PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur

Transkript

1 PORTFOLIO Lisa Heller, Chalmers Arkitektur

2 Kadidatarbete - Highlie Hede, våre 2015 axoometri Highlie Hede är e förkroppsligad dröm om publika fuktioer itegrerade med varadra på ett öppet och dyamiskt sätt. Highlie Hede är också Hedes ya etré frå stades i det ärmaste omedelbara cetrum, i form av kutpukte där Kugsportsavey och Nya Allé möts, samt e försmak och e förlägig av de utsvävade, urbaa park vars artificiella kullar breder ut sig över Hede i morgodages Göteborg. Highlie Hede är ett upphöjt ävetyrsstråk, ett café, ett kostverk och e plats för avskiljdhet frå de brusade trafike, för sol och skugga och vidskydd, för vattelek och träig. För gemeskap och rofylld esamhet. Deltagade och betraktade.

3 Kadidatarbete - Highlie Hede, våre 2015 Masterplae för Hede utvecklades gemesamt av UNIT- På Egelbrektsgata dras e spårvag förbi Hede för studio. Temat är urba park och exploatiosgrade låg. att skapa ytterligare liv på platse och kyta Skåegata Siktlije tvärs över Hede frå Vasagata bevaras och stråket lämas orört. Vid sida om stråket placeras ett kulturhus. E aa viktig lije som idetifierades var diagoale frå det ordvästra till det sydöstra höret. Detta har markerats med e parkmiljö uppbyggd på artificiella kullar, som skapar midre rumsligheter och skyddar mot vide. Här och var i kullara ka olika verksamheter rymmas och Lägs Södra Väge placeras lättare bebyggelse i form av paviljoger där offetlig verksamhet ka äga rum. I det sydvästra höret hamar e edsäkt fotbollspla med läktare rutom. Bredvid dea förläggs ytterligare ett atal bollplaer av olika slag. Äve i ordöstra dele av Hede byggs e fotbollspla. och Eveemagsstråket ärmare Kugsportsavey. Busstatioe flyttas frå Hedes ordvästra hör till det ordöstra. Bussparkerig förläggs till aa plats. Bredvid de ya busstatioe byggs e vertikal park som samspelar med befitlig bebyggelse. Nordväst om Exercishuset tar ett område för vattelek plats; detta ka på viter byggas om till isbaa. itegreras. Vid Ste Sturegata byggs ett atal pukthus med offetlig verksamhet i edre pla och bostäder högre upp. axoometri masterpla Majoritete av projekttide lades på de gemesamma masterplae, me uder projektets sista veckor fick de eskilda studetera möjlighet att gå ärmare i på och utveckla varsi del av helhete. Jag valde då att fokusera på att skapa e y etré till Hede, i form av e highlie.

4 Kadidatarbete - Highlie Hede, våre 2015 sprägskiss Highlie är uppbyggd av e rutätsstruktur beståede av kuber i ett fåtal olika utförade, med e sida på e meter. På highlie ka ma klättra, kliva och sitta på olika sätta. För att uderlätta förflyttigar i höjdled har kuber med e sida på 25 cetimeter placerats ut som trappsteg. Äve räckea är uppbyggda av dessa midre kuber. situatiospla e St r Pa ta a kg u St Charles Felix 1m 1m 0,25 m ga ta Lidbergs plats 1m re Exercishuset sektio mot öster Sö dr a Vä ge Highlie är e struktur beståede av metallstäger och glasbetogblock. Vissa block är helt traspareta, me de flesta är frostade. Frå det upphöjda stråket har vissa volymer subtraherats och ett artificiellt aturstråk har byggts upp. Vattet som sligrar sig över strukture bjuder både i till lek och skapar ett itressat ljusspel ere på marke. ta a tsg ek r elb g E Strukture är på de flesta ställe 5-6 meter hög och fri höjd över vägbaa är 4 meter. sektio över vägbaa miljöbild Charles Felix Lidbergs plats miljöbild över Södra Väge perspektiv Highlies sydöstra del idésektio

5 Stadsladskapet - stadsplaerigskurs i Tuve höste 2014 Reflektio Stadsladskapet - e stadsplaerigskurs i Tuve - var e rolig och lärorik kurs och jag käde framförallt att de gav mer verklighetsförakrig åt mia stadsplaeidéer. Vad är realistiskt att uppå? Vad ka bära sig ekoomiskt? Vidare fick jag ökad isikt i vikte av god lokalkäedom och hur betydelsefullt det är att kua kommuicera sia idéer på ett ekelt och tydligt sätt till dem som är midre isatta ä e själv. Det förstämda mear jag att vi lyckades bra med, vilket resulterade i ett fit projekt med varsamma tillägg till det reda byggda. Det seare gjorde vi klart midre bra vilket resulterade i att måga ite riktigt förstod vårt projekt. Projektuppgift Projektets utgågspukt är att bereda plats för e plaerad iflyttig av persoer med tillhörade service och sociala fuktioer. Översiktlig pla för y bebyggelse Förbättrigsområde Brist på bostäder för uga och ett slutet torg. Ett problem i Tuve är de stagerade befolkigsökige, som delvis beror på att e miskad befolkigstäthet i till exempel småhuse, där det måga gåger kaske bodde e hel familj tidigare och e eda perso idag. Ett område som pekades ut av ivåara i e udersökig gjord av Chalmersstudeter var Tuve torg. Folk var då framförallt kritiska till dess ogästväliga första itryck med lastbryggor och e slute fasad i riktige mot kollektivtrafik och parkerig. Agreppssätt Varsamma tillägg och förstärkig av uvarade karaktär Då vi aser att Tuve på det stora hela är ett attraktivt och välfugerade område reda idag blev huvudfokus i projektet att geomföra förädrigar på ett så häsysfullt som möjligt, och att sarare försöka förstärka ä förädra karaktäre. Detta har tagit sig uttryck i att de ya bebyggelse är utspridd över Tuve. Dessutom i första had på område där vi asett att de medfört mist påverka på itilliggade bebyggelse och ifrastruktur. Flyttkedjor Föryelseförslag för Tuve torg 8 Boede apassat efter livsfas möjliggör bostadskarriär iom Tuve. 8 E viktig förutsättig för de resoemag vi fört krig atalet och type ybyggda bostäder är omflyttigar eligt så kallade flyttkedjor. 8 Geom att erbjuda ålder 55+ ett attraktivt boede ka åtmistoe 450 småhus frigöras för iflyttade, större familjer. I och med detta ka 30 procet färre bostäder byggas med e miskad ivesterig på cirka 1 miljard. Ett grupparbete av Adam Gill, Aders Hall och Lisa Heller

6 Arbetets rum - förädrigsförslag för Lilla Samskolas verksamhet våre 2014 Varför? Lilla Samskola består av åtta hus på Föreigsgata i Göteborg; sex stycke privatvillor frå sekelskiftet och tre yare byggader. Det faktum att lokalera ite urspruglige var täkta att fugera som skola har lett till vidlade trappor och ett virrvarr av smårum. Detta är av måga aledigar e stor tillgåg. Dels lämpar sig lokalera mycket väl för de motessoriispirerade utbildig som bedrivs där idag, dels gör de lilla skala att skola käs som e trygg småskola trots att över 500 elever daglige rör sig i lokalera. Och ite mist; det blir e idetitetsskapare. De så speciella lokalera tillsammas med skolas mågåriga traditioer, egagerade lärare och motessoriispirerade utbildig gör att Lilla Samskola omöjligt ka bli e skola vilke-som-helst-imägde. Dessa uika lokaler medför dock äve e del problem. Samarbetet mella vissa äme försvåras iblad av byggaderas utformig, här och var är takhöjde för låg för att lokalera ska vara lämpliga för lärade och dages tillgäglighetskrav uppfylls ite överallt. Vad? Projektets mål är att skapa e mer välfugerade skola, där lokalera möjliggör ett så ekelt, lustfyllt och mågsidigt lärade som möjligt. Projektet tar fasta på de idéer Samskolas grudare hade, om e skola där udervisige fokuserar på bares idividuella förutsättigar och stort utrymme ges för det praktiska och estetiska. Äve om detta takesätt i viss må lever kvar idag och tar sig uttryck i e motessoriispirerad udervisig har projektet som ambitio att utveckla skolas motessoriarbete ytterligare och äve göra det eklare att itegrera estetiska och praktiska momet i samtliga äme. Hur? Idag har samtliga klasser hemklassrum där större dele av udervisige bedrivs. Utöver hemklassrumme sker udervisig i gymastiksale, musiksale, textil- och träslöjde. I projektets visio för skola har detta format helt ersatts av ågot som fått amet klubbhus. I varje klubbhus fis det ett atal midre, ämesspecifika rum, där estetiska och praktiska momet lätt ska kua itegreras i all udervisig. Ilärige kommer på detta sätt att bli mer i projektform. Alla klasser frå årskurs 1 och uppåt fördelas på fem olika klubbhus. I varje klubbhus fis hemvist, ateljé, sickeri, studio, läradets rum och arbetsladskap. Utaför varje klubbhus fis det pedagogiska uterummet. För vem har sagt att ma ite ka lära sig matte mist lika bra utomhus? Fuktiosblomma för omstrukturerad verksamhet KÖK MATSALAR KONFERENS ATELJE/LABB HEMVIST LÄRARRUM MATSAL STUDIO KONTOR KONTOR KLUBBHUS FÖRRÅD TILL KÖK SLÖJD OMKLÄDNINGSRUM KURATOR OCH SKOLSKÖTERSKA MUSIKSAL RUM FÖR LÄRANDE OCH ARBETSLANDSKAP SNICKERI GYMNASTIKSAL BIBLIOTEK Göteborgs Högre Samskola ATELJE/LABB FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS STUDIO ATELJE/LABB DRAMARUM KLUBBHUS HEMVIST SNICKERI STUDIO RUM FÖR LÄRANDE OCH ARBETSLANDSKAP KLUBBHUS ATELJE/LABB RUM FÖR LÄRANDE OCH SNICKERI ARBETSLANDSKAP KLUBBHUS STUDIO HEMVIST HEMVIST Ett grupparbete av Zhuagzhuag Wag, Max Laskowski och Lisa Heller

7 Arbetets rum - förädrigsförslag för Lilla Samskolas verksamhet våre 2014 Reflektio Illustratiospla Föreigsgata Arbetets rum var e extremt rolig kurs som egetlige ite iebar ågo form av kokret ritade, uta kom att hadla om att strukturera om och lägga fram ett förädrigsförslag för Lilla Samskolas verksamhet på Föreigsgata i Göteborg. Exempelplaer hus ya och gamla 15 HUS NYA 17 HUS NYA 15 HUS NYA 19 Lärare och admiistratio, skolsköterska Slöjd Gymastiksal HUS GAMLA 19 Vi fick fördjupa oss i skapadet av logiska rumssambad och vår kuiga hadledare drillade oss i koste att täka bortaför de av kovetioe giva lösigara. Det var oerhört givade att få samarbeta med e riktig beställare som itresserade sig för det vi åstadkom. Det var också lärorikt att se att ma som arkitekt ofta måste ha e djupare förståelse för det som beställare vill ha ä vad beställare själv har. Att vara arkitekt hadlar om att ge folk det de själva ite vet att de vill ha - me som är de väl får iser att det är de perfekta lösige. Vidare var projektet ett väldigt itressat grupparbete, som ladade i ett lågt mycket mer späade resultat ä vad ågo av oss hade åstadkommit på ege had. Exempelplaer hus ya och gamla 15 Bibliotek HUS 11 HUS GAMLA 17 HUS GAMLA 15 HUS 13 Förskola och förskoleklass Förskola Serverigskök Föreigsgata HUS 12 Koferes Matsalar, kök, förråd, skafferi, kotor till kökspersoal Musiksal Närhet Aledige till att de ämesspecifika rumme återfis i varje klubbhus är att det ska fias e ärhet, som gör de praktiska momete till e aturlig och ekel del i vardage. Lokalutyttjade Utöver att klubbhuse gör läradet roligare och mer varierat leder de till ett mer effektivt lokalutyttjade, då rum sälla kommer att stå tomma. Projektform De små rumme gör det omöjligt för alla elever att studera samma saker samtidigt och därför kommer mycket av läradet att ske i projektform. Ett atal elever får tillsammas geomföra ett projekt som löper över ett atal veckor, uder hadledig av e lärare som hjälper elevera att driva projektet framåt. I slutet av varje projekt ska ett atal förutbestämda mål ha uppåtts. Varierat lärade Take bakom klubbhuse är att de ska erbjuda ett varierat lärade, där så måga sie som möjligt aktiveras. Det ska äve fias möjlighet för varierade sittställigar och att elevera själva i viss må väljer si ege arbetsplats.

8 Stadsbostade - bostadsprojekt i Borås höste 2013 Normalpla Bostadsrättföreige Samvaro Reflektio I Stadsbostade låg mycket fokus på utformige av bra plalösigar för lägeheter i olika storlekar. Det här var också e kurs som tog simultatäkadet till e y ivå; allt skulle stämma ie i lägehetera, me också med fasade och trapphuset. Äve hur husets etrépla mötte stade fick e hel del uppmärksamhet. Perspektivbild Bostadsrättsföreige Samvaro PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT Persolige tyckte jag att Stadsbostade var e hemskt rolig kurs. Jag började verklige uppskatta det pusselläggade som utformige av ett hus är. Det här var äve kurse då vi fick börja lära oss Revit och jag förstod ite e eda sak uder de tre udervisigstillfälle vi hade. Att lyckas åstadkomma det lilla hus vi skulle rita upp för att bli godkäda i Revit var helt omöjligt. Efter e hel del beslutsamhet (och mycket läsade i hadböcker) lyckades jag dock rita upp hela mitt projekt i Revit. Jag har sälla varit så stolt. K/F B DM B K F Vidare så skapade jag för första gåge e perspektivbild i Photoshop och jag började flörta lite smått med Illustrator. Stadsbostade var e kurs där det kädes som att jag utvecklades mycket. Sektio över Bostadsrättsföreige Samvaro och Viska PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

9 Stadsbostade - bostadsprojekt i Borås höste 2013 Koceptuell pla: siktlijer Fasader mot öster, orr och väster A B K F K/F B DM Fasad mot söder Illustratiospla och plalösig för etrépla I byggades bottevåig ryms e tvättstuga med dagsljusisläpp frå föster och geomsikt till etré, ett litet gym - äve det med e tydlig kopplig i mot etrésituatioe - samt e stor gemesamhetslokal med ett väl tilltaget kök och gott om sittplatser. På sommare ka lokale öppas upp och förlägas ut på de skyddade iergårde som ramas i av två lägre byggader i form av miljöhus och cykelförråd. På gårde fis ytterligare sittplatser, e lite lekplats och ett atal grillar som ka utyttjas av de boede då vädret tillåter. De röda tråd som löper geom allt är ambitioe att öppa för möte och umgäge mella husets ivåare.