Röjning en handledning från Korsnäs Skog

Transkript

1 Röjig e hadledig frå Korsäs Skog April

2 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: Upplaga: r 11 Ersätter: Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade miljömål. Vi tar häsy till verksamhetes miljöaspekter i vårt förbättrigsarbete. Vi strävar efter att med hjälp av miljöledigssystemet ISO säkerställa att effektera på miljö är i överesstämmelse med lagstiftig, aktuell miljöcertifierig och miljöpolicy. 2. Skoge är e föryelsebar resurs som vi brukar i sträva mot ett uthålligt skogsbruk. Vi apassar skötselmetodera till växtplatses förutsättigar i balas mella avverkig och tillväxt. 3. Vi alägger e helhetssy på skogsladskapet och bevarar de biologiska mågfalde. I skogsladskapet främjar vi miljö som är värdefull för flora och faua samt vårdar vattemiljöer. 4. Vi bygger i viktiga aturskogselemet i skoge. I skogsskötsel försöker vi efterlika de störigar som skogsmarke aturligt utsatts för och som flora och faua apassat sig till. Vi utför bräig samt lämar vid avverkig utvalda gamla träd och död ved. 5. Vi plaerar omsorgsfullt. Vi utyttjar god kuskap om skogsbeståde. Vi väljer kompeteta etrepreadföretag och de avverkigs- och trasportsystem som är tekiskt möjliga, ekoomiskt rimliga och miljömässigt motiverade, bl.a. för att udvika föroreigar av mark och vatte. 6. Skoge är e viktig del av vårt kulturarv. Vi värar om kulturpräglade marker, kulturmie och forlämigar. E del av dessa område sköts aktivt. 7. Skoge är tillgäglig för alla och vår skogsskötsel bidrar till mågbruk. Vi iformerar itresserade om skogsbruket och medverkar till att skoge ka yttjas på måga olika sätt. 8. Vi utvecklar vårt skogsbruk. Stöd till forskig, utbildig, samarbete med kuder och leveratörer samt eget utveckligsarbete ger y kuskap för att städigt förbättra vår verksamhet. 9. Virke frå acceptabla källor. Virke tas edast frå skogar som utgör acceptabla, ej kotroversiella källor. Skogsbruk i yckelbiotoper ska gya biologisk mågfald. Korsäs AB Skog Uo Brie 2

3 Du skapar framtides skog Måga ugskogar måste röjas för att: Miska kokurrese mella träde. De träd som lämas kvar får då högre tillväxt, de blir grövre och får ett högre ekoomiskt värde. Ta bort trädslag som ite passar för marke. Miska höjdspridige i bestådet. Öka skoges virkeskvalitet geom att ta bort krokiga, skadade och kvistiga träd. Gya de biologiska mågfalde geom att röja fram och gya träd och buskar som är värdefulla för miljö. E väl utförd röjig ger e värdefull skog med rik biologisk mågfald. Det är därför viktigt att du läser igeom dea broschyr så att du röjer på rätt sätt. Iehåll: Plaerig 4 Geerellt om röjig 7 Röjig i barrskog 8 Röjig i lövdomierad skog 10 Röjig i lövskärm 11 Kvalitetsröjig tall 12 For- och kulturlämigar 13 Naturhäsy 14 Uderväxtröjig och hyggesresig 16 Blakett egekotroll 17 Uppföljig 18 3

4 Plaerig Plaerige ger de övergripade riktlijera för röjigsarbetet, me detaljbeslute fattas av de eskilde röjare. Alla röjare måste därför vara väl utbildade och förtroga med Korsäs hadledig i Röjig. Driftsasvariga/arbetsledare ska ha utbildige Gröt kort i Röjig. Udatag frå istruktioe ka förekomma på t.ex. privat mark. Det ages då på traktdirektivet. Röjige ska alltid vara plaerad i förväg och om möjligt på barmark. Ia röjige Gå över hela objektet ia arbetet påbörjas. Titta särskilt på område där röjige ska utföras på avvikade sätt, t.ex. bäckravier, källor, källdrog, lövdomierade område, skärmställig etc. För varje trakt fis följade traktdokumet: Översiktskarta Traktkarta Traktdirektiv e orieterigskarta e detaljkarta över trakte direktiv för åtgärde redovisig av plaerad häsy Sitselistruktio GPS ska avädas för avgräsig av beståd samt atur- och kulturhäsy. För att udvika misstag ska följade alltid sitslas: Alla forlämigar och forlämigsområde eligt samråd med Lässtyrelse. Otydliga fastighetsgräser. Område med höga aturvärde. För att ite förväxligar ska ske i skoge ska följade färger avädas: Yttergräs skogsvård Naturhäsy Formie Kulturhäsy Orage/gul Korsäs Skog Blå/vit/röd NATURHÄNSYN Blå/gul FORNLÄMNING Svart/gul KULTURMILJÖHÄNSYN Regler för avädig av sitselbad: Plastsitslar ska vara av PE-kvalitet Sitslar ska alltid hägas i agräsade beståd, iom häsysområdet eller likade. Sitslar ska ite häga iom de beståd som ska åtgärdas. Udatag är rågågar, där bade hägs i grear eller småträd iom bestådet så ära rågåge som möjligt. Sträva efter att alltid häga sitslar i grear eller småträd. Träd som har sitsel rut stamme ska ite röjas bort. Väd alltid kute i mot röjige. 4

5 Traktkarta Traktkarta är i ormala fall i skala 1:5000. De visar objektets yttergräser, likaså häsysytor, katzoer, kultur/forlämigar och adra område som ite ska röjas på ormalt sätt. Dessa häsy är umrerade och återfis på traktdirektivet uder miljötyper (se ifälld bild). Detaljhäsy ska tas äve på område som ite har avgräsats. Objektets larmkoordiater fis på karta och i traktdirektivet. Miljötyper Löp r Miljötyp Areal ha Åtgard Ateckigar 1 Kolbotte / tjärdal Röj fram kojrui- läma 0,00 kolbotte oröjd. 2 Torp, fäbod husgrud mm 0,00 Röj fram husgrude 3 Äldre väg / stig Håll stige re frå 0,00 röjavfall 4 Odligsröse / stemur 0,00 Röj fram 5 Odligsröse / stemur 0,00 Röj fram 6 Övrigt 0,00 Risa ej er Lite källa itill bäcke 7 Hällmark 0,14 Ige röjig Lite hällmark som lämas orörd 5

6 Traktdirektiv I traktdirektivet fis bl.a. följade uppgifter: Traktdel om trakte är uppdelad i flera delområde. Areal i hektar. SIND (stådortsidex ett mått på markes bördighet ). GYL markförhållade (bärighet, ytstruktursteighet, lutig). Åtgärd röjigsåtgärd som ska utföras. Direktiv St/ha stammar per hektar som ska lämas. Öskad trädslagsbl vilke trädslagsbladig som är bäst lämpad och öskvärd för bestådet (ages i procet). Sista röj om det är e slutröjig eller om bestådet förvätas röjas e gåg till. Grov barröj - om det är grov tall- eller graröjig som måste ske uder säker period för att udvika isektsagrepp. Ateckigar. Miljötyper (häsy) som hör till trakte samt e förklarig vad det är och vad som gäller (se föregåede sida). Traktdirektiv Röjig Nam Traktr Raps Harfall Larmkoordiater Plaläggare Certifierig Datum X: Stefa Larsso, FSC/PEFC Y: Uppdrag Kotraktsr Utgågsdatum Uppdragsgivare Tf. Uppdragsgiv. BERGVIK SKOG ÖST AB Traktbeskrivig Traktdel AREAL SIND GBYL Åtgärd Direktiv St/ha Öskad trädslagsbl T G L 12I9B7391 1,9 G Ugskog Ja 12I9B7389 2,5 G Ugskog Ja 12I9B ,5 T Ugskog Ja Total 20,9 Sista röj Grov barröj > 7cm "säkra perioder" 12I9B7092 : 12I9B7389 : 12I9B7391 : Talldomierat beståd med viss del älgskador- spara tallar som ite kokurrerar till älgfoder/alterativt toppkapa. Lövet sparas främst på de små fuktiga delar som fis och i aslutig till de häsysytor som lämats vid tidigare avverkig- mestadels sumpiga/fuktiga område. Lövdomierat beståd. Gya barret edast på de fastbackar som fis. Läma e skiktad zo utmed bäcke- gya grova lövträd (fis både ask och al). Spara alar i aslutig till diket/bäcke. Gya lövet på de fuktigaste delara. Allvarliga avvikelser eller klagomål Avvikelses/klagomålets art (Vad häde och varför) Datum Sigatur Korrigerade åtgärd (Vad ska vi göra?) Åtgärdat Depåplats städad Etrepeörsföretag, am Ja Nej Sig: Datum: 6

7 Geerellt om röjig Hela de agiva trakte ska röjas med udatag av område som lämas av atur- eller kulturvårdsskäl. Trädslag Det trädslag som bäst utyttjar markes produktiosförmåga ska gyas vid röjig. Tall är frosttålig och aspråkslös på vatte och ärig. Lämpliga tallmarker är torra, gruda och grovkoriga marker samt ärigsfattiga torvmarker. Gra trivs bäst på bördiga marker med god vatteförsörjig. På medelgoda marker eftersträvas barrbladbeståd. Lövträd ska kocetreras till fuktiga partier, vägkater, katzoer och område som sakar tillräcklig barrförygrig. Frösått löv ska gyas framför löv av stubbskott. Samtliga trädslag och buskarter i bestådet ska fias kvar efter röjig. Mist 5 procet löv, 10 procet söder om Dalälve Efter slutröjig ska det fias mist 5 procet lövträd i alla beståd som har aturliga förutsättigar för detta. Söder om Dalälve ska det fias mist 10 procet löv. Björk betraktas som ett produktiosträd. Om förutsättigara fis, läma hellre kocetrerade grupper av björk ä spridda eskilda träd. Läma om möjligt lägre björk i luckor. I vissa ladskap kommer det att eftersträvas e högre lövibladig. Det kommer då att ages i traktdirektivet. Småträd som ite är huvudstammar Gra och cotortatall: Alla plator som är över 3 dm ska röjas bort. Kapa alla graplator uder lägsta gröa gre. Tall: Tallplator som är över 3 dm ska röjas bort så att huvudstammara ekelställs. Övriga midre tallar som ite kokurrerar med huvudstammara till förstagallrig lämas eller toppas ed till viltfoder. Björk: Alla plator som är över 3 dm ska ormalt röjas bort. Älgbetad björk som står itill och ka hämma e huvudstam ska röjas bort, övriga erbetade björkar ka sparas. Värdefulla trädslag: Småträd av övriga lövträd ska ormalt sparas, se sid 15. Förväxade produktiosträd Röj bort vargar av tall, gra och björk om det räddar utveckligsbara träd med bättre kvalitet. Låga stubbar Stubbara ska vara låga där förutsättigara fis. Detta gäller i syerhet grastubbar, då gröa grear aars ka bilda ett ytt träd. Ta bort erröjda stammar som ka skada kvarlämade träd Se till att de bortröjda träde ite trycker er eller slår söder de plator och träd som ska växa vidare. Ta bort erröjda stammar frå dike och bäckar. Ta äve bort stammar som ligger i vägsläte. Tillfälligt försumpade område Område i ugskog som tillfälligt försumpats efter avverkig är produktiosskog och ska i ormalfallet röjas som såda. 7

8 Röjig i barrskog I ormala fall röjs barrskoge e gåg vid 2 3 meters höjd (se Ugskogsröjig slutröjig). Då hier stubbskott av björk ite växa i kapp barrträde och ma slipper e extra röjig. Om barrplatora påtagligt hämmas av lövträd måste skoge röjas tidigare. I bättre klimatläge och på bördiga marker krävs ofta två röjigar: e lövröjig-ekelställig och därefter e slutröjig. I tallbeståd är lövträde hämmade om de är lika höga som tallplatora. Gra tål kokurrese frå lövträd lite bättre, och lövträde är hämmade först är de är 0,5 till 1 meter högre ä graplatora. Lövröjig ekelställig Röj hårt blad björkplatora och läma bara kvar små björkplator. Värdefulla trädslag hateras eligt istruktio på sida 15. Ekelställ samtidigt barrträde, mista avståd är 1 meter. I rea tallbeståd med risk för älgskador bör fler stammar sparas ä vad som sägs i kolum 1 i tabelle eda. Rea grabeståd ka röjas hårdare, atalet träd efter röjige ka ligga ära tabelles värde. Röj bort hyggesres, d.v.s. förväxade tallar, graar och björkar, om det ka rädda mer utveckligsbara stammar. I traktdirektivet ska lämpligt atal stammar per hektar (eskild yta) efter röjig fias agivet. Det ska ormalt vara fler stammar ä vad som ages i tabelle eda, som ju avser bestådet vid 5 meters höjd. Röjigstabell vid fem meters höjd Tabelle ager det maximala atal stammar per hektar och per yta, iklusive lövträd, som ska utgöra produktiosbeståd fram till första gallrig. Utöver dessa får det edast fias kvar stammar som bedöms självdö samt värdefulla trädslag och buskar. Tall/Graidex 1 2 Cotortaidex Max atal stammar efter röjig Högsta tillåta och öskvärt stamatal efter röjig per ha per yta Röjbehov fis är stamatalet är över: T T T T T T I cotortaugskogar ska löv lämas på valigt sätt. Ihemsk tall och gra ska gyas i de omfattig att de ka utgöra häsysträd vid förygrigsavverkige. Mist 20 st ihemska träd bör lämas vid röjig (om förutsättig fis). Målet är att kvarvarade stammar ska vara oskadade och så jämt fördelade i bestådet som möjligt. Jäma beståd ska efter röjig i pricip ligga på agivet stamatal eligt tabelle. På eskild provyta i uppföljige ka medelvärdet variera ±300st/ha, me medelvärdet bör i ett jämt beståd hama strax uder måltalet. Ojäma beståd kommer i geomsitt att ha ett lägre stamatal efter röjig ä vad som ages i tabelle, eftersom glesare partier i bestådet ite ska kompeseras med högre stamatal i tätare partier. I tallbeståd som slutröjs tidigt bör de skogsvårdsasvarige avgöra vilket stamatal som ska ages på traktdirektivet för att å ett lämpligt stamatal vid 5 meters höjd. Variatioer i boitet iom bestådet bör tas med vid bedömige av stamatal i traktdirektivet. 8

9 Ugskogsröjig slutröjig Slutröjige görs ormalt är träde är 3 4 meter höga i beståd där stamatalet är högre ä i kolum 2 i tabelle på föregåede sida. Ojäma beståd ka behöva röjas äve vid lägre geomsittligt stamatal. Röj er till traktdirektivets stamatal. Det ormala avstådet mella kvarlämade stammar är 2,1-2,5 meter beroede på boitete, se lathude eda. I direkt aslutig till luckor ka träde stå ågot tätare, det måste dock alltid vara mist 1 meter mella dem. Läma i första had växtliga oskadade barrträd med klea kvistar. Skapa iga luckor, förstärk iga luckor. Försök få ett böljade krotak som följer terräge och skoges medelhöjd. Läma björkar, i första had sådaa som är kleare och lägre ä barrträde. Röj bort förväxade björk. Hatera värdefulla trädslag eligt istruktio på sida 15. Hatera småstammar eligt istruktio på sida 7. Håll stubbara låga, se sida 7. I luckiga beståd ska glesare partier i bestådet ite kompeseras av högre stamatal i tätare partier. Älgbetade tallar toppas er om de hämmar huvudstammara, låt dem aars stå kvar som viltfoder. Se röjig Beståd som är mella 5 och 13 meter höga och som ite har röjts eller röjts för lite ska röjas sarast (se kolum 2 i röjigstabelle på sida 8. Om stamatalet överstiger tabelles riktlije med mer är 300 stammar per hektar bör bestådet röjas). Dessa beståd ka oftast ite röjas på ett ormalt sätt, uta måste röjas uderifrå (se istruktio på traktdirektivet). Stamatal per ha Lathud motsvarade förbad, m , , , , , , , , , ,6 Risk för isektsskador i grövre barrbeståd I barrbeståd ka skadeisekter föröka sig i de fällda träde och seda agripa och skada krigståede skog. Det gäller framförallt märgborre på tall och 6-tadad barkborre på gra. Om ma lämar kvar mer ä 250 löpmeter fällda råa barrträd grövre ä 7 cm på bark per hektar får röjige bara ske uder s.k. säkra perioder (se karta). Barrträd som är kleare ä 7 cm och lövträd ka röjas hela året uta restriktioer. Säkra perioder för röjig i grövre barrbeståd: A. Tall 1 jui 15 juli B. Tall 1 jui 15 juli Gra 1 aug 30 sept C. Tall 15 maj 15 juli Gra 1 aug 30 sept 9

10 Röjig i lövdomierad skog På sikt ska mist fem procet av de friska och fuktiga marker där det fis aturliga förutsättigar för löv, domieras av lövträd. Om det fis lövdomierade område som är större ä 0,5 ha ska dessa avgräsas som lövbeståd på karta och beskrivas i traktdirektivet, om detta ite reda gjorts. Lövdomierade beståd röjs är träde är 2 till 3 meter höga. Grökroa bör ite uderstiga 50 procet av trädhöjde. Hissas kroa upp högre på grud av trägsel, tappas mycket produktio. Om det är stor risk för älgskador bör skoge röjas först är träde är 4 till 5 meter höga. Röj helst före lövsprickige. Att täka på Satsa på raka, friska träd med god kvalitet. Läma om möjligt vårtbjörk på frisk mark och glasbjörk på fuktig mark. Gya frösått löv framför löv av stubbskott. Avstådet mella lövstammara efter sista röjige bör ite uderstiga 2 meter. Fis huvudstammar av barr, ska dessa igå i bestådet. Stamatal vid två röjigar Täta lövugskogar med måga stammar per hektar ska röjas i två steg: Steg 1. Röj till stammar per hektar (förbad 1,8 1,6 meter). Steg 2. Röj till stammar per hektar (förbad 2,8 2,4 meter). Stamatal vid e röjig Är lövugskoge gles eller området litet ka ma öja sig med e eda röjig. Röj då er till stammar per hektar beroede på hur tät och hög skoge är före röjige. Vårtbjörk: Blade är dubbeltadade och årsskotte hos uga träd har små hartsvårtor. Stamme får efterhad grov, skrovlig bark och greara blir edhägade. Glasbjörk: Stamme är större och vitare ä hos vårtbjörk och greara mera uppåtriktade. Blade på glasbjörk är ekeltadade och årsskotte på uga träd är släta eller fit luda. 10

11 Röjig i lövskärm På frostläta, fuktiga och vegetatiosrika marker utvecklas e graförygrig bäst uder e skärm av lövträd. Skärme skyddar mot frost och suger upp e del överskottsvatte. De håller dessutom tillbaka lövsly och aa kokurrerade vegetatio. Skärme avvecklas i tre steg Skärme bör glesas ut i flera steg, så att graplatora ite drabbas av ljuschock. De kvarvarade skärme ka också hålla tillbaka stubbskotte. Det är e fördel om röjigara ka göras ia lövsprickige. Steg 3. Steg 1. När lövträde är 3 till 4 meter höga glesas skärme ut till stammar per hektar. Då är det också lämpligt att ta bort förväxade barrträd. Steg 2. När grae är ca 2 meter hög röjs skärme till ca stammar per hektar. Samtidigt röjs grae eligt tabelle på sida 8. Om graplatora är mycket hämmade av lövträde, eller om lövträde blir för grova, måste steg 2 iblad ske reda ia graplatora ått 2 meters höjd. Steg 3. När graara är 3 till 4 meter höga ska lövskärme tas bort. Läma lövträd i luckor och på adra ställe där barrträde ite hämmas. Steg 2. Steg 1. 11

12 Kvalitetsröjig tall I täta förygrigar av tall fis det goda förutsättigar för att skapa e skog med hög kvalitet. Sådaa beståd skall kvalitetsröjas, och det sker i två steg (metode aväds ej på Bergviksmark): 1. Ekelställig av plator Ekelställ platora är de är 0,5 till 1 meter höga. Resa upp i grupper och ta bort förväxade träd. Röj er till stammar per hektar. Platora skall vara jämt fördelade över bestådet. 2. Slutröj är träde är 4 5 meter höga Röj er till de stamatal som ages i kolume Direktiv i Röjigstabelle på föregåede sida. Slutröj är träde är 4 5 meter Ekelställ är platora är 0,5 1 meter höga 12

13 For- och kulturlämigar Ta kotakt med asvarige på regioe om du misstäker att det fis e forlämig som ite är markerad på karta. Röjigar i aslutig till forlämigar ska föregås av samråd med lässtyrelse. Kulturlämigar ska röjas fram, aars ka trädes rötter spräga söder dem. Ta bort riset. I de flesta fall går själva lämige före evetuella värdefulla trädslag, d.v.s. står det e al, asp eller likade trädslag på e kostruktio t.ex. ett röjigsröse så ka de röjas bort. I vissa sällsyta fall ka det vara svårt att välja på att rädda lämige eller det väldigt speciella trädet. Hör då med arbetsledige. Kulturlämigar ska urskilja sig mot det övriga bestådet, därför gyas löv framför barr rut lämigara. Torp, fäbodar och husgruder Röj gårdstu och tomtmark rut byggader och ruier. Friställ vårdträd, fruktträd och buskar. Gya lövträd och buskar samt bärade träd. Röj bort träd och buskar vars rötter ka växa i i och förstöra gruder och adra kostruktioer. Röj äve odligsröse och stegärdsgårdar. Ta bort riset. Vägar och stigar Röj fritt de vägar och stigar som aväds i dag eller är markerade på traktskisse. Ta bort riset. Fågstgropar och tjärdalar Röj bort träd, buskar och sly som växer i gropara och på vallara. Ta bort riset. Kolbottar E kolbotte som är lämad vid förygrigsavverkige är i och med detta avvikade frå det övriga bestådet och röjs ite. E kolbotte som ite urskiljer sig frå övriga bestådet röjs hårt och stubbrige röjs fram. Naturvärdesträd gyas vid kolbotte om de står på stubbrige. Kojruie ska friläggas helt. Ta bort riset. Gruvhål Röj fram gruvhål. Ta bort riset. All kulturhäsy som ite reda fis på karta ska ritas i och kommeteras på traktdirektivet. Kolbotte Fågstgrop Torpställe 13

14 Naturhäsy vid röjig Impedimet med katzoer Ska lämas oröjda. Häsyskrävade biotoper och sumpskogar* Häsyskrävade biotoper och sumpskogar ska lämas oröjda eller edast röjas för att förstärka aturvärdea. * Med sumpskog avses skog som växer på blöt eller fuktig mark med ett mer eller midre tjockt torvtäcke. Träde i e sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskade arter (vitmossor, björmossor) ska täcka mist hälfte av fält- och botteskiktet. Katzoer mot sjöar, vattedrag och odligar Katzoer är ett skydd och e aturlig övergåg frå de produktiva skogsmarke till adra markslag. Krig alla sjöar, aturliga vattedrag och odligar ska det om möjligt lämas eller röjas fram e lövdomierad och skiktad katzo. Detta gäller äve de allra mista bäckar som är vatteförade uder större dele av året, me ite dike. Katzoera är värdefulla för miljö geom att de: Miskar ärigsläckaget och hidrar slam och aat att å vattet. Skuggar vatteyta och håller därmed er temperature uder varma sommardagar. Måga orgaismer, ite mist vissa fiskar, missgyas av alltför varmt vatte. Ger föda åt vattelevade orgaismer geom de löv, koppar och isekter som faller er frå träd och buskar. E lövrik zo mot vatte är positivt för ladskapsbilde. Katzoer mot sjöar och vattedrag ska apassas till terräge, de ka vara breda på vissa ställe och smalare på adra. Fastmarkskatzoer som iehåller mycket barr ska röjas hårt för att gya lövet. Sumpområde lägs vattedrag och sjöar ska ite röjas, ite heller katzoer som reda iehåller skiktat löv och lite barr. Myrholme Blockmark Rasbrat Bergbrat Ravi Ö eller udde i vatte Stradskog Alkärr Surdråg Bäckdråg Hällmarksskog Källa Rest av hagmark och äg 14

15 Ekoträd spara värdefulla trädslag och buskar al, asp, oxel, rö, sälg, hägg, hassel, ädellöv* och e I beståd med ormal förekomst av dessa träd ska alla lämas. Idivider av dessa träd som häger med i krotaket och kokurrerar ska gyas. För att gya ett värdefullt löv behöver ma iblad ta bort ett aat värdefullt löv. Lövträde gyas i följade turordig: 1. Ek 2. Lid 3. Ask, lö, alm, avebok, bok, fågelbär 4. Asp och sälg 5. Rö 6. Al Beståd som har e stor adel med värdefulla trädslag röjs eligt e särskild istruktio som följer med traktdirektivet. Kotakta aars de asvarige på regioe. Eke är särskilt käslig för kokurres, röj därför bort skoge uder kroa och lite till. Löv som står på kostruktioer, t.ex. röjigsröse, får också röjas bort. I övriga fall ska dessa trädslag sparas. * Som ädellöv räkas: alm, ask, avebok, bok, ek, fågelbär, lid och lö Spara och gya befitliga aturvärdesträd: Grova eller gamla träd. Grova träd med vid och grovgreig platt kroa. Hagmarksgraar (grova, tidigare friväxade). Trädformig sälg, rö, oxel, hägg samt grov hassel. Ädla lövträd (alm, ask, avebok, bok, ek, fågelbär, lid och lö). Grova aspar och alar. Grova ear. Träd med påtagliga bradljud. Hålträd och träd med risbo. Träd med tydliga kulturspår. Gamla vårdträd. Gya äve framtida atuvärdesträd, t.ex. löv vid bry. Solexpoerade tallar Spara och gya ågra solexpoerade tallar vid exempelvis e myr eller i e brat. Grövre lågor och högstubbar På torr och frisk mark: röj fram låga/högstubbe. På fuktig mark: spara gära lite buskar rut låga/högstubbe. All aturhäsy som ite reda fis på karta ska ritas i och kommeteras på traktdirektivet. 15

16 Uderväxtröjig och hyggesresig Uderväxtröjig före förygrigsavverkig och gallrig Täk på att skapa låga röjstubbar, speciellt ärmast avverkigsstammara. All uderväxt ska röjas bort, se dock upp med aturhäsy eligt eda. Avläggsplatser och vägkater iom trakte ska också röjas. Skogsskydd Om ite aat övereskommits med markägare gäller följade: Gra i förygrigsavverkig: Uderväxtstammar med brösthöjdsdiameter upp till 8 cm röjs bort. Gra i gallrig: Beroede på rotröterisk ska om möjligt uderväxtröjig av gra ske är dygsmedeltemperature uderstiger +3ºC. Uder de periode röjs uderväxtstammar med brösthöjdsdiameter upp till 8 cm bort. Övriga delar av året röjs uderväxtstammar upp till 6 cm i brösthöjdsdiameter bort. Tall: Uderväxtstammar av tall med e brösthöjdsdiameter upp till 6 cm röjs bort. Beroede på riske för märgborreagrepp lämas högst 250 lägdmeter tall med skorpbark per hektar kvar i skoge. Löv: Uderväxtstammar med e brösthöjdsdiameter upp till 8 cm röjs bort. Hyggesresig efter förygrigsavverkig Röj bort all uderväxt, se dock upp med aturhäsye eligt eda. Naturhäsy Naturhäsy som ite tidigare är markerad sitslas med aturvårdsbad och markeras på karta. Uderväxtröj aldrig i katzoer och häsysytor. Detta gäller äve för sådaa som ite är markerade på karta. Röj ite om det fis gamla värdefulla lågor, boträd eller hålträd, uta gör då e häsysyta. Adra lågor i avverkige röjs fram så att maskiförara ser dem och ite kör söder dem av misstag. Spara framtida aturvärdesträd som asp, al, sälg, rö, oxel, hägg, hassel, ädla lövträd samt bärade träd och buskar. Till ädellöv räkas alm, ask, avebok, bok, ek, fågelbär, lid och lö. Kulturhäsy Kulturhäsy som ite tidigare är markerad sitslas med kulturmiljöbad och markeras på karta. Kulturlämigar (ikl. stigar) ska röjas fram och riset tas bort. Misstäker du att det fis forlämigar i området: kotakta produktiosledige. Rapporterig Markera ya häsysytor och kulturhäsy på karta som lämas till produktiosledige. Markera äve oklara häsysytor i terräge. Rapportera avvikelser Vid allvarlig avvikelse frå det ormala eller vid klagomål frå utomståede ska de edre dele av traktdirektivet fyllas i och lämas till uppdragsgivare. Som allvarlig avvikelse räkas exempelvis: Röjig utaför det plaerade området, iklusive röjig på främmade mark. Röjig på felaktigt sätt i yckelobjekt, häsysytor eller adra skyddade biotoper. Avvikelse frå giva istruktioer. 16

17 Egekotroll Röjig Bo Jasso De eskilde röjare följer upp sitt arbete, geom att lägga ut 2 st ytor per dag. Ytora är 100 m2 stora dvs e cirkel med 5,64 m radie. Iom yta skall röjare räka och kotrollera atal huvudstammar av barr och löv. Räka produktiosstammar och gyade ekoträd, buketter räkas som ett träd (gäller ej björk). Traktummer Traktdel Traktam Etrepreör Utförd åtgärd År må Areal Röjbas Traktdirektiv Medelhöjd tall Medelhöjd gra Medelhöjd löv Atal huvudstammar Atal huvudstammar Yta Tall Gra Löv Sum: Yta Tall Gra Löv Sum: Summa Stammar/ha Trädslag % Checklista Ja Nej Ateckig Är lövadels% på direktivet uppådd eller de löv% som var möjlig? Är det röjt överallt på produktiosmarke? Är alla småstammar av gra som är över 3 dm bortröjda? Är vargar/hyggesres bortröjda? Är häsyskrävade biotoper oröjda? Är impedimet med katzoer oröjda? Är katzoer röjda i syfte att höja aturvärdet (gya löv, skiktig)? Är ekoträd sparade? Är ekoträd som häger med i krotaket gyade? Är kulturlämigar framröjda (riset borta) och stigar risresade? Allvarliga avvikelser eller klagomål Datum Sigatur Avvikelses/klagomålets art (Vad häde och varför) Korrigerade åtgärd (Vad ska vi göra) Åtgärdat: 17

18 Uppföljig Komplettera karta Produktiosbeståd större ä 0,5 ha: På karta ska du rita i delområde som avviker frå det övriga bestådet om de är större ä 0,5 ha och har e lämplig bestådsfigur. Det ka t.ex. vara: Lövdomierade område som ka avgräsas till eget beståd (lövbeståd, lövskärm). Område med kraftiga älgskador. Område där ästa plaerade åtgärd avviker frå huvudbestådets. Naturvårdsbeståd större ä 0,1 ha: På karta ska du också rita i häsysytor, katzoer och adra aturvårdsobjekt som ite röjts, eller röjts edast för att höja aturvärdea om de är större ä 0,1 ha. 3. Allvarliga avvikelser eller klagomål Vid allvarlig avvikelse frå det ormala eller vid klagomål frå utomståede ska de edre dele av Egekotrollsblakette fyllas i och lämas till uppdragsgivare. Som allvarlig avvikelse räkas exempelvis: Röjig utaför det plaerade området, ikl. röjig på främmade mark. Röjig på felaktigt sätt i yckelbiotoper, häsysytor eller adra skyddade biotoper. Avvikelse mot giva istruktioer. Klagomål som vi uppfattar som allvarliga oterar vi oavsett om de grudar sig på avvikelser i vår verksamhet, missförståd eller otillräcklig iformatio. Egekotroll Egekotrollsblakette består av tre delar 1. Stamatal och medelhöjd efter röjig Du ska själv följa upp ditt arbete geom att lägga ut två provytor per dag. Varje yta ska vara 100 m 2 det är e cirkel med 5,64 meters radie. Iom yta ska du räka atalet kvarståede huvudstammar av tall, gra och löv. Gyade ekoträd räkas med. Buketter räkas som ett träd (gäller ej björk). Atalet huvudstammar efter röjig ska på varje yta ligga så ära direktivet som möjligt. När röjige är klar, bedöm medelhöjde för varje trädslag. Om egekotrolle visar avvikelser mot direktivet: Rätta om möjligt till felaktigt utförd röjig och ädra sättet att röja i återståede delar av bestådet. 2. Checklista Ta ställig till frågora som i huvudsak berör aturvårde och kryssa i, med ja eller ej. Om ej, skriv orsak uder ateckig. Läma i rapportera omgåede Etrepreörsägare är asvarig för att objekte är röjda eligt direktivet. Bristfälliga röjigar ska röjas om. Efter avslutad röjig ska edaståede uppföljigar lämas i till asvarig på regioe, ia utbetalig sker: Traktkarta med evetuella urritade område. Egekotroll per traktdel (se blakett föregåede sida). Ifylld checklista. Evetuella avvikelser. Produktiosrapport/Faktura. Taxerig Taxerig kommer att ske via regioe efter e ege ruti. Nödlägesberedskap Vid olycka, brad eller aa akut situatio: RING