SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

Transkript

1 SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på?

2 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek

3 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller med tyskar så upptäcker ma förr eller seare att tysk affärskultur skiljer sig frå de ma är va vid i Sverige. Frågar ma folk vad som utgör tysk affärskultur så brukar de äma att klädsel är mera formell, att tyskar är oga med puktlighet och formaliteter, att de är väldigt fästa vid formellt tilltal och titlar och att de har e svaghet för skriftliga övereskommelser osv. Fråga är om det är allt? Räcker det om jag klär mig korrekt, lär mig hälsa på rätt sätt och vid rätt tillfälle samt hur jag ska tilltala folk? Räcker det för att ha framgåg på de tyska markade? Det är helt säkert bra att veta ågot äve om dessa ytligheter. Me själva fråga är mycket mer komplex. För att kua förstå vad som är tysk affärskultur gäller det äve att förstå vad som är Tysklad, vilka tyskara är och hur tyskara fukar. Fråga är så pass komplex att e såda här lite uppsats ite uttömmade ka svara på de. Me de ka ge e lite iblick och kaske öppa ögoe för ega kompletterade iakttagelser. Vad är Tysklad? Skulle ma fråga historiker eller politiker skulle de og kua hålla föredrag i flera timmar om ämet. Vi ska se lite ärmare på de fråga med take på vad som präglar tyskar och därmed också de tyska affärskulture. Tysklad är e mycket ug atioalstat. År 1871 grudades kejsarriket Tysklad. Ia dess fas det måga midre och större rike på tysk mark kugarike, hertigdöme, grevskap, riddargods. Förutom de världsliga rikea fas det äve kyrkliga som kloster, biskopsdöme osv. osv. Så set som på 1600-talet fas det fler ä 1000 rike på tysk mark. Samtidigt har det alltid fuits e hög befolkigstäthet i Tysklad. Fastä eller just för att de alla var tyskar fas det alltså jämt hög kokurres. Härskara emella, rike emella, företage emella, mäiskora emella, graara emella. I värsta fall blev det koflikt eller till och med krig mella vissa rike. Rikea bytte ägare och härskare, iblad var folk då också tvuga att byta religio. Det var alltså rätt oroliga tider. På medeltide fas det fler ä välbefästa borgar på tysk mark. Ett tydligt tecke på att folk käde sig SveTys

4 4 hotade, att de hade behov att försvara sig mot främmade och äve mot graar. Tysklad var alltså ite e ehetlig stat uta e otrolig och oöverskådlig mågfald. Som alla medaljer så har äve dea mågfald två sidor. Å ea sida så garaterade de hög kultur vid de måga furstliga hove. De gav rum och ispiratio för veteskap, litteratur, filosofi, kost, teater. Me samtidigt som det fas utbyte fas det också kokurres mella de olika ladsdelara och statera. Och detta faktum ispiratio, utbyte och kokurres har gjort Tysklad stort iom veteskap, idustri, ärigsliv osv. Å adra sida så försöker folk helt aturligt skydda sig mot dea eorma mågfald och förädrig. Folk utvecklar strategier som skyddar dem för e osäker omgivig och omvärld. De utvecklar täke- och hadligsmöster som hjälper dem att klara sig. Och där kommer vi i på det vi kallar affärskultur. de bor i, t.ex. Oberfrake, Uterfrake, Oberpfalz, Allgäu, Bayrisch Schwabe, Oberbayer osv. De lever visserlige alla i delstate Bayer me de käer sig som oberfrake, uterfrake osv. Det är som att trampa i klaveret att säga till ågo som är frake att ha är bayer. Och så är det i alla tyska delstater. Det är de gamla historiska regioera folk idetifierar sig med. Och de skiljer sig geom de geografiska villkore och historia, geom atur och livsvillkor, geom dialekter och språk, geom kultur och metalitet, de har olika delikatesser, olika byggadstekiker osv. Dessutom är Tysklad också politiskt e federal stat. Ä idag har varje delstat e ege författig, ega lagar, skattera och avgiftera varierar, skolsystemet är olika i varje delstat osv. Vilka är tyskara? Det fis ite de typiska tyske. Det verkar kaske vara självklart. Det fis ju ite heller de typiska sveske. Me fråga är ädå mera komplex vad som gäller tyskara ä vad som gäller sveskara. Som vi har sett ova är Tysklad e rätt så ug atioalstat. Först var Tysklad ett atioalistiskt kejsarrike, 1914 började Tysklad första världskriget, misslyckades med Weimarrepublike, gick 1933 över i Nazitysklad som seda slutade i adra världskriget med Föritelse. Det är igetig som tyskar är stolta över. Tyskar är väldigt självkritiska och brukar kappast idetifiera sig med Tysklad som atioalstat (äve om de tyska atioalkäsla fick ett starkt uppsvig av världsmästerskapet i fotboll år 2006). Däremot brukar tyskar idetifiera sig med de regioer de lever i. Och då gäller det oftast just dessa historiska små rike som vi har berört ova. Om vi t.ex. ser lite ärmare på de tyska delstate Bayer så idetifierar sig bayrara med de regioer Tysklad är ite e ehetlig stat. Äve idag fis det 16 delstater med var si författig, sia lagar och skatter samt olika skolsystem osv Tysklad är absolut decetralt och tyskara är mycket olika beroede på om de kommer frå lad eller stad, om de har vuxit upp i östra, västra, orra eller södra 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek

5 5 Tysklad. Om de lever vid havet eller i ärhete av e av de stora flodera eller om de måste arragera sig med ågot av de måga tyska fjällstråke, om de är lutherska eller katolska osv. Det fis ite de typiska tyske det fis måga olika tyskar som idetifierar sig med just de lilla regio de kommer ifrå. Vad präglar tyskara? Det ligger ära till hads att de höga befolkigstäthete och dea otroliga mågfald präglar tyskara på gott och ot. Å ea sida ispirerar de me å adra sida så hotar de också. 82 miljoer ivåare är ite bara e stor markad det är också hög kokurres. Det är därför tyskar lär sig frå barsbe att de måste hävda sig. Ödmjukhet är egativt belagt, ordet omtake fis ite på tyska (och ite feomeet heller). I stället måste tyskara hävda sig. Tyskar är ite mist därför också väldigt koflikt- och diskussiosglada och det tycker de är positivt! Dea trågboddhet och höga kokurres leder också till att det är hög fart överallt ite bara på motorväge uta på alla pla iom ärigslivet, iom politike, i utbildige, i föreigslivet och så klart också i det privata livet. Tyskar har ofta bråttom, alltig ska gå fort. Detta tryck leder till att tyskar gära udviker osäkerhet på alla pla. Och osäkerhet ka ma udvika om ma har klara och tydliga regler, om ma plaerar, strukturerar och orgaiserar oggrat osv. Och äve det har med affärskultur att göra. Me ia vi ser ärmare på vad tysk affärskultur är så ska vi se på ytterligare två feome som de höga befolkigstäthete och de historiska uppsplittrige för med sig. Å ea sida har det för det mesta fuits tillräckligt måga mä för verksamhete. Kviora har (för det mesta) ite behövts iom arbetsmarkade, i politike osv eller så har mäe kuat kokurrera bort dem. Och äve dea aspekt har så klart följder för arbetslivet och affärskulture... SveTys

6 6 äve dea del av de tyska världsbilde präglar de tyska affärskulture. Vad är tysk affärskultur? Ja, vad är tysk affärskultur egetlige? Det är e bra fråga. Det fis ite ågo ehetlig tysk affärskultur. Så som mäiskora är olika präglade och har olika metaliteter i de måga regioer så olika är de ju också på jobbet. Och så spelar det viss roll också om de har levt i de gamla förbudsrepublike eller om de kommer frå de ya delstatera, i vilke brasch och på vilket företag de jobbar osv. Ädå fis det gemesamma värde som tyskara lär sig som bra frå barsbe: ordig och reda, rehet, puktlighet, artighet, hög prestatio, pålitlighet, discipli, sabbhet, styrka ases vara bra egeskaper. Alla dessa värde hjälper tyskar att hävda sig, att fia si plats i samhälle och hierarki och att udvika osäkerhet. Dessa värde (som tyskara så klart ite är medveta om) avgör vad e tysk tycker är ett bra jobb. Fos Trompeaars e ederlädare defiierar affärskultur som de lösigar ma fier för problem och arbetsuppgifter. I alla läder och atioer, i alla orgaisatioer och företag förekommer likade uppgifter och problem: vi måste komma överes, plaera, orgaisera, fatta beslut, uppå mål, hålla tider osv. Me beroede på de värde och de världsbild vi har kommer vi fram till olika svar på samma frågor. Vi alla tyskar och sveskar vill göra ett bra jobb. Me vad som är ett bra jobb det har vi (delvis) olika uppfattigar om. Å adra sida har också de måga feodala småstatera präglat mäiskora. De är vaa vid att det fis hög och låg, att det fis olikheter mella befolkigsskikte. Meda måga sveskar tycker att alla mäiskor är lika mycket värda så tycker tyskara ite alls detta. De ka maximalt acceptera att alla mäiskor bör få samma chaser me ite att de är lika mycket värda. Och Om ma vill uppfatta vad tysk affärskultur är bör ma alltså förstå hur tyskara fukar, vad de har för värde och världsbild. Det är det som avgör vad deras affärskultur är. Om jag t.ex. tycker att ödmjukhet och omtake är positiva vad de flesta sveskar gör så tycker jag att e bra chef bör se till att alla tillsammas rådslår om mål och beslut, att alla trivs i teamet, att arbetsvillkore är 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek

7 7 bra, att alla ka utveckla si potetial osv. Ha bör helst vara e bra coach för sia medarbetare. Iför de tyska värdea bör e bra chef plaera och fatta beslut, delegera och kotrollera. Beroede på hierarki och utbildige ka medarbetara också förväta sig att chefe säger till vad, hur och är sakera ska göras. Iför tyska ögo är detta sabbt, effektivt och så ger det (plaerigs-)säkerhet för medarbetara. Chefer eligt sveskt möster ases ofta vara svaga chefer i Tysklad. Det är samma fråga i Sverige och i Tysklad: vad bör e bra chef göra? Me svare är helt olika äve om också tyska chefer vet att e bra atmosfär i teamet är viktigt. Me tygdpuktera och tillvägagågssättet är olika. Och det är det som är affärskultur: dessa olika lösigar vi fier för samma problem och uppgifter. Vi fier olika lösigar på alla pla som är viktiga för ett välfugerade och framgågsrikt företag. Vi fier olika lösigar t.ex. iom ledarskap beslutsfattig kommuikatio samordig kofliktmaagemet orgaisatio projektledig förhadligar (markads-)strategier osv. Det är det som är affärskultur. Ite bara olika sätt att hälsa och tilltala varadra uta olika täke-, hadligsoch lösigsmöster. Vad ska jag alltså täka på? Det gäller att ite tro att ma vet allt om Tysklad. Tysklad är e ågot aa värld. Tysklad är e otrolig mågfald med måga chaser och e stor markad me samtidigt fis det måga skillader iom Tysklad, hög hastighet, stark kokurres och hård prestatiosada. Det gäller att ha e helhetssy så att ma ka tyda sigalera på rätt sätt, att ma ka ställa de rätta frågora för att få de rätta svare. Det gäller att förstå just de tyske jag u har att göra med, var just ha kommer ifrå, hur just ha fukar, vad just ha har för förvätigar. Det gäller att förstå vad just de tyskar jag har att göra med tycker är e bra chef, e bra leveratör, e bra kud, ett bra möte, e bra diskussio, e bra presetatio, ett bra samarbete. Försök att se frå e tysk syvikel. Som sagt beroede på de olika värde vi sveskar och tyskar har kommer vi fram till olika svar på måga av dessa frågor. Me tyvärr det fis iga ekla lösigar. Förstår vi dock kära och hur orsak och följd häger ihop och varför vi och de kommer fram till olika svar då får vi e jättestor chas att lära oss ågot ytt, ya täke-, hadligs- och lösigsmöster. Och det är ite mist e jättestor kokurresfördel på de iteratioella markade över huvud taget. Om SveTys SveTys hjälper ordiska företag att förstå hur de tyska markade och tyskara fukar. Därtill erbjuder SveTys omfattade tjäster och full service träig och coachig i iterkulturell kompetes översättigar tolkig veteskapliga aalyser och publicerigar rådgivig hur du ka orgaisera och strukturera ditt företag så att du tar vara på de potetial som ligger i de olika kulturera ett förgreat och tätt kutet ätverk till kompletterade tjäster hjälp för skadiaver och filädare på de tyska markade hjälp för tyskar på de skadiaviska markade SveTys

8 SveTys Uta Schulz Schmiedesberg 18 a D Reibek uta.schulz@svetys.et Telefo: (49) Mobil: (49) Telefax: (49)