Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Transkript

1 Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1

2 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem världe över. I Sverige är atibiotikaresistese äu uder kotroll. Eftersom det fis ett sambad mella atibiotikaavädig och atibiotikaresistes är det viktigt att ite aväda atibiotika i oöda. Till exempel bör det ite avädas mot förkyligsvirus eftersom atibiotika ädå ite ka döda virus. Studier visar att de sveska allmähete har e hög kuskap om korrekt behadlig av ifektiossjukdomar, atibiotika och risk för atibiotikaresistes. Det är viktigt att bibehålla dea höga kuskap för att udvika tryck på läkare att förskriva atibiotika. Avsikte med detta materialet är att via skolora iformera om ifektioer, bakterier och virus, atibiotika och risk för resistesutvecklig. Bare skall fördjupa sia ega kuskaper me också sprida dessa kuskaper vidare till väer, sysko och föräldrar och adra vuxa. Ett flertal iitiativ världe över visar på de fördelar som fis med att väda sig till skolbar med iformatio om sjukdomar och hälsovård. I udervisige om atibiotika och risk för resistes är skola ett utmärkt forum och skolpersoal e fatastisk pedagogisk resurs. Detta material är täkt att avädas som grud för e timmes lektio. Udervisige ka också utökas och fördjupas med hjälp av de extra iformatio och de elevuppgifter som fis bifogade och löpa uder e lägre tid. Till materialet fis 11 overhead-bilder. Till varje overhead-bild fis e text som utgör grude för de iformatio som skall förmedlas till bare. Det fis också ett textstycke kallat Mer iformatio till lärare som ger lärare mer bakgrudskuskap samt ka avädas för e utförligare udervisig. Tips om fördjupigsuppgifter för bare fis på sida 11. För de lärare som vill fördjupa si ege kuskap ytterligare fis det e mägd web-sidor med iformatio om ämet, ågra av dem äms eda Översikt text och OH-bilder. Förkyligar... sida 3 Virus... bild 1 sida 3 Bakterier... bild 2 sida 4 Bakterier... bild 3 sida 4 Bakterier... bild 4 sida 4 Bakterier... bild 5 sida 4 Normalflora samt yttiga bakterier... bild 6 sida 5 Immuförsvaret... bild 7 sida 6 Smittspridig och att förebygga förkyligar bild 8 sida 7 Smittspridig och att förebygga förkyligar bild 9 sida 7 Behadlig av förkyligar... sida 8 Peicilli... bild 10 sida 9 Resisteta bakterier... bild 11 sida 10 Tips om fördjupigsuppgifter... sida 11 2 För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se

3 Förkyligar När ma är förkyld brukar ma ha ågot eller flera av dessa symtom; täppt äsa, riade suva, irriterad hals, hosta, iblad feber. De flesta förkyligar orsakas av virus. Det fis ugefär 200 stycke olika förkyligsvirus. Valig förkylig och ifluesa är ite samma sak. Ma brukar bli sjukare av e ifluesa. Det är Mer iformatio till lärare Förkylig är de valigaste forme av luftvägsifektio. Små bar (i ålder 6 måader - ågra år) ka ha förkyligar upp till 6-7 gåger per år. När bare blir större och immuförsvaret utvecklats miskar atalet förkyligar och i tioårsålder är bare förkylda 1-2 gåger per år, precis som vuxa. De symptom ma får är ma blir förkyld är kroppes sätt att försvara sig mot de orgaismer som orsakar förkyliga. Kroppes luftvägar är klädda med slemhior, är dessa agrips av virus och bakterier (ifekteras) svullar de och avger mer också adra sorters virus som orsakar ifluesa. Bar har ofta förkyligar, midre bar oftare ä större bar. E valig förkylig varar 1-2 veckor. Uder viterhalvåret är vi mer iomhus och har mer ärkotakt med adra mäiskor, och smittas därför lättare av förkyligar. slem. Feber är e aa av kroppes försvarsmekaismer, de ökade kroppstemperature är farlig för virus och adra orgaismer som agripit kroppe. Eftersom feber också bidrar till att torka ut kroppe är det viktigt att dricka mycket då ma har feber. E valig förkylig orsakad av virus varar ca 1-2 veckor. Om förkylige ite gått över efter de tide eller om ma har feber mer ä 5 dagar ska ma söka hjälp. Då är det kaske e allvarligare luftvägsifektio som är orsakad av bakterier. Virus - valigaste orsake till förkyligar Ett virus är e mycket lite orgaism (lite varelse) som ka orsaka sjukdomar. Ett virus ka ite överleva på ege had, de måste ha hjälp. Därför vill de gära ta sig i i cellera hos mäiskor och djur för att kua överleva. Virus är de valigaste orsake till att vi blir förkylda. Det fis måga olika virus, till exempel Adeovirus. De orsakar ofta ifektioer i de övre luftvägara som t ex valig förkylig. Det fis iget läkemedel som hämmar förkyligsvirus och därmed botar förkylige. Virus apassar sig till si omgivig, och ädrar egeskaper och utseede mycket sabbt. Därför är det svårt att fia ett läkemedel som ka käa ige dem. Det fis mycket som hjälper (lidrar symtom) me iget som botar. Overheadbild 1: Mer iformatio till lärare Virus orsakar äve sjukdomar som till exempel mässlige, påssjuka, och ifluesa. Ma ka diskutera om virus är levade varelser. Virus ka ite klara sig på ege had. De delar ite på sig som bakterier och adra celler. Det fis iga virus som själva ka producera eergi för att driva biologiska processer som de behöver för att föröka sig. De måste parasitera på adra celler. De tar sig i i celler och låter celleras maskieri sköta produktioe av ya virus. De tvigar cellera att producera byggstear och motera ihop ya virus. Dessa ya virus sprids seda och är färdiga att ivadera adra celler, i samma mäiska eller i ågo aa (är ågo aa perso blir smittad). Virus ka överleva utaför kroppe ågra timmar. För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 3

4 Bakterier Overheadbild 2: E.coli (foto taget i mikroskop) Bakterier är mycket små orgaismer, mikroorgaismer (varelser), som ka orsaka sjukdomar hos mäiskor och djur. Det fis måga olika sorters bakterier. Vissa fis i våra tarmar och ka orsaka sjukdomar som diarré. Adra bakterier orsakar sjukdomar i halse, lugora, ifektioer i sår och så vidare. Bakterier ka se ut som bollar, stavar eller spiraler. Bakterier ka odlas i laboratoriet. Då aväder ma sig av små skålar (petriskålar) som ma fyller med e sorts gelé med ärigsäme. På dea gelé ka seda bakteriera växa. Om doktor misstäker att e patiet har e sjukdom som orsakas av bakterier ka doktor ta prov frå patiete (till exempel svalgprov som tas med e bomullstopspie i halse på patiete) och seda odla detta i laboratoriet för att se om det växer ågra bakterier. Overheadbild 3: S.aureus (foto taget i mikroskop) Bildtext till overhead-bilder med bakterier i petriskålar: Overheadbild 4: Petriskål som hålls upp mot ljuset: Bilde visar hur bakterier odlas i petriskål. De röda gelé iehåller ärigsäme som bakteriera behöver för att växa. Till väster på skåle har bakterier vuxit ihop till e matta av bakterier. Till höger ka ma se bakteriera mer separerade. Varje eskild prick eller fläck (koloi) iehåller måga, måga bakterier. Petriskål som står på bordet: Detta är e aa sorts bakterier, de ser aorluda ut, har e slemmig yta och e aa färg. Olika bakterier ser olika ut är de växer i e petriskål. De vita ruda pappersbite som ligger på gelé iehåller peicilli. Ma ka se att det är ett tomt område krig pappersbite där det ite växer bakterier. Det beror på att dessa bakterier ite ka växa ära peicilliet, de dör. Overheadbild 5: Mer iformatio till lärare Bakterier delas i i tre grupper, kocker (ruda bollar), stavar (stavformade) och spiralformade. Två valiga bakterier som orsakar luftvägsifektioer är Haemophilus ifluezae och Streptococcus peumoae (kallas också Peumokocker). De ka till exempel orsaka lugiflammatio och öroiflammatio. 4 För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se

5 Det fis bakterier i kroppe som ite gör oss sjuka Alla bakterier är ite farliga. Vissa bakterier fis i eller på utsida av vår kropp uta att göra oss sjuka. Tvärtom hjälper de oss ka ma säga. De tar upp plats så att de farliga bakteriera ite får ågot utrymme, de blockerar plats för de farliga bakteriera. Dessa bakterier kallas ormalflora och hjälper kroppes eget försvar mot sjukdomar, immuförsvaret, mot bakterier som ka orsaka sjukdomar. Normalfloras bakterier fis på hude, i tarmara etc. Overheadbild 6: Mer iformatio till lärare Vi har e mägd bakterier i kroppe hela tide uta att vara sjuka. Vissa av dem ka orsaka sjukdomar uder vissa förutsättigar. Geerellt ka ma säga att bakterier frå ormalflora som hamar på ett aat ställe i kroppe ä de hör hemma ka orsaka problem. Till exempel då vi får bakterier frå tarme i uriröret, då ka ma få urivägsifektio. Vissa bakterier hjälper oss geom att ta upp plats på kroppe. Detta försvårar för främmade, evetuellt farliga bakterier att hitta e plats att etablera sig på. Ett problem med atibiotika är att de ite bara agriper de sjukdomsalstrade bakteriera uta också ormalflora. Detta ka skapa e obalas i ormalflora och leda till biverkigar som diarré. Det fis också vissa bakterier som vi bär på uta att vara sjuka som ka orsaka sjukdomar om de växer till eller om immuförsvaret är edsatt (t ex Peumokocker som ka orsaka öroiflammatioer och lugiflammatio). För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 5

6 Immuförsvaret, kroppes eget försvar mot sjukdomar Det är ite bara bakterier i ormalflora som hjälper oss att skydda oss mot sjukdomar. Vi har också ett eget försvar mot bakterier och virus och adra orgaismer som orsakar sjukdomar. Detta försvar kallas immuförsvaret. Overheadbild 7: Immuförsvaret består av måga olika sorters celler. De olika cellera i immuförsvaret hjälper varadra geom att skicka sigaler och aktivera varadra. Vissa äter upp bakterier och adra mikroorgaismer som gör oss sjuka. Adra fugerar som vägvisare och märker ut de farliga bakteriera eller viruse så att de är lätta att hitta och äta upp dem. Mer iformatio till lärare Immuförsvarets respos varierar beroede på vilke mikroorgaism som agriper kroppe. Immuförsvaret är komplicerat och består av måga olika celler och äme som samverkar för att försvara kroppe. Det består av olika delar blad aat det så kallade barriärförsvaret, t ex hude och slemhiora som förhidrar smittäme att komma i i kroppe och vita blodkroppar som bildas i bemärge och ka bekämpa smittäme på olika sätt. 6 För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se

7 Smittspridig och att förebygga förkyligar Vi ka udvika smittspridig geom att täcka mue är vi hostar eller yser så att ite bakterier eller virus (smittäme) sprids i lufte rut omkrig oss. När vi hostar eller yser sprider vi massor av bakterier och virus som geast är redo att växa till och ge sjukdom hos ågo aa. Allra bäst är att hosta/ysa i armvecket eller i e äsduk. Att hålla hade framför mue är förstås bättre ä att ite hålla för mue alls, me samtidigt så hostar vi ju i samma had som aväds till så mycket: hälsa på adra mäiskor, ta i mat och godis, klappa småsysko och så vidare. Ett aat sätt att förbygga förkyligar är att äta yttigt och röra sig mycket ute i friska lufte. Det är viktigt att ite slarva med mate, att äta e ordetlig frukost och att äta e ordetlig luch i skolmatsale. Overheadbild 8: Overheadbild 9: Hygie är viktigt. Att tvätta hädera efter toalettbesök. Att tvätta hädera oga ia vi äter. Att tvätta hädera ia vi lagar mat eller bakar. Tvätta med tvål och vatte, om det ite fis tvål ka ma tvätta med mycket vatte. Mer iformatio till lärare Det viktigaste för att förebygga förkyligar är att äta bra, sova tillräckligt så att ma har ett bra allmätillståd. Det är också bra att udvika att bli smittad. Om ma är ute i friska lufte så försvårar ma smittspridig av luftbura smittäme. Smittäme som orsakar förkyligar sprids på olika sätt geom idirekt kotaktsmitta eller luftbure smitta. När ma hostar eller yser så sprids dels stora droppar som faller er relativt sabbt (efter e kapp meter) dels midre droppar som ka spridas i lufte och adas i av adra persoer. De stora droppara ka å och smitta adra direkt eller via tex häder. Geom kotakt, tex är ma skakar had, ka ma också föra över smitta till adra mäiskor. Små bar som slickar och suger på leksaker för över smittäme till leksakera, där de seda blir kvar och ka smitta ästa bar. Det är också bra att lära bare att ma ite skall peta så mycket i ögo och äsa. Det är ett valigt sätt att föra de smittäme (virus och bakterier) som ma råkat få på hädera i i kroppe. För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 7

8 Hur behadlar ma förkyligar? Det är viktigt att dricka mycket om ma har feber. Glass är också bra och räkas faktiskt som dryck. Ma skall också vila mycket är ma är förkyld. Om ma har feber ka ma ta feberedsättade medici, t ex Alvedo, Curado, Paodil. Oftast går förkyligar över av sig själv me om ma fortfarade har feber efter fem dagar skall ma kotakta läkare. Då ka det vara e bakterieifektio. Om baret är mycket håglöst och matt och ite vill dricka skall föräldrara kotakta läkare. Mer iformatio till lärare Det fis iga läkemedel som ka bota förkyligar som orsakas av virus. Virus har lätt för att förädra sig, det gör att det är svårt att framställa medicier som ka käa ige och slå ut dem. Det iebär också att det är svårt för kroppe att skapa immuitet mot förkyligsvirus. Det räcker ite att bli sjuk för att ma skall utveckla immuitet, kroppes immuförsvar lär sig att käa ige just det viruset som smittat de, me ästa gåg samma virus passerar ka det ha ädrat sia egeskaper till oigekälighet. Ma ka däremot försöka lidra förkylige. Det ka vara svårt att sova med täppt äsa. Om ma höjer säges huvudäda med e extra kudde så ka det lidra. Det fis också avsvällade äsdroppar eller ässprej. Det fis måga huskurer som behadlar förkyligar, t ex vitlök och C-vitami. Det fis två skäl till att ma skall dricka mycket är ma är förkyld. Det är viktigt att ersätta de vätska som förloras är ma svettas av feber och vätska lidrar också irritatioe i slemhiora. 8 För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se

9 Peicilli och adra läkemedel iehållade atibiotika ka döda bakterier...me ite virus. Peicilli och adra sorters atibiotika skrivs iblad ut av läkare vid förkylig. Vid allvarligare luftvägsifektioer, som lugiflammatio samt vissa öroiflammatioer och halsifektioer, är det helt korrekt att ge atibiotika. Däremot ite vid valiga förkyligar. Det beror på att de allra valigaste orsake till förkyligar är virus. Peicilli och adra atibiotika fugerar ite mot virus och ka ite hämma deras tillväxt. Mot valiga förkyligsvirus fis ige botade medici. Overheadbild 10: Doktor ka avgöra vilke sorts luftvägsifektio som drabbat baret, det vill säga om det är e förkylig som orsakats av virus eller bakterier. Mer iformatio till lärare Atibiotika är ett samligsam för alla de läkemedel som aväds för att behadla ifektioer som orsakas av bakterier. Peicilli är kaske de mest käda type av atibiotika me det fis måga fler. Peicilli upptäcktes av e slump. De första atibiotikamediciera var framställda på aturlig väg, u framställs atibiotika i laboratorier. De första atibiotikamediciera kom på 30-talet. Atibiotika är läkemedel som bara påverkar bakterieceller, ite kroppes ega celler. De påverkar bara biologiska processer som fis i bakterier. Atibiotika ka till exempel döda bakterier geom att hidra dem frå att bygga upp cellväggar vilket leder till att de dör. De ka också hidra adra processer i bakteriera. Eftersom virus och bakterier ser helt olika ut och fugerar olika ka atibiotika bara döda bakterier, ite virus. E valig missuppfattig är att olika atibiotikasorter är olika starka. Detta stämmer ite. Det fis vissa atibiotika som ka döda måga sorters bakterier samtidigt (bredspektrum-atibiotika, tex tetracykli) och det fis adra atibiotika som är mer fokuserade och dödar ett midre atal bakterie-sorter på e gåg (smalspektrum-atibiotika, t ex Pecilli V). För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 9

10 Resisteta bakterier Bakterier ka lära sig hur ma försvarar sig mot atibiotika, t ex mot peicilli. Bakteriera har då blivit resisteta, motstådskraftiga och läkemedlet hjälper ite lägre. För att bli frisk måste ma få e aa sorts atibiotika. De resisteta bakteriera ka dessutom spridas till adra mäiskor. Overheadbild 11: För att ite lära bakteriera hur ma försvarar sig mot atibiotika så bör ma udvika att ge det i oöda. Till exempel behövs ite peicilli och adra atibiotika mot valiga förkyligsvirus. Mer iformatio till lärare Det är bakterier som blir resisteta, ite mäiskor. Mäiskor ka bli smittade av resisteta bakterier me det är ite mäiskora som blir resisteta. Resistet betyder att ett visst atibiotika ite lägre fugerar tillfredställade, bakteriera har blivit immua mot just de type av atibiotika. I laboratoriet ka ma göra resistesprövigar. Ma tar prov frå patiete och udersöker vilka typer av atibiotika som fugerar för att döda bakterie patiete blivit ifekterad av och vilka atibiotika dessa bakterier är resisteta mot. I måga läder har ma stora problem med resistes. När det gäller vissa bakterier ka det vara svårt att hitta ågot atibiotika som fortfarade fugerar, dessa bakterier är resisteta mot ästa allt. I Sverige är situatioe äu uder kotroll och vi har iga stora problem. Dock har vi e ökig av resisteta stafylokocker (stafylokocker ka orsaka sårifektioer) och peicilliresisteta peumokocker (peumokocker ka orsaka lugiflammatio och öroiflammatio). E bakterie ka dela med sig av si resistes till e aa bakterie geom att föra över geer som iehåller dea iformatio. Resistes är kopplat till avädig av atibiotika. Att resistessituatioe ite är så allvarlig i Sverige hör ihop med att vi har e reglerad avädig. Vi ka bara köpa atibiotika med recept på apotek. Dessvärre är det fortfarade möjligt att köpa atibiotika uta recept i adra läder. 10 För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se

11 Tips för fördjupig I klassrummet: Udersök vilka bakterier som aväds i livsmedel. Låt bare rita virus och bakterier. Rita e karta över hur virus och bakterier spridas frå e perso till e aa. Låt bare hålla föredrag för ygre skolkamrater om det de lärt sig. Låt dem bli hälsoambassadörer. Projekt/fördjupigsuppgifter, bar som forskare : Hur måga vuxa vet vad ett virus är? Hur måga vuxa vet skillade mella virus och bakterier? Gör e udersökig blad de vuxa i omgivige. Hur måga vuxa vet hur smitta sprids? Gör e udersökig blad de vuxa. Hur läge ka bakterier och virus överleva på leksaker? Hur lågt frå kroppe sprids bakterier och virus är ma yser eller hostar? Rig till e sjukhushygieiker och fråga. Låt elevera göra e udersökig blad släkt och väer om vilka olika huskurer det fis för att behadla förkyligar. Studiebesök: Boka ett studiebesök på sjukhusets bakteriologiska laboratorium och titta på hur ma odlar bakterier. För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 11

12 Detta material är framtaget med stöd av STRAMA (Strategigruppe för Ratioell Atibiotika-avädig och Miskad Atibiotikaresistes) och distribueras i samarbete med Apoteket AB. Syftet är att uppmärksamma att valiga förkyligar ite alltid behöver behadlas med atibiotika uta ka lidras med till exempel dryck, glass, feberedsättade medici och vila. Illustratioer: Cari Flesburg Foto: Mali Eglud Medicisk graskig: Läkare vid ifektioskliike vid Akademiska sjukhuset i Uppsala Text och form: Charlotte Kristiasso, Guilla Skoog, Kristia Ludh För mer iformatio kotakta: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 12 För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se