Projektet redovisas i Del 1: Projektdefinition, Del 2: Begrepp, Del 3: Bakgrund, Del 4: Kartläggning, Del 5: Rapport med rekommendationer

Transkript

1 Arkiveringsrekmmendatiner Del 3: Bakgrund fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till en genmlysning av knsekvenser vid dagens vägval vid beslut m frmat för lagring av de digitala infrmatinsmängder sm skapar infrmatinsbygget. Val av arkiveringsfrmat är alltid fastighetsföretagets men prjektet skall leverera förståbar kunskap m alternativ ch knsekvenser i ett perspektiv på krt respektive lång sikt. Prjektet redvisas i Del 1: Prjektdefinitin, Del 2: Begrepp, Del 3: Bakgrund, Del 4: Kartläggning, Del 5: Rapprt med rekmmendatiner fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 1

2 Innehållsförteckning Prjektet... 3 Referensinfrmatin Arkivhantering Infrmatinskedjan Sök- ch spårbarhet Publicering Vidareanvändning Datakmmunikatin Samrdning Intelligent infrmatin Kvalitetssäkring Arkivering Säkerhet ch backup Gallringsplan Infrmatinsmängder Dkument Mdeller Objektinfrmatin Kravställande Tillämpningsanvisning CAD-manual BIM-manual Infrmatinsleveranser till förvaltning Tekniken Filfrmat CAD-tekniken, hur ser verkligheten ut? Versiner ch frmat Systemskifte Förändringar i förvaltningsskedet Förändringar i den byggda miljön Förändringar i den digitala miljön Förvaltningens behv av infrmatin fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 2

3 Prjektet Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner, sm drivs av Föreningen För Förvaltningsinfrmatin genm Intressegruppen för infrmatinsleveranser, ska beskriva vad sm är prblemet vid arkivering av digital infrmatin samt ge rekmmendatiner för arkiveringen. Prjektet delas in i tre delar, Begrepp ch definitiner, kartläggning samt rapprt. Nedan följer kartläggning av behv sm fastighetsbranschen har vid arkivering av digital infrmatin över tiden samt vilka prblem sm behöver lösas. Rapprtdelen ska sedan lämna rekmmendatiner till lösningar. Förvaltningen kmmer i kntakt med ett strt antal lika infrmatinsmängder. Med digital hantering följer många behv ch även frågr kring lagring av infrmatinen. Några behv sm behöver fungera inte bara idag utan även m 5, 10, 20 år eller mer, är förmåga att kunna Hitta infrmatin, Läsa, Skriva ch Publicera infrmatin, Vidareanvända, Kmmunicera, Samrdna ch Hantera intelligent infrmatin. Det måste även kunna gå att kunna lita på infrmatinen ch det behöver finnas förmåga att arkivera. Med aktiviteter sm detta medför är det viktigt att fastställa vilken infrmatin sm behöver lagras. Lagar ch förrdningar skapar medelbara behv för förvaltningen ch arkivhantering. Det ligger även ett strt värde i att ha en gd arkivering med tanke på den affärsnytta det ger att ha kntrll över förvaltningsinfrmatinen. Sm underlag för de rekmmendatiner sm ges i rapprtdelen, utförs en enkätundersökning bland ti stra förvaltare. Syftet med undersökningen är att kartlägga behv ch skapa en uppfattning m hur situatinen ser ut idag. Rapprten tar sedan avstamp från svaren på frågrna ch belyser lika prblem inm mrådet. Målet är att ge rekmmendatiner inm de mråden där det är relevant ch detta görs i dkumentet Arkiveringsrekmmendatiner Rapprt. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 3

4 Referensinfrmatin FFI Prjektet Hantering av byggnadsinfrmatin ch ritningsdkumentatin medifcbaserad teknik Open BIM - The Life f a Space Fastighetslexikn BuildingSmart Kmplettera fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 4

5 1 Arkivhantering 1.1 Infrmatinskedjan Från ett arkiveringsperspektiv är infrmatinen central. Den skapas ch levereras till förvaltningen enligt kravställande dkument ch leveransspecifikatiner. I förvaltningen ska infrmatinen användas på många lika sätt. Nedanstående bild visar de övergripande behv sm påverkar arkiveringen på ett eller annat sätt. Krav på publiceringsfrmat Publiceras Beslutsunderlag Infrmatin skapas enligt krav Krav på editeringsfrmat Vidareanvänds Infrmatin revideras Aktualiseras Infrmatin checkas ut Krav på arkiveringsfrmat Arkiveras Bild 1.1 Infrmatinskedjan från ett arkiveringsperspektiv. Krav på publiceringsfrmat för lika behv blir en viktig del för att infrmatinen ska kunna kmmuniceras behindrat. Infrmatin sm publiceras kan vara lika typer av dkument sm manuellt eller autmatiskt publiceras från ett system till ett annat. Ett exempel är publicering till webbsidr eller intranät där infrmatin behöver uppdateras kntinuerligt. Då infrmatinen ska editeras behöver frmatet andra egenskaper sm möjliggör detta utan att infrmatin går förlrad. I vissa fall måste dck viss infrmatinsförlust accepteras då det inte går att säkerställa förmågan att kunna editera över en längre tid. Infrmatinskedjan riskerar att brytas främst på grund av bristande rutiner ch felaktiga filfrmat. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 5

6 Med arkivhantering menas här den hantering sm ska säkerställa att digital infrmatin lagras på ett sådant sätt att den kan användas i framtiden. Generellt finns några tänkbara behv sm behöver fungera över tid. Dessa behv är att ha förmåga att: Söka ch spåra infrmatin Publicera Vidareanvända Kmmunicera, t ex med mellan datasystem Samrdna Hantera intelligent infrmatin Lita på Arkivera Behven varierar i mfattning berende på rganisatin. Det är tänkbart att det finns fler typer av behv, men vanstående behandlas i detta dkument. Gallring av dkument ch gallringsfrist är ämnen sm ckså behöver behandlas i samband med arkivering. 1.2 Sök- ch spårbarhet För att kunna hitta infrmatin innebär det att den måste vara sökbar. Traditinellt användes pärmar ch analga fil- ch ritningsarkiv sm krävde sina rutiner för att användaren skulle kunna hitta det sm söktes. Idag lagras huvuddelen av infrmatinen digitalt på lika sätt ch detta medför helt andra prcesser. Hur infrmatinen lagras har str betydelse. Om infrmatinen lagras på t ex CD eller liknande media på bestämd plats, blir det naturligtvis svårt för andra att tillgdgöra sig den. Om infrmatinen registreras med metadata, lagras i en databas ch görs sökbar genm indexering, blir möjligheten att hitta det sm söks mycket större. Att kunna spåra var infrmatinen skapades för att till exempel hitta ansvar för infrmatinen kan ckså vara viktigt. Förutm behvet att hitta de fysiska filerna på en lagringsplats, behöver även infrmatin inuti datafiler vara sökbara. Det kan handla m egenskaper sm är knutna till bjekt på ett eller annat sätt. Ett exempel kan vara att förvaltaren vid arbete med miljödkumentatin, behöver veta vilka material lika byggdelar i en byggnad består av. Vid arkivering behöver bestämmas vilken metadata sm ska registreras samt vilken lagringsmedia sm är lämplig. Bild Förutsättningar för gd sökbarhet illustreras. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 6

7 1.3 Publicering Att publicera innebär att infrmatinen behöver kunna distribueras ut till ch utanför rganisatinen samt att den görs tillgänglig för de sm har behv av den. Det kan handla m allt ifrån publicering av lägenhetsritningar på Internet till enkla e-pst utskick. Bild 1.3 Publicering via lika medier. Att kunna läsa ch visa det sm publiceras är inte alltid självklart. För att kunna göra detta krävs särskilda prgramvarr till respektive filtyp. Alla i en rganisatin kan av kunskaps- ch kstnadsmässiga skäl, inte ha prgramvarr till alla datafrmat. Bild 1.4 Dkumentvisare Publiceringen kräver rätt filfrmat ch att mttagarna kan använda infrmatinen för att till exempel läsa på skärm ch skriva ut. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 7

8 1.4 Vidareanvändning Vid starten av ett byggprjekt ställer beställaren eller förvaltaren krav på infrmatinen. Vid skapandet editeras textdkument ch mdeller med lika prgramvarr. Att kunna senare kunna vidareanvända denna digitala infrmatin är en central fråga för arkiveringen. Det innebär främst att nödiga mtag kan undvikas. Ett exempel kan vara när en mbyggnad ska prjekteras ch befintliga ritningar går att använda, dvs vidareprjektering ch/eller revidering av befintlig infrmatin är möjlig. Detta minskar kstnader för prjektet ch rganisatinen kan mer effektivt genmföra lika förändringar. Bilden nedan visar ett vanligt behv av vidareanvändning, att kunna revidera vektrbaserat underlag. I detta fall är det en dörr vars insättning i väggen ska anpassas efter ett visst mått. Bild 1.5 Revidering för insättning av dörr. Tillgången till det redigerbara frmatet ger i detta fall en str tidsvinst jämfört med att rita m all grafik. Finns inte det redigerbara frmatet så är mritning är det enda alternativet för vidareanvändning vid prjektering med mderna verktyg. Har då riginalinfrmatinen arkiverats på rätt sätt medför det alltså även reducerade kstnader. En annan viktig fråga är att datafrmat ch versiner av prgramvarr inte får bli ett prblem då infrmatinen ska vidareanvändas. Även m grafiken är en viktig del för att beskriva den byggda miljön, så finns det även infrmatin sm inte är grafik. Oavsett vilket behöver infrmatinen förpackas på rätt sätt för vidareanvändning. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 8

9 1.5 Datakmmunikatin I detta avsnitt beskrivs behvet av att kunna kmmunicera infrmatin. Det är inte samma sak sm att kmmunicera infrmatinsmängder, där fysiska filer kmmuniceras genm distributin, mttagning ch läsning. Kmmunikatin mellan lika datasystem är i många rganisatiner mfattande. Att hämta data från ett system för att sedan nyttja i ett annat, sker ibland utan att vi egentligen tänker på det. Databaser tillhandahåller infrmatin ch användaren kanske väljer att använda den på webben eller i någn annan applikatin. Exempel på sådan kmmunikatin kan vara tidrapprtering till eknmisystem eller ärendehantering för prjekt eller supprtärenden. Kmmunikatinen behöver även fungera när arkiverad infrmatin ska vidareanvändas. Bilden nedan visar ett exempel på datakmmunikatin mellan arkiv, system 1 ch system 2 vid ett tänkt scenari för vidareprjektering. Infrmatin exprteras ur arkivet i frm av fi2xml. System 1 imprterar infrmatinen samt tillför grafik. System 2 imprterar ch vidareanvänder infrmatinen i prjekteringen ch exprterar sedan tillbaka till arkivet. Bild 1.6 Ett exempel på datakmmunikatin. Några prblem vid datakmmunikatin är bristen på standardiserade ch neutrala frmat för överföring av infrmatin, eller brister i kmmunicerande system. 1.6 Samrdning Med ökad kntrll över infrmatinen ökar även behvet av att samrdna aktiviteter kring arkiveringen. Tydliga rutiner behöver införas ch ansvarsmråden delas ut. Istället för att enskilda medarbetare uppfinner sina egna metder för att arbeta med infrmatinen, är det mer ratinellt med en gemensam strategi. Rutinerna ch samrdningen kring arkiveringen är det mest grundläggande ch en abslut förutsättning för gd arkivering. Förutm brist på fungerande rutiner kan brist på kmpetens ch insikt i ämnet vara anledningar till att gd samrdning är svår att uppnå. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 9

10 1.7 Intelligent infrmatin Med intelligent infrmatin avses här exempelvis parameterstyrda bjekt sm innehåller fastighetsinfrmatin eller infrmatin m t ex byggdelar i en mdell. För att kunna tillgdgöras sig nyttan med tekniken, behöver rganisatinen skaffa sig kunskap inm mrådet. Antingen genm att internt ha resurser eller att införskaffa kmpetensen utifrån. Nedan ett exempel från en BIM-mdell sm visar några egenskaper hs ett fönster. Bild 1.7 Ett exempel på intelligent infrmatin i en BIM-mdell. Det går förstås att i princip fylla mdellerna ch bjekten inuti, med hur mycket infrmatin sm helst. Det är dck endast en begränsad del sm verkligen kmmer till nytta för förvaltningen. Grundläggande beslut är att bestämma vilken intelligent infrmatin sm ska lagras ch hur den ska lagras. Kmpetensen att hantera BIM-relaterade system behöver finnas inm rganisatinen. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 10

11 1.8 Kvalitetssäkring Att kunna lita på infrmatinen sm är arkiverad är naturligtvis viktigt. Det kan låta självklart, men prblem med överlagring av redundant ch felaktig infrmatin är en risk. Det är lätt att så att säga ta det säkra före det säkra ch lagra allt. Risken finns då att exempelvis versiner av dkument förväxlas ch dkument sm från början var avsedda sm kpir misstas sm riginal. Bild 1.8 Kvalitetssäkring Även m överflödig infrmatin kan hanteras i arkivet, finns risken att den över tiden blir helt felaktig ch pålitlig. 1.9 Arkivering De van nämnda behven ska alltså fungera vid lagring. Det ständigt växande infrmatinsflödet, ställer långt högre krav än den traditinella arkiveringen ch en sammanställning av rutiner för arkivering kan aldrig bli kmplett. Denna rapprt tar avstamp från dagens teknik ch ger rekmmendatiner för hur fastighetsbranschens behv ska tillgdses. Det finns några huvudalternativ för arbete kring digital arkivering. Ett är att i datrmiljö försöka återskapa ch emulera den tekniska miljö sm infrmatinsmängderna tidigare användes i. Det är dck mycket svårt rent praktiskt. Alla rekmmendatiner i denna rapprt kmmer att tillhöra det andra alternativet sm innebär systematisk migrering. I strt sett innebär det att infrmatinen knverteras med jämna mellanrum till de frmat sm är aktuella för tiden. Ett exempel kan vara infrmatinsmängden BIM-mdeller sm genm särskilda rutiner uppdateras kntinuerligt för att viktig infrmatin inte ska gå förlrad. Det främsta prblemet med systematisk migrering är att den är relativt resurskrävande. Svårigheten att ha en bra översikt på datafrmat ch prgramversiner är ckså en aspekt Säkerhet ch backup Säkerhetsbackup ch virusskydd är en grundförutsättning för all lagring. Varje rganisatin ansvarar själva för att de interna säkerhetskraven efterlevs. Detta dkument handlar m arkivering ch frågr sm rör detta ch då faller rutiner för säkerhet ch backup lite utanför ämnet. Därför kmmer det inte att behandlas ytterligare. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 11

12 1.11 Gallringsplan För arkivet behöver en gallringsplan upprättas. Det är en aktivitet sm föregås av att man dessförinnan har gjrt en bedömning av handlingarnas infrmatinsvärde på lång sikt ch dkumenterat detta. Syftet med gallring är att se till att infrmatinen sm lagras är aktuell ch relevant. Offentliga rganisatiner ch myndigheter har en utökad skyldighet att bevara handlingar jämfört med till exempel privata blag. Enligt arkivlagen (ArkL 3 ) ska exempelvis kmmuner bevara handlingar för att tillgdse: Rätten att ta del av allmänna handlingar Behvet av infrmatin för juridiska frågr ch för förvaltningen Frskningens behv Egentligen syftar begreppet gallring endast på allmänna handlingar. Om en handling inte är en allmän handling, används begreppet rensning. I detta dkument behandlas visserligen mycket infrmatin sm inte är allmänna handlingar ch i digitalt frmat, men begreppet gallring har en tydlig innebörd ch känns igen av branschen. Det behöver göras lika rutiner för digital ch analg gallring. Juridiska handlingar är fta endast giltiga sm riginal även m elektrnisk signering visserligen förekmmer. Det är dck lika allvarligt att gallra en digital allmän handling utan stöd av gallringsbeslut sm m samma sak skulle ske med riginalet. Histrisk infrmatin Infrmatin har lika bäst före datum ch en viss halveringstid. Sönderfallet varierar med vilken typ av infrmatin det handlar m. En verksamhetsberättelse ska t ex lagras så länge verksamheten finns medan ett besiktningsprtkll har en annan livslängd. Här handlar det m fastighetsinfrmatin ur ett generellt perspektiv ch en rimlig nivå för arkiveringen behöver bestämmas. Gallringsfrist Den ökade digitala infrmatinsmängden kan i många fall öka behvet av gallring ch även öka frekvensen. Det skapas idag mer infrmatin sm har liten ch krtsiktig betydelse för verksamheten än när infrmatinen var analg. Ett exempel kan vara dkument sm skapas för att ge infrmatin genm Internet eller intranät. Denna typ av dkument kan exempelvis ha en gallringsfrist på ett eller ett par år medan miljödkumentatin kan ha en frist på 10 år. Svårigheten ligger i att bestämma hur lång tid lika typer av infrmatin ska sparas. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 12

13 2 Infrmatinsmängder Nedan följer en redvisning utav lika infrmatinsmängder sm är aktuella i förvaltningen. Sm underlag för att kartlägga vilken infrmatin sm är viktig att säkerställa över tiden, genmförs enkätintervjuer med ti fastighetsförvaltare. Dessa redvisas i bilaga 2. En grundläggande fråga är infrmatinsmängdernas förmåga att kunna kmmuniceras över tiden. 2.1 Dkument Med dkument avses här digitala textdkument, ritningar, scheman, prtkll, mail etc. De är indelade i dkumenttyper sm t ex administrativa, tekniska, juridiska ch eknmiska dkument. Dkument i traditinell mening sm är klassade efter innehåll ch är versinshanterade. Se en striktare definitin i bilaga 1 Begrepp ch definitiner. I juridisk mening är det numera fastställt att magnetband, CD eller liknande inspelningsbar media ckså skall räknas sm dkument. 1 Eftersm rutiner kring arkivering påverkas av hur filfrmaten är uppbyggda ch för vilket syfte, indelas dkumenten här i lika kategrier Textdkument Textdkument är en typ av dkument sm läses, frmateras ch editeras av rdbehandlare. Exempel på denna kategri av dkument kan vara mötesdkument, meddelanden, planeringsdkument eller beskrivningar. I teknisk mening består så kallade textfiler enbart av text ch har då vanligast filändelsen.txt. Här breddas definitinen så att textdkument även kan innehålla bilder eftersm de flesta prgram för textdkument även hanterar detta inuti frmaten Vektrgrafik Är en kategri av dkument sm består av grafik med gemetriska entiteter, såsm punkter, linjer, cirklar ch dylikt. Dessa är av mer teknisk karaktär ch kräver mer kmplicerad prgramvara för editering ch visning. Utvecklingen går frt ch versiner ch frmat är mycket föränderliga ch det medför vissa prblem vid hanteringen. Det är därför en viktig del av rutinerna för arkivhanteringen att ha kunskap m prgramvarr ch frmat sm relaterar till vektrgrafik. Exempel på dkument med vektrgrafik är ritningsdefinitinsfiler, elscheman, mätresultat ch mdeller. Även m mdeller rent definitinsmässigt kan kallas dkument, så behandlas de separat nedan på grund av deras särskilda egenskaper Bild ch raster Kan innefatta ftgrafi, handritad bild, ftmntage, datrgenererad bild, film, VR-presentatin eller bildspel. Bilder ch rasterfiler går liksm vektrgrafik igenm en snabb utveckling. Frmat för t ex filmer uppdateras fta ch det krävs särskilda så kallade kdek för att extrahera kmprimerad videdata. 1 fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 13

14 2.2 Mdeller Generellt används mdeller i byggbranschen för att gestalta en byggnad i lika skeden. De är en digital representatin av byggnadens verkliga egenskaper. Utifrån mdellerna skapas ritningar sm presenterar hela eller delar av byggnaden i en viss skala. En mdell behöver i egentlig mening inte bestå av grafik, men här avses digitala vektrbaserade byggnadsmdeller. Dessa kan vara av två typer, bjektrienterade, sm ftast är definierade i tre dimensiner, eller icke bjektrienterade mdeller sm ftast endast har två dimensiner. Objektrienterade mdeller innehåller vanligtvis en större mängd infrmatin i frm av egenskaper på t ex byggdelar, vilket gör lagring över tid mer kmplext Olika mdeller för lika syfte Mdeller kan även indelas i underkategrier berende på hur de används ch i vilket skede i byggprcessen. Designmdell, används fta i tidiga skeden ch för att kmmunicera grafiken mellan lika aktörer i byggprjekten. Prduktinsmdell, används under prjekteringen ch genm hela prduktinen av byggnaden. Förvaltningsmdell, används i förvaltning ch är fta en avskalad versin av prduktinsmdellen. Endast infrmatin sm är relevant för förvaltningen visas BIM-mdeller I mdern prjektering talas idag m så kallade BIM-mdeller. Det är ett övergripande begrepp för de mdeller sm används i en BIM relaterad prcess under en byggnads livscykel. Begreppet BIM är inte en viss datafiltyp eller infrmatin skapad med ett visst dataprgram. Det är ett kncept sm bygger på att en byggnads infrmatin ska kunna kmmuniceras ch användas i alla skeden, från prjektering till byggande ch vidare till förvaltningen. Det är en mycket lvande utveckling inm branschen sm de senaste ti åren har blivit allt vanligare. Se även kapitel 1.7 Intelligent infrmatin. Principiellt sett kan BIM-mdeller vara icke bjektrienterade, men i praktiken är de i strt sett uteslutande skapade med parameterstyrda bjekt. BIM-teknlgin medför möjligheten att skapa ch lagra infrmatin inuti bjekt. Objekten kan vara byggdelar såsm väggar, dörrar ch fönster sm har justerbara parametrar för grafik eller andra egenskaper såsm exempelvis ljud- eller brandklass. Vilka egenskaper sm bjekten innehåller varierar berende på syftet med mdellerna ch var i byggnadens livscykel de befinner sig. En str fördel med bjektrienterade mdeller är m den infrmatin sm lagras är standardiserad. Då blir det enklare att kmmunicera bjektegenskaper mellan lika system. Ett exempel på en sådan standard för infrmatinsöverföring i förvaltningen är fi2xml. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 14

15 För att knkretisera nyttan med BIM-teknlgin ges några exempel nedan. Ett tydligt behv för förvaltningen är att ha kntrll över verksamhetens utrymmen. I BIMmdeller definieras lika typer av arer såsm NTA, BRA ch klassifikatiner sm LOA, BOA ch ÖVA. Objekten sm avgränsar utrymmen, väggar, dörrar, pelare etc möjliggör en autmatisk ch exakt redvisning. Vidare kan denna infrmatin med hjälp av fi2xml, kmmuniceras vidare t ex till ett dkument- eller fastighetssystem. Samgranskning ch kllisinskntrller är ett annat knkret exempel på när BIM-mdeller kmmer till sin fördel. Eftersm mdellerna vanligtvis har en tredje dimensin för grafiken, kan respektive prjektör se var byggnadsbjekt riskerar att kllidera. Genm att tidigt ch kntinuerligt under prjekteringen göra kllisinskntrller, minskas risken för önskade överraskningar under byggandet ch ger i förlängningen mindre kstnader för förvaltningen. Att arbeta med BIM behöver inte alls innebära att all infrmatin samlas i en enda mdell. Det kan tvärtm vara en fördel ch rent av nödvändigt att dela upp infrmatinen. Ett exempel kan vara en uppdelning av mdellen mellan lika discipliner sm arkitekt, knstruktin eller installatiner. Vidare behöver inte all infrmatin sparas i BIM-mdellerna. Det är i flera fall klkt att endast påföra en referens sm pekar på infrmatin utanför BIM-systemet. Det ger exempelvis stra fördelar då BIMmdellen inte behöver belastas med stra mängder infrmatin eller att uppdateringar kan ske enklare i system sm är avsedda för specifik infrmatin. Ett exempel kan vara infrmatin m material på byggdelar där en enkel kppling via GUID från byggdel till material underlättar. BIM-mdeller skapas i system där utveckling av nya funktiner leder till att versiner ch frmat byts en eller flera gånger per år. Efter bara några år kan alltså en mdell bli så inaktuell att versinen den skapades i inte längre finns att tillgå. Histriskt sett sker även ett systemskifte vart år. Detta innebär i praktiken att mdellerna behöver knverteras till det nyare systemet för att kunna användas. Vid alla knverteringar sker en infrmatinsförlust ch det gäller att minimera denna. Den kanske mest tydliga infrmatinsförlusten sker för grafik, men även egenskaper inuti mdeller ch bjekt kan gå förlrade eller förvanskas. Särskilt känsliga är då bjektrienterade mdeller. Nedan en bild sm någt förenklat förklarar prblematiken. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 15

16 Originalmdell Knverterad mdell Objektbaserad grafik Objektbaserad grafik Förvanskad bjektinfrmatin Icke bjektbaserad grafik Icke bjektbaserad grafik Bild 2.2 Illustratin vid knvertering av mdeller. Medan icke bjektbaserad grafik vanligtvis går att knvertera utan att grafiken förändras, ger en knvertering av bjektmdeller en viss infrmatinsförlust både grafiskt ch för bjektegenskaper Exprt ch imprt av mdeller Både bjekt ch bjektens egenskaper skapas i CAD-system ch det är även här sm editering måste ske. Lagring i ett frmat sm fungerar över tiden är därför särskilt viktigt. Att m ti år kunna återanvända mdellerna istället för att rita m allt, sparar naturligtvis både tid ch andra resurser. Se även kapitel 4 Tekniken. De stra CAD-sytemen har imprt- ch exprtfunktiner samt är certifierade inm IFC. Vid arkiveringstillfället exprteras mdellen till en IFC-fil ch lagras för framtida användning. Denna fil kan vid ett senare tillfälle imprteras till samma CAD-system eller till ett CAD-system från annan systemleverantör Hantering av 2D grafik Rent definitinsmässigt kan 2D-grafik bestå av intelligenta bjekt. Det vanligaste är dck att grafiken består av grundläggande vektrentiteter sm linjer, cirklar, bågar etc. Tillsammans kan de bilda mer kmplexa sammanhängande bjekt sm blck för namnrutr, blanketter, beteckningar, symbler ch måttsättning. Även m bjektmdellering med BIM- ch CAD-verktyg möjliggör att 2D-grafik kan styras genm lika visningslägen, förekmmer 2D-grafik alltjämt sm enskilda entiteter i mdellerna. Då IFC i dagsläget inte hanterar 2D-grafik, måste denna infrmatin i mdellerna hanteras på annat sätt. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 16

17 2.3 Objektinfrmatin Sm nämns i stycket van innebär knvertering förlust av viss infrmatin. Därför bör minsta gemensamma nämnare bestämmas för bjektrienterade mdeller. Varje rganisatin behöver bestämma vilken infrmatin sm är viktig att kunna lagra över tiden. Ett sätt att angripa prblematiken är att definiera så kallade basmdeller. Dessa mdeller innehåller en lägsta nivå av infrmatin sm ska lagras. Exempel på bjekt i en byggnadsmdell för arkitekt är: Väggar Dörrar Fönster Glaspartier Bjälklag Grund Tak Innertak Pelare Balkar Trappr Hissar Utrymmen (arer) För förvaltningen är det naturligtvis viktigt att lagra bjekt från andra discipliner såsm Knstruktin, El, Vent ch VS. I många fall kan det vara viktigare att lagra infrmatin sm serviceintervaller för drift eller egenskaper för ventilatinssystem. Listan kan göras mycket lång ch i detta dkument ges därför exempel. Varje bjekt innehåller i sin tur en mängd lika parametrar ch egenskaper. Det kan vara allt ifrån brand ch ljudklasser till vilket srts lås sm tillhör en specifik dörr. Nedan följer ett exempel på vad en förvaltare kan behöva lagra för bjektet utrymme. Gemensamt GUID Område Byggnad Våningsplan Rums ID Rumsnamn/Benämning Beskrivning (kmmentarer) Användning Energideklaratin Area Klass Yta m² (Basarea) NTA BRA BTA Atemp BIA BOA LOA ÖVA fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 17

18 Funktin Städ Status Drift Kmmunikatin Persnal Verksamhet Städnivå Svårighetsgrad Glvbeläggning Frekvens Städmetd Nytt Befintligt Rives Rumsfunktin BSAB Kder Interna kder Övriga egenskaper Rumshöd Omkrets Uthyrning Status Datum Prblemen ur arkiveringssynpunkt är att kmma fram till vilka infrmatinsmängder sm ska sparas ch vilka frmat sm går att lita på över tiden. I de fall bjektinfrmatin finns behöver man klargöra vad sm ska sparas ch vara medveten m viss infrmatinsförlust berende på hur lagring sker. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 18

19 3 Kravställande För att skapa rdning ch reda i dkument, ritningar ch mdeller sm finns i förvaltningen, behöver rganisatinen ställa krav genm styrdkument. Lite mer generellt, de infrmatinsmängder sm levereras till förvaltningen, behöver följa vissa krav. Dessa krav ska fungera sm riktlinjer dels för de sm skapar ch levererar infrmatinen, men även för de sm ska ta emt ch använda den. Detta underlättar samrdning ch infrmatinsspridningen blir bättre. Nedan ges fyra exempel på styrdkument för kravställande. 3.1 Tillämpningsanvisning Tillämpningsanvisning är upprättad av Föreningen För Förvaltningsinfrmatin ch enligt Bygghandlingar 90 del 8. Anvisningarna har samma struktur ch kapitelindelning vilket ger tydliga rekmmendatiner. Syftet med denna anvisning är att ge riktlinjer för digitala leveranser till ch från förvaltning. Anvisningarna innehåller en allmän del sm är branschgemensam ch en del med bilagr sm kan anpassas för respektive rganisatin. Nedan visas en bild sm förklarar hur strukturen är uppbyggd. Svensk Standard Bygghandlingar 90, del 8 Bilagr 1-6 FFI Tillämpningsanvisningar Bild 3.1 Tillämpningsanvisningar 3.2 CAD-manual Begreppet CAD-manualer har använts under lång tid inm branschen. Dessa manualer ger anvisningar m alltifrån namngivning av CAD-filer, lagerstrukturer, strukturer inuti filer, linjebredder, linjefärger till hur ritningsarbetet ska gå till rent CAD-tekniskt. Det är vanligt att manualen även innefattar hantering av alla digitala dkument ch får ett vidare begrepp sm dkumenthanteringsmanual eller likvärdigt. 3.3 BIM-manual Allteftersm bjektmdeller blev allt vanligare ch begreppet BIM intrducerades, följde även sk BIM-manualer. Dessa tar förutm CAD-tekniska krav, höjd för den infrmatin sm finns lagrad inuti bjekten. Det är alltså inte nödvändigtvis grafiken sm är det primära, utan infrmatinsmängder sm kan ha helt andra egenskaper. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 19

20 3.4 Infrmatinsleveranser till förvaltning Digitala infrmatinsleveranser till förvaltning innehåller regelverket för utväxling av infrmatin, infrmatinsleveranser, mellan parter ch system i förvaltningsprcessen. Leveransens parter består av avsändare ch mttagare. Avsändare är antingen den sm skapar infrmatinen eller part sm distribuerar denna på uppdrag eller efter begäran. Mttagare är den sm ställer krav med en specifikatin samt kntrllerar (ch accepterar eller förkastar) leveransen. 2 Sm ett tillägg kan sägas att det är lika viktigt att leverera infrmatin för vidareanvändning sm uppfyller de krav sm ställs på inlevererad infrmatin. Förutm kravdkument enligt van upprättas en leveransspecifikatin för varje leverans. Om leveranser innehåller infrmatin sm ska arkiveras, ska kraven specificeras här. Föreningen för förvaltningsinfrmatin tillhandahåller mallar för leveransspecifikatiner på Här går även att läsa mer m knceptet. Kravställande skiljer sig för prjektering ch förvaltning. Ändå är det så att de krav sm ställs vid prjektering i hög grad påverkar förmågan att senare kunna genmföra en gd arkivering. Organisatinen behöver bestämma vilka krav sm ska ställas samt hur de ska utfrmas. 2 Digitala infrmatinsleveranser till förvaltning fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 20

21 4 Tekniken 4.1 Filfrmat Digital arkivhantering handlar mycket m att ha kunskap m lika frmat, versiner ch prgram. En generell rekmmendatin är att så gtt det går, försöka begränsa antalet frmat i långtidslagringen. Dels minimeras resurserna för att bibehålla infrmatinen ch dels blir eventuella knverteringar enklare att hantera. Vidare ska infrmatin sm långtidslagras i den mån det är möjligt, inte vara kmprimerad eller krypterad. Om t ex krypterad data ska läsas i framtiden, kräver det att samma krypteringsalgritm finns att tillgå ch det finns en risk att den inte går att återskapa. Om det finns infrmatin sm ska begränsas avseende tillgänglighet, så är det bättre att styra det med behörigheter. Det är därför viktigt att sådana behörighetsrutiner skapas. Olika användare får på så sätt tillgång till lika typer av data. Nedan följer en lista på de vanligaste frmaten inm förvaltningsinfrmatin. 3 Filtyp Filfrmat Lagrar Användningsmråde xml Fi2xml bjekt Mdeller, särskilt utrymmen ch rendlad Förvaltningsinfrmatin, öppet frmat. IFCxml IFC2X3 bjekt Mdeller, särskilt fysiska byggbjekt, öppet frmat pdf PDF/A-1 raster/vektr Publiceringsfil, för dkument, neutralfrmat pdf PDF/3D raster/vektr Publiceringsfil, för mdeller, neutralfrmat dcx, dc MS Wrd text Dkument, datafrmat xlsx, xls MS Excel text ch kalkyl Dkument, datafrmat dwg AutCAD vektr, bjekt Datafrmat för cad-filer, prduktbundet. Datafrmat för bjektmdeller, prduktbundet dgn Micrstatin vektr, bjekt Datafrmat för bjektmdeller, prduktbundet pln ArchiCAD vektr, bjekt Datafrmat för bjektmdeller, prduktbundet rvt Revit vektr, bjekt Datafrmat för bjektmdeller, prduktbundet cal Cals CCITT raster Datafrmat för scanning jpg, png gif grupp 4 ch rastrering av dkument Imageprgram bilder Datafrmat för bilder, neutralfrmat Prprietära frmat Prprietära frmat sm inte grundar sig på publicerade standarder, sm kntrlleras av enskilda företag ch sm ftast inte får användas fritt. Denna typ av frmat är i princip alltid detsamma sm riginalfrmat. Vid redigering är det en fördel att använda det ursprungliga frmatet eftersm prgramfunktiner ch verktyg är anpassade för att användas för det specifika frmatet. 3 Tillämpningsanvisning, Versin 2010:FFI fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 21

22 Inm förvaltningsinfrmatinen kan det uppstå prblem då det ibland är svårare att kmmunicera prprietära frmat. För vanliga textdkument är det vanligtvis inget prblem då de fact standarder används. Prblem kan dck uppstå med byggnadsmdeller ch ritningar eftersm de skapas i CADsystem sm kan variera mellan lika prjektörer. Det är inte ens säkert att två prjektörer inm samma disciplin, använder samma typ av prgramvara. Vid knvertering eller överföring av infrmatin mellan två system, finns risken att data förvanskas eller försvinner. Prprietära frmat har fta en dålig åldersbeständighet sm skapar prblem i förvaltningen då de inte går att läsa över en längre tid Öppna frmat Öppna frmat har egenskapen att de inte är begränsande genm cpyright, patent eller varumärke. Dck finns vissa undantag för frmat sm kan vara öppna trts att de är varumärken. Öppna frmat styrs fta av en standardiserande rganisatin ch de är fria att användas av alla. Det är vanligt att prgram har en exprt- ch imprtfunktin för att kunna kmmunicera med öppna frmat. Om öppna frmat används är det mycket viktigt att de är kntrllerade ch gdkända så att infrmatinsförlust undviks. Här finns regelverk ch några av de mest kända frmaten sm används inm bygg- ch förvaltningsinfrmatin är fi2xml, IFC, IFCxml, sbxml med flera Frmat för kmmunikatin Är vanligtvis inte ett dkument per definitin. Denna typ av infrmatinsmängd kan vara egenskaper inuti textdkument ch vektr grafik eller vara en helt fristående infrmatinsmängd. Med överföringsfrmat menas här frmat vars främsta funktin är att transprtera data mellan lika datasystem. Frmaten kan i vissa fall vara läsbara på en skärm, men det är vanligt att infrmatinen behandlas med autmatik av prgram utan att användaren behöver läsa den. Överföringsfrmat används inm alla delar av förvaltningen sm administratin, drift, marknad eller eknmi. Det görs branschgemensamma ansträngningar för att skapa standards sm även ska kunna arkiveras ch läsas i framtiden. Exempel på några sådana frmat är fi2xml, sbxml ch IFCxml Annat frmat Fastighetsinfrmatinssystemens databaser. För arkiveringens vidkmmande är den centrala frågan vilka frmat sm ska användas för arkivering i förvaltningen. Här knyts frågrna till kapitel 1 där de lika behven redvisas. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 22

23 4.2 CAD-tekniken, hur ser verkligheten ut? Även m digitala ritningar kunde skapas tidigare, så var det på ch 90 talet sm CAD-tekniken utvecklades dramatiskt. Vi lever nu med ett arv av digitala mdeller ch ritningar sm på någt sätt behöver hanteras i verksamheten. CAD-filer sm skapades för tjug år sedan kan vara svåra att nyttja fullt ut idag. Det är meningsfullt för arkiveringen att beskriva de vanligaste system sm finns idag. Om ett antal år kmmer marknaden se annrlunda ut, men denna rekmmendatin tar avstamp från dagens förhållanden. Nedan följer en överblick över de vanligaste leverantörerna ch systemen inm CAD för byggbranschen, samt en redvisning för lika skiften av versiner ch frmat från AutCAD Är skapat av den största leverantören av mjukvara för digital ritning inm byggbranschen i Sverige, Autdesk. AutCAD är ett CAD-verktyg sm används för att skapa mdeller ch ritningar i både två ch tre dimensiner. Den första versinen släpptes 1982 ch idag finns prgrammet för perativsystemen Micrsft Windws ch Macintsh. AutCAD används av ingenjörer i alla discipliner, arkitekter ch frmgivare ch har blivit det vanligaste CAD-systemet för bygg Branschspecifika AutCAD versiner För att enklare kunna arbeta med sammanhängande bjekt ch inte minst ha förmåga att skapa 3Dmdeller, utvecklades branschspecifika applikatiner. Exempel på dessa är AutCAD Architecture sm tidigare hette Architectural Desktp (ADT). I Sverige blev prgrammet mycket vanligt kring år 2000 ch det används frtfarande bland många prjektörer mdellering ch visualisering. Utvecklingen går dck mt att Revit Architecture tar över alltmer av marknaden sm AutCAD Architecture inriktar sig mt. Vidare finns applikatiner för alla andra discipliner såsm El, VVS ch knstruktin. Dessa är AutCAD MEP, AutCAD Electrical, AutCAD Civil 3D, AutCAD Map 3D, AutCAD Mechanical, AutCAD P&ID, AutCAD Plant 3D ch MagiCAD (ej utvecklat av Autdesk) AutCAD MEP AutCAD MEP innehåller verktyg för mekanik, el ch VVS. Knceptet är att mdellering sker med mdellrienterad CAD ch med parameterstyrda bjekt. Tanken är att med plattfrmen AutCAD få en helhetslösning mellan lika discipliner, någt sm senare ckså genmfördes för BIMapplikatinen Revit. Då BIM-teknlgin blir alltmer vanlig, är det högst sannlikt att AutCAD MEP kmmer att sluta utvecklas inm några år MagiCAD Ett viktigt tillägg är att för VVS ch El har applikatinen MagiCAD en dminerande del av marknaden i Sverige. MagiCAD bygger på plattfrmen AutCAD, men har även versiner för Revit ch uppdateringar följer de årsversiner sm kmmer från Autdesk. Tekniken är bjektrienterad ch innebär här att alla installatiner har parameterstyrda bjekt i tre dimensiner. I planvy visas installatinerna fta sm symbler för att underlätta tlkning av grafiken. Prgramvaran CADvent, sm ckså är flitigt använd inm branschen, ingår numera sm en del av verktygslådan. MagiCAD finns även till Revit Architecture sm är en helt annan plattfrm (se nedan). fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 23

24 4.2.5 Pint Applikatinen Pint var mycket str på 90-talet ch det finns en str mängd ritningar kvar sm används i förvaltningar över hela landet. Den sista versinen lanserades 2004 ch det var kring denna tiden sm Autdesk förvärvade det utvecklande företaget CADpint ch sedermera ersattes prgrammet av AutCAD Archtiecture. Pint var en så kallad lkaliserare för prjekteringsbranschen i Nrden sm innebär att byggnadsbjekt ch inställningar anpassades till nrdiska förhållanden. Pint erbjöd verktyg för arkitekt, el ch VVS. Även en versin för väg ch anläggning utvecklades ch den finns kvar än idag i frm av prgrammet NvaPint sm används av bland andra Trafikverket. En mycket använd funktin i Pint var areaverktyget sm följde svensk standard för mätning av t ex NTA, BRA ch BTA. Många förvaltare hade ritat upp byggnader med prgrammet ch mätt area med detta verktyg. Eftersm all utveckling av Pint stppades 2004, finns det idag inte längre möjlighet att använda eller editera dessa arer såvida infrmatinen inte knverteras till en annan prgramvara. Detta är ett tydligt exempel på infrmatinsförlust till följd av den snabba utvecklingen inm CAD-tekniken Revit Är ett databasbaserat mdelleringsprgram där parameterstyrda 3D-bjekt används för att skapa byggnadsmdeller. Revit Architecture är speciellt utvecklat för byggnadsdesign ch är ett av de vanligaste CAD-system sm idag stödjer BIM-teknlgin fullt ut. I prgrammet skapas med fördel en kmplett byggnad där alla våningsplan ligger i samma mdell ch ritningar, förteckningar med mera publiceras direkt från mdellerna. Revit har dessutm en mycket kraftfull mtr för rendering, dvs att skapa bilder ch animeringar från mdeller. Revit har ytterligare en versin för knstruktin samt för Revit MEP sm innehåller disciplinerna mekanik, el ch VVS. En ny versin släpps varje år. Filfrmatet är.rvt ArchiCAD ArchiCAD utvecklas av Graphisft ch är ett SQL-databasbaserat CAD-system sm kan räknas till gruppen BIM-applikatiner. Det är det första arkitektverktyget i branschen med denna egenskap ch den första versinen lanserades Prgrammet används för att skapa mdeller, ritningar, förteckningar ch har stöd för ett antal lika beräkningar sm t ex energiberäkningar. Vidare finns en inbyggd funktin för att skapa bilder ch animeringar ch prgrammet har väl utvecklade funktiner för att kmmunicera med andra CAD-relaterade prgramvarr. Grundkmpnenterna ch/eller de så kallade GDL-bjekten är parameterstyrda ch kan definieras i tre dimensiner. ArchiCAD har inga verktyg för övriga discipliner, men det finns så kallade add-n sm exempelvis kan kmmunicera ch editera installatinsmdeller. Filfrmatet är.pln Micrstatin Är ett CAD-verktyg för två- ch tredimensinell ritning. Prgrammet har funktiner för bjektrienterad mdellering med parameterstyrda bjekt. Micrstatin används både vid hus- ch markbyggnatiner ch har ungefär samma funktinalitet sm sina knkurrenter ArchiCAD ch Revit Trts detta har det inte fått så strt genmslag i Sverige, men används av flera prjektörer ch inte minst vid mer kmplicerade knstruktiner sm t ex väg- ch markbyggnad. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 24

25 4.2.9 Tidslinje för applikatiner inm bygg I matrisen nedan redvisas de lika versiner av AutCAD ch AutCAD-relaterade prdukter samt Revit, ArchiCAD ch MagiCAD sm använts sen I exemplet är det arkitektapplikatiner sm visas. För arkiveringen är det intressant att titta på vilka frmat ch versiner sm utvecklats histriskt sett. Klumnen till vänster visar tidslinjen ch de till höger de lika prgrammen med versiner. Sm visas nedan brukar en årsversin av systemen ligga ett år före i tiden. Eftersm AutCAD ch dwg-frmatet är det frmat sm i princip blivit de fact standard i branschen, visas de lika frmatlanseringarna sm grå markering nedan. Dessa är sedan 1990 ch till dagens senaste lansering, R11/12, R13, R14, AutCAD dwg 2000 (R15), AutCAD dwg 2004 (R16), AutCAD dwg 2007 (R17) ch AutCAD dwg 2010 (R18). År AutCAD Pint A ACA Revit A ArchiCAD Micrstatin 1990 AutCAD R AC 3.1 MS V AC AutCAD R AC 4.12 MS V AutCAD R AC AC 4.55 MS 95 (v5.5) AC 5.0 MS /J V AutCAD R AC 5.1 MS SE (v5.7) ADT 1 - AC 6.0 MS /J (v7.0) 1999 AutCAD ADT 2 - AC 6.5 MS /J v AUTOCAD 2000i ADT AUTOCAD 2002 ADT AC 7.0 MS V8 (v8.0) Revit 5 AC AUTOCAD 2004 P 2004 ADT 2004 Revit 6 AC 8.1 MS V AUTOCAD ADT 2005 Revit 7 AC 9 MS V AUTOCAD ADT 2006 Revit AUTOCAD ADT 2007 Revit 9 AC 10 MS V8 XM 2007 AUTOCAD ACA 2008 Revit A 2008 AC AUTOCAD ACA 2009 Revit A 2009 AC 12 MS V8i 2009 AUTOCAD ACA 2010 Revit A 2010 AC AUTOCAD ACA 2011 Revit A 2011 AC AUTOCAD ACA 2012 Revit A 2012 AC AUTOCAD ACA 2013 Revit A 2013 AC 16 fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 25

26 4.3 Versiner ch frmat Sm visas van släpps en ny versin av prgrammen varje år, vilket är en mycket tät frekvens. Medan nya versiner kan hanteras relativt enkelt, så är nya frmat dest mer prblematiska för branschen. Eftersm prjektering av byggnader fta löper över flera år, kan det rsaka prblem sm t ex infrmatinsförlust m försiktighet inte iakttas. Även m det faller utanför detta dkuments syfte, så är rekmmendatinen att samma versin av CAD-prgramvara används genm hela prjektet från början till slut. Vidare ärver arkiveringen dessa prblem med versiner ch frmat då ritningar ch mdeller behöver uppdateras med jämna mellanrum för att infrmatinen inte ska försvinna. Sm nämnts tidigare, har dwg-frmatet blivit någt av en branschstandard för vektrgrafik. Alla andra applikatiner har därför förmåga att imprtera ch exprtera dwg-filer med varierande resultat. Histriskt sett lanseras nya AutCAD-versiner varje år. De kan läsas inm samma frmat både framåt ch bakåt, dvs en fil skapad i en nyare versin går även att läsa i en äldre versin av prgrammet. Samma sak gäller även framåt, en äldre versin går läsa i en nyare. Det sm kan rsaka bekymmer är ifall nya funktiner har tillkmmit från en versin till en annan. Då kan bjekt eller entiteter sm påverkas av funktinen, få vissa förändringar. Det medför dck inte någn direkt knsekvens med tanke på arkiveringen. Histriskt sett kmmer ett nytt dwg-frmat ungefär var tredje år då en större strukturell förändring gjrts. Ett nyare frmat kan inte läsas i en versin av prgrammet sm har ett äldre frmat. Även när det gäller nya versiner för ArchiCAD, Revit ch Micrstatin påverkas hanteringen av filerna. Varje versin innebär en förändring av filtypens egenskaper. Det går att öppna filer sm skapats med äldre versiner så länge dessa innehåller samma filstruktur. Frmatbyten är mer sällsynt för dessa applikatiner, men när det inträffar sker en str påverkan för läsbarheten av filerna. I applikatinen ArchiCAD går det att läsa mdeller sm skapats i tidigare versiner m det äldre bjektbibliteket finns att tillgå. De senaste finns att ladda ner på leverantörens hemsida. För Revit sker autmatiskt en viss knvertering vid inläsning av en äldre fil, sm så länge det inte rör sig m en större frmatuppdatering, inte medför några tekniska prblem. 4.4 Systemskifte Sm visas i tabell x.xx van, sker ett systemskifte när en ny prgramvara gör intåg på marknaden. I Sverige inm bygg ch förvaltning finns några mycket tydliga systemskiften ungefär var tinde år. På 90-talet var svenskutvecklade Pint klart dminerande på marknaden, särskilt vid prjektering för arkitekt. Det var även på denna tid sm mdellrienterad ritning började användas på allvar ch tusentals mdeller finns än idag sm är uppbyggda av Pint-bjekt. Efter ungefär ti år upplevde bjektmdelleringen det första stra skiftet när AutCAD Architecture gjrde sitt intåg på marknaden. Prgrammet hette från början AutCAD Architectural Desktp (ADT, men namnet ändrades i samband med lanseringen av versin 2008 till AutCAD Architecture (ACA). Eftersm all supprt för Pint upphörde i samband med Autdesks förvärvning av utvecklaren, uppstd ett allvarligt prblem för branschen. Infrmatinen inuti Pint-mdeller skulle inm några år bli svår att använda. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 26

27 För några år sen upplevde marknaden ett andra systemskifte ch även denna gång var det leverantören Autdesk sm med ny teknik i prgrammet Revit erbjöd ett alternativ till AutCAD Architecture. Under de senaste cirka ti åren har ACA använts flitigt vid prjektering ch stra mängder infrmatin skapades för förvaltningen. Prgrammet används i str utsträckning även idag, men fler ch fler gör en övergång till så kallade BIM-applikatiner sm Revit eller ArchiCAD. Systemskiftet behöver denna gång alltså inte vara helt självklart eftersm plattfrmen sm den äldre grafiken kmmer ifrån inte spelar någn rll. Revit Architecture har lika lite att göra med AutCAD sm de knkurrerande systemen har. Förutm systemskiftet sm i skrivandets stund pågår, är även ett annat skifte i högsta grad aktuellt. Med de nyare CAD-systemen har BIM-teknlgin gjrt entré på allvar. Om Pint ch ACA var någn slags blandning mellan två- ch tredimensinell prjektering eller halv-bim, så är mdellering i de nya systemen på en annan nivå. Här skapas sammanhängande mdeller där våningsplanen sitter ihp i en gemensam fil ch bildar en kmplett byggnad. Det är mindre 2D-grafik ch alla bjekt är parameterstyrda. Vidare finns en mycket mer autmatisk assciatin mellan mdellen, förteckningar, vyer, snitt, ritningar ch utskriftsfunktiner. Detta dkument ska inte vidare definiera BIM-teknlgin utan fkusera på vilka delar av BIM sm påverkar arkiveringen. Med vanstående bakgrundsinfrmatin är frågan hur rganisatinen ska välja system ch filfrmat sm är hållbara över tiden. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 27

28 5 Förändringar i förvaltningsskedet 5.1 Förändringar i den byggda miljön Vid prjektering av ett t ex en byggnad skapas stra mängder infrmatin. Syftet är att bygga en för verksamheten så lämplig byggnad sm möjligt. Initialt skapas en verksamhetsbeskrivning, utrymmesprgram, utrymmesfunktinsprgram, byggnadsprgram med mera ch vidare ritningar, mätningsdkumentatin ch mdeller för själva byggfasen. Det upprättas dessutm en str mängd teknisk dkumentatin sm t ex drift- ch underhållsanvisningar. Under byggnadens hela livscykel frtsätter dkumentatin att skapas. Infrmatinsbygget kan bestå av lika typer av besiktningsdkument, kvalitets- ch miljödkumentatin, dkument för mbyggnad etc. Eftersm verksamheten i en byggnad fta förändras med tiden, sker mbyggnatiner frtlöpande. Det uppstår en risk med tiden att den byggda miljön differentierar med den digitala. Vid till exempel en prjektering för mbyggnad upptäcks detta fta i ett relativt sent skede ch medför ökade kstnader. Förvaltningen behöver en plan för att detta inte sker. 5.2 Förändringar i den digitala miljön Den tekniska utvecklingen går frt inm digital teknik. Viss typ av infrmatin får förändrade egenskaper frtare än andra. Inm mrådet ritteknik uppdateras verktygen mycket fta. Ritningar ch mdeller skapas i CAD-system där utveckling av nya funktiner leder till att versiner ch frmat fta byts ut innan prjekteringen är avslutad. Frekvensen av versinsbyte ligger på en eller flera gånger per år. Efter bara några år kan alltså en mdell bli så inaktuell att versinen den skapades i, inte längre finns att tillgå. En större strukturell förändring är uppdatering av filfrmaten. Det är inte vanligt att med en uppdateringsfrekvens på ett par år. Histriskt sett sker även ett systemskifte vart år. Detta innebär i praktiken att mdellerna behöver knverteras till det nyare systemet. Fördelarna med ny teknik för därmed med sig prblem. Prgram, versiner ch frmat behöver uppdateras för att infrmatinsinnehållet ska kunna användas i framtiden. Frågan är hur infrmatinen uppdateras för att den inte ska bli användbar ch när detta ska ske. Här kmmer även frågeställningar sm planerad infrmatinsförlust in samt att det gäller alla infrmatinsmängder, inte enbart CAD ch BIM relaterad infrmatin. fi2 förvaltningsinfrmatin e-pst inf@fi2.se Sida 28