Ångestrapporten Om kvinnors erfarenheter som patienter och anhöriga

Transkript

1 Ågestappote 2013 Om kvios efaehete som patiete och ahöiga

2 1 Måga eve sitt iv med ågest Måga fe kvio ä mä dabbas ågo gåg i ivet av e ågestsjukdom. Nämae kvio ha i de hä udesökige svaat på vad de ha fö efaehete av ågestsjukdoma. Ugefä 800 av dem ha, ee ha haft, ågo fom av ågestsjukdom. Dessa kvio ha svaat på hu deas sociaa iv och ykesiv påvekas av att eva med ågestsjukdoma som geeaisead ågest, paiksydom, posttaumatisk stess och paiksydom. Måga av dem som eve med ågestsjukdom uppeve e egativ påveka på det sociaa umgäget (44 pocet) och i äa eatioe (43 pocet). Äve sexivet påvekas egativt (38 pocet), eigt de tifågade. Fya av tio (41 pocet) säge att deas ykesiv ha påvekats gaska ee oehöt mycket. 22 pocet ha gått e i abetstid, 12 pocet ä sjukskiva och 6 pocet abetsösa. Om våde hjäpe dessa pesoe sabbae, bida det på Ha sjukdome påvekat ivet egativt? 44% 43% 38% Ja, sociat umgäge, 44 pocet Ja, äa eatioe, 43 pocet Ja, sexiv, 38 pocet Ha ditt ykesiv föädats efte att du fick diagos och behadig? 26% 22% 11% 12% 6% 35% Jag kude komma tibaka ti mitt abete. Jag gick e i abetstid. Jag fick byta ykesiiktig fö att kua fotsättta abeta. Jag bev sjukskive. Jag ha bivit abetsös. Iget av ovaståede 2

3 Måga eve sitt iv med ågest sikt ti att figöa esuse fö samhäet som ka avädas ti aat. Me kaske äu viktigae det bida ti att ge ett bätte iv ti mäisko som eve med ågest. Hea 64 pocet ha ite bivit ebjude ågo fom av ehabiiteig. Dygt e tedjede (37 pocet) ha bivit ebjude ågo fom av ehabiiteig, vaav 30 pocet vade att tacka ja ti detta. 3 pocet tackade ej fö att de ite okade geomföa de föesaga ehabiiteige och 4 pocet tackade ej fö att de ite tyckte att fösaget kädes ätt. Ugefä 6 av 10 kvio få behadig just u (vid tidpukte fö udesökige). De vaigaste behadige ä atidepessiva äkemede (38 pocet), föjt av kogitiv beteedeteapi (21 pocet). Av de kvio som få ågo fom av behadig ha häfte (49 pocet) ite bivit ebjuda ågo utvädeig av si behadig. Läkae vet atså vake om ee vad de ha fö effekt. Efte diagose bö vaje kvia få e behadigspa dä må och fövätade esutat stäs upp. Resutate bö seda utvädeas. Patiete med ågest ha ofta e kompex sjukdomsbid dä stoa idividuea skiade föekomme. Däfö ä det ite ovaigt att ma måste pöva oika behadiga ia ma å tiäckigt goda esutat. Vå udesökig visa just detta. Av de som ha fått e utvädeig av behadige ä 65 pocet öjda, meda 35 pocet ha fått byta behadig. Fya av tio kvio (39 pocet) som eve med e ågestdiagos tycke ite att det ä ågot speciet med det, de se ågest som e sjukdom bad måga ada. Me va femte kvia (21 pocet) svaa att de skäms öve si sjukdom. Ha du bi bivit ebjude ågo typ av ehabiiteig fö att sabbae komma tibaka ti abetsivet/vaigt iv? 30% 4% 3% 32% 32% Ja, jag bev ebjude och tackade ja. Ja, jag fick fösag om ehabiiteig, me tyckte ite att det kädes ätt. Ja, jag ha fått fösag om ehabiiteig, me okade ite geomföa det. Nej, ige ha patat om ehabiiteig. Iget av ovaståede. Samhäskostade Samhäets kostade fö oika type av ågest som geeaiseat ågestsydom, paiksydom, posttaumatisk stess och socia fobi ä höga. Fämst hada det om kostade fö edsatt poduktivitet, sjukighet och ökad kosumtio av våd. Föutom det pesoiga idadet som det osaka ä det atså viktigt att föja upp och utvädea a behadig, fö att säkestäa att så måga som möjigt ka fugea i vadagsivet och fotsätta ykesabeta. 3

4 2 Att eva äa ågo som ide av ågest Nämae 1000 kvio i udesökige ha efaehet av att vaa äståede ti e peso med ågestsjukdom (55 pocet). Det vaigaste ä att de ha e vä ee säktig som ä sjuk, föjt av ba och föäda. Det ä fäe som uppge att deas pate ha e ågestsjukdom. Fya av tio kvio (38 pocet) uppeve att sjukdome ha e sto påveka på det ega ivet. Öve häfte (53 pocet) ha egativa efaehete av våde i sambad med de ahöiges ågestsjukdom. Edast 2 pocet ha positiva efaehete. Sto isats få de äståede Va tjugode kvia (5 pocet) ägge e me ä 50 timma i vecka på stöd i oika fome ti de som ä sjuk. Va femte kvia (19 pocet) äga mea 11 och 30 timma i vecka åt si ahöiga ee vä med ågestsjukdom. Och sju av tio (69 pocet) uppge att de ägge upp ti 10 timma i vecka. E fjädede (25 pocet) käe att de ofta få äda sia ega pae ti föjd av att de som ä sjuk behöve stöd och hjäp. Me ä va tiode (13 pocet) svaa att de som ä sjuk stå i cetum hea tide. Fö måga ahöiga som stå bedvid ka vadage bi tug. Som äståede ha ma e viktig o i att uppmäksamma pobem och föädiga, både psykiskt och fysiskt, och äve fösöka stötta och yssa. Måga gåge ka däfö äve de ahöiga behöva stöd i si situatio. Då fis patiet- och ahöigogaisatioe dit ma ka väda sig. Att som ahöig äa sig me om diagose ka vaa ett steg i på väge, fö att på bästa sätt både kua hjäpa sig sjäv och de som dabbats. Det ka äve vaa vädefut att få kotakt med ada i samma situatio. Ha du efaehet av att vaa äståede ti ågo med ågestsydom? Ja, mi pate Ja, mi föäde/ mia föäda Ja, mitt ba Ja, e vä/ säktig 2% 1% 10% 19% 3% 5% 10% 15% 1% 1% 3% 11% 2% 1% 6% 18% Paiksydom Geeaiseat ågestsydom Posttaumatiskt ågestsydom Socia fobi 4

5 Att eva äa ågo som ide av ågest Hu påvekade sjukdome dig som äståede? 4% 23% 39% 30% 5% Ite as Gaska itet Gaska mycket Otoigt mycket Tveksam/Vet ej Som äståede vad ä di uppfattig om våde? 2% 22% 35% 18% 14% 9% Mycket ba Gaska ba Gaska dåig Mycket dåig Ige uppfattig Vet ej 5

6 3 Geeaiseat ågestsydom städig oo och ågest Exakt hu vaigt det ä med geeaiseat ågestsydom vaiea mea oika studie, me igge på mea 1,5 och 5,4 pocet av befokige öve 18 å (atså mea och pesoe i Sveige). De som eve med geeaiseat ågestsydom käe städig oo och ägsa. Oo ha oftast ite ågot säskit fokus uta visa sig som e amä och övedive ädsa fö at möjigt som ka itäffa. E peso som eve med geeaiseat ågestsydom byte med jäma meaum fokus fö si oo och hitta däfö a Ha ditt ykesiv föädats efte att du fick diagos och behadig? 32% 26% 13% 16% 3% 28% Jag kude komma tibaka ti mitt abete. Jag gick e i abetstid. Jag fick byta ykesiiktig fö att kua fotsättta abeta. Jag bev sjukskive. Jag ha bivit abetsös. Iget av ovaståede Ha du bi bivit ebjude ågo typ av ehabiiteig fö att sabbae komma tibaka ti abetsivet/vaigt iv? 35% 5% 3% 28% 30% Ja, jag bev ebjude och tackade ja. Ja, jag fick fösag om ehabiiteig, me tyckte ite att det kädes ätt. Ja, jag ha fått fösag om ehabiiteig, me okade ite geomföa det. Nej, ige ha patat om ehabiiteig. Iget av ovaståede. 6

7 Fokus på geeaiseat ågestsydom tid ya sake att ooa sig fö. E fom av meta och fysisk katastofbeedskap gäe stöe dee av dyget och ude åga tidspeiode. Äve koppsiga symtom som muskespäiga, svettiga, magbesvä, tadgissig och dåig söm ä vaigt. Ma bi ätt uttöttad, okocetead, iitead och käsig fö stess. Besväe ä ofta ivsåga, äve om de ka vaiea i styka. Nä det gäe behadig fö geeaiseat ågestsydom så få majoitete hjäp i fom av atidepessivt äkemede (54 pocet), KBT (29 pocet) och de som ite få ågo behadig as stå fö 24 pocet. 26 pocet ha fått e utvädeig av si behadig och tycke att medicie fugea ba, 37 pocet ha ite bivit ebjuda ågo utvädeig me ase att behadige de få fugea ba, 18 pocet ha fått byta äkemede i sambad med utvädeig, och 11 pocet ha ite fått ågo utvädeig och tycke ite hee att behadige fugea ba. Av de kvio som ha fått både diagos och behadig av geeaiseat ågestsydom ha 32 pocet kuat gå tibaka ti sitt abete. 26 pocet ha fått gå e i abetstid, 13 pocet ha fått byta ykesiiktig och 16 pocet ä sjukskiva. Vad få du fö behadig? 29% 54% 8% 17% 24% Kogitiv beteedeteapi, KBT Atidepessivt äkemede Aat äkemede Aat Ige behadig Ha våde tagit iitiativ ti att utvädea di behadig? 26% 18% 37% 11% 10% Ja, behadige ha utvädeats och jag tycke att medicie fugea ba Ja, behadige ha utvädeats och jag ha fått byta äkemede Nej, ige ha patat om utvädeig, me jag tycke att behadige jag få fugea ba. Nej, ige ha patat om utvädeig, och jag tycke ite att behadige ä tiäckigt ba Iget av ovaståede 7

8 ,, 2 e Ågest ä e foksjukdom Ugefä va fjäde peso komme ågo gåg i ivet att dabbas av e ågestsjukdom och iske ä betydigt höge fö kvio ä fö mä. Det hada om svåa sjukdoma som socia fobi, geeaiseat ågestsydom och paiksydom. 1,6 & 2,6 mijoekubbe ä e av adets stösta kvioföeiga med medemma. Vi divs av att beysa kvios situatio, ite mist iom våd och häsa, dä mycket abete Aexada Chaes åtestå att göa fö att föbätta kvios ivskvaitet. Vi ha fågat om våa medemmas efaehete av ågestsjukdoma. Nämae kvio ha svaat. Ugefä 800 hade ege efaehet av ågestsjukdoma. Något fe, ämae kvio, ha efaehet av att vaa ahöig ti e peso med ågestsjukdom. Syftet ä att få e bid av hu kvio påvekas av sjukdome, och med dea kuskap kua bida ti föbättad våd och hjäp och dämed ge fe kvio möjighet ti ett gott iv. Föhoppige ä att vi tisammas ska kua miska idadet och hjäpa de dabbade geom att våga taa om äve psykiska diagose på ett atuigt sätt som vi gö ä det gäe böstcace ee hjätsjukdoma. Fakta om udesökige Udesökige geomfödes av Füst Scadiavia Reseach AB på uppdag av 1,6 & 2,6 mijoekubbe i samabete med Pfize AB. Mågupp: Medemma i 1,6 mijoekubbe (öve 45 å) och 2,6 mijoekubbe (18 45 å). Udesökigspeiod: 26/10 4/ sva (udesökige mejades ti pesoe). m i j o e k u b 6 b 1 e m i j o e k u b 6 b f ö a f ö a LYR PSE05 k v i o s h ä s k v i o s h ä s