D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter



Relevanta dokument
Orderkvantiteter i kanbansystem

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK. Statistik för lärare, 5 poäng

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Något om beskrivande statistik

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

4.2.3 Normalfördelningen

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

Variansberäkningar KPI

SAMMANFATTNING AV KURS 602 STATISTIK (Newbold kapitel [7], 8, 9, 10, 13, 14)

Lösningsförslag till tentamen i 732G71 Statistik B,

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Sensorer, effektorer och fysik. Analys av mätdata

Strukturell utveckling av arbetskostnad och priser i den svenska ekonomin

1. Test av anpassning.

Väntevärde, standardavvikelse och varians Ett statistiskt material kan sammanfattas med medelvärde och standardavvikelse (varians), och s.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Specialfall inom produktionsplanering: Avslutning Planerings- Le 8-9: Specialfall (produktval, kopplade lager, cyklisk planering, mm) system

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Sensorer och elektronik. Analys av mätdata

Har du sett till att du:

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Föreläsning 10: Kombinatorik

Fördelningen för populationen som stickprovet togs ifrån är känd så nära som på ett antal parametrar, t.ex: N med okända

Introduktion till statistik för statsvetare

Lösning till TENTAMEN

Parametriska metoder. Icke-parametriska metoder. parametriska test. Icke-parametriska test. Location Shift. Vilket test ersätts med vilket?

Föreläsningsanteckningar till Linjär Regression

Fyra typer av förstärkare

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Kanbansystem vid stora orderkvantiteter

Kap. 1. Gaser Ideala gaser. Ideal gas: För en ideal gas gäller: Allmänna gaslagen. kraft yta

101. och sista termen 1

Flexibel konkursriskestimering med logistisk spline-regression

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

= α. β = α = ( ) D (β )= = 0 + β. = α 0 + β. E (β )=β. V (β )= σ2. β N β, = σ2

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

================================================

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum) (YF kap. 8.1)

Drivsystemelektronik \ Drivsystemautomation \ Systemintegration \ Service. Handbok. Tillverkning av kablar Kablar för synkrona servomotorer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Enkät inför KlimatVardag

Föreläsning G04: Surveymetodik

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010

Hastighetsförändringar och trafiksäkerhetseffekter

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

En utvärdering av två olika sätt att skatta fördelningen till stickprovsmedelvärden från olikfördelade data - normalapproximation kontra resampling

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Räkning med potensserier

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp,

Formelsamling. i= 1. f x. Andelar, medelvärde, standardavvikelse, varians, median. p = Stickprovsandel. Populationsandel

Minsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera

EKVATIONER MED KOMPLEXA TAL A) Ekvationer som innehåller både ett obekant komplext tal z och dess konjugat z B) Binomiska ekvationer.

b) Bestäm det genomsnittliga antalet testade enheter, E (X), samt även D (X). (5 p)

Centrala gränsvärdessatsen

Prisuppdateringar på elementär indexnivå - jämförelser mot ett superlativt index

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

Lycka till och trevlig sommar!

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev HL

Torsdag 16 oktober: Klassisk fysik- Modern Fysik -Teknologi (Arne)

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Antalet sätt att välja ut r objekt bland n stycken med hänsyn till ordning är np r = n(n 1) (n r + 1).

STOCKHOLMS UNIVERSITET

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Bilaga 1 Formelsamling

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Kontingenstabell (Korstabell) 2. Oberoende-test. Stickprov beror av slumpen. Vad vi förvf. är r oberoende: kriterier är r oberoende: kriterier

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Trigonometriska polynom

Andra ordningens lineära differensekvationer

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Funktioner. Relationsmodellen. Relationsmodellen. Funktion = avbildning (mappning) Y=X 2

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

F15 ENKEL LINJÄR REGRESSION (NCT )

Transkript:

Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre drekt terar tllverkg och/eller beställg tll e försörjade ehet. De mest käda av dessa metoder är kabasystem. Materalflödet ett sådat system styrs av ett atal kabakort som stter på alla lastbärare som ehåller materal. När e lastbärare är tom frgörs dess kabakort och skckas tll de försörjade ehete, de ega verkstade eller exter leveratör. Kortet represeterar e order att leverera e eller flera ya fulla lastbärare. Se hadboksdelara C54 C57. Äve om omställgskostader och adra ordersärkostader allmähet är låga mljöer kabasystem aväds, är grudproblemet vad gäller att bestämma lämplga orderkvatteter detsamma som vd avädg av tradtoella admstratva materalstyrgssystem. I de här hadboksdele redovsas metoder för att dmesoera orderkvatteter kabasystem. Två huvudtyper av kabasystem behadlas, dels ett system atalet kort alltd är 2 stycke, dels ett system atalet kort ka vara fler ä 2 stycke. Att aväda ett kabasystem med två kort ebär att det ea kortet stter på de lastbärare som de förbrukade ehete plockar materal frå meda det adra kortet stter på lastbärare som fs hos de försörjade ehete för att fyllas på eller är på väg mella försörjade och förbrukade ehet. Vd avädg av kabasystem med flera kort ka ett atal kabakort tllsammas med sa lastbärare fas både hos de försörjade och förbrukade ehete. 1 Kabasystem med två kort Lämplga orderkvatteter kabasystem med två kort ka bestämmas på samma sätt som bestämg av orderkvatteter adra materalstyrgssystem, dvs. uppskattas Kopa för persolgt bruk. Får ej koperas eller sprdas. Stg-Are Mattsso 1 Verso 2

D45 - Orderkvatteter kabasystem med hjälp av mauella bedömgar eller beräkas som e ekoomsk orderkvattet. Se hadboksdel D11 respektve D12. Det som är specellt för de här type av kabasystem är att orderkvattete mst måste vara lka med förvätad förbrukg per dag gåger ledtde atalet dagar. I aat fall skulle te kvattete de lastbärare som fs hos de förbrukade ehete räcka tlls de lastbärare som fs hos de försörjade ehete levereras. Tll förbrukgskvattete uder ledtd måste ma dessutom lägga ett säkerhetslager för att gardera sg mot osäkerheter ledtd och varatoer efterfråga. För beräkg av säkerhetslagerkvatteter, se hadboksdel 44, Säkerhetslager kabasystem med två kort. Orderkvattete ka emellertd te heller vara större ä förbrukge uder ledtd plus säkerhetslager, dvs. te större ä vad som motsvarar beställgspukte, eftersom båda kabakorte måste avse samma kvattet. Detta ebär att orderkvattete måste vara lka med de msta av de med avseede på aktuella ordersärkostader lämplga kvattete och beställgspuktskvattete. Höga lämplga orderkvatteter ka följaktlge leda tll oödgt höga beställgspukter och höga beställgspukter tll oödgt höga orderkvatteter. I båda falle leder tll detta tll oödg kaptalbdg. Lastbärarkvattete blr lka med orderkvattete. 2 Kabasystem med flera kort vd oregelbuda behov För kabasystem med flera kort, dvs. så kallade ekel-kaba och dubbelkabasystem, ka lämplga orderkvatteter bestämmas på samma sätt som vd bestämg av orderkvatteter adra materalstyrgssystem, exempelvs uppskattas med hjälp av mauella bedömgar eller beräkas som e ekoomsk orderkvattet. Se hadboksdel D11 respektve D12. I det här fallet häger emellertd bestämge av orderkvatteter också samma med vald lastbärarkvattet. Att bestämma orderkvatteter på tradtoellt sätt är första had tllämplgt vd ågot oregelbuda och svårförutsägbara materalbehov. För val av lastbärarkvattet fs ga specella regelverk. Kvattete måste första had väljas med utgågspukt frå trasport- och hatergsaspekter. Ret allmät bör de vara så lte som möjlgt för att få så jäma flöde som möjlgt och så låg kaptalbdg som möjlgt. Som exempel ka ämas att Toyota strävar efter e lastbärarkvattet som utgör storleksordge 10 % av de geomsttlga efterfråga per dag. Kvattete bör emellertd alltd apassas tll de förhållade som råder de mljö systemet skall avädas. Lämplg orderkvattet har get aat sambad med lastbärarkvattete ä att orderkvattete måste vara e multpel av lastbärarkvattete. Om lastbärarkvattete är för lte för att ekoomskt tllverkas med take på aktuella omställgskostader väljs ett atal lastbärarkvatteter som orderkvattet och kabakorte kompletteras med avsgar om msta atal kabakort som måste ha erhållts frå de förbrukade ehete för att få lov att starta tllverkg. 2

D45 - Orderkvatteter kabasystem Om orderkvattete utgörs av ett atal lastbärarkvatteter ka dessa lastbärarkvatteter betraktas som trasferkvatteter. Det är då möjlgt att, om trasport- och hatergslösgara möjlggör det, leverera dessa trasferkvatteter efterhad som de är färdgtllverkade. ftersom det blr fråga om successva leveraser blr de ekoomska orderkvattetera större och med atalet omställgar färre. Det ka för uder sådaa omstädgheter vara lämplgare att beräka ekoomsk orderkvattet med de metod som avser fallet med kotuerlga leveraser ä med de tradtoella Wlsos formel. Se hadboksdel D27, koomsk orderkvattet vd successva leveraser. Successva leveraser bdrar också tll att mdre säkerhetslager behövs. 3 Kabasystem med flera kort vd taktade behov För kabasystem med flera kort och typska just--tme mljöer, med taktade och ågorluda välförutsägbara behov samt om vssa masker är helt dedkerade tll att tllverka ett vsst atal olka artklar ka det vara bättre att aväda e aa metod ä de tradtoella för att bestämma lämplg orderkvattet. Dea metod syftar te tll att optmera lagerhållgssärkostader och ordersärkostader uta tll att utyttja skllade mella de totala tllverkgskapactet som fs mus de kapactet som behövs för de egetlga förädlge tll att utföra så måga omställgar som möjlgt. Avskte är att uppå så små orderkvatteter som möjlgt om rame för de kapactet som fs tll förfogade. Detta är ett resoemag som tllämpas om lea producto. Om omställgstde per artkel fördelas proporto tll vars och es efterfråga ka de geomsttlga omställgstde beräkas med hjälp av följade formel. Ma ka vsa att detta atagade leder tll att samtlga artklar får samma orderkvattet. Gvetvs ka ma aväda adra sätt att fördela de dspobla omställgstde. I formel avser omställgstde de re omställgstde, dvs. de del av de totala omställgstde uder vlke maske te ka producera. O O O de re medelomställgstde tmmar O de re omställgstde för artkel tmmar efterfråga styck per perod för artkel Det maxmala atalet omställgar per perod totalt och artkel blr då följade. tot T t respektve O tot T = de dspobla kapactete tmmar per perod t bearbetgstde per styck tmmar Följaktlge blr msta tllåta orderstorlekar för artkel lka med 3

D45 - Orderkvatteter kabasystem OK ( 1) e säkerhetsfaktor för att gardera sg mot varatoer efterfråga per perod. De beräkade orderkvattetera avrudas uppåt tll ärmsta heltalsmultppel av e lastbärarkvattet. xempel I e vss exceterpress tllverkas 3 olka artklar med omställgstder på 0,3, 0,5 respektve 0,7 tmmar per omställg. fterfråga på artklara är 100 stycke, 120 stycke respektve 70 stycke per vecka. Bearbetgstdera är 0,12, 0,07 respektve 0,06 tmmar per styck. De dspobla kapactete per vecka beräkas vara 36 tmmar. För att kua gardera sg mot varatoer efterfråga vll ma ha e säkerhetsfaktor på 10 %. Det medför att medelomställgstde blr (100 0,3 + 120 0,5 + 70 0,7) / 290 = 0,48 tmmar, 290 är de sammalagda efterfråga per vecka. De sammalagda bearbetgstde per vecka blr (100 0,12 + 120 0,7 + 70 0,6) = 24,6 tmmar. ftersom de dspobla kapactete är 36 tmmar återstår 36 24,6 = 11,4 tmmar för omställgar. Det totalt tllåta atalet omställgar per vecka blr följaktlge 11,4 / 0,48 = 23,8 stycke. Atalet omställgar för artkel 1 kommer då att bl lka med 23,8 100 / 290 = 8,2 stycke vlket medför att msta tllåta orderkvattet blr lka med 100 / 8,2 1,2 = 14,6. ftersom lastbärarkvattete är 10 stycke sätts msta tllåta orderkvattet tll 20 stycke För val av lastbärarkvattet fs ga specella regelverk. Kvattete måste första had väljas med utgågspukt frå trasport- och hatergsaspekter. Ret allmät bör de vara så lte som möjlgt för att få så jäma flöde som möjlgt och så låg kaptalbdg som möjlgt. Som exempel ka ämas att Toyota strävar efter e lastbärarkvattet som utgör storleksordge 10 % av de geomsttlga efterfråga per dag. Kvattete bör emellertd alltd apassas tll de förhållade som råder de mljö systemet skall avädas. Om orderkvattete utgörs av ett atal lastbärarkvatteter ka dessa lastbärarkvatteter betraktas som trasferkvatteter. Det är då möjlgt att om trasport- och hatergslösgara möjlggör det leverera dessa trasferkvatteter efterhad som de är färdgtllverkade. Detta ka bdra tll att mdre säkerhetslager behövs. ftersom det blr fråga om successva leveraser blr de ekoomska orderkvattetera dessutom större och med atalet omställgar färre. Det ka uder sådaa omstädgheter vara lämplgare att beräka ekoomsk orderkvattet med de metod som avser fallet med kotuerlga leveraser ä med de tradtoella Wlsos formel. Se hadboksdel D27, koomsk orderkvattet vd successva leveraser. 4

4 Avädgsmljöer D45 - Orderkvatteter kabasystem De tllvägagågssätt som redovsats ova är edast tllämplga för kaba- eller kabalkade system. I vlke utsträckg de produktosmljö metodke aväds är just--tme oreterad, dvs. karaktärseras av korta ledtder, korta omställgstder och stabl och jäm förbrukg, är e fråga som rör avädg av kabasystem, te sg det redovsade tllvägagågssättet att bestämma orderkvatteter. 5 Kompletterade sypukter Uppskattade eller beräkade orderkvatteter ka av olka skäl behöva apassas tll förpackgsstorlekar, lastbärarkvatteter, etc. Referesltteratur Hyer, N. Wemmerlöv, U. (2002) Reorgazg the factory, Productvty Press, sd 352. Ncholas, J. (1998) Compettve maufacturg maagemet, Irw McGraw-Hll, sd 163. Sadras, W. (1989) Just--tme: Makg t happe, The Olver Wght Compaes, sd 313. 5