Relationsinriktat arbetssätt på Tallgläntans äldreboende

Transkript

1 Relatinsinriktat arbetssätt på Tallgläntans äldrebende Utvecklingsprjekt i Bergs kmmun, Jämtlands län Eva-Karin Åkerberg

2 FOU JÄMT, ÖSTERSUND 2017 ISSN: FÖRFATTARE: EVA-KARIN ÅKERBERG 2

3 Sammanfattning Syftet med att införa relatinsinriktat arbetssätt på äldrebendet Tallgläntan var bland annat att bryta fasta rutiner sm tidigare styrt de äldres vardag ch istället anpassa msrgsinsatserna utifrån den äldres behv. Frskning har påvisat en psitiv relatin mellan persncentrerad vård ch msrg i särskilda benden ch välbefinnande ch tillfredsställelse. Det har ckså visat sig att persnal sm arbetar persncentrerat upplever ett psitivt psykscialt klimat, mindre samvetsstress, högre tillfredsställelse med arbetet ch lägre arbetsbelastning. Prjektet relatinsinriktat arbetssätt inleddes med en intrduktinsvecka på bendet med grundarna av den så kallade Södermanmdellen. De gav handledning avseende respektive prfessins uppgifter inm relatinsinriktat arbetssätt samt gick bredvid persnalen i det dagliga arbetet. Resultatet från hälsbkslutet visade en förbättring mellan åren vilket pekar på att persnalens stressnivå har minskat ch engagemanget ökat. En enkel enkät till persnalen i december 2016 visar att det har blivit lugnare atmsfär på äldrebendet mindre spring, ch att arbetet blivit mer relatinsinriktat gentemt de äldre efter införandet av det nya arbetssättet. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Vad är relatinsinriktat arbetssätt?... 5 Vad krävs av mig sm chef för att uppnå målsättningen i detta förändringsarbete?7 Hur ska detta arbetssätt implementeras i verksamheten/till medarbetarna?... 7 Vilket mtstånd kan jag förvänta mig av individ/grupp?... 8 Hur ska vi sm verksamhet samverka för att nå målen?... 8 Syfte... 9 Metd Tillvägagångssätt vid prjektet Implementering av Södermanmdellen på Tallgläntan Hur vi arbetar i prjektet enligt Södermanmdellen? Intrduktinsvecka Praktiska råd gällande Södermanmdellen Handledning/uppgifter för respektive prfessiner Uppföljning inm ramen för prjektet Resultat Hälsbkslut ch hälsindex Persnalens uppfattning m arbetssättet Vilka psitiva effekter har detta arbetssätt fört med sig? Är det här ett arbetssätt sm du vill frtsätta att arbeta utifrån? Om inte, mtivera varför Diskussin Referenslista

5 Bakgrund Tallgläntans äldrebende blev utvalda av Bergs kmmuns ledningsgrupp att påbörja prjektet Relatinsinriktat arbetssätt. Detta då det är ett relativt litet bende med gda förutsättningar att implementera det nya arbetssättet. Tallgläntan hade ckså i tidigare undersökningar uppvisat att det fanns behv av utveckling vad gäller kvalitet ch arbetsmiljö. Medel för utvecklingsarbetet beviljades från FU Jämt, sm är frsknings-ch utvecklingsenhet för kmmunerna i Jämtlands län. Teamet sm skulle utgöra navet för utvecklingsarbetet har bestått av enhetschef sm planerades att arbeta 50 % sm prjektledare, äldremsrgssjuksköterska 20 %, undersköterskr dag/natt, sjuksköterska, rehabteamet, en kökspersnal/kck. Därutöver fanns stödpersnal inkpplad från HR-enheten. Bakgrunden till att prjektet startade var att kmma tillrätta med kvalitetsbrister sm hade uppmärksammats inm äldremsrgen, skenande sjuktal ch hög andel vikarietimmar. Detta medförde en insikt m vikten av att ta itu med prblematiken; det vill säga att tänka i nya banr ch våga pröva nya arbetssätt. Relatinsinriktat arbetssätt innebär att ledning tillsammans med persnal förändrar verksamheten i grunden. Prjektets förväntades resultera i förbättrad kvalitét i msrgen m de äldre ch förbättrad arbetsmiljö för persnalen. Likaså var förväntningarna att sjukfrånvarn ch antalet timanställningar skulle minska. Om utvecklingsarbetet skulle generera psitiva resultat var tanken att Tallgläntan ska bidra till att sprida arbetssättet till kmmunens övriga särskilda benden, samt övriga kmmuner i länet. Vad är relatinsinriktat arbetssätt? Enligt Söderman & Söderman (2012, ss 14-15) är det en metd sm utgår från KASAM - känsla av sammanhang - det vill säga hur vi upplever tillvarn sm begriplig, hanterbar ch meningsfull (Antnvsky, 2001, ss 38-39). Begriplighet är att förstå ch förklara vad sm händer. Hanterbarhet betyder att ha resurser ch kunna påverka. Meningsfullhet innebär att vara delaktig, känna betydelse samt 5

6 uppleva gemenskap ch tillhörighet. Antnvsky menar att persner med högre känsla av sammanhang har större chans att hålla sig friska ch kan hantera tillvarn. Söderman & Söderman anger att det relatinsinriktade arbetssättet tillför ytterligare en dimensin när det gäller gd vård ch msrg genm att fkusera på närheten mellan den enskilde ch persnalen. Huvudkntaktpersnen vet genm förtrligheten sm uppstår med den enskilde vad begriplighet, hanterbarhet ch meningsfullhet betyder för just den persnen. En djupare relatin med persnerna på bendet minskar även risken för att persnal ska uppträda kränkande. Den djupare relatinen mellan den enskilde ch persnal ger ckså större tillit ch trygghet vilket leder till minskad r ch ökat välbefinnande för bende ch persnal. Sättet att planera ch mfördela arbetsuppgifterna gör att tid frigörs för persnalen att umgås ch tillföra det lilla extra åt persnerna på bendet (Söderman & Söderman 2012, ss ). Enligt Söderman & Söderman (2012, ss ) syftar relatinsinriktat arbetssätt till: Att öka begripligheten ch meningsfullheten för persnen. Att persnen blir aktivt delaktig i planering ch utfrmning av den egna tillvarn. Att bidra till persnens liv i så hög grad sm möjligt liknar den tidigare tillvarn. Att bryta de fasta rutiner på bendet sm tidigare styrt persnens vardag ch istället anpassa vården efter persnen. Att ersätta persnalens känsla av stress ch tillräcklighet med större arbetsglädje ch ökad yrkesstlthet. Att, m persnen vill, öka de anhörigas/närståendes delaktighet. Relatinsinriktat arbetssätt benämns i denna rapprt även med termen Södermansmdellen, efter grundarna av Dris ch Mnica Söderman (2012). Relatinsinriktat arbetssätt har likheter med persncentrerad vård. Begreppet persncentrerad vård innebär enligt Scialstyrelsens (2010) definitin att fkus i mvårdnaden riktas på msrgstagaren sm persn, med strävan att miljön ch mvårdnaden ska utfrmas persnligt. I en dktrsavhandling från Umeå universitet framkmmer bland annat att persnalen vid persncentrerad vård upplever ett psitivt psykscialt klimat, mindre samvetsstress, lägre arbetsbelastning samt högre tillfredsställelse med arbetet. Resultatet visade ckså att högre grad av persncentrerad vård i särskilda benden för de äldre var psitivt relaterat till välbefinnande ch tillfredsställelse (Sjögren, 2013). Samvetsstress, sm nämns i frskningsresultat van, beskrivs även av Juthberg (2008) sm har studerat 6

7 den stress sm persnal i kmmunala äldremsrgens benden kan uppleva då de känner tillräcklighet ch dåligt samvete i sitt dagliga arbete. Vad krävs av mig sm chef för att uppnå målsättningen i detta förändringsarbete? Enligt Svedberg (2012, ss ) kan transfrmativt (förändringsdrivet) ledarskap vara effektivaste sättet för lärande rganisatiner att utvecklas. Ledaren ska där förena tre rller vara frmgivare, förvaltare ch lärare. Då kan man sm ledare få sina medarbetare att ständigt utveckla sin förmåga att klargöra sina visiner ch förbättra sina gemensamma tankemdeller samt förstå kmplexiteten. Ledaren ska väcka medarbetarnas engagemang ch kmpetens, ch skapa en värdemässig sammanhållning inåt m vad sm är meningen med arbetet genm medarbetarnas engagemang kring strategier ch visiner. Ledaren behöver inte nödvändigtvis vara den frmella ledaren utan kan lämna makten till medarbetarna vars engagemang kan inspirera till gda arbetsinsatser. Fssum (2013, ss ) betnar att bemötandet är viktigt. Det handlar m hur vi möter en människa; vårt krppsspråk, hur vi hälsar, m vi ser den vi möter i ögnen samt vår krppspsitin i förhållande till den enskilde ch dennes anhöriga (hur vi sitter eller står) vid mötet. Många studier tar upp betydelsen av att vara artig, vänlig ch hjälpsam sm grund för ett respektfullt bemötande. Hur ska detta arbetssätt implementeras i verksamheten/till medarbetarna? Svedberg (2012, ss ) tar upp fyra byggstenar sm ledarskapet ckså ska innehålla; Karisma - där ska jag sm ledare skapa stlthet, ljalitet ch förtrende till medarbetarna. Inspirerande mtivatin sm ledare ska jag vara entusiastisk ch prata uppmuntrande ch ge meningsfulla förklaringar till vad sm ska göras. Intellektuell stimulans här ska jag sm ledare stimulera medarbetarna att söka nya perspektiv ch nya sätt att arbeta på. 7

8 Persnlig mtanke sm ledare ska jag ta hänsyn till individuella önskningar ch förmågr, lyssna ch främja utveckling, ge råd, undervisa ch handleda. Vilket mtstånd kan jag förvänta mig av individ/grupp? Ekeland (2012, ss ) beskriver att när förändringar (sm i aktuellt prjekt är införande av relatinsinriktat arbetssätt) har initierats utifrån ledningsstaben är det ftast sm svårast. Då är mtivatinen sm lägst ch misstänksamheten sm störst. Det kan påverka balansen i gruppen ch individuellt. Det kan till exempel för vissa vara att makt ch status ökar, medan andra ser faran för det mtsatta. Upplevelsen kan ckså vara att makten försvagas medan ansvaret ökar. Ekeland (2012, ss ) menar vidare att medbestämmanderätten är inbyggd i vår arbetslivsdemkrati ch demkratin är egentligen en uppfinning sm syftar till att kunna hantera knflikter på civiliserade sätt. Mtstånd ch knflikter i förändringssituatiner är därför nödvändiga ch undvikliga. Uppstår en knflikt sm är intrapersnlig (inm persnen själv), interpersnlig (med andra), intragrupp (inm gruppen) eller intergrupp (mellan grupper), ska ledaren försöka avgränsa knflikten genm att fråga; - Vilka är deltagarna eller parterna i knflikten? - Vilken typ av förhållande har parterna till varandra? - Var/hur utspelar sig knflikten? - Vilken typ av knflikt sakförhållande handlar det m? Hur ska vi sm verksamhet samverka för att nå målen? Enligt Svenssn, Jhnssn & Laanemets (2008, ss. 184) krävs det samlad kunskap för att kunna svara mt brukarnas kmplexa behv. Samarbete blir därför medel för att arbeta utifrån en helhetssyn. 8

9 Syfte Prjektet syftar till att implementera ch utveckla metden/arbetssättet relatinsinriktat arbetssätt i mvårdnaden på det särskilda bendet Tallgläntan. Prjektet syftar vidare till att höja verksamhetens kvalitet ch salutgena fkus, öka verksamhetens kntinuitet, förbättra arbetsmiljön för persnalen samt minska sjukfrånvarn. 9

10 Metd Kvalitativ metd ch deskriptiv ansats (Backman, 2015) valdes i avrapprteringen av utvecklingsarbetet sm bedrevs på äldrebendet. Syftet med prjektet var att införa ett nytt arbetssätt ch avsikten med denna rapprt är att beskriva prcessen då ett nytt arbetssätt intrduceras ch implementeras. Tillvägagångssätt vid prjektet Prjektet pågick under Enhetschef vid bendet har varit prjektledare med en undersköterska sm särskild resurs under Utvecklingsarbetet inleddes med en intrduktins- ch handledningsvecka sm hölls av grundarna till det relatinsinriktade arbetssättet. Grundarna benämns med sina förnamn Dris ch Mnica i nedanstående beskrivning av intrduktinsveckans innehåll. Implementering av Södermanmdellen på Tallgläntan Till arbetssättet hör att all planering av vård utgår från persnens levnadsberättelse, biståndsbeslut enligt Individens behv i centrum IBIC (Scialstyrelsen, 2016), invanda rutiner ch tvärprfessinella genmförandeplaner sm upprättats. Mdellen innefattar ckså metder för att frigöra tid i rganisatinen för umgänge ch aktiviteter samt för att tillgdse persnens resurser. Hur vi arbetar i prjektet enligt Södermanmdellen? Persnal sm arbetar heltid utses till huvudkntaktpersner för två persner vardera. Persnal med lägre tjänstgöringsgrad (55%) blir huvudkntaktpersner för en persn på bendet. Utöver det utses även vice kntaktpersner. Planeringen är att de gör allt tillsammans ch det är enbart huvudkntaktpersnen sm stödjer ch hjälper vid exempelvis dusch, planerar alla aktiviteter ch har kntakt med anhöriga. Persnalen är ckså uppdelade att vara vicekntaktpersn för en-två persner på bendet när huvudkntaktpersnen är ledig. Planeringen är då att göra det sm persnen ch huvudkntaktpersnen planerat i veckplaneringen. Det är huvudkntaktpersnen ch vicekntaktpersnen sm har ansvar för att be övrig persnal m hjälp, m det behövs vara två persnal vid msrgsarbetet. I mdellen ingår ckså en så kallad praktisk tur, sm en persnal har måndag till fredag varje vecka. Den persnen gör allt praktiskt ch ingen annan persnal ska 10

11 vara i köket, tvättstugan ch dylikt. De andra har arbetstur med fkus på persnen då de är tillsammans med de bende under dagen, sitter med vid matbrdet, är med på alla aktiviteter, svarar på utifrån kmmande telefnsamtal sv. Intrduktinsvecka Dag 1. Föreläsning av Dris ch Mnica utifrån Södermanmdellen Relatinsinriktat arbetssätt. Dag 2. Dris ch Mnica var bservatörer på Tallgläntans två avdelningar Blåsippan 10 lägenheter ch Gulsippan 10 lägenheter ch en krttidsplats, för att bedöma hur de tillsammans med persnalen skulle strukturera upp arbetet. Dris ch Mnica uppmärksammade att all persnal delade på ansvaret för alla persners hjälpbehv ch de praktiska görmålen under dagen. De nterade ckså att efter varje avslutad msrgsmment frtsatte arbetet med praktiska görmål. Dag 3. Nu delades arbetet upp i en praktisk tur (en medarbetare) över båda avdelningarna ch de övriga fyra medarbetarna delade upp sin respektive sida på varje avdelning för fem persner var. Dag 4, 5 ch 6. Medarbetarna arbetade mycket aktivt i det nya arbetssättet ch utvecklingen gick hela tiden framåt. Det genmfördes små ändringar i planeringen allt eftersm för att mdellen ska passa till just vår enhet. Det kunde handla m hur vi lägger schemat, små tidsändringar över dagen sv. Praktiska råd gällande Södermanmdellen 1. Praktisk tur innebär att en av msrgspersnalen under en dag har hand m allt praktiskt arbete utm dusch ch annat praktiskt runtmkring persnen. 2. Tur med fkus på persnen, enhetschef strukturerar upp kntaktmannaskapet tillsammans med msrgspersnalen. En av msrgspersnalen ska vara huvudansvarig för två-tre ch medansvarig (vice) för max två persner. För att persnen alltid ska ha en kntaktpersn varje dag ska den msrgspersnal sm är medansvarig (vice) kntaktpersn arbeta de dagar sm den huvudansvarige kntaktpersnen inte är i tjänst. 3. Scial dkumentatin sm ingår i arbetssättet. a) Levnadsberättelse görs i det tidigare hemmet av kntaktpersn ch enhetschef/samrdnare innan persnen flyttar till bendet. b) Genmförandeplan utförs tvärprfessinellt. Kntaktpersn är sammankallande ch sammankallar ansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut, enhetschef, persnen, anhörig ch biståndshandläggare/scialsekreterare. 11

12 Tvärprfessinell genmförandeplan (Söderman & Söderman, 2012) utgår från levnadsberättelse ch biståndsbeslut. Kntaktpersnen är ledare för genmförandeplanen tillsammans med persnen utifrån ett relatinsinriktat arbetssätt med ett salutgent synsätt. Persnens individuella plan sm prfessinerna upprättat, sjuksköterskans, arbetsterapeutens ch msrgspersnalens individuella plan ingår i persnens tvärprfessinella genmförandeplan. c) Veckplanering görs av kntaktpersnen trsdag eller fredag veckan innan tillsammans med persnen. Veckplanen finns uppsatt i persnens lägenhet så att persnen kan läsa den ch förs in i persnalens allmänna almanacka (för att planering kan ske). Det sm ska föras in i veckplaneringen är MÅLENS HUR från den tvärprfessinella genmförandeplanen. Handledning/uppgifter för respektive prfessiner Dris ch Mnica intrducerade ch handledde de lika prfessinerna avseende deras respektive arbetsuppgifter utifrån relatinsinriktat arbetssätt. I det följande ges en krt beskrivning av respektive handledning. Enhetschefens uppgifter: - Inför den äldres inflyttning till Tallgläntan tillsammans med huvudkntaktpersnen planera hembesök i det tidigare hemmet eller där persnen befinner sig. - Ta med flder sm ger infrmatin m bendet, kntaktmannaskap, kntakt med sjuksköterska, kntakt med arbetsterapeut ch läkare. - Infrmera m aktiviteter, hyra, kstnader.d. - Tillsammans med baspersnalen ch sjuksköterskan följa upp arbetssättet till att börja med två dagar i veckan - tisdag ch trsdag. - Följa upp hur arbetssättet frtlöper med hjälp av PGSA-cirkeln (Deming, 1993), tillsammans med berörd persnal. Se figur 1 ch efterföljande beskrivning av de fyra stegen i prcessen. 12

13 Agera Planera Studera Gör Figur 1. Förbättringsarbete enligt PGSA-cirkeln P = Planera, gå igenm hur den praktiska turen, veckplaneringen ch kntaktmannaskapet har fungerat tillsammans med medarbetarna. G = Gör-utför, ändra på det sm eventuellt inte fungerar med den praktiska turen, veckplaneringen, kntaktmannaskapet ch testa de nya rutinerna S = Studera, persnalen, enhetschef ch sjuksköterska pratar sig samman hur veckplaneringen, kntaktmannaskapet ch de nya rutinerna hur de fungerar. A = Agera, är ni red att införa förändringen. Implementera den praktiska turen, veckplaneringen, kntaktmannaskapet, ch de nya rutinerna. Sjuksköterskans uppgifter Sjuksköterskan ansvar för att; - träffa persnen/patienten första dagen persnen flyttar in på bendet. - utföra risk- ch resursbedömning. - gå igenm läkemedel, läkemedelslista. - registrera i kvalitetsregister, Senir Alert ch vid behv andra register. För de persner sm inte vill registreras sätts bedömningarna i en pärm. - upprätta vårdplan utifrån de bedömningar sm är gjrda. - infrmera persnalen. - delta i upprättande av tvärprfessinell genmförandeplan när kntaktpersnen kallar till planeringsmöte. - infrmera m sjukdmar ch vad kntaktpersnen ska tänka på. - ta reda på vad kntaktpersnen har för kunskaper, instruera, handleda, undervisa ch vid behv delegera uppgifter till kntaktpersnen. - tillsammans med huvudkntaktpersnen följa persnens bedömningar i Senir Alert. - delta i utvärderingen av tvärprfessinella genmförandeplanen när huvudkntaktpersnen sammankallar. 13

14 Rehabiliteringspersnalens uppgifter Arbetsterapeut ch sjukgymnast ansvarar för att; - träffa persnen inm första veckan efter att hen flyttat in på bendet. - bedöma/utreda persnens funktin/förmågr ch avrapprtera till huvudkntaktpersn sm har med sig resultaten vid upprättandet av den tvärprfessinella genmförandeplanen. - bedöma/utreda behv av vardagsrehabilitering ch specifik rehabilitering. - vid behv kntakta huvudkntaktpersnen. Uppföljning inm ramen för prjektet I den prjektplan sm låg till grund för FU-medelsansökan beskrivs lika metder för uppföljning av prjektet på Tallgläntan. En metd för att erhålla kvantitativa data var att jämföra sjuktal utifrån hälsbksslutstabell. Uppföljning av persnalens uppfattning m arbetssättet enligt Södermanmdellen, genm enkätfrågr riktade till persnalgruppen var ett sätt att samla erfarenheter från arbetslaget (kvalitativa data). Utanför prjektet genmfördes ckså följefrskning av utvecklingsarbetet via Mittuniversitetets avdelning för mvårdnad. Resultatet från följefrskningen är presenterat vid FU-rådets (FU Jämt s styrande rgans) sammanträde

15 Resultat Under resultatavsnittet presenteras resultat från hälsbkslut, skattning av välbefinnande ch stress samt persnalens uppfattning m arbetssättet. Hälsbkslut ch hälsindex Hälsbkslutet är ett verktyg sm används inm Bergs kmmun sedan några år tillbaka. Där synliggörs ch beskrivs persnalens hälsa med hjälp av standardiserade ch mätbara nyckeltal såsm ttala sjukfrånvarn, sjukfall, rehabiliteringsprcesser, återgångar ch persnalmsättningar. Vad gäller arbetsmiljö ch sjuktal visar hälsbkslutet för år 2013 på stra utvecklingsmråden, se Tallgläntans resultat i tabell 1 ch 2. Samtliga särskilda benden i kmmunen visar negativt resultat i hälsbkslutet jämfört med resultatet för hela rganisatinen. Hälsindex för persnalen på Tallgläntan har förbättrats från -1,6 år 2014 till 2,4 år Både sjuktal ch sjukfall har dck ökat från 2014 till 2015, se tabell 3 ch 4. 15

16 Sjuktal utifrån hälsbksslutstabell Hälsberättelsen avser samtliga persner sm varit anställda på enheten/enheterna under den hälsbkslutsperid sm avses. Se tabell 1. Hälsberättelse avser följande enhet: Tallgläntan Antal rader 67 (unika persner 46) medianålder 29 fördelade på: Kvinnr 41 Män 5 Kllektiv 46 Tabell 1. Hälsbkslutstabell för Tallgläntan Antal Antal Nyckeltal Nyckeltal Samtliga anställda Arbetade timmar Sjuktal-timmar ,1 18,0 2. Sjukfall-timmar ,5 29,1 3. Rehabiliteringsfall 4 5 1,77 2,17 4. Återgångar 2 3 0,50 0,60 5. Persnalmsättning 0 1 0,00 0,43 6. Index -1,6-3,2 1. Sjuktalet, nyckeltalet beräknas sm (sjukfrånvartimmar/arbetade timmar)*100. Vid beräkningen av antalet sjuktimmar har hänsyn tagits till att en andel av sjukfrånvarn inte är semestergrundande. 2. Sjukfall, nyckeltal två, beräknas sm (påbörjade sjukfall/arbetade timmar)* Rehabiliteringsfall, nyckeltal tre beräknas sm (sjukfrånvarperider sm påbörjar dag 29/arbetade timmar) * Återgångar, nyckeltal fyra beräknas sm återgångar fullt ut efter påbörjat sjukdag 29/sjukfrånvarperider sm påbörjar dag Persnalmsättning, nyckeltal 5, beräknas sm (persnalavgångar sm ska ersättas/arbetade timmar)* Humankapitalbaserat hälsindex, nyckeltal 6, beräknat enligt nedanstående tabell. Se tabell 2. 16

17 Humankapitalbaserat hälsindex, nyckeltal 6. Tallgläntan. Samtliga anställda. 17 av 20 besvarade enkäten vilket innebär en svarsfrekvens på 85,0 %. Brtfall: 3 st Övrigt 3 st Tabell 2. Humankapitalbaserat hälsindex, nyckeltal 6. Enskilda frågr I mitt arbete känner jag mig trött. -0,78-1,20 2. Mitt arbete är enfrmigt. -0,06-0,27 3. Mitt arbete är intressant. 0,28 (1) 0,44 4. Jag besväras av värk/stelhet i nacke, axlar eller -0,58-0,89 rygg. 5. Kan Du själv bestämma hur Du ska lägga upp -0,91-1,28 ch genmföra Dina arbetsuppgifter? 6. Orar Du dig för att Du inte ska klara av Dina -0,34-0,34 arbetsuppgifter? 7. Besväras Du av brådska ch knappa 0,34-0,20 tidsmarginaler i arbetet? 8. Arbetar Du under sådan tidspress att Du inte 0,39 0,37 hinner prata med arbetskamrater/klienter/kunder/patienter/ Brukare eller ens ta tillräcklig matrast/lunch? 9. Uppmärksammar arbetsledningen en i Dina 0,63 0,69 ögn bra arbetsinsats? 10. Har du möjlighet att utveckla Dina speciella 0,12-0,01 färdigheter eller kunskaper i Ditt arbete? 11. Har Du under de tre senaste månaderna känt -0,54-0,45 Dig engagerad ch/eller pigg i arbetet? 12. Hur fungerar samarbetet i arbetsgruppen Du -0,11-0,08 ingår i (får Du t ex. hjälp av dina arbetskamrater m det kör ihp sig för Dig)? Index -1,6-3,2 17

18 Humankapitalbaserat hälsindex beskrivs i nedanstående text. - Humankapitalbaserat hälsindex är uppbyggt av tlv frågr. Varje fråga besvaras på en sjugradig skala där svaren sedan graderas 0-6. I Metdicums referensdatabas finns svar från cirka persner på exakt samma fråga ch exakt samma svarsalternativ. - Enhetens medelvärde för varje fråga jämförs med referensdatabasens medelvärde ch i tabellen van redvisas avvikelsen. - En psitiv avvikelse visar att enheten har ett bättre värde än referensdatabasens svarsppulatin. T ex upplever persnalen på enheten att de är mindre trötta eller har mer intressanta arbetsuppgifter. Är avvikelsen negativ har enheten ett sämre värde. - När indexet avser ett kön- eller ålderskategri jämförs med medelvärde i referensdatabasen för mtsvarande kategri. - Avvikelserna på varje fråga summeras till ett index där frågrna har samma vikt. Indexet ska stå sm nyckeltal 6 i hälsbkssluttabellen. Siffrrna inm parentes i tabellen van visar hur många sm inte svarat på den specifika frågan men i övrigt besvarat enkäten, s.k. internt brtfall. 18

19 Sjuktal utifrån hälsbksslutstabell Hälsberättelsen avser samtliga persner sm varit anställda på enheten/enheterna under den hälsbkslutsperid sm avses. Se tabell 3. Hälsberättelse avser följande enhet: Tallgläntan Antal rader 87 (unika persner 56) medianålder 31 fördelade på: Antal rader 87 (unika persner 56) medianålder 31 fördelade på: Kvinnr 50 Män 6 Kllektiv 56 Tabell 3. Hälsbkslutstabell för Tallgläntan Antal Antal Nyckeltal Nyckeltal Samtliga anställda Arbetade timmar Sjuktal-timmar ,5 15,5 2. Sjukfall-timmar ,9 41,0 3. Rehabiliteringsfall 4 4 1,81 1,67 4. Återgångar 4 2 1,00 0,50 5. Persnalmsättning 2 2 0,91 0,84 6. Index 2,4-1,6 1. Sjuktalet, nyckeltalet beräknas sm (sjukfrånvartimmar/arbetade timmar)*100. Vid beräkningen av antalet sjuktimmar har hänsyn tagits till att en andel av sjukfrånvarn inte är semestergrundande. 2. Sjukfall, nyckeltal två, beräknas sm (påbörjade sjukfall/arbetade timmar)* Rehabiliteringsfall, nyckeltal tre beräknas sm (sjukfrånvarperider sm påbörjar dag 29/arbetade timmar) * Återgångar, nyckeltal fyra beräknas sm återgångar fullt ut efter påbörjat sjukdag 29/sjukfrånvarperider sm påbörjar dag Persnalmsättning, nyckeltal 5, beräknas sm (persnalavgångar sm ska ersättas/arbetade timmar)* Humankapitalbaserat hälsindex, nyckeltal 6, beräknat enligt nedanstående tabell. Se tabell 4. 19

20 Humankapitalbaserat hälsindex, nyckeltal 6. Tallgläntan. Samtliga anställda. 13 av 26 besvarade enkäten vilket innebär en svarsfrekvens på 50,0 %. Brtfall: 13 st Övrigt 13 st Tabell 4. Humankapitalbaserat hälsindex, nyckeltal 6. Enskilda frågr I mitt arbete känner jag mig trött. -0,26 (1) -0,49 2. Mitt arbete är enfrmigt. -0,15-0,20 3. Mitt arbete är intressant. 0,51 0,63 4. Jag besväras av värk/stelhet i nacke, axlar eller -0,22-0,72 rygg. 5. Kan Du själv bestämma hur Du ska lägga upp -0,56-1,56 ch genmföra Dina arbetsuppgifter? 6. Orar Du dig för att Du inte ska klara av Dina -0,19 0,02 arbetsuppgifter? 7. Besväras Du av brådska ch knappa 0,63 0,21 tidsmarginaler i arbetet? 8. Arbetar Du under sådan tidspress att Du inte 0,82 0,69 hinner prata med arbetskamrater/klienter/kunder/patienter/ Brukare eller ens ta tillräcklig matrast/lunch? 9. Uppmärksammar arbetsledningen en i Dina 0,45 0,29 ögn bra arbetsinsats? 10. Har du möjlighet att utveckla Dina speciella 0,40-0,15 färdigheter eller kunskaper i Ditt arbete? 11. Har Du under de tre senaste månaderna känt 0,51-0,30 Dig engagerad ch/eller pigg i arbetet? 12. Hur fungerar samarbetet i arbetsgruppen Du 0,47-0,03 ingår i (får Du t ex. hjälp av dina arbetskamrater m det kör ihp sig för Dig)? Index 2,4 1,6 Uppbyggnad ch kategrier i humankapitalbaserat hälsindex beskrivs i tidigare text på sidan

21 Persnalens uppfattning m arbetssättet Persnalen fick möjlighet att i anslutning till ett persnalmöte i december 2016 besvara en krtfattad enkät med frågr m vad de ansåg m det relatinsinriktade arbetssättet. I det följande presenteras persnalens svar på frågrna via rdagranna citat. Persnalens svar m hur de har uppfattat arbetssättet visar på att stressen minskat, att det blivit mindre spring, lugnare atmsfär ch att arbetet blivit mer relatinsinriktat. Vilka psitiva effekter har detta arbetssätt fört med sig? Mindre spring, känns skönt att inte ha ansvar för all medicingivning. Rligt att få bra respns från de gamla ch när dm känner sig trygg i mvårdnaden. Det psitiva i det hela är att den sm kmmer ch jbbar för mig m jag är brta, är att den kan se m det är någt särskilt sm ska hända Det psitiva fått bra relatin med de bende, då ja känner att den bende känner sig trygg ch glad över att jag finns till hands. Fullt ansvar över 5 vårdtagare, allt ifrån dusch, städ, beställning av hygienvarr, persnen i fråga. Man ser när någt är vanligt. Mindre spring. Att det var en praktisk tur. Att man känner till ch vet mer hur just ens egna vårdtagare vill ha det, för att de ska få det så bra sm möjligt. Om jag är brta, ska min vikarie göra min planering/jbb. Är det här ett arbetssätt sm du vill frtsätta att arbeta utifrån? På sätt ch vis. Abslut! Man får ett annat tänk ch en frm av lugn när man har specifika vårdtagare att fkusera på. Den praktiska turen har varit guld värd att ha. Jag vill inte jbba utifrån detta sm ett måste, men t.ex. ha sina persner är bra. 21

22 Ja, men det kan bli lite rättvis fördelning. Jag kan ha 5 tunga, ch någn kan ha 5 lätta på andra sidan. Kan tänka mig frtsätta. Nej Det tycker jag har visat sig negativt att t.ex. alltid duscha samma persn för det funkar inte m man är brta. Den bende kan bli rlig över det m man t.ex. är sjuk. Ja, det skulle jag kunna tänka mig. Det har varit lite svårt att planera med mina vårdtagare. Ja, m vi får tillbaka den praktiska turen ch gärna en på varje sida. Om inte, mtivera varför. Jag trr det är bra för dem bende ch persnalen m vi hjälps åt i hela huset. Turas m att jbba på Blåsippan resp. Gulsippan, för att minska arbetstyngden jämnt fördelat, fysiskt ch psykiskt. Jag tycker att de sm br på bendet behöver så mycket hjälp att man måste priritera andra saker än att umgås med de bende. Jag trr att ibland kan det fungera bättre/smidigare m man jbbar på bägge sidrna. 22

23 Diskussin Detta avsnitt är medvetet frmulerat med persnlig framtning för att åskådliggöra författarens egna erfarenheter ch tankar kring utvecklingsarbetet. Hur har det nya relatinsinriktade arbetssättet på Tallgläntan fungerat? Har vi uppnått målen med ökad kvalité till våra bende, fått bättre arbetsmiljö, arbetat salutgent ch sänkt sjukfrånvarn? Jag sm prjektledare anser att vi uppnått ökad kvalitet i såväl arbets- sm förhållningssättet på äldrebendet. Det har blivit uppstrukturerat med kntaktmannaskapet där vi har en huvudkntaktpersn ch en vice kntaktpersn sm träder in för persnen när dennes huvudkntaktpersn inte arbetar. Likaså lägger dessa persner så långt det är möjligt schemat emt varandra, vilket gör att de alltid finns en kntaktpersn till den bende ch anhöriga att vända sig till ch det trr jag skapar trygghet för berörda. Varje kntaktpersn gör veckschema tillsammans med den bende en gång per vecka. Där kan vikarier, anhöriga ch den enskilde själv se vad sm kmmer att ske under nästkmmande vecka. Det trr jag skapar trygghet för berörda. Det har skapats tvärprfessinella genmförandeplaner tillsammans med den bende ch ibland dennes anhörig, där lika prfessiner har ingått i den utsträckning sm varit möjlig. Levnadsberättelser har ckså upprättats. Arbetsmiljön för alla medarbetare vid Tallgläntan, kan jag med säkerhet säga har blivit till det bättre m man utgår ifrån hälsbkslutets resultat. Detta är mycket glädjande. Under prjektets gång hade vi en tur sm vi kallade praktisk tur. Den turen kunde alla lägga i schemat, så att turen rterade mellan samtliga medarbetare. Den praktiska turen utförde nästan alla praktiska sysslr såsm irdningställande av frukst, tvätt, städ sv. Att en viss persn utförde de praktiska sysslrna underlättade i sin tur för medarbetarna sm hade de relatinsnära mvårdnadsturerna sm då kunde arbeta i lugn ch r vilket ckså gagnade den enskilde. När delade uppfattningar angående det nya arbetssättet var ett faktum bland mvårdnadspersnalen försökte jag sm prjektledare reda ut vad det handlade m. 23

24 Det kunde vara allt ifrån schemaläggning till att det var jbbigt att arbeta på den praktiska turen eller att vi strukturerade upp kntaktmannaskapet ch det inte blev de persner man helst önskade att ansvara för sv. Jag lyssnade till önskningar, pratade uppmuntrande, gav mtanke ch mtiverade persnal för att främja utvecklingen av arbetssättet - vilket föll väl ut efter en tid. När prjekttiden var slut, hade vi tyvärr inga medel att frtsätta med den praktiska turen, då det skulle ksta allt för mycket. Men vi plckade russinen ur kakan ch frtsatte med det nya arbetssättet i den mån det var möjligt. Både sjuktal ch sjukfall ökade från 2014 till 2015, vilket kan tyckas lite underligt när persnalens hälsindex har förbättrats från -1, till 2, Kan sjuktal/sjukfall ber på utifrån kmmande ch/eller påverkande mständigheter? Regeringen ch Sveriges kmmuner ch landsting har kmmit överens m att Scialtjänsten ska sträva efter att arbeta enligt evidensbaserad praktik (Scialstyrelsen 2012 s23). Vi ska ta hänsyn till den enskildes önskemål, göra gtt ch inte skada den vi ska hjälpa ch det vi gör ska vila på vetenskaplig grund. Ett relatinsinriktat arbetssätt kan enligt mig införas i äldremsrgen Bergs kmmun. Vad jag uppmärksammat med det salutgena ch relatinsinriktade arbetssättet är att de äldre möter ändrad mvårdnadsfilsfi. Arbetssättet karakteriseras av att: tvärprfessinella genmförandeplaner, levnadsberättelser ch veckplaneringar ger struktur. persnal lägger scheman (så långt det är möjligt) utifrån hur kntaktmannaskapet ser ut, vilket i sin tur ska gagna de äldre att få samma persnal att vända sig till. arbetssättet ger de äldre trygghet, sammanhang ch meningsfullhet. Vårt relatinsinriktade arbetssätt får bekräftelse i relatin till resultat i en avhandling (Sjögren, 2013) där det påvisas att en högre grad persncentrerad vård i särskilda benden för de äldre var psitivt relaterat till välbefinnande ch tillfredsställelse för de äldre liksm för vårdpersnalen. Avslutningsvis knstaterar jag att arbetssättet med fördel kan användas ch vidareutvecklas i framtiden. Tack till samtlig berörd persnal vid Tallgläntans äldrebende i Bergs kmmun. Tack även till Ingegerd Skglind-Öhman, FU Jämt. 24

25 Referenslista Backman, J. (2015). Rapprter ch uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Deming, W.E. (1993). The New Ecnmics, Cambridge, MIT-press. Ekeland, T. (2012). Knflikt ch knfliktförståelse - för vården ch den sciala sektrn Fssum, B. (2013). Kmmunikatin-samtal ch bemötande i vården Juthberg, C. (2008). Samvetsstress hs vårdpersnal i den kmmunala äldremsrgens särskilda benden. (Stress f cnscience amng care wrkers in municipal residential care fr the elderly). Dktrsavhandling, Umeå universitet. Sjögren, K. (2013). Persncentrerad vård i särskilda benden för äldre. Dktrsavhandling, Umeå universitet. Scialstyrelsen. (2010). Natinella riktlinjer för vård ch msrg vid demenssjukdm. (Artikelnr ). Scialstyrelsen. (2012). Äldremsrgens natinella värdegrund. (Artikelnr ). Scialstyrelsen. (2016). Individens behv i centrum Behvsinriktat ch systematiskt arbetssätt med dkumentatin av individens behv utifrån ICF. (Artikelnr ). Svenssn, K, Jhnssn, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme Utmaningar i scialt arbete Svedberg, L. (2012). Gruppsyklgi - m gruppers rganisatin ch ledarskap Söderman, D. & Söderman M. (2012). Möt människan Relatinsinriktat arbetssätt i vården 25