlätta sophämtig iom tråga hämtigsområde kommer ett atal åtgärder att utföras. För att få fler skolor och förskolor att börja källsortera samt sortera sitt matavfall har e del aktiviteter påbörjats. I samarbete med förpackigs- och tidigsisamlige görs isatser för att etablera fler återviigsstatioer i kommue. Flera kvalitetsudersökigar iom verksamhete kommer att geomföras uder höste. Valletua är e Håll Sverige Ret kommu, uder våre deltog cirka 1900 skolbar i kampaje mot midre skräp. Uder året deltar kommue i e regioal matavfallskampaj, sortera matreste. I samarbete med SÖRAB har satsigar geomförts för att uderlätta för boede i flerfamiljshus att läma farligt avfall. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 13(41) 27

26 Bar- och ugdomsämde Sammafattig Bar- och ugdomsämdes budget består av e fast budgetram om 148,0 mkr, e skolpegsbudget om 610,7 mkr, samt itäktsfiasierade resultateheter som sammalagt ska ha e balaserad budget. Progose för de fasta rame är ett uderskott om 2,0 mkr, som ka utjämas till e budget i balas uder förutsättig att kommufullmäktige skjuter till medel frå KSOF. e för skolpeg, föräldraavgifter och statsbidraget maxtaxa omfattar 610,7 mkr. Progose för skolpege för är ett överskott om 7,1 mkr. Progose för är det gäller de kommuala resultatehetera är ett uderskott om cirka 4,0 mkr. Uderskottet beror till största dele av ökade persoalkostader och ogysamma deligstal (elever/lärare) i flertalet skolor och förskolor vilket betyder att det är för få bar/elever per lärare för att få e ekoomi i balas. Höstes åtgärder i kombiatio med kostadsmiskigar på adra budgetposter och e översy av utbetaligsgrade på stadsbidrage gör att progose i seaste rapporte (ja-aug) förbättras med 7,0 mkr, motsvarade ca 1 procet av budget. Dock kvarstår krävade åtgärder uder fortsättige av året, samt behov av olika förädrigar och beslut iför budget Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 14(41) 28

27 Driftredovisig Driftredovisig ämdes verksamheter Verksam het (mkr) TOTALT Progos Avvikel se Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 15(41) Bokslut K 152,0 124, ,1-10,1 148,1 109, ,1 I -4,0-10, ,1 8,1-4,6-3,7 80-6,7 N 148,0 113, ,0-2,0 143,5 105, ,4 Nämd och förvaltig K 2,7 1,3 47 2,7 0 I N 2,7 1,3 47 2,7 0 Huvudmae K 12,0 7, ,0 0 I -4,0-4, ,0 1,0 N 8,0 3,4 42 7,0 1,0 Resurscetrum, ire K 111,1 93, ,1-8,0 I 0-5,7 - -6,0 6,0 N 111,1 87, ,1-2,0 Resurscetrum, yttre K 12,0 9, ,0 0 I 0-0,9 - -1,0 1,0 N 12,0 8, ,0 1,0 Ekoomi & admiistratio K 5,8 3,8 67 5,8 0 I N 5,8 3,8 67 5,8 0 Förvaltigskostader K 8,4 9, ,5-2,1 I 0-0,1-0,1 0,1 N 8,4 9,0 108 * K = Kostad, I = Itäkt, N = Netto Kommetar 10,4-2,0 e för bar- och ugdomsämdes fasta budgetram uppgår till 148,0 mkr. Progose för fast rambudget är ett uderskott om 2,0 mkr vid årets slut. E juridisk dom uder våre gör att förvaltige får e kostad om cirka 2,0 mkr som belastar helåret och budgetposte 29

28 förvaltigskostader. E hemställa om att få yttja 2,0 mkr frå kommues oförutsedda hädelser (KSOF) bereds och beslut förvätas fattas av fullmäktige uder. Om bar- och ugdomsämde får yttja dessa medel är progose e budget i balas. Asvaret Väsbygårde igår ite i redovisige då kommufullmäktige förvätas besluta hur de ehete ska drivas ekoomiskt förrä i slutet av året. Detta påverkar ite ettobudgete för baroch ugdomsämde. Iom resurscetrum ire igår förvaltiges resursfördeligsmodell. Lokaliserigsersättig, skolskjuts, tilläggsbelopp och strukturersättig progostiserar ett uderskott om ca 2,0 mkr beroede på ökade tilläggsbelopp för särskola, där fiasierig tidigare sakats. Uder är särskola lokaliserad uder Hammarbacksskolas budgetasvar, vilket gör att Hammarbackes ehet visar e bättre progos ä tidigare uder året. Resurscetrum yttre progostiserar ett överskott om cirka 1,0 mkr på grud av e icke-budgeterad itäkt frå Stockholm läs ladstig om 1,0 mkr. Nämd och förvaltig, Huvudmae samt Ekoomi och admiistratio har uder jaokt ite förbrukat hela si budget och ka därmed täcka upp för adra delar iom ämde. Progose för dessa budgetposter är e budget i balas. Förvaltigskostader progostiserar e budget i balas uder förutsättig att kommufullmäktige skjuter till pegar frå KSOF. I aat fall förvätas ett uderskott om 2,0 mkr. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 16(41) 30

29 BUN resultateheter Mkr Spara de i eget kapital Samlat översko tt Progo s avvikels e Bokslut K 719,3 564,1 78-7,0 533,6 445, ,0 I -719,3-546,8 76 3,0-533,6 444, ,5 N 3,1 0 17,3-4,0 0 1,3-2,6 634 BUF-kotoret pegfiasierad K 5,0 5, ,9 8, ,1 I -5,0-5, ,9-8,0 81-9,6 N 0 0, ,8 4,5 636 Kostchef K 36,0 30, ,9 28, ,8 I -36,0-32,2 89 1,0-33,9-29, ,9 N 0-1,3 1,0 0-0,8-0,1 639 Bällstabergsskola K 56,4 48,2 85-2,0 53,8 45, ,3 I -56,4-45, ,8-44, ,3 N 0 2,7-2,0 0 0,6 1,0 640 Ekebyskola K 54,6 44, ,6 41, ,8 I -54,6-45,3 83 0,5-51,6-42, ,8 N 0-0,4 0,5 0-0,9-3,9 641 Gustav Vasaskola K 38,2 32, ,8 30, ,2 I -38,4-31, ,8-29, ,2 N -0,2 0, ,0 0,9 642 Hammarbacksskola K 62,6 54, ,9 48, ,6 I -62,6-50, ,9-47, ,3 N 0 4, ,3-0,8 643 Hjälmstaskola K 38,1 34,4 90-2,5 33,3 29, ,7 I -38,1-32,1 84 1,0-33,3-27, ,3 N 0 2,3-1,5 0 1,3 1,4 644 Karbyskola Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 17(41) 31

30 Mkr Spara de i eget kapital Progo s avvikels e Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 18(41) Bokslut K 39,1 34,5 88-2,0 34,6 31, ,8 I -39,1-31, ,6-28, ,3 N 0 2,9-2,0 0-3,2 2,6 645 Karlbergsskola K 40,9 33, ,5 30, ,2 I -40,9-32, ,5-30, ,6 N 0 1, ,7-0,3 646 Kårstaskola K 19,9 18, ,3 15, ,0 I -19,9-17, ,3-15, ,2 N 0 0, ,1-0,2 647 Lovisedalsskola K 65,2 54, ,8 48, ,1 I -65,0-54, ,8-49, ,9 N 0,2 0, ,7-0,8 648 Ormstaskola K 60,8 49,1 81-0,5 50,2 45, ,3 I -60,8-46,7 77-1,0-50,2-42, ,8 N 0 2,4-1,5 0 2,5 1,5 649 SU-grupp K 38,0 32, ,2 30, ,2 I -38,0-31, ,2-31, ,5 N 0 0, ,3-1,2 653 Optimus K 11,5 9, ,5 8, ,5 I -11,5-7, ,5-13, ,6 N 0 2, ,8-6,2 654 SYV-orgaisatio K 2,6 2, ,6 2,0 77 2,4 I -2,6-2, ,6-2,2 84-2,7 N 0-0, ,2-0,3 650 Lokalehet K 146,8 75, I -146,8-76,8 52 1,5 N 0-1,4 1,5 656 Elevstöd (skolsköt.) K 3,6 3, ,6 3,3 92 4,1 32

31 Mkr Spara de i eget kapital Progo s avvikels e Bokslut I -3,6-4, ,6-3,2 89-4,6 N 0-0, ,1-0,5 * K = kostad, I = itäkt, N = etto Kommetarer till avvikelse BUN resultateheter De totala progose för samtliga resultateheter är ett uderskott om 4,0 mkr. Progose har förbättrats efter kraftfulla åtgärder, seda tertialrapporte i augusti. Progose har förädrats frå ett uderskott om 11,0 mkr till ett uderskott om 4,0 mkr, dvs e förbättrig om ca 1 procet av budget. Fortfarade återstår stora utmaigar för resultatehetera, både på kort och låg sikt och de kraftfulla åtgärdera fortsätter uder reste av och delar av dessa uder iledige av 2018, möjlige lägre. I huvudsak är det de seda september pågåede aställigsprövige, det därefter sammasatta åtgärdspaketet samt statsbidrage som bidrar till de förbättrade progose. Främst är det aställigsprövige som behöver fortsätta uder Beslut är taget att de pågår till 31 mars 2018, me det ka komma att förlägas. Själva prövige går till så att eheteras löpade uppkoma behov sammaställs och koordieras cetralt för att samordig av behov, befitliga resurser och rekryterig ska kua göras. Uder 2018 kompletteras aställigsprövige med e cetral bemaigspla med syfte att både öka likvärdighete och effektivisera orgaisatioe ytterligare. De utvecklig i riktig ökad samverka som pågått geom förvaltiges försorg uder de seaste två åre har på ett påtagligt sätt förbättrat förutsättigara för det här arbetet. De flesta förskolor och grudskolor har stora utmaigar beträffade ekoomi. Statsbidrage kopplade till lö och persoaltäthet har i kombiatio med brist på förskollärare, lärare och fritidspedagoger satt ordetlig press på eheteras löekostader. Statsbidrage stimulerar efterfråga i e tid är det samtidigt råder geerell tillgågsbrist vilket medför dubbel effekt på kostadsutvecklige. I brist på statliga åtgärder behöver kommuera och skolhuvudmäe framöver arbeta itesivt med att balasera efterfråga och tillgåg på olika sätt om ite de kraftiga kostadsökigara ska fortsätta. Därutöver får ehetera ite full kompesatio av state för statsbidrage, vilket gör det äu svårare för ehetera att å balas vad gäller kostadera. Förvaltiges prelimiära aalys visar att de bristade kompesatioe ka svara mot uppemot 1,9 mkr - eller ästa hälfte av det u progostiserade uderskottet - för kommues ega resultateheter. SKL leder för samtliga kommuers räkig e aalys krig detta som ett ispel i Statskotorets uppdrag frå Utbildigsdepartemetet att utvärdera lärarlöelyftet. Gällade itäktera har skolkommue Valletua uder e lägre tid haft ett elevutflöde ut ur kommue. Framförallt är det de äldre elevera som väljer e skola utaför kommue, vilket medför effekte att ehetera står iför svåra utmaigar med ogysamma deligstal och högstadier som ite är fullbelagda. I förlägige leder det till små klasser och eheter som ite bär sig ekoomiskt. Läsåret /2018 ser trede med miskade elevvolymer i åk 7-9 emellertid för första gåge på flera år ut att ha brutits. Det är ämdes beslut att bygga ut de efterfrågade årskursera 7-9 på Ormsta (som ska bli Hagaskola) och Lovisedal som starkt bidrar till de effekte. Emellertid är de i år äu för lite för att ha ågo större effekt på ekoomi eftersom kostadera för att bygga ut platsera på Ormstaskola motverkar positiv effekt på kort sikt. E översy av skolorgaisatioe pågår med sikte på ya förutsättigar frå höste 2019 och där det i förslage igår att kocetrera åk 7-9 till färre eheter. De reda i år beslutade orgaisatiosförädrige som iebär att förskola och grudsärskola separeras frå skolehetera är e åtgärd som påverkar ehetera positivt ur ett ekoomiskt perspektiv, till viss del uder reste av, me framförallt uder 2018 och framöver. Orgaisatiosförädrige och åtgärde som motiverats av pedagogiska skäl är samtidigt ödvädig för att skapa bättre ekoomiska förutsättigar för resultatehetera. Åtgärde iebär Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 19(41) 33

32 att plaerige och de löpade styrige av förskoloras ekoomi säkerställs och att de ekoomiska förutsättigara för att driva grudsärskola med träigsskola förbättras. De pegfiasierade dele av BUF-kotorets verksamhet progostiserar e budget i balas. Iom rame för de här verksamhete fis utveckligsstöd krig huvudmaes systematiska kvalitetsarbete, huvudmaes ärvarofrämjade arbete, de så kallade globala förstelärara samt övrigt statsbidragsfiasierat huvudmaagemesamt utveckligsarbete, till exempel utveckligsmedel frå Specialpedgogiska skolmydighete. Äve kostadera för lovskola hör till de här verksamhete. De ökade statsbidrage uder året gör att såväl itäkter som kostader är större ä budgeterat. Det progostiserade överskottet på kostehete beror på högre itäkter ä budgeterat. Kostavdraget apassas därför iför 2018, blad aat geom att det kommer vara två olika avdrag - ett för förskola och ett aat för grudskola. Avdraget för särskola kommer följa grudskola. Det progostiserade uderskottet iom resultatehete Bällstaberg är häförligt till förskoleverksamhete och beror på färre atal bar ä budgeterat, i förhållade till atal medarbetare. De ylige aställda verksamhetschefe för förskola arbetar med att successivt apassa förskoleverksamhete. Förskola iom resultatehete är lite och därför sårbar med avseede på volymförädrigar. Det progostiserade överskottet på Ekebyskola beror på persoalsamverka med Hammarbacke. Ehetera plaerar för fortsatt och utökad samverka uder Två eheter som ligger så pass ära varadra ret fysiskt har goda förutsättigar för effektiviserigar geom samverka givet att förvaltige stöttar utvecklige av e samverkaskultur - ett arbete som pågått uder ett par års tid och u successivt bär frukt. Fördjupad samverka mella ehetera är e del av arbetet med de ya skolorgaisatioe. Gustav Vasaskola har så här lågt ett uderskott uder ja-okt som är häförligt framförallt till grudskolas verksamhet. Skola har som F-6-skola utmaigar med successivt miskade elevvolymer i åk 4-6 och därför utmaigar med deligstale. På ehete pågår ett itesivt och framgågsrikt arbete med åtgärder varför ehete progosticeras ha e budget i balas vid årsskiftet. Ehete tar del av lokaliserigsersättige för att förbättra budgetförutsättigara. Uderskottet för Hammarbacke uder ja-okt är häförligt till särskolas verksamhet. Uder höste och slutet av året ökar tilläggsbeloppe för verksamhete samtidigt som verksamhetera särskola, Hammarbacke och Ekeby i större utsträckig ä tidigare delar på persoal och ehete progostiseras därför ha e budget i balas vid årsskiftet. Frå 2018 kommer särskola att vara e ege ehet vilket förbättrar de ekoomiska förutsättigara för såväl Hammarbacke som särskola, me äve framget måste det vara fokus på samverka. Det progostiserade uderskottet på Hjälmstaskola beror trots ökade itäkter i form av statsbidrag och strukturersättig förutom på de ökade löekostadera också på färre elever ä budgeterat. Ett atal elever har geomfört skolbyte uder läsåret vilket försämrar ekoomi. Tvärtemot måga adra F-9-skolor med gott om elever i de tidigare åre och få i de seare har Hjälmstaskola e väldigt lite F-6-verksamhet. Istället för utmaigar med deligstale i åk 7-9 blir Hjälmstaskolas utmaigar deligstale i åk F-6 är det sker skolbyte. Nytillträdd tillförordad rektor arbetar därför med apassigar av verksamhete utifrå de ekoomiska förutsättigara. Hjälmstaskola plaerar för samverka med ärliggade Karlbergsskola för att öka attraktioskrafte geom musikprofil och på så sätt få fler elever att både staa på skola och välja de. Dessutom pågår ett utveckligsarbete krig iteratioaliserig, i lije med ämdes verksamhetspla. Just utökad samverka med Karlbergsskola igår som e del av arbetet med de ya skolorgaisatioe. Det progostiserade uderskottet iom resultatehete Karbyskola är både häförligt till förskola och grudskola, både till miskade elevvolymer och till ökade löekostader. I förskola arbetar de ytillträdda verksamhetschefe för förskola med de ya förskoleorgaisatioe för att apassa verksamhete i relatio till de ekoomiska förutsättigara. I grudskola är utmaige att atalet elever är färre i de högre årskursera ä i de lägre och att deligstale därför blir ogysamma ekoomiskt. Förvaltiges särskilda aalys visar att det framförallt är deligstale i åk 4-6 som påverkar ekoomi egativt. För ärvarade har åk 7-9 e budget i balas, me är sårbar utifrå att det är så få elever, e klass per årskurs. I de tidigare årskursera - F-3 - är det gott om elever och därför bättre ekoomiska förutsättigar. Ehete tar del av Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 20(41) 34

33 lokaliserigsersättige för att förbättra budgetförutsättigara. Ehete Karlbergsskola har hittills i år ett uderskott som främst är häförligt till grudskola och edast till midre del till förskola. Som för samtliga F-6-eheter, det vill säga Kårsta, Gustav Vasa och Karlberg, är utmaige successivt miskade elevvolymer i åk 4-6 med försämrade deligstal till följd. Till skillad frå Kårsta och Gustav Vasa har ehete ite rätt till lokaliserigsersättig, me istället ka effektiviserig skapas geom samverka. Ehete har därför tagit iitiativ till e samverka med Hjälmstaskola som har få elever i åk F-6. Arbetet har ylige påbörjats och igår som e del i arbetet med de ya skolorgaisatioe. Därutöver arbetar ehete framgågsrikt med adra åtgärder uder höste varför ehete progosticeras ha e budget i balas vid årsskiftet. Äve ehete Kårsta har ett uderskott uder ja-okt som främst är häförligt till grudskola och edast till midre del till förskola. De plaerade lokaleffektiviserige och avvecklige av Äppelludes förskolelokaler har äve påverkat persoalkostadera positivt och skapat bättre ekoomiska förutsättigar för förskola. För grudskola gäller fortfarade att de successiva miskige av elever i åk 4-6 är e utmaig ekoomiskt, särskilt är löekostadera ökar utifrå ova beskrive problematik. Ehetes storlek och läge påverkar rekryterigsförutsättigara vilket förutom att driva upp löekostadera också utmaar plaerige. Ehete har reda seda förut miskat kostadera geom färre skolledartjäster och miskad admiistratio. Detta har blad aat varit möjligt geom förbättrad samverka iom kommue/huvudmae, me behovet av fortsatt samverka på olika sätt är stort för att upprätthålla goda ekoomiska villkor. Förvaltige ser e ökig - om ä midre - av elever på skolehete är förskoleklasse uder 2018 förmodlige tar i fler elever ä tidigare. Ehete tar del av lokaliserigsersättige för att förbättra budgetförutsättigara. Lovisedalsskola progostiserar e budget i balas. Geom beslut i ämde har såväl åk 7-9 byggts ut som förskola miskat atal bar för att etappvis fasas ut. Detta är e apassig till efterfråga i området både avseede åk 7-9 och förskola. Ehete har därför ökat atalet elever i åk 7-9, me miskar samtidigt atalet bar i förskola. De ökade itäktera i skola matchar de ökade kostadera i förskola. Äve om övrig kommual förskola bildar ega resultateheter frå 2018 kommer Lovisedals förskola att kvarstå i resultatehete och uder ledig av förskolechef på plats på ehete, me som rapporterar till verksamhetschefe för förskola. Detta är med häsy tage till de etappvisa utfasige. Persoal på förskola erbjuds därför - också etappvis - ya uppdrag iom kommue och på så sätt apassas också kostadera för resultatehete successivt. Det progostiserade uderskottet iom resultatehete Ormstaskola är både häförligt till förskola och grudskola. I förskola pågår som för flera adra förskolor arbete med de ya förskoleorgaisatioe för att apassa verksamhete. Iom grudskola beror uderskottet på ökade persoalkostader i åk 7-9 där skola successivt bygger ut si verksamhet för att i sambad med iflyttige i Hagaskola HT2019 ha e fugerade verksamhet i åk 7-9. Uderskottet ka därför i ågo må betraktas som omställigskostader, vilka aars hade måst tas uder de iledade åre av Hagaskolas verksamhet. Dock hade skola progostiserat för fler elever i åk 7 ä utfallet vilket medför färre itäkter ä budgeterat. De särskilda udervisigsgruppera progostiserar e budget i balas. Äve här har de ökade löekostadera märkts av, me det pågåede åtgärdsarbetet leder ädå till e budget i balas. Eligt beslut av ämde ska gruppera utlokaliseras på eheter med start HT2019 då Valle flyttar i i Hagaskola. I utredigsarbetet med skolorgaisatioe fis i förslage möjligheter äve för övrig verksamhet att utlokaliseras frå HT2019. Optimus har så här lågt ett uderskott uder ja-okt, vilket beror på miskade itäkter, vilket i si tur främst beror på miskade statsbidrag. Geom förvaltiges effektiviserigsarbete med skolskjutsar - vars effekt ekoomiskt blivit tydlig uder höste i sambad med läsårsstarte - fis iom budgetposte resursfördeligar därför möjlighet att kompesera verksamhete för utebliva statsbidragsitäkter. Optimus har ställt om si orgaisatio till HT och kommer förutom det och höstes åtgärdspaket behöva fortsätta effektiviserigsarbetet uder 2018 för e budget i balas. Förvaltige räkar med att statsbidrage iom verksamhetsområdet fortsätter miska framöver. Lokalehete progostiserar precis som kostehete ett överskott som beror på högre itäkter i förhållade till kostadera ä budgeterat. Lokalavdraget apassas därför på samma sätt som kostehetes iför Äve här kommer det vara två olika avdrag - ett för förskola och ett för grudskola där avdraget för särskola prelimiärt kommer följa avdraget för grudskola. Särskilt Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 21(41) 35

34 för förskola kommer det här iebära förbättrade ekoomiska förutsättigar eftersom förskolas lokalutyttjade visar sig vara mer effektivt ä grudskolas. Syv-orgaisatioe och elevstödet (skolsköterskeverksamhete) progostiserar e budget i balas. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 22(41) 36

35 Skolpeg M kr Progos Avvikels e Bokslut K 687,1 570, ,5 5,6 661,6 546,9 656,6 I -76,4-65, ,0 1,5-73,4-64,0-79,2 N 610,7 504, ,5 7,1 588,2 482, ,4 Förskola K 235,9 196, , ,8 192,3 229,8 I -10,9-9, ,9 0-10,9-9,3-12,3 N 225,0 186, , ,0 183, ,4 Pedagogisk omsorg K 3,5 1,7 50 3,0 0,5 3,5 2,4 2,7 I -0,3-0,1 36-0,3 0-0,3-0,4-0,2 N 3,3 1,7 51 3,3 0,5 3,2 2,0 69 2,6 Grudskola K 339,0 277, ,5 4,5 309,3 264,2 316,9 I -9,1-7,3 83-9,1 0-6,0-6,6-8,6 N 329,9 270, ,4 4,5 303,3 257, ,3 Förskoleklass / 6-årigar K 33,1 28, ,1 0 32,2 26,1 31,6 I -1,0-1,0 82-1,0 0-0,7-0,3-0,6 N -32,2 27, ,2 0 31,5 25, ,0 Fritidshem K 74,9 63, ,9 0 77,2 61,4 74,4 I -1,5-1,4 92-1,5 0-1,3-1,1-1,7 N 73,4 62, ,4 0 75,9 60, ,8 Statsbidrag K I -15,7-11, ,7 0-14,9-12,4-14,9 N -15,7-11, ,7 0-14,9-12, ,9 Föräldraavgifter K I -38,0-35, ,5 1,5-39,3-34,1-40,9 N -38,0-35, ,5 1,5-39,3-34, ,9 Vårdadsbidrag K 0,7 0,1 11 0,1 0,6 0,6 0,6 0,6 I N 0,7 0,1 11 0,7 0,6 0,6 0,6 93 0,6 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 23(41) 37

36 Kommetarer till avvikelser skolpeg De totala ettobudgete för skolpeg, vårdadsbidrag, itäkter frå föräldraavgifter och statsbidrag maxtaxa är 610,7 mkr. e för bygger på befolkigsprogos (BFP ). Progose för helåret, vilke bygger på det faktiska utfallet av bar och elever i jauari-oktober, är ett överskott om 7,1 mkr. Detta beror till stor del på att de budgeterade elevera i grudskola var fler ä utfallet vilket ger e progos på ett överskott om 4,5 mkr och för att vårdadsbidraget är uder avvecklig vilket progostiserar ett överskott om 0,6 mkr. Kommuer sakar möjlighet att bevilja ya vårdadsbidrag efter februari och kommue avvecklar successivt bidraget uder, därav det låga utfallet ja-okt. Förvaltige progostiserar att statsbidragsasvaret som är kommues ersättig för maxtaxa kommer ha e budget i balas då utbetalige av statsbidraget är fördröjt. Därav det låga utfallet ja-okt på 71 procet. era för förskola och föräldraavgiftera hör ihop där kostade för förskolebar följer budget, me itäktera progostiserar överskott. Utfallet mot budget beror dels på förädrigar i hur måga bar per vårdadshavare som är iskriva då taxa är lägre för varje extra bar e vårdadshavare har, dels vilke total tid bare tillbrigar i förskola. Progose för asvaret föräldraavgifter progostiserar utifrå det ett överskott om 1,5 mkr. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 24(41) 38

37 Utbildigsämde Sammafattig Utbildigsämdes budget består av e budgetram omfattade 31,3 mkr, e resultatehet som är itäktsfiasierad samt e budget för gymasieskolpeg som omfattar kappt 121 mkr. De budget som ligger för gymasieskolpege är volymstyrd och baseras på befolkigsprogoser. Progose för utbildigsämdes fasta ram är e budget i balas. För resultatehete Valletua gymasium är progose ett uderskott om 2,9 mkr. Progose för gymasieskolpege är ett uderskott om 8,1 mkr. Progose är osäker och påverkas av ett atal parametrar, blad aat av förädrigar i volymera på språkitroduktiosprogrammet, eftersläpigseffekter i utbetaligara av ersättige för yaläda, samt om och är asylsökade får permaeta uppehållstillståd. Utbetalda ersättigar frå Migratiosverket har hittills (ja-okt) varit högre ä förvätat och effekte är att det progostiserade uderskottet därför miskar. Totalt för utbildigsämde är progose förbättrad med 1,0 mkr jämfört med progose i T2. Driftredovisig Driftredovisig ämdes verksamheter Verksam het (mkr) TOTALT Progos Avvikel se Bokslut K 31,3 27, ,1-1,8 30,1 18, ,4 I 0-1,5 - -1,8 1,8 0-3,5 - -5,8 N 31,3 25, ,3 0 30,1 15,3 15,3 20,6 Nämd och förvaltig K 1,7 4, ,6-2,9 1,7 1,3 76 1,7 I N Huvudmae (KCNO) 1,7 4, ,6-2,9 1,7 1,3 76 1,7 K 8,6 7,0 82 8,6 0 8,6 3,9 45 5,7 I 0-1,0 - -1,0 1,0 0-0,2 - -0,3 N 8,6 6,0 70 7,6 1,0 8,6 3,7 43 5,4 Resurscetrum K 21,0 16, ,9 1,1 19,8 13, I 0-0,5 - -0,8 0,8 0-3,3 - -5,5 N 21,0 15, ,1 1,9 21,6 10, ,5 Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 25(41) 39

38 Kommetar rame för utbildigsämdes fasta ram, iklusive Kuskapscetrum Nordost (KCNO), uppgår till 31,3 mkr. Progose för de fasta rame är e budget i balas. KCNO visar ett lägre utfall ä förvätat uder jauari-oktober. Trede som tidigare visade på färre elever och lägre kostader ser u ut att väda mot fler elever och högre kostader. Progose för KCNO är trots det ett överskott om cirka 1,0 mkr. Resurscetrum iehåller blad aat budgetpostera stödverksamhet och tilläggsbelopp för grud- och särskola. På grud av lägre kostader för stödverksamhet så progostiserar asvaret ett överskott om cirka 1,9 mkr. Nämd och förvaltig där fördelige av persoalkostader mella bar- och ugdomsämde samt utbildigsämde fis, visar mot budget ett uderskott om 2,9 mkr. Det här beror på att förvaltige uder året omorgaiserat sitt arbete med start höste och fördelige av kostader mella ämdera har apassats utifrå verkliga behov och förhållade. Förvaltige har därigeom uder året kuat bereda plats för sakkompetes med särskild iriktig både mot gymasiefrågor såväl som mot vuxeutbildig. Dessutom fis u förutsättigar för påbörjad kommugemesam samverka iom itegratio och arbetsmarkad. Nya fuktioer på förvaltige såsom verksamhetscotroller samt miljösamordare och arbetet med folkhälsa är också delar av de ya orgaisatioe och de förädrade fördelige av förvaltiges kostader. Hit hör också udersökigar krig skolval och markadsarbete. Utbildigsämde har u dessutom i behövlig utsträckig tillgåg till förvaltigsjurist. Resursfördeligara och satsigara på sakkompetes iom vuxeutbildig, arbetsmarkad och itegratio, kvalitet, miljö och folkhälsa samt skolval, markad och förvaltigsjuridik kommer vara e budgeterad del av 2018 års rambudget. Samtidigt pågår fortfarade omställigsarbetet på förvaltige där tjäster med reodlad hadläggig miskar till förmå för mer utveckligsiriktade tjäster med islag av utredig, aa typ av sakkompetes samt uppdrags- och projektledig. Förvaltiges fortsatta arbete med digitaliserad hadläggig såsom till exempel skolskjutshaterige är e starkt bidragade orsak till detta. Uder höste miskar förvaltige därför si orgaisatio med två tjäster, vilket sker geom pesiosavgågar. UN resultatehet Mk r Ig. värde sparade i eget kapital Progos avvikelse Bokslut 662 Valletua gymasium K 42,6 42, ,1 36,6 35, ,4 I -42,6-39,4 93 7,2-36,6-36, ,9 N -3,2 0 2,6-2,9 0-0,7-0,5 * K = kostad, I = itäkt, N = etto Kommetarer till avvikelse UN resultatehet Uder hösttermie har mägde elever på språkitroduktiosprogrammet successivt miskat i rask takt. Att e hög adel elever på programmet är asylsökade bidrar till de sabba miskigara och därmed utmaigar krig såväl budget- som progosarbete. Detta medför att skola uder termie fått betydligt lägre itäkter ä budgeterat, trots att elevvolymera för skola som helhet varit kostata. Gymasiet ser också e förskjutig av elevvolymera frå yrkesprogramme, särskilt fordosprogrammet, till de teoretiska programme. Äve det betyder miskade itäkter trots bibehålla elevvolymer på helhete. Särskilt fordosprogrammet åk 1 startade med ett lågt elevatal vilket asträger ekoomi på kort sikt. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 26(41) 40

39 Uder hösttermiera brukar gymasiet ta emot ett atal "hemvädade" elever frå adra skolor och utbildigar. Det atalet har varit lägre de här höste ä progostiserat samtidigt som det ite fis lika måga vakata platser på samhällsprogrammet som haft ett stort itag utifrå ett ökat itresse iför läsåret. Det ökade itresset för de teoretiska programme ka dels förklaras av e allmä tred, dels av gymasiets framgågsrika kvalitetsarbete där parametrar som trygghet och studiero samt adele elever som ka rekommedera si skola ökat kraftigt på kort tid. På lägre sikt är det här arbetet e förutsättig för att skapa goda ekoomiska förutsättigar för att driva gymasieskola äve om de ekoomiska effektera på kort sikt uteblir. Utifrå allt detta uppstår därför e egativ margialeffekt, med försämrade deligstal (atal elever/klass) vilket betyder att det är för få elever per lärare vilket ger e svårighet att få e ekoomi i balas. Gymasiet har äve höga lokalkostader som är svåra att hatera med rådade elevatal och bidraget till dessa kostader har miskat uder höste är atalet elever på språkitroduktiosprogrammet miskat, uta att kostadera kuat miska. Uder höste har gymasiet varit föremål för åtgärder för att miska kostadera. Reda seda tidigare aväder gymasiet vikarier mycket sparsamt, varför effekte av det vikariestoppet är miimal. Istället måste atalet tjäster apassas till rådade ekoomiska förutsättigar, ett arbete som pågår. Valletua gymasium progostiserar ett uderskott om 2,9 mkr. Gymasieskolpeg summerig Mk r Gymasieskolpeg summerig Progos Avvikelse Bokslut K 124,2 113, ,5 12,3 124,3 109, ,3 I -3,3-7, ,5 4,2-3,3-2,9 89-4,0 N 120,9 105, ,0-8,1 121,0 106, ,3 * K = kostad, I = itäkt, N = etto Kommetarer till avvikelse gymasieskolpeg rame för gymasieskolpege uppgår till 120,9 mkr. Gymasieskolpeg betalas ut till folkbokförda elever som går i kommues ege gymasieskola, samt till kommuala och friståede gymasieskolor utaför kommue. Valletua kommu är med i de gemesamma gymasieregioe som kommuera i Stockholms lä, med stöd av Storsthlm (tidigare Kommuförbudet i Stockholms lä, KSL) har varit med och skapat. E årlig programprislista är gemesam för alla i samarbetet. Utfallet efter de tio första måadera ligger på riktvärdet. e för gymasieskolpege baseras på befolkigsprogose i april, me seda dess har det skett förädrigar i omvärlde. I och med flyktigsituatioe som pågick och fortsatte uder ökade atalet elever på itroduktiosprogrammet språkitroduktio kraftigt uder läsåret - - i förhållade till befolkigsprogos och därmed i förhållade till budgetförutsättigara. Statsbidrage kompeserar delvis för de ökade kostadera, me edast så läge elevera är asylsökade. Om och är de får permaet uppehållstillståd blir de kommues ega elever, vilket medför att statsbidraget upphör. Detta påverkar i så fall resultatet egativt. Utbetaligara frå Migratiosverket ger e förvätad itäkt om 5,5 mkr. Detta är fortfarade mycket osäkert då hadläggigstide hos Migratiosverket är upp till ett år. Uder erhöll ämde 94 av de sökta beloppe frå Migratiosverket och förvaltige räkar med motsvarade återsökigsgrad uder. Skulle beslute frå Migratiosverket komma i e högre takt påverkar det förstås utfallet i positiv riktig, me äve det motsatta ka iträffa. Det progostiserade uderskottet är 8,1 mkr på grud av högre elevatal ä eligt budgetförutsättigara. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 27(41) 41

40 Socialämde Sammafattig Socialämdes budgetram för uppgår till 488,6 mkr, vilket är e ökig med 4,6 procet jämfört med föregåede år. De största blocke är äldreomsorg och fuktiosedsättig LSS, följt av idivid- och familjeomsorg, förvaltigsövergripade och fuktiosedsättig SoL. Blocket politisk verksamhet har kostader med direkt akytig till socialämdes politiker. Socialämde redovisar per oktober ett utfall på 432,9 mkr och förvaltiges förvätade progos för år beräkas bli 494,7 mkr. Detta medför ett progostiserat resultat på -6,0 mkr i jämförelse med budget. Det är e försämrig i jämförelse mot progose i delåret som visade -3,5 mkr. Differese beror på: Aställig av persoal pågår samtidigt som kosulter fis kvar till e merkostad av 0,5 mkr jämfört mot budget. Samtidigt håller kosulter på att fasas ut. Uder oktober har det tillkommit 6 ya HVB placerigar samt 2 ya placerigar på kosultstödda familjehem till e beräkad kostad av 2,6 mkr iom bar och familjeehete. Ekoomiskt biståd har ökat till e beräkad merkostad av 2,0 mkr, vilket beror på att ahörigivadrige har ökat mer ä beräkat. Itäktera beräkas bli midre ä budgeterat på grud av ädrade ersättigsregler frå Migratiosverket uder ievarade år. Ett korrigerat redovisigssätt ger positiv påverka på resultatet: 1,5 mkr har flyttats frå drifte till ivesterigsbudget för reoverig av lokaler. 1,0 mkr har flyttats frå ej utyttjade projektmedel. *Blocket förvaltigsövergripade iefattar budget frå socialchef, verksamhet stöd och kvalitet, mydighetsavdelige och utförarsida. Samtliga ämder, Måadsuppföljig jauari-oktober 28(41) 42