Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Transkript

1 Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid elle bulle) Då kostad och ytta ej sammafalle i tid kävs omäkig då pega i famtide ite ä väda lika mycket som pega idag. Lage om ett pis På e fugeade makad (uta hadelshide) gälle lage om ett pis Om e vaa ka köpas billigt på e makad och säljas dyt på e aa skulle oädliga viste kua göas = abitage Möjlighete till abitage ebat tillfälliga pise utjämas ä eftefåga hög på e makad och utbudet högt på e aa (oädligt) Om e ågot (ivesteigsmöjlighet, vädepappe) hadlas på flea makade komme det hadlas till samma pis på alla makade = lage om ett pis Piset på vädepappe lage om ett pis Riskfi ivesteig med utdelig på 000 om ett å, atag f =5% Piset?

2 Piset = (ivesteige) Piset = 000,05 Piset = 952,38 Kom ihåg: om 952,38 ivesteas till iskfi äta ehålles 000 om ett å Lage om ett pis säge att de kosta lika mycket Om de va billigae skulle vi kua låa 952,38 geomföa ivesteige till det läge piset (tex. 900), och ha 52,38 öve, efte ett å få vi 000 få ivesteige och betala 000 till bake. = abitage Om de kostade me skulle vi kua sälja de fö ex. 960 och sätta i 952,38 på bake och ha mellaskillade kva (7,62). Om vi ite äge ågo ka vi låa de (Shot sale). = abitage I båda falle lede detta till att piset ädas så att det bli = 952,38 Geeellt gälle att Piset på e tillgåg (vädepappe) = uvädet av alla pegaflöde () Räta beäkas via piset på vädepappe Atag att piset på iskfi tillgåg 950 och att de ge 000 om ett å 950 f f f 950

3 f =0,053 De iskfia äta ä desamma som avkastige på iskfia vädepappe Riksbake påveka de kota äta geom att köpa och sälja statsskuldväxla av vädepappeshadel Köp ge: (Köp) = (pegaflöde) piset Eftesom pis = (pegaflöde) ge köpet = 0 Det omväda (Pis = 0) gälle vid fösäljig Slutsats: Iget väde skapas, tasaktioea aväds fö att flytta peigflöde samt att äda isk Piset på Potfölje (kombiatioe av vädepappe) = summa av piset på espektive vädepappe Risk Vid isk bli situatioe aoluda E säke placeig som ge e avkastig på 000 ä bätte ä e placeig dä avkastige bli 500 med 50% chas elle 500 med 50% chas EV = 500x0,5+500x0,5 =000 Riskavesio (idivide som tycke dessa ä likvädiga ä iskeutala) Ju stöe iskavesio desto läge bli piset på placeige

4 Atag äta på 5% pis(säke) = 952,38, samt pis(osäke)=900 Fövätad avkastig osäke placeig = = / 900 % Skillade mella avkastigaa 5 = 6% utgö iskpemie Riskpemie ä kompesatio fö iske Riskpemie bestäms av ivesteaas iställig till isk (isktagae lite pemie, fegisa sto pemie) Riskpemie ä stöe vid stöe vaiatioe (vid samvaiatio) Riskpemie ä också höge ju me iske samvaiea med ekoomi i stot (makadsidex) om vaiatioe gå i omväd iktig mot makadsidex bli iskpemie egativ (fösäkig) vädet av pega ä stöe ä ada ikomste ä låga Boke s f iskpemie Räta skall vaa lika sto fö ivesteiga med samma löptid och isk Flytta ett väde flea peiode Tidslije 000 k idag som placeas iskfitt i två å med ålig äta på 5% Å ett: 0000, Å två: 0500,05 02,5 elle Geeellt: FV 000 0, 05 0, 05 02,5

5 Diskoteig flytta pega bakåt i tid Tidslije E peiod FV Flea peiode FV Flytta belopp i tide - tidigae ett å i taget u fle Boke föoda: uppätta tidslije fö att hålla koll på peigstömma och tidpukte Tidpukt Peigflöde: Positiva och egativa flöde idikeas Te egle fö tidseso ) Väde ä baa jämföbaa vid samma tidpukt väde flyttas till samma tidpukt fö jämföelse 2) Flytta väde famåt i tide Geeellt gälle: FV Bakåt: Geeellt gälle fö uvädet () av ett famtida belopp () som ehålles vid tide :

6 Vädeig av peigstömma Ett belopp ehålles (elle betalas ut) vid vaje tidpukt Tidpukt Peigflöde: Geeellt ka detta skivas som: 0 0 Obs! upphöjt till 0 = Ex. Tidpukt Peigflöde: ,05 0,05 2 0,05 3 0, ,2 453,5 43,2 246,8 = 4, geomfö ivesteige I vissa fall gå det ta geväga Fast belopp ehålles vaje peiod i all famtid med stat efte e peiod Tidpukt Peigflöde:.

7 Gå att lösa matematiskt me boke ta e aa väg: Lage om ett pis Om vi skulle göa upp med bake om att skapa e såda tillgåg vad skulle de då ta betalt fö de? Atag att du säte i 000 k på bake till äta 0,05 Tidpukt Peigflöde: Ta ut 50 Ta ut 50 Ta ut 50 Ta ut 50 På detta sätt ha du skapat dig e tillgåg som ge =50 vaje å i all evighet Om du betala 000 k ka du dämed få e ålig utbetalig om 50 Lage om ett pis säge att alla placeiga med samma villko måste ha samma pis dämed bli piset = beloppet du måste sätta i P Dessutom gälle att Piset = (peigstömma) Om du sätte i P på bake till äta och ta ut avkastige få du ut =P x Lös ut P och du få d.v.s. P PV( i all evighet) = Ex. ova ge då: PV(50 i all evighet) = (50 i all evighet) = ,05

8 Auitete Ehålle ett belopp med jäma mellaum i ett visst atal å Tidpukt Peigflöde: Äve ka vi gå via lage om ett pis fö att hitta e föeklig Exempel sätt i 000, ta ut 50 vaje å i 20 å då du också ta ut isättige Tidpukt Peigflöde: Ta ut 50 Ta ut 50 Ta ut 50 Ta ut 50 Ta ut = (50 vaje å i 20 å) + (050 om 20 å) (50 vaje å i 20 å) =000 - (050 om 20 å) 000 (000 om 20 å) = 20, 05 ( av 000 om 20 å = ) (000 om 20 å) = 376,89 (50 vaje å i 20 å) = ,89= 623, Geeellt gälle: Om du placea P på bake ka du ta ut = x P vaje peiod och efte peiode stäga kotot. P = ( ås auitet på ) + (P i peiod )

9 ( ås auitet på ) = P - (P i peiod ) ( ås auitet på ) = P - P ( ås auitet på ) = P Vi vet att = P x d.v.s. P ( ås auitet på ) = ( ås auitet på ) =