Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Transkript

1 Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig Yta för bild eller möster

2 Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig Utgivigsdatum: Utgivare och distributör: Projektorgaisatio: Trafikverket, Göteborg, Telefo: Bo Lidgre, projektledare Hambaa Eva Adersso, projektledare etappe Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Beham Shahriari, tekiksamordare Iger Mellberg, miljösamordare Jaie Sjöö, iformatör Kosult: Uppdragsorgaisatio: COWI AB Johaa Rödström, uppdragsledare Raja Ilijaso, redaktör Assar Egström, tekiksamordare Mattias Bååth, miljösamordare Bilder och illustratioer: Trafikverket 2010 om iget aat ages. Kartor: Latmäteriet, ärede I 2009/1431 om iget aat ages. Dokumetummer COWI AB: /04-RAP001.idd Dokumetummer Trafikverket: 2010/

3 Järvägsutredig Hambaa, dele Eriksbergsmotet - Pölseobobagårde Iehållsförteckig Sammafattig 4 1 Projektbeskrivig Hambaa Hambaas förutsättigar Hambaas ädamål Tidigare utredigar Hambaas delprojekt Projektbeskrivig etappe Eriksbergsmotet-Pölsebobagårde Järvägsutrediges ädamål Utredigsområdets fysiska omfattig Lagstiftig och plaerigsprocess Trasportpolitiska mål Miljömål Mål för Hambaa Miljökvalitetsormer Plaerigsprocesse Förutsättigar Dages trafik- och miljösituatio Riksitresse Markavädig Samhällsutvecklig Miljö Risk och säkerhet Byggadstekiska förutsättigar Tekiska fuktioskrav för Hambaa Gestaltig Beskrivig av utredigsalterative Övergripade beskrivig Gemesamma förhållade Alterativ B dubbelspår i befitlig sträckig Alterativ BÖ dubbelspår i befitlig sträckig, delvis överdäckat Alterativ T y sträckig i tuel Avfärdade alterativ Nollalterativ Illustrerad sträckig Miljökosekvesbeskrivig Metodik Avgräsig och osäkerheter Bevaradeitresse Hälsa och boedemiljö Naturresurser Risk och säkerhet Miljökosekveser uder byggtide Samlad bedömig Samråd Lässtyrelses beslut om godkäade av MKB Övriga kosekveser (tekik, samhällsplaerig och ekoomi) Geomförade Samhällsplaerig Samlad effektbedömig Slutsatser 62 9 Fortsatt arbete Nästa steg i plaerigsprocesse Frågor att utreda vidare iom miljö och tekik Refereslista 65 Bilaga Lässtyreles belsut om godkäade av MKB Uderlagsrapporter Risk Buller, vibratioer och stomljud Föroreade område Samråd Läsavisig: Kapitel 1-4 behadlar projektet, processe och förutsättigara. I kapitel 5 beskrivs de tre spåralterative, meda kosekvesera för respektive alterativ återfis i kapitel 6 och 7. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

4 Järvägsutredig Hambaa, dele Eriksbergsmotet - Pölseobobagårde Sammafattig Sammafattig Bakgrud Göteborgs ham och idustriera på Hisige efterfrågar allt mer godstrasporter på järväg. Hambaa, som är de eda spårförbidelse mella hame och övriga ladet, är för ärvarade ekelspårig och utpekad som e av de sträckor i järvägsätet som har kapacitetsbrist. För att säkerställa framtida godstrasporter på järväg utreder u Trafikverket e utbyggad till dubbelspår på Hambaa i Göteborg. Projektet fis med i de atioella plae för trasportsystemet Hambaas utbyggad har delats i i fem etapper, varav de här järvägsutredige för sträcka Eriksbergsmotet Pölsebobagårde är e. De övriga fyra etappera är: y järvägsbro över Göta älv, Kvillebagårde, sträcka Kvillebagårde Eriksbergsmotet samt sträcka Pölsebobagårde Skadiabagårde. Byggade av järväg regleras både i lage om byggade av järväg och i miljöbalke. Plaerigsprocesse har äve att beakta plaerigsmål för trafik och miljö både atioellt, regioalt och lokalt. Utbyggade ska svara upp mot kravet på fuktio (som i det här fallet är att kua köra mer gods på järväg) och kravet på häsy till miljö, boede och kommual plaerig. Järväge måste också plaeras utifrå de tekiska krav som gäller för de här type av aläggigar. Järvägsutredige är ett tidigt plaerigsskede vars syfte är att välja framtida utredigskorridor. Tygdpukte ligger därför på skillader mella de olika utredigskorridorera. Efter att järvägsutredige har slutförts fortsätter arbetet med Hambaa iom e vald korridor. I järvägsplae, som är ästa plaerigsskede, prövas olika spårsträckigar och e rad tekiska och miljömässiga fördjupigsarbete geomförs för att få fram de sammataget bästa lösige. Processe omfattar också e mer detaljerad miljökosekvesbeskrivig, föryade samråd och tillstådsprövigar eligt gällade lagstiftig. Förutsättigar Hambaa säkerställer trasportera till Göteborgs ham och är därför av riksitresse för kommuikatio. I aslutig till Hambaa fis äve område av riksitresse för idustriell produktio och kulturmiljö. Utvecklige av Norra Älvstrade är e viktig del av stades plaer för att få Göteborg att växa, främst geom förtätig och förädlig av befitliga område. Det pågår e fortlöpade omvadlig av markavädige frå idustri och verksamheter till boedemiljö. Parallellt med järvägsutredige arbetar stadsbyggadskotoret med ett plaprogram för området i aslutig till Hambaa. Syftet med plaprogrammet är att studera förutsättigara för framtida markavädig. Särskilda frågeställigar som lyfts fram i programsamrådet är möjlighete att bygga fler bostäder iom utredigsområdet, förbättrade koppligar mella by och Norra Älvstrade samt förbättrade koppligar mella Pölsebo och V Eriksberg. Utvecklige av Krokägsparke är också e väsetlig fråga. Huvuddele av utredigsområdet är bebyggt och adele bevaradeitresse är därför få. Iom området ligger dock Krokägsparke som fis upptage i kommues lövskogsiveterig, samt det lövskogsklädda Bratteråsberget. E särskild iveterig har gjorts av Krokägsparke som visar på biotoper med äldre träd. Krokägs-parke har också ett stort rekreatiosvärde för ärboede och aväds av krigliggade skolor och förskolor. På Bagårdsområdet söder om Krokägsparke har ett par skyddade arter påträffats. Befitlig järväg går geom tätbebyggda område. Buller bedöms vara de faktor som påverkar boedemiljö mest. Översiktliga beräkigar visar att ca 1200 lägeheter på sträcka ka vara utsatta för bullerivåer överstigade agiva riktvärde. Hambaa utgör också trasportled för farligt gods. Utredigsalterativ Aktuell järvägsutredig för sträcka Eriksbergsmotet Pölsebobagårde omfattar tre korridoralterativ som beteckas B, BÖ och T. B iebär e dubbelspårsutbyggad i befitlig sträckig, där ett ytt spår läggs strax orr eller söder om det befitliga spåret. BÖ är samma som B, me ikluderar också e ca 250 meter låg överdäckig över spåre direkt öster om Bratteråstuel. T utgörs av dubbelspår i y sträckig e bit orr om uvarade spår. I järvägsutredige jämförs utredigsalterative med ett ollalterativ, som iebär att ige y järväg byggs på aktuell sträcka. 4

5 Järvägsutredig Hambaa, dele Eriksbergsmotet - Pölseobobagårde Miljökosekveser Alterativ B - dubbelspår i befitlig sträckig medför att barriäreffekte ökar p.g.a. ökad trafik och dubbelspår. Det iebär också att miljöprobleme, främst i form av buller, ökar och att omfattade åtgärder krävs för att få acceptabla bullerivåer. Idividriske lägs spåret ökar p.g.a. ökade trasporter. Alterativet iebär edast midre itråg i Krokägsparke och äve uder byggtide ka kosekvesera reduceras då byggatio sker i befitlig ifrastrukturkorridor. I jämförelse med alterativ B ger alterativ BÖ ågot bättre förutsättigar för uvarade boedemiljö på sträcka öster om Bratteråsberget som överdäckas. Överdäckige är också bättre ur risksypukt, meda kosekvesera i övrigt är desamma som i alterativ B. Tuelalterativet T iebär förbättrad boedemiljö på stora delar av sträcka. Befitlig Hambaa försvier och y järväg går till stor del uder mark, vilket reducerar påverka frå buller och iebär e mycket bättre tillgäglighet mella de orra stadsdelara och älvstrade. Krokägsparke får e betydligt bättre rekreatiosmiljö. I de delar som ite byggs med tuel kvarstår dock problem med boedemiljö p.g.a. buller. Risk fis äve för stomljud i aslutig till tuel. Tuel medför påverka på bevaradeitresse i Krokägsparke då ett atal äldre träd kommer att tas bort. På sikt medför dock alterativet små kosekveser för olika arters möjlighet till spridig och på sikt förbättras äve tillgäglighete. Tuelalterativet ger störst kosekveser uder byggtide med omfattade sprägig, försämrad tillgäglighet och risk för grudvattesäkig. Övriga kosekveser För etappe Eriksbergsmotet Pölsebobagårde iebär ett ytt dubbelspår e förstärkig av de järvägsaläggig som reda fis. Järväge ligger idag tätt ipå boedemiljöer, aturområde och bevaradeitresse, vilket gör att det ställs särskilda krav på apassig av de färdiga aläggige och äve på hur själva bygget geomförs. Järvägsutrediges aalyser visar att B, BÖ och T är likvärdiga är det gäller att klara Hambaas fuktiosmål. Samtliga alterativ ka också bibehålla Pölsebobagårde, liksom de uppfyller de tekiska krave och övergågara mot aslutade etapper i öster och väster. När det gäller effekte på stadsutvecklige är alterativ T bättre ä de båda adra, eftersom de låga tuel ger stort utrymme för exploaterig och goda möjligheter att tillmötesgå kommues ambitioer att låta Norra Älvstrade växa ihop med by och övriga Hisige. Äve BÖ ger betydade förbättrigar för stadsutvecklige i förhållade till B, beroede på att förhålladea lägs själva överdäckige ger miskade barriärer och bra möjligheter till exploaterig. I och med de låga tuel blir T ett mer omfattade och komplext byggprojekt som tar lägre tid att geomföra ä de båda adra. T byggs på tre år meda B och BÖ byggs på två. Uder byggtide ger T ett större itråg i Krokägsparke och fler störigar på övrig miljö. Massöverskottet blir också större ä i de båda adra alterative. B och BÖ iebär dock byggatio itill pågåede trafik, vilket ma till stor del slipper med T. Etablerigsytor och trasportvägar behöver i samtliga fall ordas så att itråget miimeras uder byggtide. De samhällsekoomiska kalkyl som geomförts för hela Hambaa iklusive y bro över Göta Älv visar på e positiv samhällsekoomisk lösamhet för e utbyggad till dubbelspår. Kalkyle baseras på prissatta effekter för i huvudsak tids- och trasportkostader för gods och trafik. Slutsats Utrediges slutsats är att alla tre alterative B, BÖ och T uppfyller måle för Hambaa. De skillader som fis mella alterative gör att T och i hög grad äve BÖ ka förordas frå exploaterigssypukt. Alterativ T är att föredra med häsy till miljö och boede. Alterativ B är fördelaktigast frå ekoomisk och geomföradesypukt, tätt följd av BÖ, meda alterativ T blir dyrare och tar lägre tid att geomföra. I slutsatsera frå geomförd samhällsekoomisk kalkyl och bedömig för hela Hambaa redovisas att projektet beräkas medföra positiv samhällsekoomisk lösamhet. I slutsatsera kostateras också att de samhällsekoomiska lösamhete skulle öka ytterligare om häsy tas till de effekter som ite prissatts. Sammafattig 5

6 Järvägsutredig Hambaa, dele Eriksbergsmotet - Pölseobobagårde 1 PROJEKTBESKRIVNING HAMNBANAN 1 Projektbeskrivig Hambaa Göteborgs ham och idustriera på Hisige efterfrågar allt mer godstrasporter på järväg. För att säkerställa framtida trasporter på de ekelspåriga Hambaa behövs e utbyggad till dubbelspår. Trafikverket utreder därför y Hambaa i fem etapper, varav de här järvägsutredige för sträcka Eriksbergsmotet Pölsebobagårde är e. 1.1 Hambaas förutsättigar Göteborgs ham som utgörs av Skadiahame, Älvsborgshame och Oljehame (Skarvik och Rya) är Nordes största ham och är utpekad som riksitresse. 60 procet av Sveriges cotaiertrafik och 25 procet av ladets utrikeshadel går via Göteborgs ham. Det traportsätt som är mest effektivt ur ett miljömässigt och ekoomiskt perspektiv, är kombiatioe mella sjöfart och tåg. E tät tågtrafik mella hame och olika orter i Sverige gör det möjligt för företag i hela ladet att ha e sabb, kostadseffektiv och miljöklok förbidelse med Nordes största ham. Hambaa är för ärvarade ekelspårig och utpekad som e av de sträckor i järvägsätet som har kapacitetsbrist, se figur 1.2 och 1.3. För att både adele järvägstrafik och de totala adele godstrafik ska kua öka krävs e utbyggad av Hambaa till dubbelspår. 1.2 Hambaas ädamål Dubbelspårsutbyggade på Hambaa ska svara upp mot de trasportpolitiska måle om fuktio och häsy. Det iebär att säkerställa framtida godstrasporter på järväg till och frå Göteborgs ham och övriga idustrier på västra Hisige. Järväge ska plaeras utifrå de tekiska krav som gäller för de här type av aläggigar. Utbyggade ska ske med häsy till de omgivade miljö, till boede och kommual plaerig. Geomföradet bör också präglas av rimlighet är det gäller såväl kostader som kosekveser för trafik och miljö. Torslada Volvo (Höke) Älvsborg Skadia Shell Aredal Pölsebo Arke Skjul Oljehame Steel Bridge 643 Bilhame Base Port Cetralharpa? Volvo Figur 1.1 Målpukter lägs Hambaa. Källa: Trafikverket. Hambaa fis med i de atioella plae för trasportsystemet Tidigare utredigar Baverket har tidigare gjort e förstudie för y Hambaa där ett flertal alterativ studerades och som sträckte sig över stora delar av Hisige. Av beslutshadlige frå framgår att Baverket efter samråd med Göteborgs stad, Västra Götaladsregioe och Lässtyrelse i Västra Götalads lä beslutade att bygga ut Hambaa bredvid eller i ärhete av befitligt ekelspår. Kville Göteborg C Backa Marieholm Säveäs Gubbero = stor trafikkälla (måga vagar/dyg) = mellastor trafikkälla = lite trafikkälla Stea Olskroke 6

7 små eller iga Järvägsutredig Hambaa, dele Eriksbergsmotet - Pölseobobagårde Luleå ga Hambaa elektrifierades Syftet med Skellefteå Piteå elektrifierige var att få bort dieselloke frå baa och att kua köra godspedlar och Skellefteå aa direkttrafik uta att behöva byta lok på Umeå Säveäs. Kapacitete på Hambaa har i sig ite ökat med elektrifierige, me miljöbelastkapacitetsbegräsigar 2009 Umeå Östersud ige har miskat och trasporttide för vissa Örsköldsvik tåg har kortats. Aligsås Kugälv Aligsås Lerum stora Östersud medelstora Åge små eller iga Kapacitetsbegräsigar 2009 Sudsvall Kirua Figur 1.2 Kapacitetsbegräsigar krig Göteborg år Åstorp 1.4 Hambaas delprojekt HELSINGBORG Gävle medelstora Utredigara av Hambaa är idelad i fem etapper, se Arlada figur 1.4: Märsta Ny järvägsbrouppsala över Göta älv: Marieholms bro/olskroke Kvillebagårde. Beräkad Västerås Borläge Kugälv Gävle Umeå Borläge Eslöv ge Kugälv Karlstad Västerås Örebro Aligsås Karlstad Jököpig Örsköldsvik Skellefteå Åge Sudsvall yggd Omb Norrköpig Liköpig Umeå ård bag Ny b ro Marieholmsbro Kvillebagårde Falköpig Åstorp Norrköpig Liköpig Falköpig Örebro Hallsberg Hallsberg Lerum Östersud Piteå Kil Uppsala Luleå Lerum Kävlige Arlada Skellefteå Märsta Aligsås små eller iga Kil Luleå Piteå stora Eslöv Åge Som grud för utbyggade av Hambaa Sudsvall har e trafikaalys geomförts ( ). Trafikaalyse visar hur och i vilke ordig e etapputbyggad av Hambaa bör ske. Örsköldsvik Ladskroa Kirua Lerum Åstorp start av järvägspla är höste 2010 med möjlig byggstart Kvillebagårde: E fuktiosstudie har geomförts uder Kvillebagårde Eriksbergsmotet: Komplicerad sträcka geom att Hambaa och bylede skapar e gemesam barriär mella Älvstrade och Kville. Eriksbergsmotet Pölsebobagårde: Avser de här järvägsutredige. Byggstart möjlig Pölsebobagårde Skadiabagårde: Järvägspla ska påbörjas är arbetet med aslutige mot Pölsbobagårde har klarlagts. Byggstart möjlig PROJEKTBESKRIVNING HAMNBANAN Piteå Luleå JöÖstersud köpig Nässjö HELSINGBORG Örsköldsvik Åge Nässjö Borläge Nyäsham Sudsvall h oc g- Arlada g vä di d a e rdgsutr o m Sa rvä jä Nyäsham Gävle Alvesta Uppsala Märsta Ladskroa Halmstad Åstorp Alvesta Kalmar HELSINGBORG Kil Karlstad Hallsberg Arlada KristiastadGävle Märsta Kristiastad Jököpig Uppsala Nässjö SkadiaVästerås bagårde Eslöv Kil Kävlige Karlstad Örebro Figur 1.3 Kapacitetsbegräsigar i södra Sverige år Hallsberg Falköpig Jököpig Eriksbergsmotet Pölsebobagårde Nyäsham Halmstad Kalmar Hässleholm Helsigborg Kristiastad Nässjö Alvesta Figur 1.4 Hambaas fem etapper. Svart rig markerar aktuell etapp. Norrköpig Staffastorp Liköpig Studerad etapp r på els b b Norrköpig Du Västerås Liköpig Falköpig Dubbelspår Borläge Helsigborg Örebro Helsigborg Hässleholm Ladskroa Kalmar Hässleholm Staffastorp Halmstad Staffastorp Eslöv Kävlige Nyäsham 7

8 Järvägsutredig Hambaa, dele Eriksbergsmotet - Pölseobobagårde 2 Projektbeskrivig etappe Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde 2 Projektbeskrivig etappe Eriksbergsmotet Pölsebobagårde I järvägsutredige beskrivs de tre olika korridoralterative samt deras fuktio, miljöpåverka och ekoomi. Etappes avgräsig i öster ligger vid Eriksbergsmotet och i väster vid Älvsborgsbro. Pölsebobagårde förutsätts ligga kvar som idag. 2.1 Järvägsutrediges syfte Syftet med järvägsutredig för etappe Eriksbergsmotet Pölsebobagårde är att beskriva olika korridoralterativ, deras geomförbarhet och kosekveser vad gäller fuktio, miljöpåverka och ekoomi. E järvägsutredig ska fokusera på alterativskiljade kosekveser, och arbetet ska mya ut i ett ställigstagade om vilket korridoralterativ som är det sammataget bästa med avseede på trafik, omgivig och kostader. Arbetet med järvägsutredige samordas med Göteborg stads plaerig. Parallellt med järvägsutredige arbetar Göteborgs stad med ett plaprogram för området där de olika alterative för Hambaa ger olika förutsättigar för de framtida markavädige. Först i ästa plaerigsskede som utgörs av järvägsplae tas beslut om var iom de valda korridore spåre ska förläggas. 2.2 Utredigsområdets fysiska omfattig Järvägsutrediges fysiska utredigsområde illustreras på karta itill. Utredigsområdet har defiierats utifrå tidigare förstudie. Avgräsige i öster iebär att ma ska kua asluta till befitligt spår vid Eriksbergsmotet i både pla och höjd. Järvägsutredige ska också möjliggöra e framtida y sträckig för etappe Kvillebagårde Eriksbergsmotet. För de här utrediges del iebär det att hela området framför Eriksbergs köpcetrum behöver igå i utredigsområdet. I väster ska järvägsutredige asluta till befitligt spår i höjd med Älvsborgsbro. Oavsett vilket korridoralterativ som blir aktuellt för utbyggad, så ska Pölsebobagårde fias kvar. med möjlighet till aslutig av befitliga spår mot Rya och Skarvik. Utredige har avgräsats till det område som krävs för att klara e tuelsträckig eligt förstudie. 8

9 Eriksbergsmotet Ha Stålhadskegata Krokägsparke ta et på r Ry as sbo Älv går sgata ri Färjeäsparke Ostidiegata V Eriksberg Docka Skarviksspåret Sörhallsberget VE Mosugata Ivarsbergsmotet Hökebagårde V Saegårde Eriksberg ata de går sbergsg a k b bo e Pöls Ö Erik sberg Lodogata Pölsebo Rosehill ta Bratteråsberget Säteriga Bollpla ata åsg tter Bra Bräckeskola sga ta ga us lsi Ce Bräcke dvik at rig te Sä a me m Nor Ko lh a by ya kyrka Ce res gat a Sa e s ga ta dsg ata Eriksbergs cetrum aa b m Saeg årdsha by UTREDNINGSOMRÅDE 2 Projektbeskrivig etappe Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Järvägsutredig Hambaa, dele Eriksbergsmotet - Pölseobobagårde bro rgs Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet Pölsebobagårde 0 Utredigsområde 100 Skala 1: i A Latmäteriet, ärede I 2009/ m 500 m 100 9