Befolkning per födelseland Reviderad metod vid framskrivningar. Version: 2

Transkript

1 Befolkig per födelselad Reviderad metod vid framskrivigar Versio: 2

2 Tillväxtverket stärker Sverige geom att stärka företages kokurreskraft Vi skapar bättre förutsättigar för företagade och bidrar till attraktiva regioala miljöer där företag utvecklas. Våra verktyg är kuskap, ätverk och fiasierig: Kuskap om företag och regioer. Nätverk för effektiv samverka. Och fiasierig som stärker ärigslivet. Tillväxtverket är atioell mydighet med regioal ärvaro - vi är 430 medarbetare och har kotor på io orter. Ett Sverige med fler företag som vill, ka och vågar är vår visio. Regioalt aalys- och progossystem (Raps) är ett verktyg för regioal plaerig. Raps utgår frå e databas med regioal statistik som täcker ett flertal område som är viktiga för regioal utvecklig. Tillväxtverkets publikatioer ka laddas er på tillvaxtverket.se. Vill du beställa e tryckt publikatio eller söker du e publikatio som publicerades ia 2015 hävisar vi till vår webbshop publikatioer.tillvaxtverket.se. Tillväxtverket Stockholm, September 2018 Versio: 2 Har du frågor om dea publikatio, kotakta: [Age föram efteram] Telefo, växel

3 Iehåll Iledig Parametrar för i- och utvadrig i Raps Nuvarade metod Kommetarer till uvarade metod Förslag till reviderad metod Hur påverkas i- och utvadrig? Befolkig? Befolkiges fördelig på födelselad Nuvarade beräkig Förslag till reviderad beräkig i de flerregioala modelle Hur ka beräkige revideras i de regioala modelle? Modellspecifikatio, databas och projektgeererig Reviderigar av modellspecifikatio Reviderigar av databas Reviderigar av projektgeererig Parameteralterativ vid flerregioal modell /12

4 Iledig Som bekat ka befolkigsförädrigar uppdelas på två kompoeter, födelseetto (födda mius avlida) och flyttetto (iflyttade mius utflyttade). För hela riket är flyttettot atalet ivadrare mius atalet utvadrare, dvs. migratiosettot. I riket har migratiosettot varit större ä födelseettot seda börja av 1980-talet. För de seaste 10-årsperiode, , summerar migratiosettot till drygt och födelseettot till drygt Ite uder ågo tidigare 10-årsperiod har migratiosettot varit lika högt. Äve födelseettot är historiskt högt, vilket till stor del beror på det höga migratiosettot. För 10-årsperiode räkar SCB i huvudalterativet för de seaste progose (april 2018) med ett ågot lägre migratiosetto, Födelseettot uder samma period beräkas uppgå till Med häsy till förädrigara av befolkiges sammasättig på irikes och utrikes födda fis all aledig att se över och revidera motsvarade beräkigar i Raps. I avsitt 1-3 beskrivs och diskuteras hur beräkigara geomförs i föregåede versio av modelle (5.03), med förslag på hur beräkigara bör revideras. I texte beäms föregåede metod som uvarade metod, dvs. före de förslag på reviderigar som har geomförts i de u aktuella modellversioe (5.04). Avsitt 4 ger e tekisk beskrivig av olika åtgärder (avseede specifikatio/ programkod, databas, och projektgeererig) för att geomföra reviderigara. Detta avsitt ka avädare av modellsystemet uta vidare hoppa över. Vad avädare av modellsystemet däremot bör ha käedom om är på vilket sätt de olika alterative för att styra regioes i- och utvadrig har förädrats i de u aktuella modellversioe. Liksom tidigare ka migratioe styras eligt tre färdiga alterativ. Tidigare var alterativ default (0) kostruerat som de migratio som överesstämmer med regioes adel av rikets i- och utvadrig eligt det seaste årets statistik, i alterativ (1) atogs i- och utvadrige vara oll, och i alterativ (2) atogs migratioe följa e tredmässig utvecklig. I de u aktuella modellversioe är alla tre alterative kostruerade på samma sätt som alterativ default (0). Skillade är att alterativ (0) avser regioes adel av rikets i- och utvadrig eligt SCB:s huvudalterativ för migratioe, meda alterativ (1) och (2) avser regioes adel av SCB:s alterativ för Hög respektive Låg ivadrig. Motivet till dea förädrig är att migratioe har e avgörade betydelse för rikets och regioeras befolkigsutvecklig, samtidigt som atagade och bedömigar av migratioes framtida storlek är mycket osäkra. Att späa upp tre alterativa utveckligsbaor för migratioe gör det möjligt för avädare av modellsystemet att aalysera hur de regioala befolkigsframskrivige påverkas av olika atagade på atioell ivå. De tidigare alterative, (1) oll i- och utvadrig respektive (2) tredmässig utvecklig, ka alltså ite lägre väljas som färdiga alterativ. Dessa (och adra) alterativ ka dock avädare skapa själv geom att kopiera ågot av de ya alterative till ett alterativ (3) som ka editeras relativt ekelt. 4/12

5 1 Parametrar för i- och utvadrig i Raps 1.1 Nuvarade metod I database är kommueras i- och utvadrig fördelad på födelselad (3 grupper) och utbildigsgrupp u (12 grupper). I projektgeererige beräkas default, alterativ (0), parametervärdet per u-grupp år t med kommues adel av rikets i- och utvadrig för seaste år med statistik, t=0, multiplicerad med progose för rikets totala ivadrig (TINVAND) respektive totala utvadrig (TUTVAND) år t. Regioes parametervärde fås geom summerig över alla kommuer i regioe. INVANDX Rt UTVANDX Rt u = r R u = r R TINVANDt TUTVANDt INVAND u INVAND u r UTVAND u UTVAND u r 1.2 Kommetarer till uvarade metod (1a) (2a) Regioes samlade ettoflyttig (MIG) är summa av irikes och utrikes ettoflyttig (samt evetuellt tillkommade ettoflyttig vid Aktivitet). I tidigare versioer av Raps har MIG varit fördelad på födelselad och utbildig för att kua ta häsy till hur flyttigar påverkar befolkiges sammasättig i dessa avseede. I uvarade versio av Raps beräkas dock MIG uta fördelig 1, meda regioes i- och utvadrig fortfarade beräkas med dea fördelig på födelselad och utbildig. Det ka diskuteras om det är e försvagig att Raps ite lägre fördelar regioes MIG på födelselad och utbildig. Vi återkommer till de fråga i avsitt 3 eda. Uder alla förhållade är uvarade beräkig av regioes i- och utvadrig bristfällig, eftersom de låser fördelige till vad som gäller för år t=0. I Raps kommer således rikets i- och utvadrig år t att vara fördelad på födelselad och utbildig på samma sätt som år t=0. Hur ka beräkige av regioes i- och utvadrig förbättras? E förutsättig är att regioes i- och utvadrig äve fortsättigsvis beräkas som adelar av rikets totaler. I SCB:s befolkigsprogoser är rikets i- och utvadrig fördelad på ålder, kö och födelselad. De atioella progoses uppgifter om ålder och kö ka dock ite beaktas explicit i Raps. Skälet är att fördelige på ålder och kö för alla flyttare (dvs. både irikes och utrikes flyttare) hateras av parametrara utflyttarrisker och iflyttarfördelig; se avsitt 3. Vidare, i de atioella progose görs iga atagade om hur de framtida ioch utvadrige fördelas på utbildig. Det är ett tillräckligt skäl att ite heller göra ågra atagade på regioal ivå. Däremot är det motiverat att på regioal ivå ta häsy till hur de atioella progose fördelar i- och utvadrig på födelselad. Skälet är att dea fördelig varierar i de atioella progose samtidigt som de historiska statistike visar att de regioala adelara av i- och utvadrige för respektive födelselad också varierar. Det medför att vid e framskrivig kommer regioes adel av total i- och utvadrig att variera, äve i det fall regioes adel av rikets i- och utvadrig per födelselad är oförädrad. 1 Aledige är att i de reviderade flerregioala modelle beräkas de mellaregioala flyttige uta ågo fördelig på födelselad och utbildig. Beräkige sker atige med e modell för riktad flyttig mella lä, eller baserad på exogea flyttfrekveser per ålder och kö. 5/12

6 1.3 Förslag till reviderad metod I database, tabell INUTVAND, återfis kommueras historiska adelar av rikets i- och utvadrig per födelselad (3 grupper). I projektgeererige beräkas default parametervärdet per födelselad år t med kommues adel av rikets i- och utvadrig för seaste år med statistik, t=0, multiplicerad med progose för rikets ivadrig (TINVAND t ) respektive utvadrig (TUTVAND t ) för respektive födelselad år t. Regioes parametervärde fås geom summerig över alla kommuer i regioe. INVANDX Rt = r R TINVANDt UTVANDX Rt = r R TUTVANDt INVAND INVAND r UTVAND UTVAND r (1b) (2b) 2 Hur påverkas i- och utvadrig? Befolkig? Skillade i resultat mella uvarade metod och reviderad metod ka illustreras med e flerregioal befolkigsframskrivig, baserad på atioella förutsättigar hämtade frå SCB:s befolkigsprogos frå april De progoserade ivadrige fördelad på tre födelseläder återges i Figur 1. Figur 1 Progoserad ivadrig per födelselad Källa: SCB Sverige Övr Norde Övr världe Mella progosperiodes startår och slutår atas att adele ivadrare med födelselad Sverige ökar med 4,2 proceteheter, att adele ivadrare födda i övriga Norde ökar med 2,4 proceteheter, och att adele ivadrare födda i övriga världe (således) miskar med 6,6 proceteheter. Vid de regioala fördelige av progose tas med uvarade metod ige häsy till dessa förädrigar i fördelige på födelselad. Kosekvesera ka till exempel belysas med uppgifter för Stockholms lä. 6/12

7 Med uvarade metod kommer Stockholms läs adel av de progoserade ivadrige uppgå till drygt 26 procet varje år Dea adel baseras på beräkig eligt (1a) ova, och statistik för år Med de reviderade metode, beräkig eligt (1b) ova, kommer Stockholms läs adel att variera uder periode, till följd av att progoses fördelig på födelseläder varierar på det sätt som visas i Figur 1. Vi låter här läes adel av ivadrige per födelselad baseras på ett geomsitt för åre Med dessa förutsättigar kommer Stockholms läs adel av de progoserade ivadrige att uppgå till 25,3 procet i geomsitt för hela periode. Periodes summerade ivadrig till Stockholms lä blir färre med de reviderade metode, jämfört med uvarade metod. Med förädrat atal i- och utvadrare påverkas också atal födda och avlida. Skillade i progoserad befolkigstillväxt per lä framgår av Figur 2 eda. Figur 2 Befolkigstillväxt per lä, geomsitt per år vid framskrivig av i- och utvadrig med uvarade metod och reviderad metod. 1.6% 1.4% 1.2% 1.0% 0.8% 0.6% 0.4% 0.2% 0.0% Läskod Nuvarade Reviderad Det bör påpekas att skillade i Figur 2 är ågot missvisade, eftersom uvarade metod aväder statistik för år 2015, meda de reviderade metode aväder geomsitt av statistik för åre Bortsett frå detta går det ite att förutsäga vilka skillader i progoserad befolkigsutvecklig som de reviderade metode ger upphov till. Nuvarade metod baseras på regioeras fixa adelar av total i- och utvadrig. I de atioella progose varierar fördelige på födelseläder av dessa totaler. Därför iebär uvarade metod att regioeras adelar av i- och utvadrig per födelselad kommer att variera på ett sätt som varke ka förutsägas eller motiveras. Det är det avgörade skälet för att revidera metode. 2 Läes adelar av rikets i- och utvadrig per födelselad samvarierar mycket starkt med adele av rikets befolkig, me med viss fluktuatio. Geom att aväda ett geomsitt för ågra år, t ex de tre seaste åre, ka ma udvika att tillfälliga upp- eller edgågar ligger till grud för beräkige. 7/12

8 3 Befolkiges fördelig på födelselad 3.1 Nuvarade beräkig De reviderade metode för att beräka regioeras i- och utvadrig kommer, som framgått av föregåede avsitt, att påverka regioeras befolkigsutvecklig. Däremot kommer befolkiges fördelig på födelselad ite att påverkas. Detta är e svaghet som ite är y. Som ämdes ova har regioes ettoflyttig i tidigare versioer av Raps varit fördelad på födelselad (och utbildig). Det ursprugliga motivet var att kua ta häsy till hur flyttigar påverkar befolkiges sammasättig i dessa avseede. Me, i praktike har dea möjlighet ite utyttjats eftersom rikets progoserade i- och utvadrig har fördelats på födelselad (och utbildig) på samma sätt som år t=0; se avsitt 1.2. I de uvarade versioe av Raps är regioes ettoflyttig ite lägre fördelad på födelselad (och utbildig). Utflyttara och iflyttara fördelas på födelselad (och ålder, kö, utbildig) geom de fixa parametrara utflyttarrisker respektive iflyttarfördelig. 3.2 Förslag till reviderad beräkig i de flerregioala modelle I de flerregioala modelle sker e slutlig justerig av modellberäkad befolkig per kommu, ålder, kö, födelselad och utbildig. Justerige iebär att kommueras befolkig per ålder och kö år t vid summerig till riket stämmer med de atioella progose. För att få överesstämmelse äve med avseede på födelselad ka uvarade justerig förhålladevis ekelt ersättas med e justerig per ålder, kö och födelselad. E såda reviderad beräkig ka iföras direkt. 3.3 Hur ka beräkige revideras i de regioala modelle? Iflyttare till regioe är per defiitio summa av utflyttare frå regioe och regioes ettoflyttig. I tidigare versioer av Raps har som sagt flyttara fördelats på födelselad och utbildig. Dea fördelig har beaktats vid iflyttaras fördelig på ålder och kö med parameter iflyttarfördelig-regio. För att äve i de regioala modelle kua ta häsy till hur befolkige fördelas på födelselad i de atioella progose är det ödvädigt att återgå till e beräkig där regioes ettoflyttig fördelas på födelselad. Det fis däremot ige grud (iget uderlag) för att fördela ettoflyttige på utbildig. Regioes utrikes ettoflyttig är fördelad på födelselad eligt förslaget till reviderad metod i avsitt 1.3. Regioes irikes ettoflyttig är ettot mella irikes iflyttig och utflyttig. Dessa variabler är för ärvarade fördelade på åldersgrupp, kö, födelselad och utbildig. Det ursprugliga skälet till dea fördelig på flera kategorier är att beägehete att flytta över regiogräs varierar i dessa avseede. De skattade ekvatioer som aväds för att represetera dea variatio har ylige uppdaterats. I sambad därmed udersöktes om det fis skäl att förekla ekvatioera för irikes i- och utflyttig så att de på motsvarade sätt som i- och utvadrig fördelas på edast födelselad. Det har dock visat sig att förklarigsgrade vid skattige av dessa ekvatioer blir alltför låg. 8/12

9 4 Modellspecifikatio, databas och projektgeererig 4.1 Reviderigar av modellspecifikatio Specifikatio Utflyttige UMIG 5.03: DINVANDR t = ( 5.04: DINVANDR t = ( INVANDX u u Rt INVANDXu u Rt 1 INVANDX Rt INVANDX Rt 1 ) 1 ) 1 Specifikatio Nettomigratioe MIG 5.03: MIG Rt = IMIG Rt UMIG Rt +INFLEXA Rt + INVANDX Rt UTVANDX Rt där IMIG Rt = UMIG Rt = Aku Aku Aku IMIG Rt Aku UMIG Rt INFLEXA Rt = r l INFLEXA rt 5.04: Regioal modell l MIG Rt =IMIG Rt UMIG Rt + INFLEXA Rt + INVANDX Rt UTVANDX Rt där IMIG Rt = Aku IMIG Rt Aku UMIG Rt = Aku UMIG Rt INFLEXA Rt Flerregioal modell Aku = (IMIG Rt 1 / IMIG Rt 1 )* INFLEXA Rt, INFLEXA Rt = l r l INFLEXA rt MIG Rt = IMIG Rt UMIG Rt +INFLEXA Rt + INVANDX Rt UTVANDX Rt Där INFLEXA Rt = r l INFLEXA rt INVANDX Rt = INVANDX Rt UTVANDX Rt = UTVANDX Rt l IMIG Rt och UMIG Rt eligt specifikatio 7.2.1, 7.2.2, Ige ädrig frå versio /12

10 Specifikatio Utflyttig frå och iflyttig till kommuer i regioe 5.03: UTFL Rt = akur aku UTFL rt 5.04: Regioal modell UTFL Rt = akur UTFL rt Flerregioal modell UTFL Rt = akur aku aku UTFL rt Specifikatio Iflyttig till kommuer i regioe 5.03: Iflyttare till kommuer i regioe: INFL Rt = UTFL Rt + MIG Rt INFL aku Rt = INFL Rt r R( UTFL rt r R UTFL rt ifl aku Rt ) 5.04: Regioal modell INFL Rt = UTFL Rt + MIG Rt INFL aku Rt = INFL Rt r R( Flerregioal modell UTFL rt r R UTFL rt ifl aku Rt ) INFL Rt = UTFL Rt + MIG Rt INFL aku Rt = INFL Rt r R( UTFL rt r R UTFL rt ifl aku Rt ) 10/12

11 Specifikatio 4.3 Flyttigar och befolkigsprogos per kommu Flerregioal modell 5.03: Omfördelar Bef på ålder och kö efter Befak: BEF rt aku (2) = BEF rt aku (1) BEF ak.t ur BEF aku rt (1) Där BEF.t ak hämtas frå atioell befolkigsprogos. 5.04: Omfördelar Bef på ålder, kö och födelselad efter Befak: BEF rt aku (2) = BEF rt aku (1) BEF ak.t ur BEF aku rt (1) Där BEF.t ak hämtas frå atioell befolkigsprogos. Specifikatio Modellberäkad flyttig 5.03: Ivadrig till riket: [Frå tabell TINUTVAND] TIVad t 1, TIVad t : Ivadrig till riket: [Frå tabell TINUTVAND] TIVad t 1 = TIVad t 1, TIVad t 2 = TIVad t 2 11/12

12 4.2 Reviderigar av databas Tabellera INUTVAND, TINUTVAND och Befak ersätts med ya tabeller. Dessa återfis på G o Guacamole RDP, Nya tabeller INUTVAND TINUTVAND Befak.xlsx. Metatabelldefiitioer ädras: Utbildigsgrupp tas bort för INUTVAND, Födelselad läggs till för TINUTVAND. 4.3 Reviderigar av projektgeererig Se avsitt Parameteralterativ vid flerregioal modell Vid körig med flerregioal modell ka avädare välja mella tre alterativ för i- och utvadrig: Default (0) som är SCB:s huvudalterativ, Bas, (1) som är SCB:s alterativ Hög ivadrig, (2) som är SCB:s alterativ Låg ivadrig. Tabelle Befak har samma tre alterativ för befolkige. Vid val av alterativ för i- och utvadrig ska beräkige i 4.3 aväda motsvarade alterativ i Befak. 12/12