Verksamhetsberättelse 2016 Kommunledningssektor

Transkript

1 Vrksamhtsbrättls Kommunldningssktor

2 Innhållsförtckning 1 Vrksamhtsövrsikt Sammanfattning Volymr Chfr i förvaltningn Kommunala fastightr Måluppföljning Balans mllan konomi, kvalitt och bhov (Stratgiska förutsättningar) Samordning av rsursr för ffkt i Kungälvs-samhällt Social övrsiktsplan och folkhälsoarbtt Attraktiv arbtsgivar Undrhåll på trygg och säkr nivå Öka ffktivittn i vårt lokalutnyttjand Åtgärdr för budgt i balans I Kungälv finns arbt åt alla Förbättrat näringslivsklimat Attraktivt bond Antalt bostädr för unga, funktionshindrad, flyktingar och äldr skall öka Antalt bostädr skall öka. Antalt dtaljplanr skall öka Minskad sgrgation Barnfattigdomn ska minska Gnomför åtgärdr nligt funktionshindrpolitiskt program Ekonomi för hla sktorn (Tkr) Nttokostnad pr vrksamht Kommntar till utfall Prsonal Anställda Antal arbtad timmar Sjukfrånvaro Sjuklönkostnad Kommntar till utfall Övriga viktiga händlsr Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 2(26)

3 1 Vrksamhtsövrsikt Kommunldningssktorns mål är att samla tt profssionllt sktorsövrgripand stöd till kommunldning och politik när dt gällr frågor som upprätthålland av dmokrati, vrkställand av bslut, konomi, humana rsursr/hr, samhällsutvckling, utrdning och planring. Sktorn arbtar på uppdrag av hlhtn varför många procssr rdovisas båd md utgångspunkt i hlhtn och i sktorn spcifikt, mdan vissa andra rdovisas var och n för sig. En dl sakr inom sktorn har dirkt åtrkoppling till mdborgar/brukar mdan annat fungrar mr som stöd inåt i organisationn. Sktorn bstår av sx nhtr: Enhtn för utvckling, planring och uppföljning, Enhtn för kommunkansli och juridik, Enhtn för Humana Rsursr/HR, Enhtn för konomi och upphandling, Kommunikationsnhtn och Enhtn för samhällsutvckling. Varj nht har nhtschf. Enhtn för utvckling, planring och uppföljning/upu Målt för nhtn är att gnom brda kunskapr och profssionllt förhållningssätt stödja utvcklings- planrings och uppföljningsarbt/procssr i kommunn som hlht. Enhtn utgörs av prsonr md uppgift att utvckla övrgripand frågor och ta stratgiska grpp bland annat inom områdn som brdskapssamordning, stratgiska IT-frågor, projktldning, utrdning, sociokonomiska invstringar, folkhälsa, brottsförbyggand arbt, intrn säkrht, styrning och ldning, kommunplanring, försäkringsfrågor, förvaltningns inr arbt samt vrksamhtsutvckling md stöd av xtrn finansiring samt utvckling av xtrna rlationr. Enhtn för kommunkansli, juridik och övrförmyndar Målt för nhtn är att gnom väl grundad kunskapr och profssionllt förhållningssätt tillhandahålla stöd och srvic till kommunldning och politik i frågor gälland dokumnt- /ärndhantring och juridik såväl som annat som i förlängningn skall komma mdborgarna till dl i dn dmokratiska procssn. Övrförmyndarnhtn uppdrag bstår i huvudsak i att vrka för att samhällts svagar och mst utsatta prsonr int drabbas av rättsförlustr. Dtta skr gnom att vrksamhtn kontrollrar d ställförträdar som utstts för att hjälpa dssa prsonr. Enhtn för konomi och upphandling Ekonomi- och upphandlingsnhtn utgör kommunns samlad nht för konomiadministrationoch upphandling. Huvuduppgiftn är att stödja förvaltningn och dn politiska organisationn, samt att styra och samordna alla konomiadministrativa procssr och upphandlingar. Exmpl på dssa procssr är budgt, årsbokslut, uppföljning, prognosr och inköpsprocssn. Enhtn svarar också för dt oprativa (och till stor dl stratgiska) ansvart för kommunkoncrnns finansfunktion md bank och krditmarknadsrlationr och för kommunns konomisystm. Enhtn ansvar för styrning och samordning av kommunns upphandlingar, ramavtal, gmnsam utvckling och utbildning i upphandlingsfrågor samt informationstknologiskt stöd inom områdt. Enhtn för humana rsursr/hr HR-nhtn är kommunns samlad nht för stratgiska prsonalfrågor. Huvuduppdragt är att g förvaltningn och dn politiska organisationn stöd inom komptnsområdt. Dt innbär bland annat att omvärldsbvaka, följa och analysra utvckling och förändringar i förvaltningns bmanning, hälsostatus md mra och att initira insatsr för att stödja vrksamhtsutvckling och attraktivitt och trygg bmanning. Exmpl på aktulla områdn är prsonalförsörjning, lönpolitik md lönövrsynr, arbtsrätt, arbtsmiljöfrågor md hälso- och rhabilitringsfrågor och ldar- och komptnsutvckling. Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 3(26)

4 Kommunikationsnhtn Kommunikationsnhtns roll är att stötta, styra och samordna kommunikationsarbtt i organisationn, båd intrnt och xtrnt. Dt innbär båd att s till att dt kommunicras och hur och var dt kommunicras. Enhtn utbildar organisationn i intrn och xtrn kommunikation samt i mdiakontaktr. Enhtn ansvarar också för kanalrna hmsida och intranät avsnd båd drift och utvckling samt har huvudansvar för kommunns officilla närvaro i sociala mdir. Andra kanalr för kommunikation som producras av nhtn är xmplvis Årsrdovisning, prssmddlandn och platsannonsr. I uppdragt ingår också att skapa goda rlationr md massmdia gnom att g profssionll srvic och gnom att vara tillgängliga. Kommunikationsnhtn försr organisationn md sptskunskap inom information och kommunikation, wbb, rörlig bild och foto. Enhtn för samhällsutvckling Samhällsutvckling har ansvart att stratgiskt stödja, styra, samordna, utvckla, planra, följa upp innhålls och kvalittsfrågor inom ramn för förvaltningns tillväxtuppdrag. Arbtt är organisrat i linj-, procss-, projkt- och uppdragsform. Övrgripand kan funktionr och procssr bskrivas nligt följand: Ansvar för innhållsfrågorna i Kommunplanringn Ansvar för nätvrkt av samhällsutvcklingsstratgr och procssrna som stödjr kommunplanringn Ansvar för rolln som fastightsägar (mark och lokalr) Ansvar för stratgi och bostadsplanring/bostadsförsörjningsprogram Ansvar för Näringsliv- och bsöksnäringsrlatrad frågor inkl vnmang och marknadsföring av dstinationn Ansvar för samordning av stratgisk markförsörjning och gnomförand av övrsiktsplann Ansvar för lokalförsörjningsfrågor. Ansvar för invstringsplanring, gnomförandt och förvaltningns produktionsplan Ansvar för Invstringsgnomförandt förvaltningns produktionsplan Ansvar för bställarfunktion gntmot samhällsbyggnadssktorn, srvicsktorn och SOLTAK gnom samordning och utvckling av srvicrådn SLA. Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 4(26)

5 2 Sammanfattning Kommunfullmäktigs (KF) Stratgiska mål Sktormål Samordning av rsursr för ffkt i Kungälvs-samhällt Social övrsiktsplan och folkhälsoarbtt 3.0 Balans mllan konomi, kvalitt och bhov (Stratgiska förutsättningar) Attraktiv arbtsgivar Undrhåll på trygg och säkr nivå Öka ffktivittn i vårt lokalutnyttjand Åtgärdr för budgt i balans I Kungälv finns arbt åt alla Attraktivt bond Minskad sgrgation Minskad miljö och klimatpåvrkan Gör rätt från början invstra i barn och unga Förbättrat näringslivsklimat Antalt bostädr för unga, funktionshindrad, flyktingar och äldr skall öka Antalt bostädr skall öka. Antalt dtaljplanr skall öka. Barnfattigdomn ska minska Gnomför åtgärdr nligt funktionshindrpolitiskt program Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 5(26)

6 3 Volymr Färgmarkringn till volymtaln visar avvikls mllan plan och prognostisrat utfall på hlår. Volymtalt får grönt om avviklsn är mindr än 2 procnt, Gult om avvikls är 2 till 5 procnt. Rött vid mr än 5 procnt avvikls. Röd färg indikrar alltså ndast avviklsn från plann och int nödvändigtvis att rsultatt är dåligt. Trndpiln visar förändring av utfall jämfört md förgånd år. 3.1 Chfr i förvaltningn Volymtal Plan Antal chfr i förvaltningn Antal nyanställda chfr i förvaltningn, sdan tt år 40 Sammanställningn av antalt chfr vid årts slut är 173. Dtta är 17 flr än vid mättillfällt förgånd år. Ökningn av antalt chfr kan bro på utökad vrksamht i förvaltningn. Ökningn kan också förklaras av att prsonalomsättningn bland chfr varit rlativt hög undr årt, och vakanta tjänstr förkommit vid tidigar mättillfälln. Totalt undr årt har 40 nya chfr anställts i förvaltningn. Undr 2017 kommr prsonalrsursplann att implmntras som yttrligar styrning gälland bland annat rsursn chfr. Bdömningn är att dtta kommr öka vår fårmåga att ffktivt organisra och balansra förvaltningn gälland krav och rsursr. 3.2 Kommunala fastightr Volymtal Plan Elförbrukning (MWh) Bruksara (BRA), gna fastightr, m Bruksara (BRA) inhyrda fastightr, m D gna lokalrna har ökat något sdan T2, dt är Torsby bostadsmodulr och några andra tillkommand mindr objkt i samband md inköp av mark och xploatring. Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 6(26)

7 4 Måluppföljning 4.1 Balans mllan konomi, kvalitt och bhov (Stratgiska förutsättningar) Samordning av rsursr för ffkt i Kungälvs-samhällt Målt kommr från Kommunstyrls Tolkning Förvaltningns rsursr ska nyttjas på tt ffktivt sätt, där samordning och hlht är övrordnat, för att nå bästa och mst långsiktiga ffkt för samhällt. God konomisk hushållning rådr när d finansilla måln är uppfyllda samtidigt som d vrksamhtsinriktad måln visar god måluppfyllls. Arbt pågår/målsättning hållr Kommntar av utfall Sktorn arbtar md n mängd aktivittr som stödjr möjlightrna att nå målt. Ett flrtal är gnomförda nligt plan. Några är pågånd ävn undr Ett antal är försnad och kommr att förskjutas in på Aktivittn SAMÖ har ställts in av MSB och länsstyrlsn på grund av dn uppkomna flyktingsituationn. Förvaltningsldningn har bslutat om styrdokumnt för Procsstyrning, Styrning och ldning av program, projkt och uppdrag. D indikatorr som är kopplad till målt är undr utvckling och utfallt int så vägldand för målts bdömning. Analys Effktn av arbtt som pågår är int hlt nklt att mäta. På sikt bör tt framgångsrikt arbt lda till bättr srvic till våra brukar och mdborgar vilkt kan mätas i form av nöjd-mdborgarindx och minskad styckkostnadr för utförda tjänstr. Effktrna uppkommr dock int undr år tt. Användbara indikatorr bhövr idntifiras och värdras för att kunna utvärdra målt. Analysn ftr årt är att mrpartn av d planrad aktivittrna bidrar till målt. Därmot har tidsaspktn missbdömts och flra av aktivittrna krävr mr tid. Styrdokumnt som stödr nya arbtssätt är fastställda mn implmntring av dm tar tid. Så här går vi vidar Årsplan har fortsatt fokus på samordning och ffktivitt. Förvaltningns omorganisation är dt tydligast xmplt. Förutom förändrad organisation är förändrad arbtssätt och procssr viktiga framgångsfaktorr för att nå målt. Indikator Målvärd Dbitringsgrad Samhällsutvckling Antal fria kommunala lokalr (som int dbitras till kund) 3 3 Aktivitt Kartlägg och utvckla budgt- och årsplanarbtt i förvaltningn och på KLS Status Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 7(26)

8 Aktivitt Utvckla E-förvaltning i Kungälvs kommun Utvckla ärndhantringsprocssn Samö E-arkiv Utvckla mdborgardialogn Skapa förutsättning för procssorintrat arbtssätt Rapportra ndlagd tid på projkt Utvckla Invstringsprocssn i synk md Kommunplanringsprocssn Utvckla mtodr för konomisk samplanring på program/projkt-nivå Ta fram principr för hantring av anläggningsbidrag vid övrgång till marknadsmässiga hyrsavtal samt marknadsmässiga avgiftr för markupplåtlsr Upprätta plan för markavyttring och markförvärv Upprätta riktlinjr för markanvisning Upprätta riktlinjr för xploatringsavtal Samordningsvinstr kommunikationsnhtn och kundcntr Effktiv användning av sssionssaln Status md avvikls md avvikls md avvikls md avvikls Social övrsiktsplan och folkhälsoarbtt 3.0 Målt kommr från Sktor Tolkning Omsätta analysn i social övrsiktsplan (stg 1) bslutad i KS 24 juni till handling gnom social övrsiktsplan (stg 2) Arbt pågår/målsättning hållr Kommntar av utfall I dt gmnsamma dokumntt stg två social övrsiktsplan samt folkhälsa 3.0 prcisrads sju ramar kring fortsatt inriktning när dt gällr; prioritrad områdn, organisring och uppföljning. Undr har n styr- och ldningsstruktur för dn sociala övrsiktsplann implmntrats i Kungälvs kommun. Framtidsgruppn har haft sina första mötn. Till rådt för social hållbar och folkhälsa skr rglbundn åtrkoppling av dt övrgripand arbtt md social övrsiktsplan. Styrgruppn kring social hållbar utvckling, som lds av sktorchf Arbtsliv och Stöd, har inltt sitt uppdrag att anta n övrgripand funktion för dt oprativa gnomförandt av social övrsiktsplan. Stg tr social övrsiktsplan antogs av kommunstyrlsn dn 23 mars. Plann innfattar konkrta åtgärdr utifrån prioritrad områdn; minskad sgrgation, arbt och sysslsättning, hälsa, tidiga insatsr samt trygght. Fokus har, sdan dn 23 mars, varit att initira antagna åtgärdr i handlingsplan stg tr social övrsiktsplan. Konkrtt har följand initiativ tagits: Samhällskontrakt tcknads md 60 olika samhällsaktörr dn 23 juni. Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 8(26)

9 Analys Tillsammans md Närhälsan inltt projktring av familjcntral i Komarkn. Via bviljad rgionala sociala invstringsmdl säkrställt rsursr för att i samvrkan md Kustns Vårdcntral implmntra Familjhus i Yttrby. Ralisrat kommunns tr gna sociala invstringar; riktad drogprvntion, multikomptnt tam i förskolan samt tknik stöd i skolan. Tillsammans md Arbtsförmdlingn inltt implmntring av Ungdomns Hus. Vid Ungdomns hus samordnas kommunns och arbtsförmdlingns olika insatsr i syft att få flr unga vuxna i utbildning/arbt. I brd samvrkan md bostadsbolag, hyrsgästförningar, polis, primärvårdn, skolan, samhällsbyggnad och socialtjänst har områdsbasrat arbt inltts i Komarkn och Björkås. Syft är att tillsammans md bond i områdt mobilisra kring trygght och hälsa. Tcknat samvrkansavtal md polisn och utifrån n gmnsam lägsbild inltt framtagand av n gmnsam handlingsplan. Md stöd av FoU i Väst/GR har plan kring uppföljning och utvärdring arbtats fram. Dn ngativa tndnsn kring sjuktalt bland kommunns mdborgar har förstärkts undr, prcis som i hla landt. Kungälvs kommun ökar dock snabbar än rgionn och rikt. Kungälvs kommun har vi jämförls n fortsatt låg ungdomsarbtslösht och gnrll arbtslösht. Dock finns bhov av gmnsam samvrkan och mobilisring. Dlmål stg tr social övrsiktsplan är att alla nyanlända vuxna ska, ftr avslutad tablringspriod (2 år), finnas i arbt altrnativt utbildning. Så här går vi vidar Innan 2020 ska utanförskapt minska md 20 procnt i Kungälvs kommun. För att uppnå dtta finns n tydlig gografisk dimnsion, där målt innan 2020 är att minska utanförskapt md 50 procnt i spcifika dlområdn. Dt trdj målt i social övrsiktsplan är att alla nyanlända vuxna, ftr avslutad tablringspriod (2 år), ska finnas i arbt altrnativt utbildning. Utgångspunktn är gnrlla insatsr, mn md högr dosring där bhovn är som störst. I dssa spcifika dlområdn ska, tillsammans md bostadsbolag, hyrsgästförning, polis, hälsooch sjukvård civila samhällt tc., områdsbasrat arbt implmntras. Särskilda satsningar planras också i dssa områdn. I Yttrby ska bfintlig familjcntral till utvcklas till tt s.k. familjhus och innfatta målgruppn 0-15 år. I Komarkn ska n familjcntral tablras utifrån målgruppn 0-6 år. För att minska utanförskapt är utgångspunktn i Samhällskontrakt 2020 samvrkan och synrgir mllan civila samhällt, näringslivt samt olika myndightr. Priorittrat i är att, utifrån individn i cntrum, utvckla mtodr och arbtssätt, som gr tt ffktivar stöd. Modll kring samtyck ska implmntras. Vrksamhtsplan Social hållbarht skr utifrån sx prioritrad tmaområdn. Tidiga insatsr: Utifrån dt rgionala pilotuppdragt ska olika åtgärdr implmntras som; familjcntral 0-6 år i Kungälv, familjhus 7-15 år i Yttrby samt Ung Hälsa år. Fortsatt fokus är utvckla och följa upp bfintliga sociala invstringar. Arbt/sysslsättning: Lokala Samordningsförbundt utgör cntrum för samvrkan mllan myndightrna. Ungdomns Hus ska implmntras md syft att ffktivar möta upp unga/vuxna, som står utanför arbtsmarknad och utbildning. Trygght: Utifrån samvrkansavtalt md polisn ska Mdborgarlöftn införas. Vidar ska handlingsplan våldbjakand xtrmism implmntras. Minskad sgrgation: Idag präglas bond situationn för nyanlända av tillfälliga lösningar, som innbär bland annat trångboddht och social isolring. I samvrkan md olika samhällsaktörr är tt långsiktigt hållbart upplägg kring bondsituationn prioritrad. Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 9(26)

10 Hälsofrämjand: Undr 2017 ska n uppföljand LUPP-undrsökning gnomföras. Ett åtrkommand tma i dt utåtriktad arbtt ska vara kulturns btydls för hälsan. Uppföljning: I samvrkan md FoU i Väst GR har n plan kring uppföljning tagits fram, som ska implmntras undr Indikator Målvärd Arbtslöshtn i Kungälv 1,7% 1,9% Arbtslösht i Kungälv, Ungdomar 1,8% 3,1% Sjuktal, hla kommunn 14,1 13,4 Aktivitt Ökad dlaktight och mdskapand i utvalda bostadsområdn Övrnskommlsr Skapa struktur för social hållbarht Fokus social hållbarht Uppföljning Undr ska vrksamhtsplan folkhälsorådt och lokala samordningsförbundt ta sin utgångspunkt från social övrsiktsplan. Status Försnad Attraktiv arbtsgivar Målt kommr från Kommunstyrls Tolkning Kungälvs kommun är n arbtsgivar som lockar till sig nya mdarbtar och där mdarbtar trivs och vill stanna. Attrahra- bhålla- avsluta i positiv anda. Arbt pågår/målsättning hållr Kommntar av utfall Prsonalomsättningn fortsättr att öka. Dnna trnd ss ävn i samhällt i stort. Förvaltningns yrksambassadörr har dltagit i fyra arrangmang undr årt, vilkt är tt färr än målvärdt. Hälsoinspiratörrnas arbt har varit aktivt och gruppn har utökats markant. Andln timanställda minskar vilkt liggr i linj md målt att öka kontinuittn för brukar och att kunna rbjuda anställda n tryggar anställningsform. Undr har ingn mdarbtarnkät gnomförts. Vrksamhtrna arbtar vidar md d förbättringsområdn som arbtads fram undr. Analys Att vara n attraktiv arbtsgivar är tt ständigt pågånd arbt. Samhällt i stort visar att prsonalomsättningn ökar där mdarbtar i högr grad väljr att byta arbtsgivar oftar än tidigar. I kombination av att allt flr yrksgruppr blir allt mr svårrkrytrad kan dt stundtals vara n utmaning att hitta komptnta mdarbtar att anställa. Dtta gör att vi aktivt bhövr fortsätta att satsa på att dls bhålla d mdarbtar som vi har, dls locka till oss nya. Så här går vi vidar Fortsatt arbt skr utifrån dt Prsonalpolitiska programmt för att skapa n attraktiv arbtsgivar. Fokus liggr på utvckling av ldarskapt och på arbt utifrån "Plan för minskad sjukfrånvaro - ökad frisknärvaro". Ett aktivt och strukturrat arbt md yrksambassadörs- och Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 10(26)

11 hälsoinspiratörsgrupprna kan bidra till att vi båd bhållr mdarbtar samt lockar till oss nya. Indikator Målvärd Andl timanställda 10,4% 11,4% Yrksambassadörr 4 5 Prsonalomsättning Mdarbtarnkät, Öka NMI och/llr HME från X-Y 73% 66% Aktivitt Introduktionsplan för chfr Utvckla arbtt md hälsobfrämjand åtgärdr Starta upp arbt md mntorskapsprogram för Kungälvs kommun Status md avvikls md avvikls Undrhåll på trygg och säkr nivå Målt kommr från Kommunstyrls Tolkning Dt vi ägr och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks Kommr att uppfyllas/är uppfyllt Kommntar av utfall För dlads budgt för planrat undrhåll ut på båd Srvicsktorn och sktor Samhällsbyggnad. Åtgärdrna på byggda fastightr är gnomförda nligt plan. Åtgärdrna för grönytor intill våra vrksamhtslokalr har övrstigit budgt md 1,3 miljonr kronor (budgtn för dtta sänkts md 1 miljonr kr till ). Analys Eftr två år md ny arbtsmodll har arbtt fungrat bättr. Arbtsprocssn via srvicråd och SLA (Srvic lvl agrmnt) har undr årt haltat något pga av vakant tjänst och snar sjukskrivning. Vilkt rsultrat i svårightr att följa upp på systmatiskt sätt. Förvaltningn har arbtat upp tilldlad mdl mn för att klara uppdragt bör rsursrna öka övr tid. Så här går vi vidar Tjänstn som ansvarig för srvicrådsstrukturn är åtrbsatt sdan januari vilkt blivit n förbättring. Undr höstn har dn som arbtat md dtta varit dlvis sjukskrivn. Förvaltningn jobbar vidar md att kvalittssäkra undrhållsplann utifrån prspktivn att undrhållsåtgärdrna planras för gnomförand i rätt tid och tillräcklig omfattning. Införandt av komponntavskrivning ska starta Mdföra att d flsta undrhållsåtgärdrna kommr att blasta invstringsbudgtn (cirka 60-70%) vilkt i sig innbär att driftkostnadn för undrhållt undr kommand år kommr att minska. Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 11(26)

12 Aktivitt Statusrdovisning av undrhållsplan inför trtialrapport 2. Status Öka ffktivittn i vårt lokalutnyttjand Målt kommr från Kommunstyrls Tolkning God funktion för nyttjand vrksamht. Ekonomisk ffktivitt för utförand vrksamht samt för srvic, drift och undrhåll. Kommr att uppfyllas/är uppfyllt Kommntar av utfall Kartläggningn av nyttjandt av kommunns lokalr skr sdan 2008 i vårt lokalrsursplanringsarbt och rdovisas årlign i vår rapport Lokalbhovsanalys som ävn är tt budgtundrlag till invstringsbudgtarbtt. Lokalbhovsanalysn är nu n intgrrad dl i förvaltningsldningns styrning av vrksamhtn. Grundskolans totala utfall liggr något högr än målvärdt mn närmar sig. n bror i huvudsak på att lvkullarna 7-9 är förhållandvis små. För klassrna F-6 är grundskolans lokalr väl fyllda. Lokalyta pr bond inom vård- och omsorg liggr på 77 kvm jämfört md måltalt 70 och i linj md utfallt för vilkt innbär att vi har flra äldr int så ytffktiva bondn. Förvaltningn planrar för nya äldromsorgsplatsr (osäkrt antal platsr- utrdning pågår på sktorn). Nya äldromsorgsplatsr kommr att bli ytffktiva och ändamålsnliga från första början. t för förskolan och arbtsliv och stöd liggr inom målvärdt. Kostnadrna för hyrsfria lokalr och förvaltningsfastightr har undr årt minskat. En dl av d tidigar vakanta kommunala lokalrna är idag använda llr undr omställning/ombyggnad till bond för nyanlända. Funktionn/tjänstn som handhar uthyrning av lokalr har undr varit vakant tills i juni då konsult anlitads och som snar fastanställds i novmbr. Dtta har väsntligt förbättrat hantringn md intrna hyrsavtal och förhandlingar md xtrna fastightsägar. t från nrgiförbrukningn är btydligt lägr än budgt brond på dls att var 10% varmar än tt normalår och dls på för stor budgt. Analys Orsakrna till målbdömningn är att ytnyckltaln för grundskola och äldrbondn ännu int når sina målvärdn samt att organisationn för, och kostnadsutvcklingn av, hantringn av vårt lokalbstånd bhövr utvcklas vidar. Frågan om lokalffktivitt och samutnytjand är md i arbtt vid störr ombyggnation och nybyggnation. Dt finns tt stort arbt att göra i dt bfintliga lokalbståndt som krävr anpassning för att möjliggöra ökat samnyttjand och förbättrad lokalffktivitt. Dtta krävr konomiska och prsonlla rsursr. Så här går vi vidar Fokus liggr undr 2017 på att Förvaltningn ska gnomföra invstringsbudgtns projkt samt undrlätta för framtida projkt. Vi arbtar vidar för att utvckla kommunplanringn inom dtta Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 12(26)

13 områd. En oroand faktor är dn högkonjunktur inom byggsktorn som rådr. Indikator Målvärd Lokalyta pr lv i grundskolan 14,1 12 Lokalyta pr barn i förskola 10,3 10 Lokalyta pr bond inom vård- och omsorg Lokalyta pr bond inom arbtsliv- och stöd Lokalytor/ invånar 6 6 Lokalytor - antal kvm i gna lokalr Lokalkostnadr i rlation till budgt 100% 100% Lokalytor - antal kvm i inhyrda lokalr Aktivitt Upprätta plan för hur kommunns lokalr kan utnyttjas ffktivar övr dygnt Upprätta plan för avvckling av fria kommunala lokalr Status md avvikls Åtgärdr för budgt i balans Målt kommr från Sktor Tolkning D åtgärdr som sktorn avsr vidta för att nå målt budgt i balans Arbt pågår/målsättning hållr Kommntar av utfall Sktorn har vrkställt störr dln av d åtgärdr som bslutats för att få n budgt i balans för. Arbt md att s övr Bmanningsnhtns övrgripand uppdrag har gnomförts. Från och md årsskiftt /2017 kommr bmanningsnhtn organisatoriskt vara n dl av HR-nhtn. Utrdning kring tt vntullt administrativt påslag pr anvisad timm har gjorts mn kommr int gnomföras för närvarand. Bsparingn har tagit hm på annat sätt inom kommunldningssktorn. Inom upphandling har n administrativ avgift om 2% införts på ramavtal. Lvrantörrna ska rdovisa statistik och btala in n avgift snast 1 januari Rsultatt för sktorn på hlårt prognostisras till 14,2 mkr. Inom ramn för kommunldningssktorns budgt samlas övrgripand postr för hla förvaltningn. Bland annat har kostnadr för SOLTAK AB övrskridit budgt md 8,4 mkr. Analys Åtgärdr nligt plan är vidtagna mn vissa har int gtt konomisk ffkt undr. Sktorns rsultat xklusiv kommunövrgripand postr visar på tt undrskott. målbdömningn blir därmd gul - Arbtt pågår. Så här går vi vidar Övrsyn av procssr inom kommunikation och kundcntr fortsättr undr Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 13(26)

14 Åtrkoppling av utfallt för dn administrativa avgiftn på ramavtaln kommr att sk undr kvartal Aktivitt Minskad friskvårdspng Minskat antal xtrna förläsar Effktivisringar av procssr inom kansli Förändrad bställning av IT-tjänstr Övrsyn av procssr inom kommunikation och kundcntr Minskad trycksaksproduktion Minskat ngagmang näringslivssatsningar. Bmanningstjänstr Införand av upphandlingsprovision Status Ej påbörjad 4.2 I Kungälv finns arbt åt alla Förbättrat näringslivsklimat Målt kommr från Kommunstyrls Tolkning Ett bra näringslivsklimat skapas av n mängd olika faktorr. Svnskt Näringsliv dfinirar förtagsklimat som "Summan av d attitydr, rglr, institutionr och kunskapr som finns i förtagarns närmiljö". Kommunn rådr int nsam övr dm, mn kan inom sina ansvarsområdn mdvrka till att näringslivt gs bra förutsättningar. Arbt pågår/målsättning hållr Kommntar av utfall Antalt nystartad förtag hållr i sig, arbtslöshtn är fortsatt låg, antalt friarbtn hängr md. Sammanfattningsvis är näringslivsklimatt i stort på samma nivå som, mn Kungälvs kommun har fallit i Svnsk Näringslivs ranking tillbaka till plats 181 (attitydmätning, d tillfrågad har int alltid varit i kontakt md kommunn). Insiktsmätningn (dvs d förtagar som vrklign haft kontakt md kommunn) visar på klart bättr rsultat för n dl områdn (bygglov och markupplåtls), mdan andra områdn fortfarand har n bit kvar. Samvrkansprojktt Årts Stadskärna 2020 inltts. Bokabs insatsr gälland försäljning av vrksamhtsmark och planr för Åsbrgt är fortsatt viktiga för näringslivsklimatt. Arbtt md social hänsyn i upphandlingn liggr ftr. Upphandlingsnhtn har prioritrat tillväxtmålt och projktt har fått stå tillbaka undr n priod. Förvaltningn har int lyckats md att få några praktikplatsr. Analys Md vårt nya styrdokumnt "Näringslivsplan för ökad tillväxt" har vi tt bra vrktyg för att arbta md frågorna. Vi kommr att prioritra bland d olika måln övr tid. Vi når måln inom Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 14(26)

15 Så här går vi vidar Förvaltningn arbtar md att ta fram n ny organisation, vilkn tydligt samlar näringslivsfrågorna och dn nya näringslivsplann kommr då bli n naturlig dl i årsplann. Indikator Målvärd Förbättra Kungälv på Svnskt Näringslivs ranking Antal nytablrad förtag Insikt, förbättra Kungälvs kommuns indx Antal prsonr som fått praktikplats/sysslsättning ftr krav om sociala hänsyn i upphandling 0 10 Aktivitt Samvrka md d lokala näringslivsförningarna Utvckla Kungälv/Marstrand som dstination för bsöksnäring, tablringar och inflyttand Stimulra ung förtagsamht och sysslsättning md hjälp av arbtsmarknadspolitiska åtgärdr Skapa goda förutsättningar för rdan tablrad förtag Färdigställa, politiskt förankra samt därftr implmntra plann "Ökad tillväxt och flr i arbt". upphandling md sociala hänsyn Status md avvikls md avvikls 4.3 Attraktivt bond Antalt bostädr för unga, funktionshindrad, flyktingar och äldr skall öka Målt kommr från Kommunstyrls Tolkning Undr mandatpriodn skall antalt färdigställda bostädr öka i takt md förändrat bhov Kommr att uppfyllas/är uppfyllt Kommntar av utfall Indikatorn visar att kommunn uppfyllr volymmålsättningn mn inom områdt nyanlända int fullt till dn kvalittn vi önskar. Totalt sätt har tt för lågt antal bostädr, alla typr av bhov, färdigställts om dt ska vara n jämn produktion övr mandatpriodn. Vrklightn sr int ut på dt sättt. Dt finns ungfär 1000 bostädr möjliga att bygga i bfintliga dtaljplanr och produktionn pågår. Undr årt har förvaltningn hittat planringsvolymn för antalt platsr för äldr mn rapportn har int färdigställts. Volymn åtgärdas gnom förändring på Yttrbyhmmt och gnom utbyggnation av Solhaga i Kod. På längr sikt bhövs dt båd rsättningsbyggas och utökas i cntrala Kungälv i takt md bfolkningsökningn och dn dmografiska utvcklingn. Kommunfullmäktig har antagit n stratgi för hur kommunn ska jobba md nyanlända. Stratgin och riktlinjrna har tt inkludrand förhållningssätt där bhov som finns i kommunn sdan tidigar blandas md förutsättningarna som samhällt fått gnom invandringn. Riktlinjrna Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 15(26)

16 utmanar också dl av vårt planringssystm där vi måst tänka utanför boxn för att snabba på myndightsprocssr. T.x. flra bostadsprojkt tstas i myndightsprocssrna för att s om dt är möjligt att bygga utan dtaljplan llr att omvandla tillfälliga bygglov till prmannta. Utmaningn är att arbta md d som blir anvisad Kungälv vilkt utövr anvisad ävn innfattar vntullt tillkommand familjmdlmmar samt EBO:s som är immigrantr som själva ordnar md sitt bond mn som står för ökat bostadsbhov som vi måst möta. Först bhövd kommunn lösa akuta bond för nsamkommand. Dt rsultrad i planring för dn gruppn undr första dln av. Till att ändras undr snvårn och sommarn till gruppn familjr. För 2017 års mottagand har Migrationsvrkt mddlat att handlar dt om 50% familjr och 50% nsamhushåll. En total anvisningssiffra på 472 för och 2017 föranldr n kombination av tillfälliga och prmannta bondn. D som anvisas har fått upphållstillstånd i landt och kommunplacring i Kungälv. En dl av dssa upphållstillstånd är tmporära så vi vt att mobilittn i dnna målgrupp blir stor. Förvaltningn samarbtar md allmännyttan och privata fastightsägar. Vi har skapat möjlightr för inköp av bostadsrättr och förvaltningn har i samvrkan md förningar och samfund hittat n rad lösningar. Analys Vi förväntar oss tt succssivt ökat antal bostädr i laga kraft-vunna dtaljplanr undr mandatpriodn. Antalt sökta och bviljad bygglov kommr att öka i takt md att gnomförandt av dtaljplanrna är möjligt. Utmaningn är att gnomföra allt som planras. Här rådr int kommunn fullt ut övr situationn. Vi är i bhov av fortsatt bra konjunkturläg för att lvrra nligt målsättningn. D tillfälliga bondformrna har visat sig svårar att gnomföra än vad förvaltningn bdömd i initialskdt av arbtt. Kungälv är int unikt i dtta avsnd utan situationn sr lika ut i hla landt. Ambitionn att snabbt hitta prmannta bondn av tillräcklig kvalitt kommr int att räcka. Kollktiva bondlösningar, tillfälliga modulr, försök md bygglov för prmannta lösningar utanför dtaljplan och fortsatt krativitt kommr att krävas för att lyckas md utmaningn att ta mot nyanlända och intgrra dm i Kungälv md bar kvalitt. Samtidigt ändras bhovt och informationn från statn undr årt. Dt hla är n utmaning myckt störr än bara bondfrågan. Så här går vi vidar Invstringsbudgtn, dn politiska gografiska prioritringn och prioritringsgrundrna i årsplann styr inriktningn för gnomförand av alla bondfrågor. Gälland bostädr för nyanlända så tillskapas bostädr dlvis utanför produktionsplann, dock baktand d prioritringsgrundr som årsplann bslutat om. Program och projktdirktiv innhållr idag Lokalbhovsanalysns slutsatsr och invstringsplanns möjlightr. Bhovt av bond för nyanlända och bostädr för unga samplanras i nlight md Kommunfullmäktigs bslutad stratgi. Förvaltningn sökr ffktiva myndightsprocssr för att lvrra på kort tid. Ett nämnvärt projkt är dt täta samarbt md sktorrna som syftar till att möjliggöra bostädr för andra målgruppr än äldr i tidigar bstånd av äldrbond (t.x. i srvichus som skall växlas ut).nu följr bhovt av bondn för funktionshindrad md i tidiga skdn och planras in för att följa bhovsutvcklingn. Ett tryggt bond på Kvarnkulln öppnar för inflyttning undr fbruari 2017 Indikator Målvärd Antal prsonr md nya flyktingkontrakt Antalt lägnhtr i trygghtsbond Antalt lägnhtr vid vård- och omsorgsbond Antalt lägnhtr vid LSS-bond Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 16(26)

17 Aktivitt Upprätta plan för utbyggnad av Äldrbond i Kungälvs kommun Utvckla Produktionsplan så att dn utgör tt vrktyg för att gnomföra planrad tillväxt. Status Försnad md avvikls Antalt bostädr skall öka. Antalt dtaljplanr skall öka. Målt kommr från Kommunstyrls Tolkning Gnom n förändrad dtaljplan- och bygglovsprocss ska antalt färdigställda bostädr öka. Undr mandatpriodn skall nya bostädr färdigställas, md målt att hälftn är hyrsrättr. Utgångspunkt för bfolkningsökningn är dn av KF fastställda övrsiktsplann Prioritrad srvicortr: Marstrand, Kungälv/Yttrby, Disröd Utgångspunkt är antalt bostädr Skapa n ffktivar, öppnar och tydligar samrådsprocss vid handläggningn av bygglov- och dtaljplanr samt kortar ldtidr. Kommunn skall j ha rglr som övrskridr Bovrkts rglr Dt skall vara n variation av upplåtlsformr Byggand av bostädr kan sk båd som nyproduktion och i så kallad omvandlingsområdn Arbt pågår/målsättning hållr Kommntar till utfallt Dt har sktt n succssiv förbättring i avsnd på volymr undr årt. Projktn, däribland Kongahälla, rhållr bygglov undr årt och då blir dt stora volymförändingar i nstaka bslut. Analys Antalt bygglov som är bviljad ökad undr andra trtialn mdan dn undr novmbr och dcmbr avtagit ign. Dt är viktigt att titta på hla priodn och int nstaka månadr. Effktrna av d bviljad bygglovn syns först undr Målsättningn om totalt 2000 bostädr undr mandatpriodn är möjlig att nå undr förutsättning att yttrligar åtgärdr vidtas och Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 17(26)

18 implmntras samt att marknadsförutsättningarna fortsättr vara gynnsamma. Prioritringn av rsursr för att lvrra målsättningarna i volym, rätt innhåll utifrån bhov i LRP och ökand förväntningar på konomisk avkastning krävr yttrligar arbt md samplanring. Troligtvis bhövs yttrligar fokusring och färr projkt md samlat störr rsursr i varj för att säkra lvransn. Dt är hög konkurrns i marknadn på arbtskraft och dt gr höga kostnadr för byggntrprnadr. Dt finns n risk att dtta kan påvrka Kungälv ngativt undr rstrand dl av mandatpriodn. Så här går vi vidar Förvaltningns produktionsplan är n dl av årsplan Prioritringsgrundr har tagits fram och förankrats i politikn gnom bslutt om årsplan. Förvaltningn omorganisras och inför portföljstyrning som vrktyg för att ffktivisra och styra procssr och projkt. Implmntring görs succssivt undr 2017 och framåt. Rsultatmålt är i årsplan rsatt av andra formulringar. Indikator Målvärd Antal gnomförda aktivittr i syft att marknadsföra Kungälv som n bra plats för invstringar 20 2 Antal möjliga bostädr i lagakraftvunna dtaljplanr på kommunal mark 643 Antalt bostädr i bviljad bygglov Antalt bostädr som fått slutbskd (Antal färdigställda lägnhtr) Aktivitt Utvckla Produktionsplan så att dn utgör tt vrktyg för att gnomföra planrad tillväxt. Marknadsför Kungälv som bra plats för invstringar Upprätta utvcklingsplan för arbtt inom Kommunplanringsprocssn Status md avvikls md avvikls 4.4 Minskad sgrgation Barnfattigdomn ska minska Målt kommr från Kommunstyrls Tolkning Sociala invstringar ska bslutas utifrån n sociokonomisk övrsiktsplan som blysr d förutsättningar som finns i kommunn, i syft att rikta insatsr till områdn där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Arbt pågår/målsättning hållr Kommntar av utfall Utifrån kommunfullmäktigs stratgiska mål minskad sgrgationn och rsultatmålt minskad barnfattigdom gav kommunstyrlsn inför förvaltningn i uppdrag att ta fram n social övrsiktsplan. Följand aktivittr har gnomförts: Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 18(26)

19 Pilotuppdrag 0 24 år Västra hälso- och sjukvårdsnämndn har tt pilotuppdrag för 2017 att samvrka md Kungälvs kommun för att utvckla arbtt mot utsatta områdn i kommunn för tidiga insatsr riktad mot åldrsgruppn upp till 24 år. Utifrån dtta uppdrag har tr aktivittr gjorts undr : Förstudi kring Familjcntral 0 6 år i Kungälv har sammanställts, där Komarkn förslås som lokalisring. Gnom att knyta ihop vrksamhtr och profssionr syftar familjcntraln till att tillgängliggöra stöd och tjänstr till utsatta mdborgar på tt nklt och samordnat sätt. Kungälvs kommun och Kustns vårdcntral har bviljats om rgionala invstringsmdl för att utvckla Familjhus 7 15 år. Syftt md invstringn är att utvckla tt intgrrat och familjorintrat vidnsbasrat arbtssätt. Undr projkttidn ska tillsättas tt tvärsktorillt tam, md komptnsr från skolan, socialtjänstn och primärvårdn. En trdj aktivitt gällr Ung hälsa år, där tt antal brörda aktörr ska utvckla dn tvärsktorilla samvrkan för att ffktivar möta målgruppn unga vuxna. Undr har n förstudi initirats. Sociala invstringar Kungälvs kommun har avsatt sociala invstringsmdl för tr spcifika projkt. Tknikstöd i skolan: Undr har projktt bibhållit d uppstartad invstringarna vid Mimrs Hus Gymnasium samt påbörjat arbtt md n förstudi kring projktts applicrbarht i grundskolan. En uppföljningsrapport för publicrads och prsntrats för brörda partr undr mars-april. Undr höstn dltog i projktt cirka 50 lvr md bhov av särskilt stöd llr anpassning i skolarbtt. Insatsrna ska följas upp undr vårn 2017, via n särskild uppföljningsrapport. Multikomptnt tam i förskolan: Projktt löpr undr 8 år: inldds augusti och pågår till augusti En gnomgång av möjliga vidnsbasrad modllr för föräldrastöd pågår och kommr att diskutras inom och utanför kommunns vrksamht, för att kunna rbjuda så vrksamma insatsr som möjligt. Utbildningar i lkarbts-mtodn och föräldrastödsprogrammt ABC kommr att gnomföras. En rad kontaktr har tagits md olika aktörr som arbtar md målgruppn barn 0 6 år och dras föräldrar, däribland aktulla förskolor i Komarkn och Yttrby, MVC/BVC, vårdcntralr. Projkt Drogprvntion: Projktt startad och planras pågå undr fm år md n ffktutvärdring ftr halva tidn som avgör projktts fortlvnad. Arbtt har undr sommarn varit inriktat på situationsinsatsr, att möta ungdomarna utifrån vad d gör på kvällar och hlgr samt md n förstärkning av insatsrna i samband md skolstartn. En dlinsats har varit att i samarbt md polisn och räddningstjänstn utbilda tt tiotal ungdomar i bhov av särskilt stöd till Goda Ambassadörr. Därutövr har insatsr på skoltid påbörjats. Varj högstadiskola har sina två fältarbtar som vistas på skolan för att lära känna ungdomarna och finnas till hands när så bhövs. Ungdomns hus Analys Syftt md Ungdomns hus är att alla ungdomar och unga vuxna i åldrn år i Kungälvs kommun ska kunna gå till samma ställ (n väg in), när d bhövr stöd för att komma i studir och/llr arbt. Förarbt är gnomfört undr, vilkt möjliggör att vrksamht kan starta upp Många av aktivittrna är i tt uppstartsskd och dirkt gnomförand skr undr Antal barn i familjr md brond av försörjningsstöd är lägr vid jämförls mllan trtialrapport 3 och trtialrapport 3. Skillnadn är 41 barn, vilkt andlsmässigt innbär 12,5 procnt. Stt övr Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 19(26)

20 tidsintrvallt har dt sktt n minskning md 14 procnt. Så här går vi vidar D tr bslutad sociala invstringarna har startats upp. Inför 2017 är dt prioritrat att utvckla n hållbar organisring av dssa tr invstringar. Förutsättningar ska undrsökas om några av dssa invstringar, inför 2018, kan övrgå från projktform till n utvcklad procss i ordinari linjvrksamht. Fokus undr 2017 kommr vara att implmntra familjcntral i Kungälv samt tillskapa tt Familjhus i Yttrby. Utifrån tt nytt avtal md ungdomsmottagningn är ävn prioritrat att utvckla samvrkan mllan socialtjänst och skola. Prioritrat är att i samvrkan md rgionala aktörr ävn utvckla tt hållbart upplägg av dn öppna mottagningn för ungdomar som har bkymmr md narkotika och/llr alkohol. Undr 2017 är prioritringn att via Lokala Samordningsförbundt intnsifira Ungdomshust. Tillsammans md FoU i Väst ska plan kring uppföljning implmntras. Indikator Målvärd Antalt barn i familjr som är brond av försörjningsstöd Aktivitt Ökad dlaktight och mdskapand i utvalda bostadsområdn Övrnskommlsr Skapa struktur för social hållbarht Fokus social hållbarht Uppföljning Undr ska vrksamhtsplan folkhälsorådt och lokala samordningsförbundt ta sin utgångspunkt från social övrsiktsplan. Status Försnad Gnomför åtgärdr nligt funktionshindrpolitiskt program Målt kommr från Sktor Tolkning Gnomför d åtgärdr som fastställts i handlingsplann för innvarand år Kommr att uppfyllas/är uppfyllt Kommntar av utfall Framövr kommr alla filmr som läggs ut på hmsidan att txtas. Undr årt har tt flrtal utåtriktad aktivittr gnomförts kring folkhälsa och funktionshindr. Bland annat har förläsningn Att röra sig för kropp och själ md Jill Taub, En familj som alla andra md Stina Gidlöf och Bra mat för äldr md Hanna Sttrgrn anordnats och varit välbsökta. Arbtt fortgår md aktivittn, Krav ställs att anbudslämnand i sitt anbudspris ska kalkylra md tt antal från kommunn anvisad arbtskraft. Txtr har arbtats fram som kan föras in i upphandlingar och möjlight till dialog md lvrantörrna har skapats i några upphandlingar. Styrdokumnt bhövr tas fram och rsursr tillföras för gnomförandt. Analys Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 20(26)

21 Prsonr md funktionsndsättning är något mindr dlaktiga i dmokratin än dn övriga bfolkningn. En dl av orsakrna till sämr dlaktight handlar om bristr i information och kommunikation. Att förbättra vår kommunikation och information gör dt möjligt för flr att bli dlaktiga. Så här går vi vidar För 2017 planras bland annat tt flrtal aktivittr kring områdt information och kommunikation. Bland annat kommr informationsfilmr riktad till mdborgar skapas. Aktivitt Txtning av utvalda filmr på hmsidan Krav ställs att anbudslämnand i sitt anbudspris ska kalkylra md tt antal från kommunn anvisad arbtskraft. Förläsningar om olika typr av funktionsndsättningar undr folkhälsodagarna för prsonal och allmänht Tills att information om tillgänglight vid allmänna mötn och protokoll på finns på wbbn Informationsfilmr om hur bland annat blankttr fylls i Status md avvikls Försnad Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 21(26)

22 5 Ekonomi 5.1 för hla sktorn (Tkr) Volymtal Budgt Budgt Intäktr (Tkr) Prsonalkostnadr (Tkr) Övriga kostnadr (Tkr) Nttokostnad (Tkr) Nttokostnad pr vrksamht Volymtal Budgt Budgt Kommunchf (Tkr) Utvckling, Planring och Uppföljning (Tkr) Samhällsutvckling HR (Tkr) Ekonomi o Upphandling (Tkr) Kansli, juridik och övrförmyndarvrksamht (Tkr) Enhtn för kommunikation och information Summa nttokostnad, sktor (Tkr) Kommntar till utfall Rsultatt för sktorn på hlårt prognostisras till 14,2 mkr Inom ramn för kommunldningssktorns budgt samlas övrgripand postr för hla förvaltningn. Ett antal budgtrglringspostr som är hänförliga till kvalitt och ffktivisringar har int fördlats ut på sktorrna och gr sammanlagt tt undrskott på -12,9 mkr. Dtta undrskott vägs upp av att kommunchfn budgtrat 5 mkr i utvcklingskostnadr som int kommr att användas undr årt, lägr kostnadr för driftskostnadskonskvnsr än budgtrat 3 mkr, lägr lönkostnadsökningarna än bräknat 1 mkr samt ökad självfinansiringsgrad inom hamnvrksamhtn. Kostnadrna för SOLTAK AB:s utvckling är int budgtrad fullt. Undrskottt är bräknat till - 8,4 mkr. Övrsyn pågår avsnd kommunns subvntionrad fastightr. Intäktsbortfall i samband md ombyggnation av gamla vårdcntraln i Yttrby, omföring av kostnadr som tidigar blastat invstringsprojkt och outhyrda llr j avyttrad lokalr förväntas gnrra tt undrskott för årt på ca -4,5 mkr. I övrigt rdovisar vrksamhtn tt övrskott md 2 mkr främst brond på att kapitalkostnadn för kommunns fastightr är lägr än budgtrat (snarlagd anläggning av nya projkt). Kostnadrna för projktn inom dn sociala övrsiktsplann är 3,6 mkr för. Dt är 0,3 mkr mindr än dt tilläggsanslag som förvaltningn tilldlats. Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 22(26)

23 Upphandlingsprovision för ramavtal har införts. Lvrantörrna ska inkomma md statistik och undrlag i januari Dt innbär att bokföring av intäktrna kan göras Enhtn kompnsrar dt uppkomna undrskottt till viss dl gnom minskad konstnadr. Övrförmyndarvrksamhtn rdovisa tt undrskott -1 mkr. Antalt ärnd bräknas vid årsskiftt vara 120 st. Dt är n ökning md 60 % jämfört md årsskiftt. Bslut om ökad arvodn för god män fattads undr, vilkt får hlårsffkt. Övriga nhtr visar övrskott. På samtliga nhtr har rått stor åtrhållsamht undr årt båd avsnd komptnsutvckling och övriga kostnadr. Flra av nhtrna har också haft vakansr undr årt IT rdovisar tt övrskott pga billigar lagring än budgtrat. Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 23(26)

24 6 Prsonal 6.1 Anställda Bskrivning Mätdatum är: för T1 1/4, för T2 1/8 och för T3 1/11. Antal anställda = antal prsonr md fastställd sysslsättningsgrad. Antal årsarbtar = sysslsättningsgradn omräknat till hltid. Volymtal Plan Plan Antal anställda Antal anställda, kvinnor 65 Antal anställda, män 27 Antal årsarbtar Antal årsarbtar, kvinnor 63 Antal årsarbtar, män Antal arbtad timmar Bskrivning Visar utförda arbtstimmar av månadsavlönad prsonal rspktiv timavlönad prsonal. Volymtal Plan Plan Månadsavlönad Månadsavlönad, kvinnor Månadsavlönad, män Timavlönad Timavlönad, kvinnor Timavlönad, män 283 Andl timmar utförda av timavlönad prsonal i rlation till totalt utförda timmar 1,1 Andl timmar utförda av timavlönad prsonal i rlation till totalt utförda timmar, kvinnor 1,4 Andl timmar utförda av timavlönad prsonal i rlation till totalt utförda timmar, män 0,5 6.3 Sjukfrånvaro Bskrivning Sjukfrånvaron rdovisas som andl sjuktimmar av ordinari antal arbtstimmar. Varav sjukfrånvaro >=60 dagar. Dn långa sjukfrånvarons andl av dn totala sjukfrånvaron. Volymtal Plan Plan Sjukfrånvaro (%) av ordinari arbtstid 8,9 7 1,9 7 8,5-1,5 Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 24(26)

25 Volymtal Plan Plan Sjukfrånvaro- Kvinnor 11,9 9 2,9 9 10,5-1,5 Sjukfrånvaro - Män 2,1 2,2-0,1 2,2 2,9-0,7 Åldr <= 29 år 1,6 5-3,4 8,9 6,8 2,1 Åldr år 4,4 6-1,6 5,61 3 2,61 Åldr >= 50 år ,61 12,6-3,99 Varav sjukfrånvaro >60 dagar llr mr 70,3 70 0,3 73,9 65 8,9 6.4 Sjuklönkostnad Bskrivning Här rdovisas arbtsgivarns kostnad för d första 14 dagarna samt 10% till dag 90. Gr ingn fullständig bild av kostnadrna för sjukfrånvaro. Volymtal Plan Plan Sjuklönkostnad Kronor Sjuklönkostnad kronor, kvinnor Sjuklönkostnad kronor, män Bräknat PO (prsonalomkostnadr) kronor Summa Kommntar till utfall Vilka slutsatsr har dragits och vilka insatsr har gjorts nligt sktorns handlingsplan för dt systmatiska arbtsmiljöarbtt? Inom sktorns samtliga nhtr kan konstatras att båd dn fysiska och psykosociala arbtsmiljön bhövr i störr utsträckning diskutras på APT. Dtta kommr att prioritras undr D nhtr som saknas satta mål för dn Organisatoriska och sociala arbtsmiljön, kommr att arbtar md dt undr första dln av Friskfaktorr ska idntifiras och arbtas tydligar md. Ett arbt för utvckling av introduktionsplan för nyanställda mdarbtar är påbörjat, vilkt är tt bhov i sktorn. Hur har sktorns arbt påvrkat sjukfrånvaro och d totala sjuklönkostnadrna? Vad bror dt på? Arbtt md sktorns rapportring av tillbud och arbtsskador har fått ökat fokus. Tillbud diskutras på APT så att riskr i arbtsmiljön kan åtgärdas. Dn ökad sjukfrånvaron i sktorn kan dlvis kopplas till att mdarbtar drabbats av kroniska och svårar sjukdomar. Hur har sktorn arbtat för att få nr antalt timanställda? Sktorns nhtr användr sig rlativt sällan av timanställda mdarbtar. I d fall dt förkommr handlar dt om tillfälliga arbtsanhopningar. Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 25(26)

26 7 Övriga viktiga händlsr Kommunldningssktor, Vrksamhtsbrättls 26(26)