För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

Transkript

1 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft med e halt av PM10 ära 200 g/ m3 uder 30 miuter. Det är rimligt att ata att motsvarade effekt uppkommer efter cirka 15 miuters expoerig vid 400 g/m3. Om ma vidare atar att kupé miskar expoerige med 50 procet, så skulle dessa effekter kua börja uppstå vid 800 g/m3 PM10 i tuellufte. Eftersom expoerigsstudiera ite ikluderat de käsligaste fraktioe i befolkige, brukar valigtvis e säkerhetsfaktor tillämpas. För att ite uderskatta riskera ka e säkerhetsfaktor på 2 avädas. Baserat på ovaståede resoemag skulle det vara olämpligt att tillåta e PM10-halt över 400 g/m3 som medelhalt vid färd geom tuel. Olika studier idikerar att vid halter av trafikrelaterat PM2,5 på g/m 3 uder 0,5-2 timmar påvisas milda effekter på blod, cirkulatio och lugor. Mätt som elemetärt kol eller sot (avgaspartiklar) hadlar det då om halter på 3-6 g/m 3. I värsta fall skulle e expoerig av avgaspartiklar på 3 g/m 3 uder 30 miuter kua ge dessa effekter. Det är rimligt att ata att motsvarade effekt skulle kua uppkomma efter cirka 15 miuters expoerig vid 6 g/m 3. Om ma atar att fordoskupé miskar expoerige med 50 procet, så skulle dessa effekter kua börja uppstå vid 12 g/m 3 avgaspartiklar i tuellufte. Med e säkerhetsfaktor 2 skulle det vara olämpligt att tillåta halter över 6 g/m 3 som medelhalt vid färd geom tuel. Det går ite att kvatifiera hur måga av de som uppvisar oöskade korttidseffekter (exempelvis ökade iflammatiosmarkörer eller effekter på blod, cirkulatio och lugor) som får allvarligare kosekveser i form av exempelvis hjärtifarkt. resoemag om ollalterativet i kapitel 2 Nollalterativet. Försämrigar uppstår i ärområdet till Kuges kurva, Hjulsta och i Norrvike (Solletua). Luftföroreigar i tuel Trafikrelaterade luftföroreigar i e tuel är av samma slag som lägs ytvägätet. Skillade är att haltera i tuel är mycket högre. Förbifart Stockholms sammahägade huvudtuel uder Mälaröara är 16,5 km låg och med 90 km/tim kommer det att ta cirka miuter att köra hela sträcka, om det ite är lågsamt gåede trafik. Om trafike flyter trögt ka tide i Förbifart Stockholms tuel bli upp till miuter. För att miimera de egativa hälsokosekvesera av tuelluft fis i dagsläget tre metoder; vetilera bort luftföroreigara rea tuellufte begräsa trafikflödet och/eller hastighete Det vetilatiossystem som projekteras ka avädas i olika stor utsträckig och avädige kommer att styras av framtida riktvärde för tuelluft. Utifrå de studier som gjorts bedöms det som ett rimligt tillvägagågssätt att det är risker för akuta effekter som bör utgöra dimesioerade grud för ett framtida riktvärde, dvs. de situatioer där e kortvarig me hög expoerig utlöser akuta effekter. Expoerige i tuelmiljö utgör äve e del av idividers sammataga expoerig som ka bidra till uppkomst av kroiska sjukdomar, t.ex. lugcacer. Dea expoerig är dock svårare att aväda som dimesioerade grud. Bedömige av hälsokosekvesera av att färdas i låga tular utgår frå de halter av luftföroreigar som beräkas fias i tulara i framtide. 101 (134)

2 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Korttidsexpoerig Baserad på forskig om hälsokoseveser av expoerig för grova partiklar har projektets hälsoexpertis gjort e första bedömig som ager att om riske för astmatiker och adra käsliga persoer ska kua udvikas bör PM10-halte, med vägdamm som domierade del, ite överstiga 400 g/m3 som medelvärde för tuellufte, se iforuta Hälsoeffekter av tuelluft. Detta baseras på ett atagade om att haltera ie i fordoe utgör hälfte av haltera i tuellufte. För friska persoer udviks akuta effekter om PM10-halte i tuel är uder 800 g/m3. Med 50 procets dubbdäcksavädig, projekterat vetilatiossystem i drift och betogbeläggig i kombiatio med åtgärder som regleras vid tuels öppade (variabel hastighet och dammbidig) ka PM10-halter i tuel komma ed till g/m 3 äve vid de tillfälle då luftföroreigshaltera bedöms bli som högst, dvs. uder högtrafik vitertid. Eligt hälsokosekvesbedömige ka dessa partikelhalter medföra risk för akuta effekter hos astmatiker och adra käsliga persoer. Det rör sig då om påverka på adigsorgae, försämrig av astma och adra lugsjukdomar. För att äve käsliga persoer ska kua färdas i tuel uta risk för hälsopåverka vitertid måste atige dubbdäcksadele miska eller ytterligare åtgärder, som exempelvis partikelfilter, sättas i. Uder sommarhalvåret medför PM10- haltera ige risk för akuta effekter, varke hos friska eller käsliga persoer. Baserat på forskig om hälsokosekveser av expoerig för avgaspartiklar har projektets hälsoexpertis gjort e första bedömig som ager att om besvär för käsliga persoer (astmatiker, hjärtoch lugsjuka och äldre) ska kua udvikas bör halte avgaspartiklar ite överstiga 6 g/m3 som medelvärde för tuel, se iforuta Hälsoeffekter av tuelluft. För friska persoer udviks akuta effekter om halte ligger uder 12 g/m3. Med vetilatioe igåg kommer halte avgaspartiklar ligga rut 7 g/m3. Det bedöms medföra e lite risk för oöskade effekter hos käsliga persoer. Med vetilatioe avstägd, vilket blad aat bedöms vara fallet uder övervägade dele av sommarhalvåret, beräkas avgaspartiklara uder högtrafik ligga på 16 g/m3, vilket ka ge oöskade effekter både för käsliga och friska persoer. Detta idikerar att vetilatiossystemet ka behöva avädas vissa timmar äve uder sommarhalvåret för att udvika oöskade hälsoeffekter. Med fritt flytade trafik beräkas medelhalte av kvävedioxid i tuel uder högtrafik ligga rut g/m3 beroede på om vetilatioe aväds eller ite. Vid lågsamt gåede trafik kommer luftutbytesstatioera att avädas och då beräkas halte ligga på 300 g/m3. Dessa haltberäkigar baseras på dages adel av dieselbilar. Om adele dieselbilar ökar ka kvävedioxidhaltera komma att ligga på upp till 500 g/m3 vid fritt flytade trafik och vid lågsamt gåede trafik. Ie i fordoe blir haltera ågot lägre. Med kvävedioxidhalter upp till 300 g/m 3 uderskrids de flesta av de haltivåer där besvär har oterats i studier. Udatag utgörs av persoer med astma där det ka fias e risk för ökade besvär om haltera ie i kupé är över 200 g/m 3. Om adele dieselbilar fortsätter att öka ka kvävedioxidhaltera komma att medföra risk för egativ hälsopåverka för trafikatera. Detta ka medföra att tuel ka behöva vetileras äve på sommare och att impulsfläktara kommer att behöva avädas för att hålla ere kvävedioxidhaltera. Ovaståede resoemag om expoerig för PM10, avgaspartiklar och kvävedioxid gäller vid e (1) passage av tuel. Om ma färdas flera gåger geom tuel eller om ma äve åker geom adra tular, äve om det går ågra timmar emella, ökar riske för oöskade hälsoeffekter. 102 (134)

3 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Lågtidsexpoerig E arbetspedlare som aväder Förbifart Stockholm två gåger per dag beräkas tillbriga midre ä två procet av si tid i tuelmiljö. Ädå skulle överslagsmässigt beräkat ugefär procet av persoes expoerig för PM10 uppkomma i tuel om medelhalte är g/m 3 och de reduceras med 50 procet av fordoet. Äve för adra avgaskompoeter ka atas att tide i tuel ka ge cirka procet eller mer av pedlares totala expoerig för sådaa äme. Förbifart Stockholm beräkas ha ett trafikflöde på fordo/dyg år I geomsitt färdas 1,2 persoer per bil och det iebär att cirka persoer kommer att färdas geom tuel varje dag. Baserat på riskkoefficiete för kväveoxider, NOx, har riske för ökad förtida dödsfall beräkats, E skattig av hälsoeffekte redovisar att, i ett sceario där vetilatioe aväds 18 timmar per dyg vitertid och 4 timmar per dyg uder sommarhalvåret, riskerar luftföroreigara i tulara att orsaka 39 fler förtida dödsfall per år blad trafikater. I dea skattig av förtida dödsfall igår både korttidseffekter och lågtidseffekter. Forskig har visat att bar är extra käsliga för luftföroreigar. De högsta haltera i tuel förekommer uder högtrafik, dvs. vardagar på förmiddag och eftermiddag och då färdas valigtvis ite bar lägre sträckor i bil. Eftersom haltera äve övriga tider på dyget och uder helger ka vara höga ka det dock ite uteslutas att bar som ofta färdas i tuel ka komma att löpa öka risk för att utveckla exempelvis allergi och luftvägssjukdomar. Yrkesförares expoerig Förbifart Stockholm är täkt att trafikeras av bussar. De höga luftföroreigshaltera ka komma att utgöra ett hälsoproblem för busschaufförer som ofta kör i tuel. Beräkigar har visat att om PM10-halte i tuel ligger på 3200 g/m3 och kvartsadel utgör 50 % blir expoerigshalte för kvarts 400 g/m3 uder 30 miuter, vilket motsvarar cirka 25 g/m3 uder e arbetsdag. Om kvartsadele istället skulle vara 80 procet blir tuelexpoerige 40 g/m3 för 30 miuter per dag. Om tuel får ett riktvärde för PM10 på 800 g/m3 blir kvartsexpoerige ca 6 g/m3 uder e arbetsdag. Beräkigara bygger på flera atagade och osäkerhete i dessa expoerigsskattigar är stor. Beräkigara atyder dock att det arbetshygieiska gräsvärdet för kvarts saolikt ite kommer överskridas för yrkesförare, äve om tuelexpoerige ka komma att medföra betydade tillskott till expoerige av kvarts. Samlad bedömig - hälsopåverka av luftföroreigar Förbifart Stockholm medför positiva hälsokosekveser för icke-trafikater i läet me egativa hälsokosekveser för trafikater. Hälsokosekvesberäkigara visar på färre förtida dödsfall för icke-trafikater och fler förtida dödsfall för trafikater och sammataget beräkas utbyggadsalterativet medföra fler förtida dödsfall. I Sverige beräkas luftföroreigara utomhus orsaka förtida dödsfall per år i uläget (Miljömålsportale). Förbifart Stockholm ka således komma att medföra e ökig av atalet förtida dödsfall till följd av expoerig för luftföroreigar i Sverige med 0,5-1 procet. Geom att effektivt vetilera tuel, i kombiatio med kompletterade åtgärder uder viterhalvåret, torde korttidseffekter för friska persoer kua udvikas till övervägade del. För att kua å ed till de PM10-halter där äve käsliga persoer ka färdas i tuel med lite risk för oöskade hälsoeffekter är bedömige att dubbdäcksadele bör miska till rut 25 procet. Aars krävs det e kompletterade åtgärd som ka avskilja PM10-halter om g/m 3. Med idag käd tekik skulle de åtgärde troligtvis bestå av 103 (134)

4 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm partikelreig vilket är e kostads- och eergikrävade åtgärd. Beräkigara och bedömigara om hälsopåverka av tuelluft bygger på att fordoskupé avskiljer 50 procet av luftföroreigara. Idag fis det filter som tillval i ya bilar som, eligt tillverkara, tar bort det mesta av trafikes luftföroreigar. För trafikater i yare bilar med effektiva filter kommer de egativa hälsokosekvesera att vara midre. För bussreseärer fis e risk att de egativa hälsokosekvesera blir större ä redovisat eftersom stadsbussar valigtvis ite är lika täta som bilar. För vissa valiga expoerigar, såsom luftföroreigar och buller frå trafike, sätts ormer och gräsvärde ofta på e ivå vid vilke oöskade effekter förekommer i viss utsträckig. De sätts alltså ite för att ge ett säkert skydd mot egativa hälsoeffekter uta det är e avvägig mella ekoomiska, tekiska och hälsomässiga skäl. Om ekoomiska och tekiska aspekter tillåts påverka defiitioe av riktvärde för tuel ka högre halter komma att tillåtas. Eergiavädig bedöms vara e aspekt som kommer att beaktas och som motverkar sträva efter låga luftföroreigshalter i tuel. Vid situatioer med höga luftföroreigshalter i tuel fis möjlighet att iformera om detta så att käsliga persoer ka välja ytvägätet. Luftföroreigshaltera lägs ytvägätet, t.ex. Essigelede, kommer att vara lägre i utbyggadsalterativet ä i ollalterativet och de käsliga persoer som väljer dea väg kommer därmed att ha e lägre expoerig ä i ollalterativet. Ett system med trafikiformatio om luftkvalitetsförhålladea i tuel kräver att det i varje fordo tas ett eget beslut för om väge geom tuel ska väljas. Det iebär i praktike att asvaret läggs över på chaufföre som ska veta om det i fordoet befier sig ågo som ligger i riskzoe. Det ka iebära problem vid kollektiva trasporter som buss och vid samåkig då det ka vara svårt för chaufföre att ha kuskap om passageraras hälsotillståd. Alterativt måste det iformeras om vilka som ka åka med busse som har färdväg geom tuel, så att persoer i riskgruppe ka välja. Om Förbifart Stockholm ite skulle bli e lämplig trasportväg för käsliga persoer, på grud av för höga luftföroreigshalter, strider detta mot det trasportpolitiska målet om att trasportsystemet ska medverka till att ge alla e grudläggade tillgäglighet med god kvalitet. Det strider äve delvis mot det övergripade folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättigar för e god hälsa för hela befolkige, vilket iebär att det är särskilt ageläget att hälsa förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Till viss del ka detta sägas uppvägas av att delar av befitlig E4 får midre trafik ä i ollalterativet, vilket iebär att käsliga persoer som väljer dea väg får e lägre expoerig för luftföroreigar. De tekiska utvecklige medför successivt lägre föroreigshalter i tuel och så småigom kommer äve käsliga persoer att kua aväda tuel uta risk för komplikatioer. Förslag på åtgärder I det fortsatta projekterigsarbetet ska åtgärder för att få så bra tuelluft som möjligt utredas. Om ma ite geom vetilatio eller reig av luft lyckas å de halter som krävs för att udvika korttidseffekter ka ma ha ett system med iformatio om luftkvalitetsförhålladea i tuel. På detta sätt ka käsliga persoer udvika att köra i tuel. Det bör säkerställas att iformatioe förstås äve av persoer som ite ka sveska. För att miska de egativa hälsokosekvesera ka ma vid höga luftföroreigshalter tillfälligt stäga tuel. Dea åtgärd medför dock höga luftföroreigshalter lägs ytvägätet. 104 (134)

5 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Trafikstyrig m.m. för att miimera riske för köer är också ett viktigt istrumet. De bussar som trafikerar Förbifart Stockholm bör vara täta och försedda med filter. Buller Detta avsitt beskriver buller frå vägtrafike och dess hälsokosekveser. Nuläge Miljöhälsorapport 2009 frå Socialstyrelse och Karoliska Istitutet redovisar att samhällsbuller är de miljöstörig som påverkar flest mäiskor i Sverige. Trafike är de domierade källa till buller varav vägtrafike berör flest mäiskor. I Stockholms lä besväras var femte perso av buller, främst frå vägtrafike. Det är e fördubblig på tio år, visar miljöhälsorapporte. Drygt 10 procet av läets befolkig uppgav år 2007 att Vägtrafikbuller För beskrivig av vägtrafikbuller aväds ljudivå i decibel med beteckige db(a). Det fis två mått för beräkig och mätig av buller: maximal respektive ekvivalet ljudivå. Maximal ljudivå De maximala ljudivå är de högsta förekommade ljudivå uder exempelvis e fordospassage. Ekvivalet ljudivå Med ekvivalet ljudivå avses e form av medelljudivå uder e give tidsperiod, valigtvis ett dyg. För bedömig av framtida bullerivåer i omgivige till Förbifart Stockholm aväds edast beräkigar av ekvivaleta ljudivåer. Sambad vägtrafikbuller - bullerstörig Det sambad mella vägtrafikbuller och störigar som Trafikverket redovisar är att bullerstörigara fördubblas är bullret ökar med 4 db(a). Det betyder att för varje decibel starkare buller ökar störigara med 20 procet. Källa: Hadbok Miljökosekvesbeskrivig iom vägsektor, del 3. de besvärades av vägtrafikbuller mist e gåg i vecka, vilke är e kraftig ökig frå tidigare år. I Stockholms lä har cirka 5 procet av befolkige sömsvårigheter till följd av trafikbuller. Geerellt sett är ivåara i Stockholms ierstad mest besvärade av buller (Regioal miljöhälsorapport 2009). Trede pekar mot att allt fler kommer att besväras av buller i framtide, trots att både Trafikverket och kommuera arbetar med bullerskyddsåtgärder. Orsake till att atalet bullerstörda kotiuerligt ökar är att trafikmägdera ökar, att fler flyttar till storstadsområde och att ya bostäder byggs i bullerutsatta område. Område som ite störs av buller frå ifrastruktur eller idustrier är idag e bristvara i måga städer. Detta gäller äve i Stockholm. Edast små arealer gröområde är fria frå buller. Dessa bullerfria område återfis i flera fall utefter Mälares sträder. Äve i bullerfria område hör ma tidvis olika bullerkällor och ivåera varierar starkt med vidriktig och klimatförhållade. Vad som av måga upplevs som e bullerfri miljö är där ma ite hör kotiuerliga ljud frå trafik eller idustriell verksamhet. Utefter Mälares sträder ka tystade brytas av perioder med itesiv motorbåtstrafik som t.ex. frå trafik i farledera förbi Kugshatt eller mella Lovö och Grimsta. Frihete frå oöskat buller i e rekreatiosskog upplevs av måga som de mest värdefulla tystade. Ljudmätigar av bakgrudivåer har geomförts i Sätra, på Lovö, i Grimsta och i Hasta. Lovö och Sätras stradära område och delar av Sätraskoge har de lägsta bakgrudivåera. Uder de flesta mätdagar på Lovö och i Sätra var ljudivåera uder 45 db(a) vilket iebär att Naturvårdsverkets ljudkriterie på 40 db(a) för tätortsära rekreatiosområde med gröområde på gågeller cykelavståd frå större tätorter ås. Estaka dagar ås kriteriera för friluftsområde med höga atur- och kulturvärde på rimligt avståd 105 (134)

6 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm frå större städer. I Grimsta var ljudivåera db(a) vissa dagar och därmed ås kriteriera för god ljudmiljö i park. I Hasta ås de ite. Av resultate framgår tydligt e påverka frå E4 i Hasta, vid ordostliga vidar är ivå hela tide över 45 db(a) vilket beror på vägtrafikes brus. Hälsokosekveser av buller Samhällsbuller orsakar bullerstörigar med egativa effekter på hälsa och välbefiade. Buller ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symptom och påverkar därigeom det allmäa välbefiadet (Miljökosekvesbeskrivig och hälsa). Kuskap om hälsokosekveser vid olika expoerig av trafikbuller är dock bristfällig och mer forskig krävs, vilket gör det svårt att bedöma hälsokosekveser. Neda följer e beskrivig av vad som är kät idag. E stor del av befolkige tillhör ågo av de grupper som är särskilt käsliga för bullerstörigar, bl.a persoer med försämrad hörsel, skolbar och ivadrare. Bar frå bullriga område har ofta ökade halter av stresshormo och högre blodtryck ä bar frå tystare område. Bullerstörig Störig ka defiieras som e käsla av obehag direkt riktad mot ågot i omgivige som ma vet eller tror har e egativ effekt på hälsa och välbefiade. Forskig har visat att mäiskor ite väjer sig vid buller es efter flera års expoerig (Ljudladskap för bättre hälsa). Störigsupplevelse är beroede av vilke typ av buller det är, vilke styrka och vilke frekves det har, hur det varierar över tide samt vilke tid på dyget det förekommer. De atioella riktvärdea för buller är e sammavägig av hälsomässiga och ekoomiska aspekter, vilket iebär att äve om riktvärdet klaras fis risk för bullerstörig och påföljade hälsokosekveser. Upplevelse att vara störd av buller är subjektiv. Alla mäiskor upplever sig ite vara störda vid samma bullerivåer. I figur 6.13 redovisas ett sambad mella bullerivå och grad av störig. Begreppet störig omfattar, i detta fall, de boede som uppfattar sig gaska, mycket och oerhört mycket störda. Ju högre trafikbullerivåer, desto fler persoer upplever sig störda. Begreppet bullerstörda iebär således de adel boede som Stö rda % db L Aeq 24 h, mest expoerad sida Adel gaska, mycket och oerhört mycket störda blad boede uta tillgåg till tyst sida av bostade. Adel gaska, mycket och oerhört mycket störda blad boede med tillgåg till tyst sida av bostade. Figur 6.13 Tabell frå Socialstyrelses rapport Miljökosekvesbeskrivig och hälsa. Sambad mella störig och bullerivå frå vägtrafik. 106 (134)

7 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm upplever sig störda, ite alla som utsätts för olika bullerivåer. Eligt tabelle käer sig drygt 20 procet störda av trafikbuller vid e ekvivalet ljudivå på 55 db(a) (om de ite har tillgåg till tyst sida av bostade). Vid 60 db(a) ökar adele störda till drygt 30 procet. Påverka på söm De valigaste effektera av vägtrafikbuller är att söm, vila och avkopplig störs (Miljökosekvesbeskrivig och hälsa). Påverka på söm har kostaterats vid ljudivåer över 40 db(a). Störd söm är e av de allvarligaste effektera av buller eftersom ostörd söm är e förutsättig för att mäiska ska kua fugera väl. De primära effektera på söme är blad aat svårigheter att soma, uppvakade och förädrigar av sömdjupet, höjt blodtryck och ökad hjärt- och pulsfrekves. De sekudära effektera är ökad trötthet, edstämdhet, olustkäsla och miskad prestatiosförmåga. Detta ka medföra blad aat trötthet, edstämdhet och miskad prestatiosförmåga (Miljöhälsorapport 2009). Talmaskerig Talmaskerig, dvs. är bullerivå blir så hög att det blir svårt att uppfatta tal, sker vid ljudivåer över 60 db(a). E förhöjd bullerivå i klassrum ka blad aat leda till egativa effekter på prestatio och ilärig (Miljökosekvesbeskrivig och hälsa). Hjärt-kärleffekter Expoerig för starkt buller utlöser äve stressreaktioer som ökat blodtryck och ökad hjärtfrekves. Nylige publicerad forskig frå Karoliska Istitutet visar att trafikbuller medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. E studie frå 2007 visade att adele med högt blodtryck ökade med 38 procet för varje 5 db(a) högre trafikbullerivå ma expoeras för uder e låg tid. Eligt e forskigsrapport frå 2009 ökar riske för hjärtifarkt med 40 procet om ma uder e lägre tid expoeras för trafikbullerivåer på 50 db(a) eller mer. Sambade gällde oberoede av adra käda riskfaktorer för hjärtifarkt, iklusive expoerig för luftföroreigar. Det framhålls dock i rapporte att fler studier krävs för att kua säkerställa sambade mella vägtrafikbuller och hjärtifarkt me att fyde stöds av adra udersökigar som visat på kopplig mella hjärt-kärleffekter och buller. Hörselskador Expoerig för bullerivåer upp till 70 db(a) ekvivaletivå förvätas ite orsaka hörselförsämrig hos det stora flertalet av befolkige, vilket iebär att hörselskador ite är ågo egetlig riskfaktor på grud av trafikbuller. Nollalterativet Med ett oförädrat vägät jämfört med idag, och om de höga trafikflöde som redovisas i arbetsplaes grudsceario stämmer, kommer de ökade trafikmägde år 2035 att ge ågra decibel högre bullerivåer på befitligt vägät. Måga bostäder ära vägara riskerar att få bullerivåer som ligger över 55 db(a) och äve upp mot db(a). De atioella riktvärdea för ybyggatio, 55 db(a) ekvivalet ljudivå vid fasad utomhus och 30 db(a) ekvivalet ljudivå iomhus, ska äve ses som lågsiktiga mål för bostäder i befitlig miljö. Trafikverket arbetar successivt med riktade åtgärdsprogram där syftet är att åtgärda iomhusmiljö för bostäder med e ekvivaletivå över 65 db(a). Därför bör fastigheter med trafikbullerivåer över 65 db(a) vid fasad ha åtgärdats både lägs statliga och kommuala vägar år De flesta trafikleder och större vägar i regioe kommer att vara mer eller midre överbelastade. Lågsamt gåede trafik iebär att ma håller lägre hastighet vilket ger miskat buller. Me överbelastade trafikleder ka äve iebära att perioder med mycket trafik får lägre varaktighet, vilket i si tur iebär att bullret varar lägre. 107 (134)

8 E No rro rts led e MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Häggvik e äg ev j l ä rrt No E18 E18 Lövs tav äg e Kym lig Be errgslag gs svä väge Hju lsta väg e Up ps ala vä ge e k elä amra Bergsdhea le U l v su d äge av Haga Norra Hu vu ds ta le de ge vä gs sla rg Be de dale u s Frö tt Dro ho i g lm ä sv ge Drot tig holm sväg e Västerbro Eke röv äge e led ge si Es Södra Läke Södertäljeväge äge Nyäsv FÖRBIFART STOCKHOLM Bullerivåer jämfört med NULÄGET Kuges Kurva Högre Lägre Samma E4,E20 Figur 6.14 Skillad i bullerivå, utbyggadsalterativet jämfört med uläget. 108 (134)

9 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Följade huvudvägar beräkas få högre bullerivåer i ollalterativet jämfört med uläget: E4/E20 mella Bredäg och avfarte till Södra läke får cirka 30 procet mer trafik ä i uläget och bullerivå ökar med cirka 1 db(a). Essigelede. Trafikbullerivåera bedöms öka med cirka 1,5-2 db(a). Ekeröväge och Drottigholmsväge mella Lovö och Brommapla får cirka 1,5-2 db(a) högre buller ä i uläget. Drottigholmsväge mella Brommapla och cetrala Stockholm får ugefär samma bullerivåer som idag. Bergslagsväge i mot sta bedöms få 1,5-2 db(a) högre trafikbullerivåera i ollalterativet högre ä i uläget. Bergslagsväge orr om Bergslagspla får ästa dubbelt så mycket trafik som i uläget och bullerivåera blir cirka 3 db(a) högre. E18 får cirka 1,5 db(a) högre buller ä i uläget. E4 orr om Norrtull. Trafikmägde beräkas fördubblas vilket medför cirka 3 db(a) högre bullerivåer. Norrortslede, dele ärmast E4, får 3 db(a) högre buller ä i uläget. Utbyggadsalterativet Regioalt perspektiv Förbifart Stockholm iebär att e stor del av de regioala trafike i ord-sydlig riktig i Stockholm går i tuel. Ju mer trafik som ka föras över frå det övriga vägätet till Förbifart Stockholm desto mer miskar bullerstörigara lägs de vägar som får e avlastig. Där Förbifart Stockholm går i tuel uppstår ige bullerstörig, me där väge går i ytläge blir det höga bullerivåer till följd av de höga trafikflödea. Bullerskyddsåtgärder plaeras för att miska bullerspridige till bostäder och rekreatiosområde. Förbifart Stockholm medför e förädrig av trafikflöde och buller på ett stort atal vägar i Stockholmsområdet. Av de större vägara i regioe är det måga som får ågot miskad trafik meda ett fåtal får ökad trafik. Trots att måga vägar får e relativt stor förädrig av trafikflödet miskar eller ökar bullerivåera edast med 1-3 db(a). Både med Förbifart Stockholm och i ollalterativet kvarstår äve fortsättigsvis höga bullerivåer, över riktvärdet 55 db(a), lägs de flesta större vägar. Eftersom det fis stora osäkerheter vad gäller de framtida bullersituatioe görs edast e översiktlig geomgåg av förädrigar av trafikbullerbullerivåer på större vägar som ite byggs om jämfört med uläget och ollalterativet. Se äve figur 6.14 och E4/E20 mella Bredäg och avfarte till Södra läke får cirka 30 procet mer trafik ä i uläget och bullerivå ökar med cirka 1 db(a). Bullerivåera blir ugefär samma som i ollalterativet. Essigelede får midre trafik ä idag och bullerivå bedöms miska med e 0,5-1 db(a). Trafikbullret blir margiellt lägre ä i ollalterativet. Ekeröväge mella Tillflykte och Ekerö cetrum får cirka 3 db(a) högre buller ä i uläget. Frå tuelmyigara och österut fram till Brommapla blir bullerivåera 0,5-1,5 db(a) högre ä i dag. Bullerivåera blir 1 db(a) högre mella Tillflykte och Ekerö cetrum och 1 db(a) lägre eller samma mella tuelmyigara och Brommapla jämfört med ollalterativet. Drottigholmsväge mella Brommapla och cetrala Stockholm får cirka 1,5 db(a) lägre bullerivåer med Förbifart Stockholm jämfört med uläget och ollalterativet. Bergslagsväge i mot sta bedöms få 1 db(a) högre bullerivåer ä i uläget och ågot lägre buller ä i ollalterativet. Bergslagsväge mella Skattegårdsväge och Hjulsta får 109 (134)