tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

Transkript

1 tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del av Botkyrka som uder de seaste årtiodea haft de starkaste utvecklige med mer bebyggelse och befolkigsökig. Läs mer om området utaför stadsbygde i avsittet Grödige och övrig ladsbygd på sida LANTHEM BANSLÄTT äge SKOG Skyttbrik BRANTBRINK Kommues avsikter för Tullige som helhet STOCKMOSSEN llst e sv äge 13 Tät stadsbygd Ru Arbeta aktivt med förtätig och kompletterigsbebyggelse iom hela stadsbygde, framförallt i kollektivtrafikära läge samt i de område som umreras eda. (Siffrora ager ite e prioriterigsordig. Läs mer om prioriterad ordig på sida 49.) Förstärka kopplige till de regioala stadskära Flemigsberg Upprätthålla gröa sambad geom stadsdele och skapa tydligare etréer till ature i Lida, Flottsbro och Flemigsbergsskoge Avsluta Hamra grustäkt och bergtäkt och låta området återgå till aturmark. H Flottiljv Att det byggts mycket har samtidigt fått måga medborgare att käa tveksamhet till omvadlig och utveckligstakt. Regioes sabba befolkigsökig i kombiatio med ya ifrastruktursatsigar som Södertörslede, bättre pedeltåg, Förbifart Tullige och Förbifart Stockholm kommer tillsammas med utvecklige av Flemigsberg med forskig, uiversitet och kvalificerat ärigsliv att göra Tullige äu mer eftertraktat. Vi behöver utveckla och säkra Tulliges förutsättigar geom att i vissa delar säga ja till fler bostäder och arbetsplatser och i adra delar hålla tillbaka förädrigstrycket för att slå vakt om stadsdeles idetitet och kvaliteter. äge gev i udd Medeltät stadsbygd Gles stadsbygd 10 Specifika förädrigsområde RIKSTEN FRILUFTSTAD 14 Regioal stadskära Gröa sambad och stråk almsväge Idé till spårväg Spårväg Botkyrka Pålam Ny väg Förhålligssätt till område utaför stadsbygde, se markavädig i Grödige och övrig ladsbygd. Markavädig i Tullige. Övergripade mark- och vatteavädige med målbild Mer iformatio om kartas iehåll fis på sida MARKANVÄNDNINGsstrategi: 101

2 SAMRÅDSHANDLING SEPTEMBER 2009 BOTKYRKA KOMMUN HUDDINGE KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANER FLEMINGSBERG Fördjupig av översiktsplaer Flemigsberg, 2009 DETALJPLANEPROGRAM CENTRALA SAMRÅDSHANDLING Detaljplaeprogram cetrala Tullige, Alfred Nobels allé e del av stadskära Flemigsberg Kommue vill yttja ärhete till de regioala stadskära Flemigsberg för mer bostäder och verksamheter i området krig Alfred Nobels allé. Delområdet Blickaberget ska byggas i skog där partier av gammal skog bevaras. Området igår i samrådsförslaget till de fördjupade översiktsplae för Flemigsberg. 11. Tätare stadsbygd i cetrala Tullige Kommue vill förlägga läsväge (väg 226) lägre söderut Förbifart Tullige. Därmed kommer trafike geom cetrala Tullige att miska kraftigt. Det möjliggör att Huddigeväge ka ges e karaktär av stadsgata med itilliggade byggader i ära aslutig till pedeltåg och cetrum. Kommue vill skapa e attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offetliga platser och bebyggelse. Det cetrala läget ära pedeltågsstatioe bör avädas för e tätare bebyggelse med e bladig av bostäder, hadel och service. På kort sikt bör det fias plats för ifartsparkerigar i området. På lägre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafikära läge tugt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättigar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkerigslösigar som till exempel parkerigshus. För cetrala Tullige fis ett detaljplaeprogram frå I dea översiktspla plaeras för e ökad bebyggelsetäthet i förhållade till programmet. 12. Sjöära boede i Hamriges gamla idustrimiljö Kommue vill utveckla de gamla idustrimiljö i Hamrige och komplettera området med bostäder. Uppfarte frå området och aslutige till Huddigeväge är svår idag, me kommue vill förlägga läsväge (väg 226) lägre söderut Förbifart Tullige. Därmed kommer trafike på Huddigeväge att miska kraftigt. 13. Etré till ature i Bratbrik Kommue vill utveckla området mella Bratbrik och Rikste är de ya dragige väg 226 (Förbifart Tullige) är klar. Vi vill säkra att Bratbriks idrottsplats ka fortsätta vara e viktig etré till ature. Vi vill bygga ihop och förstärka kopplige mella Rikste och övriga Tullige med bostäder, verksamheter och till exempel idrottsaläggigar. 14. Rikstes friluftsstad växer På platse för de edlagda flygflottilje i södra Tullige pågår plaerige och byggadet av bostäder och verksamheter i Rikste friluftsstad. E förutsättig för full utbyggad av området är att de ya dragige av väg 226 (Förbifart Tullige) blir helt fullföljd. Kommue vill att Friluftsstade på sikt kollektivtrafikförsörjs med Spårväg Botkyrka. Det fis utrymme så att Spårväg Botkyrka ka gå sträcka Flemigsberg Rikste Tumba Alby Halluda Fittja. Öster om Rikste, på adra sida av Pålamalmsväge, fis e motorcrossbaa och e skjutbaa. Vår plaerig utgår u ifrå att dessa verksamheter ka samexistera med de ya bostädera i Rikstes friluftsstad. Motocrossbaa och skjutbaa ka behöva fler bullerdämpade åtgärder. Om ya verksamheter tillkommer väster om väge ka dessa utformas för att ge bullerskydd åt bakomliggade bostäder. För Rikste Friluftsstad fis ett detaljplaeprogram med miljökosekvesbeskrivig frå 2003 och ett gestaltigsprogram reviderat program för Rikste mars 2003 Program för Rikste, 2003 Foto: Bertil Stradell foto: Botkyrka kommu FotoGRaf: Da Colema Foto: Mariae Wladis Stedalsbadet i Tullige och flygbild över cetrala Tullige. Rikstes friluftsstad och Tullige trädgårdsstad. 102 MARKANVädiGsstrategi: TULLiGE MARKANVädiGsstrategi: TULLiGE 103

3 258 tumba a t s r å v h oc Aspe Borsjö Hågelby 15 VRETARNA yle de TUNA TUMBA SANDSTUGAN Aroldssos v 18 K P äg Huddigeväge TUMBA SKOG SEGERSJÖ 226 STORVRETEN e SKÄCKLINGE ge BROÄNGEN Da Övrasjö lvä Uttra Vattravä g UTTRAN LÖVHOLMEN NORRBYVRET Mellasjö KASSMYRA 21 Kommues avsikter för Tumba och Vårsta som helhet Arbeta aktivt med förtätig och kompletterigsbebyggelse iom hela stadsbygde, framförallt i kollektivtrafikära läge samt i de område som umreras eda. (Siffrora ager ite e prioriterigsordig. Läs mer om prioriterad ordig på sida 49.) Upprätthålla gröa sambad geom stadsbygde och skapa tydligare etréer till ature. För östra Vårsta fis e fördjupad översiktspla som till stora delar ite lägre är aktuell. De upphör att gälla frå det att dea översiktspla atas. lb ge Tumba har e av regioes mest trafikerade pedeltågsstatioer och e av få statioer där tåge ka väda. Det är också e av de orter i ladet där medborgara har bäst ärhet till gröområde. Tumba har e av Stockholmsregioes mest bladade befolkigar åldersmässigt, etiskt, ikomstmässigt, utbildigsmässigt och så vidare. Me Tumba är också både stort och splittrat till si karaktär och attraktivitete som bostadsort är lite svagare ä vad tillgågara egetlige talar för. Stockholms sabba befolkigsökig, bättre pedeltågstrafik och e bättre Hågelbyled med stärkt kollektivtrafik talar för att Tumba blir e allt mer itressat plats i regioe. Vi behöver bygga ihop Tumba och förbättra kvaliteter som stora arbetsplatser, cetrumfuktioer och gröområde utgör geom att göra dem mer lättillgägliga. 17 SALEM Tumba och Vårsta är båda två gamla kommucetra frå tide ia kommusammaläggigara för sart femtio år seda. Frå att ha varit två mer självstädiga orter mella Stockholm och Södertälje är båda platsera idag e tydlig del av Stockholms storstadsområde. Hå väge Tumba 16 NACKDALA Brosjö VÅRSTA 226 BREMORA Tät stadsbygd MALMTORP 22 VÅRSTA Medeltät stadsbygd LILLMALM Gles stadsbygd Läs mer om området utaför stadsbygde i avsittet Grödige och övrig ladsbygd på sida Malmsjö 23 Specifika förädrigsområde Idé till spårväg - Spårväg Botkyrka Gröa sambad och stråk Ny äs 569 väg e 225 Förhålligssätt till område utaför stadsbygde, se markavädig i Grödige och övrig ladsbygd. Markavädig i Tumba och Vårsta. Övergripade mark- och vatteavädige med målbild Mer iformatio om kartas iehåll fis på sida MARKANVÄNDNINGsstrategi: tumba och vårsta 105

4 15. Plats för mer verksamheter krig Tuarodelle Kommue är öppe för e successiv förtätig av verksamheter med e itesivare markavädig iom Lovisebergs verksamhetsområde och Tua idustriområde. Vi vill aväda ärhete till Hågelbylede bättre och skapa uderlag för bättre kollektivtrafik för dessa område. 16. Kollektivtrafikära boede i Lilltumba Vi vill på sikt utyttja delar av jordbruksmarke för bostäder i detta cetrala läge väster om Tumbaväge. Vi bedömer att det kollektivtrafikära läget här väger tygre ä vår ambitio att ite bygga på jordbruksmark. 17. Sadstuga ytt bostadsområde i Uttra Kommue plaerar ett ytt bostadsområde rut Uttras sjukhus. Vi vill också se e bostadsutbyggad i grustäktsområdet efter det att täkte avslutats. 18. Tätare stadsbygd i cetrala Tumba Kommue vill skapa e attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offetliga platser och bebyggelse. Vi vill utyttja det cetrala läget ära pedeltågsstatioe och busstatioe för fler bostäder, verksamheter och hadel. Vi vill skapa e tydligare och mer välkomade etréplats till Tumba. Tumba cetrum, Tumba köpcetrum och stråket däremella behöver bli mer attraktivt och lättare att ta sig fram i till fots och med cykel. Tumba är e plats där stad möter lad. Det här mötet är e viktig del av Tumbas idetitet och särart. Vid utvecklige av cetrala Tumba är det viktigt att ta vara på dea kotrast att både bygga tätt cetralt och samtidigt låta det öppa ladskapet komma ära ipå stadsbygde. Vi vill att jordbruksladskapet orr om arbetsplatsområdet i Hamradale bevaras och hålls öppet. Vi vill förya det befitliga arbetsplatsområdet och ge möjlighet att blada detta med bostäder. På kort sikt bör det fias plats för ifartsparkerigar i området. På lägre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafikära läge tugt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättigar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkerigslösigar som till exempel parkerigshus. Kommue vill att KP Aroldssos väg och sammahägade gågoch cykelvägar förstärker stråket mella Tumba och Salem. De som bor i Salem ska lättare kua ta sig till cetrala Tumba för hadel, kollektivtrafik, fritidsaktiviteter och möte. Vi vill också miska väges barriäreffekt. 19. Nya möjligheter i Storvrete Kommue vill utveckla området geom att förtäta och komplettera bebyggelse. Kommue vill kyta ihop Storvrete med cetrala Tumba och Dalväge, blad aat geom att bygga i stråket utefter Storvretsväge ed mot cetrum och skapa fler gågförbidelser er mot Dalväge. 20. Kreativ bladad miljö lägs Dalväge Kommue vill ge möjlighet att vidareutveckla de kreativa företagsmiljö och evetuellt komplettera med bostäder och mer hadel. Vi vill förädra Dalväges karaktär till att bli mer som e stadsgata med lägre hastigheter och fler övergågsställe. Vi aser att Dalväge ite lägre bör vara e primärled för trasport av farligt gods. 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra Kommue vill plalägga de gamla grustäkte för bostäder och verksamheter. De orra dele av området ligger tidigare i plaerige ä de södra dele ärmast Vårsta. 22. Kompletterig av Vårsta cetrum Vi vill att Vårsta Cetrum utvecklas till e attraktiv mötesplats för både Vårstabora och de boede i Grödige. Cetrum ka kompletteras med bostäder och ytterligare service. 23. Natur och sjöära boede i östra Vårsta Kommue vill att det gamla grustäktsområdet öster om Vårsta ska bebyggas och bli ett attraktivt bostadsområde med radhus, villor och låga flerbostadshus. Foto: Kjsa Kax Wåghals Foto: Botkyrka kommu Vårsta cetrum och Tumba. Flybild över Tumba cetrum och Vårsta. 106 MARKANVädiGsstrategi: tumba och vårsta MARKANVädiGsstrategi: tumba och vårsta 107

5 H C O E G N I GRÖD D G Y B S D N A ÖVRIG L SKÄRHOLMEN KUNGENS KURVA EKERÖ MÄLAREN NORSBORG HALLUNDA FITTJA Alby- Borsjö E stor del av Botkyrka kommus yta utgörs av ladsbygd med skog, sträder och öppa jordbruksladskap. Relativt få persoer bor här. Bara drygt två procet av Botkyrkas befolkig bor på Grödigeladet. Me befolkige ökar stadigt främst på grud av att alltfler bosätter sig permaet i fritidshus. I ordvästra dele av kommue, ut mot Sturehov, bor äu färre persoer. E20 Tulligesjö 27 Aspe FLEMINGSBERG TUMBA SALEM SÖDERTÄLJE RÖNNINGE Eftersom det här är ladsbygdsområde som igår i Stockholmsregioe fis ett tryck och e efterfråga på fler bostäder, mark och ytor för verksamhet och kaske framförallt e efterfråga på atur- och kulturupplevelser. Det är e utmaig att förea olika behov som ladsbygde behöver fylla och det är e svår balasgåg att utyttja ladsbygdes potetial, uta att förbruka de. Uttra VÅRSTA Malmsjö Getare Uder låg tid har förädrigstrycket i Grödige hållits tillbaka av plaer på flygplatslokaliserigar och av Stockholms stads omfattade markägade. Nu är situatioe e aa. Plaera på e y stor flygplats är skrotade och Stockholm stad har sålt si mark. Det iebär att förädrigstrycket ökar och därmed behöver kommue vara tydlig och förutsägbar med sia lågsiktiga ambitioer. Området ut mot Sturehov är ett vatteskyddsområde ägt av Stockholm Vatte. Stora Skogssjö 24 Lilla Skogssjö GRÖDINGE 25 Kommues avsikter för ladsbygde som helhet Ta till vara ladsbygdskaraktäre, slå vakt om värdefulla atur och kulturmiljövärde och fortsätta att utveckla värde för besök, aktiviteter och aturupplevelser. Låta ladsbygde leva geom att ge utrymme för ya bostäder och fler verksamheter på Grödigeladet. Erbjuda service såsom skolskjuts, hemtjäst och midre eheter av baromsorg och äldreomsorg. Kommual service fis i första had iom stadsbygde för Grödiges del i Vårsta. Vi bejakar privata iitiativ att driva förskolor och skolor på ladsbygde. Förbättra trafiksäkerhete och säkerhete för oskyddade trafikater på vägara. De boedes behov går före geomfart och framkomlighet för tuga trasporter. Förbättra allmähetes tillgåg till storstadsatur, se till att ladsbygde i Botkyrka käs välkomade. Ladsbygde är som stadsbygde till för alla. 26 E4 HUDDINGE ALBY sjö ERIKSBERG SIBBLE ELDTOMTA Hallsfjärde Kaggfjärde KAGGHAMRA BYRSTA TEGELVRETEN Gridsjö NÄSLANDET Nya bostäder och åretrutboede på ladsbygde Storstadsära atur - gröa aktivitetsrum Himmerfjärde ÖSTERSJÖN 25 Specifika förädrigsområde Markavädig i Grödige och övrig ladsbygd. Övergripade mark- och vatteavädige med målbild Alla läge iom det gula möstret i Grödige är ite lämpliga för y bebyggelse. Mer iformatio om kartas iehåll fis på sida MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödige och övrig ladsbygd 109

6 Målkoflikt iom kulturmiljöperspektivet: Geom att bygga i traditioella bebyggelseläge bevaras karaktärsdrage och läsbarhete i kulturladskapet. Samtidigt är just dessa läge forlämigsrika. Som kommu vill vi i första had vära kulturladskapet och förea y bebyggelse sida vid sida med forlämigar. 24. Små grupper med ya bostäder samlade i stråk Kommue vill ge utrymme för midre grupper med ya bostäder i ärhete av huvudvägara i Grödige, lägs väg 225 mella Vårsta och Tegelvrete, lägs 225 frå Vårsta mot Södertälje och lägs väg 569 er till Eldtomta. Det ka röra sig om estaka bygglovsförfrågigar eller projekt med flera bostäder åt gåge som kräver detaljpla. Iom dessa stråk är ite alla läge lämpliga för ya bostäder. Vi ska frå fall till fall pröva lämplighete i relatio till de restriktioer som fis allt frå forlämigar och stradskydd till kraftledigar, järvägsbuller och värdefull atur. De ya bebyggelses läge och placerig behöver harmoiera med kulturmiljö och ladskapet. Vi ska vid bygglovsprövig se till att ya bostäder hamar i traditioella bebyggelseläge i bry, itill vägar eller i kate till det öppa ladskapet. Befitliga bybildigar och grupper med bebyggelse ka fyllas på med ya bostäder. Nya bostäder ka också med tide bilda ya små byar i läge där det är möjligt. På e del platser iom dessa stråk fis möjlighet att asluta estaka fastigheter till kommualt vatte och avlopp. I övriga läge krävs godkäda eskilda vatte och avloppslösigar. Projekt med flera ya fastigheter behöver gå had i had med detaljplaeläggig och utbyggad av kommualt vatte och avlopp. Geom att samla y bebyggelse till dessa stråk skapar vi uderlag till ivesterigar i kommuala vatte och avloppslösigar. 25. Föryelse och förtätig i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvrete Kommue bejakar e utvecklig och omvadlig av fritidshusområdea Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvrete. Fastighetera i dessa område asluts till kommualt vatte och avlopp. (Sibble har reda kommualt avlopp) Byrsta och Tegelvrete är sist på tur, me det fis ige ärmare tidpla för detta. Vi vill geom ya detaljplaer möjliggöra för större byggrätter och avstyckigar till fler fastigheter, i sambad med utbyggad av kommualt VA. Vi vill geom ya detaljplaer pröva möjlighete till större byggrätter och avstyckigar till fler fastigheter, i sambad med utbyggad av kommualt VA. Vi vill att övriga fritidshusområde i kommue bevaras som fritidshusområde. Ja till om och tillbyggad av befitlig bebyggelse Kommue prövar bygglovsförfrågigar för om- och tillbyggader frå fall till fall. Vår geerella utgågspukt är att säga ja till tillbyggader och kompletterigar av befitliga åretrutbostäder, ekoomibyggader och fritidshus som fis utaför detaljplaelagt område eller utaför område med så kallade områdesbestämmelser. Vi ställer krav på godkäda vatte och avloppslösigar vid bygglovsförfrågigar om tillbyggader. Vi ställer krav på att om och tillbyggad harmoierar med kulturmiljö och ladskapet. Foto: Robert Loretz Foto: Rasmus StoRKamp Viterbild frå Grödige och brevlådor i Sibble. Ladsbyggd och badplatse i Lida. 110 MARKANVädiGsstrategi: grödige och övrig ladsbygd MARKANVädiGsstrategi: grödige och övrig ladsbygd 111

7 - JANUARI Nya bostäder i dessa perifera läge hadlar om udatagsfall i stil med uppbyggad av edbrua hus. Det rör sig om storleksordige 10 ya bostäder på trettio år. Nya bostäder och estaka fritidshus om och tillbyggad Nya fritids husområde Iom markerade stråk lägs vägara (24) Ja Ja Nej Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvrete efter utbyggad av VA och med ya detaljplaer (25) I område med detaljplaer och/eller områdesbestämmelser Nej till y spridd bebyggelse Kommue prövar bygglovsförfrågigar om ya bostäder frå fall till fall. Vår geerella utgågspukt är att säga ej till ya bostäder utaför ova ämda läge (r 24 och 25). Klimatsmart med fritidshusområde ära storstade Kommue har olika sy på estaka ya fritidshus och ya fritidshusområde. Estaka ya fritidshus prövas som åretrutbostäder och då gäller pricipera ova. Vi ser fritidshusområde ära storstade som ett klimatsmart alterativ. Vi är beredda att pröva ya fritidshusområde där plaera ska reglera att huse har e tydlig karaktär och stadard som fritidshus. Tabelle eda sammafattar kommues priciper för ya bostäder, ya estaka fritidshus, om och tillbyggad av befitliga hus samt ya fritidshusområde. Ja Ja Nej I elighet med gällade detaljplaer eller områdesbestämmelser Utaför ova ämda område Nej Ja Ja Plats för verksamheter Kommue vill ge möjligheter för det lokala ärigslivet på ladsbyge att utvecklas. Kommue vill också se ya verksamheter och arbetsplatser. Vi ser att olika privata och offetliga serviceverksamheter med fördel ka utvecklas på ladsbygde, allt frå vårdboede till hotell och koferesaläggigar. Vi vill framförallt se verksamheter som ite geererar tug trafik. E karta över större verksamhetsområde i hela kommue fis på sida 87. Utaför dessa större verksamhetsområde fis utrymme för midre estaka verksamheter. Kommue prövar förfrågigar om midre estaka verksamhetsetablerigar frå fall till fall, där vi blad aat väger i lämplighete i relatio till de restriktioer som fis och tittar på fråga om vatte och avlopp. 26. Utveckla Botkyrkaparke och adra aktivitetsrum ära stadsbygde I gröområdet mella Hågelby, E4/E20 och Eriksberg vill vi utveckla Botkyrkaparke med ett levade atur och kulturladskap. Det hadlar om att tillgägliggöra området så att området ka utyttjas bättre för friluftsliv och uteaktiviteter. Arbetet med Botkyrkaparke ska utgå frå Program för områdea Hågelby, Eriksberg och Lidhov frå E miljökosekvesbeskrivig är gjord i sambad med programmet. Vi vill också utveckla adra gröområde ära stadsbygde till att bli bättre och mer tillgägliga aktivitetsrum med plats för lägre promeader, skidåkig, motio och utflykter. Området frå Norsborg ut mot Sturehovs slott, området mella Hågelbylede och Tulligesjö samt området mella Storvrete och Tullige ut mot Lida ka utvecklas uta att försämra det befitliga jordbrukets villkor. Läs mer om aktivitetsrum ära stadsbygde på sida 68. För områdea rut Lida fis ett iriktigsprogram som kommufullmäktige atog Populärt besöksmål i Hågelby Kommue vill skapa förutsättigar att utveckla Hågelby gård till ett populärt besöksmål ite bara för Botkyrka lokalt uta också för hela Stockholmsregioe och Sverige. Arbetet med Hågelby ska utgå frå Program för områdea Hågelby, Eriksberg och Lidhov frå Program för Hågelby, Eriksberg och Lidhov, 2011 Översiktlig miljökosekvesbeskrivig för program för områdea Hågelby, Eriksberg och Lidhov, Botkyrka kommu oktober 2010 FÖRSLAG TILL INRIKTNINGSPROGRAM FÖR FRILUFTSOMRÅDET LIDA - RIKSTEN Iriktigsprogram för friluftsområdet Lida Rikste, 2006 PROGRAM FÖR OMRÅDENA HÅGELBY, ERIKSBERG OCH LINDHOV Miljökosekvesbeskrivig för Hågelby, Eriksberg och Lidhov, 2010 Viterbild frå Grödige. 112 MARKANVädiGsstrategi: grödige och övrig ladsbygd MARKANVädiGsstrategi: grödige och övrig ladsbygd 113