Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län

Transkript

1 Järvägspla ästläke Göteborgs Stad, ästra Götalads lä Samrådshadlig lägesrapport ovember 2013

2 itel: Samrådshadlig lägesrapport ovember 2013 Äredeummer: R2013/25920 Utgivigsdatum: ovember 2013 Utgivare: rafikverket Kotaktperso: Bo Lidgre, tel ryck: Ieko Distributör: rafikverket, Kruthusgata 17, GÖBORG Foto och illustratioer (sidummer): ABAKO (1), Göra Asser (9), Moica Näslud (8), Rafael Palomo (17), Welcom (24)

3 Iehåll älkomme till samråd om ästläkes byggskede...4 Så här ka ästläke byggas... 7 Arbetet fortsätter...16 Iga stora förädrigar i ästläkes utformig seda lägesrapporte i maj ad sker häräst i projekt ästläke?

4 älkomme till samråd om ästläkes byggskede rafikverket arbetar u vidare med att utforma ästläke, e cirka åtta kilometer låg pedeltågsförbidelse varav sex kilometer i tuel uder cetrala Göteborg. i har u uderlag för att göra e miljökosekvesbeskrivig och för att kua göra de behöver vi också se på hur ästläke ka byggas. När vi seda bestämt oss för hur aläggige ska utformas och visat hur de ka byggas redovisar vi de i e järvägspla. Det är först med e fastställd järvägspla som vi har rätt att förvärva mark för att bygga. åre 2013 redogjorde vi i e lägesrapport för hur vi tror att ästläke kommer att utformas. I dea lägesrapport berättar vi om hur vi täker oss att ästläke ka byggas. Det är självklart e stor utmaig att bygga e järväg tvärs igeom e stad av Göteborgs storlek. För oss är det viktigt att visa hur de ka byggas med så små itråg och störigar som möjligt. viktig faktor är att stora delar av tuel kommer att gå i berg vilket ger midre itråg och störigar uder byggskedet ä är tuel går i jord och ma ska gräva sig er frå markyta. Byggadsarbetea kommer att pågå uder 8-10 år. Det betyder dock ite att vi jobbar på alla platser samtidigt och hela tide. issa arbetsmomet kommer att vara mer störade ä adra. i tror därför att det är viktigt att fia effektiva lösigar så att arbetet går sabbt. På e give plats blir det då ite alltför låga perioder med störigar för boede och verksamma och för de som rör sig i stade. i arbetar u med de delar av miljökosekvesbeskrivige där vi bedömer hur byggadet av äst läke påverkar miljö och hälsa. i redovisar också vilka möjligheter det fis att miska oläge heter uder bygg- och driftskedet geom olika former av skyddsåtgärder. rafikverket har seda att ta ställig till vilka skyddsåtgärder, till exempel bulleravskärmigar, som ska geomföras. Det ka också bli aktuellt med kompesatoriska åtgärder, till exempel att projektet på aa plats ställer ut material frå utgrävigar för att kompesera kulturmiljö för att del av befästigsverke grävs bort. i kommer uder höste 2014 läma miljökosekvesbeskrivige till lässtyrelse för godkäade. Som e del av det pågåede arbetet preseterar vi här det vi idag vet om byggskedet. Syftet är att de som blir berörda får möjlighet att komma med sypukter och ställa frågor. Järvägsplae syftar ite till att bestämma hur ästläke ska byggas. Dess uppgift är att säkerställa att rafikverket har tillgåg till de mark som behövs för att geomföra bygget och för att driva och uderhålla aläggige. De idéer som här redovisas ka därför komma att förädras alltefter att vi skaffar oss bättre och mer detaljerad kuskap. Fram till byggstart och uder bygg skedet kommer vi därför fortlöpade att iformera de som berörs om vad som häder i projektet. i måste också asöka om tillståd för vatteverksamhet hos mark- och miljödomstole. I vår asöka kommer vi att beskriva hur vi kommer att gå tillväga för att udvika att tulara påverkar grudvattet på ett skadligt sätt. I de processe kommer vi att samråda med alla berörda fastighetsägare. I figur 1 visas hur processe för järvägs plae och för tillstådsasöka ser ut. Asöka om vatteverksamhet kommer också att iehålla tillståd för påverka på Gullbergså, Stora Hamkaale, Roseludskaale och Möldalså. Parallellt med vårt arbete med järvägsplae arbetar Göteborgs Stad med att utforma detaljplaer för tulara och de delar av järvägsaläggige som ligger ova mark. Detaljplae ger fastighetsägare möjlighet att bygga meda järvägsplae iebär e skyldighet att geomföra plae. Dessa plaer får ite strida mot varadra. Läma sypukter Seast de 13 december 2013 vill vi ha dia skriftliga sypukter. Du ka skicka dem till: rafikverket Äredemottagige ästläke Box Borläge eller mejla dem till trafikverket@trafikverket.se Age äredeummer R2013/

5 Hisige igstadstuel Säveå Bagaregårde Göta älv Gullbergså Arbetstuel Arbetstuel Järtorget Liégata St. Badhusg. Haga S Kasiot Göta älv Göteborgsopera Packhusplatse Otterhälla Roselud S B Statio Haga Hisige kaale Lilla orget Ku gsgata Götatuel B Ullevimotet Hadelshögskola Arbetstuel ästra Hamg. Stora ham- Iom allgrave Pedagoge Göta älvbro Ladala Statio Cetrale allgrave Brusparke Östra Hamg. Kugsparke asastade B Parkgata asagata B Göteborg Cetral Nya Allé Kugsportsaveye Loresberg Mårte Krakowgata S Hede Södra väge Gullbergsvass Fattighuså Gamla Ullevi Götaplatse Ste Sturegata Kruthusgata B Skåegata S Ullevi Statio Korsväge Servicetuel parallell med spårtuel Korsväge Skase Lejoet Scadiavium Carladerska Gullbergså Gårda Örgryteväge Liseberg Möldalsväge Rusthållareplatse 6 Möldalså Nils ricsotermiale Drottigtorget rädgårdsföreige Posttermiale Olskroksmotet Olskroke Gårdatuel Arbetstuel Redbergsväge Sakt Sigfrids pla Lude Sakt Sigfridsgata Örgryte Servicetuel parallell med spårtuel Arbetstuel Chalmers Johaeberg Kallebäcksmotet Rv 40 B S Bergtuel Betogtuel i jord/lera Ytspår Sahlgreska sjukhuset Bradgasschakt tré/uppgåg Serviceschakt ryckutjämigsschakt etilatiosschakt Almedal Förslag till y bro m

6 Samråd maj jui 2013 I lägesrapporte om ästläke frå maj 2013 visade vi på vilket sätt vi arbetat med att utreda och aalysera hur vi på bästa sätt ka placera järväge och statioera iom korridore. i bjöd i samtliga fastighetsägare iom korridore till sammalagt åtta samrådstillfälle uder maj för iformatio och dialog. Ibjuda gick ut till cirka 350 fastighetsägare varav drygt tio procet kom till våra möte. arje möte hade fokus på ågo av de tre statioera eller ett specifikt område. Frågeställigara hadlade främst om hur byggskedet kommer att påverka berörda fastighetsägare; störigar i form av buller och vib ratioer, miskad tillgäglighet samt uder hur låg tid byggatioe kommer att pågå. Frågor om framtida möjligheter för bergvärme och placerig av arbetstular kom också upp. Samtidigt skickades lägesrapporte ut på bred remiss till statliga verk och mydigheter, kommuer och orgaisatioer för att iformera och få i evetuella sypukter. i efterfrågade särskilt sypukter på våra förslag agåede de tre ya statioera samt områdea vid Skase Lejoet, Liseberg och befästigsverke vid Packhuskaje och Roselud. Göteborgs Stad lyfte fram två strategiskt viktiga framtidsfrågor att ta ställig till och förbereda för. Dessa är huruvida vi reda u ska bygga fyra spår vid statioera Haga och Korsväge samt framtida aslutigar orrut mot Hisige och Bohusbaa samt åt söder mot Särölede och Kugsbacka. Äve lässtyrelse lyfte fram atalet spår vid statioera som särskilt viktiga kapacitetsfrågor att tydliggöra. ästläkes påverka på kulturmiljö vid Skase Lejoet och befästigsverke vill lässtyrelse också se ytterligare belyst i det fortsatta arbetet. Uder e vecka i måadsskiftet maj jui 2013 fas projektet på plats i Nordsta med e utställig baserad på lägesrapporte. Utställige väde sig framför allt till allmähete och projektets medarbetare iformerade och berättade om hur plaerige av ästläke framskrider och hur tidsplae ser ut. De domierade fråga frå allmähete hadlade om Statio Haga som måga ifrågasatte. Statio Haga spelar dock e viktig roll i stades utvecklig både är det gäller lokal trafik och framtida stadsutvecklig iom Skeppsbro, Järvåge och Norra Masthugget. årt itryck är att utställige lyckades med att å ut till måga som tidigare ite satt sig i i vad ästläke är och att flertalet av besökara var positiva till projektet. tt hudratal sypukter och frågor kom äve i skriftligt. I motsats till de som besökte utställige var flertalet av de som valt att skriva egativa till ästläke ret geerellt och preseterade äve i flera fall alterativa förslag. Nästa alla som lämat adress har fått svar på sia frågor. Järvägsplaes process Samrådshadlig illåtlighetsprövig Detaljutformig Fortsatt samråd Graskig Plakarta Beskrivig, MKB med flera uderlag Fastställade Beslut ka överklagas Laga kraft Process för asöka till mark- och miljödomstole Samråd Utforma förslag till åtgärder Asöka lämas till mark- och miljödomstole Domslut illkor Laga kraft Figur 1. Processe för järvägsplae och för tillstådsasöka. 6

7 Så här ka ästläke byggas För att kua bygga ästläke behöver vi ta mark i aspråk utöver det som kommer att behövas för de slutliga aläggige. Därför täker vi u igeom hur ästläke skulle kua byggas för att kua redovisa det i järvägsplae. I ett seare skede fis dock möjlighet att aväda adra lösigar, så läge dessa håller sig iom järvägsplaes ramar och villkore för vatteverksamhete. Aläggige byggs till stor del i berg ästläke går i huvudsak i tuel varav cirka 4 km är bergtuel. Av de tre statioera ligger Haga och Korsväge delvis i berg. uelsektioe, figur 2, är cirka 140 m² för dubbelspårstulara. Statio i berg byggs som två bergtular med möjlighet att passera bergpelare mella dessa geom tvärgåede bergvalv. Figur 3 visar e sektio för Statio Haga där utrymme uder plattforme aväds för att istallera fläktar och aa utrustig. otalt räkar vi med att spräga ut 1,2 miljoer m³ berg varav drygt tio procet kommer frå arbetstular. I driftskedet kommer dessa tular att tjästgöra som så kallade servicetular för isats- och utrymigsvägar och som tillfart för driftfordo. Betogtuel byggs där vi passerar geom de djupa jord- och lerlagre typiska för Göteborg. Grudläggige är helt olika för betog- och bergtuel och e av utmaigara i projektet är att klara övergågara mella de olika sektioera uta att de rör sig i förhållade till varadra. De lägsta bergtuel mella Haga och Korsväge är cirka 1,9 km meda de uder Gullberget vid Skase Lejoet och uder Otterhälla är cirka 0,1 km och 0,5 km. Uder Liseberget är tuel 0,2 km. Mella Liseberg och Almedal är bergtuel cirka 1,0 km, se karta på sida 5. Parallellt med de lägsta bergtuelavsitte (Haga Korsväge och Liseberg Almedal) bygger vi e servicetuel som aväds som tillfart vid Figure illustrerar spår i kurva där ytterräle läggs högre ä ier räle. id e utrymig av ett tåg som staat i tuel tar ma sig via e tvärtuel som leder till servicetuel och vidare ut. ia servicetulara ka ma också ta sig till tekikutrymmea. Figur 2. uelsektio. Bergtuel med servicetuel. Måtte är agiva frå räles överkat (RÖK). Figur 3. uelsektio. Fyrspårsstatio i berg vid Haga. 7

8 uderhållsarbete. Därtill kommer de att avädas för räddigstjästes isatser samt för att utrymma passagerare ifall ett tåg blir ståede i tuel. Servicetuel är körbar med fordo vilket uderlättar för räddigstjäste samt drift- och uderhållspersoal. Bergarbete i har utgått frå att tulara kommer att byggas med kovetioell borra-sprägtekik. alterativ metod är att borra sig igeom berget och skapa e cirkulär tuel. De har bedömts som midre kokurreskraftig eftersom tuel är relativt kort med ett stort tvärsitt. De vist som görs tidsmässigt i framdrift äts upp av att det tar tid att kostruera och bygga maskie samt att få de på plats. tuelborrmaski är cirka 150 meter låg. Berget är också hårt till skillad frå berggrude i till exempel Malmö eller Köpeham där tuel- borrmaskier avädes framgågsrikt för att bygga Citytuel respektive tuelbaa. Kovetioell sprägig iehåller flera arbetsmomet som illustreras i figurera 4-6 itill. id varje tuelfrot ka ma bara arbeta med ett momet i taget och de måste följa samma ordig i e arbetscykel. Arbetet geomförs i skift och sträva är att kua orgaisera arbetscykel så att de blir effektiv me så att ma ädå klarar miljökrav och miskar olägehetera för boede. Framdrifte ka beräkas till 5-15 meter i vecka beroede på bergkvalitet me också på vilka restrik tioer som med häsy till omgivige gäller för de olika momete. Det ka till exempel vara ekoomiskt att välja e lösig för mass trasporter som ite stör boede me som är dyrare om de medger att utlastig ka pågå alla tider på dyget. Sker de på atte är det midre risk att trasportera störs av aa trafik. Figur 4. Fem upp till tjugo meter låga hål borras i ett skärmmöster för att kua pumpa i ett valigtvis cemetbaserat ijekterigsmedel. Det gör att sprickora i berget tätas så att vatte hidras att träga i i tuel. Figur 5. Med hjälp av borraggregat borras flera hål samtidigt eligt ett oggrat bestämt möster. Figur 6. Håle laddas och tädaordige kopplas. Berget sprägs. Håle sprägs ite samtidigt uta med fördröjigar för att miska vibratioera. Spräggaser vetileras bort. Berget lastas ut och körs bort med lastbil till bergkross eller till bergfyll. Figur 7. Sprägige förbereds geom att koppla samma spräghåle så att laddigara detoerar med tidsförskjutigar. 8

9 Hisige Så udviker vi skador Borra-sprägtekik är e säker och beprövad tekik. Ia sprägigar påbörjas görs e grudlig iveterig av alla fastigheter som ka beröras. Utrustig, ömtåliga föremål och adra särskilt käsliga objekt skyddas, förstärks eller flyttas. id varje sprägig registrerar vi svägigara för att säkerställa att vi håller oss iom tillåta ivåer för att udvika skador. i utreder u byggadera lägs tulara. del byggader vet vi att vi måste åtgärda för att de berörs av arbetea med betogtulara. Adra byggader ska utredas ytterligare. Byggmaterialet har också betydelse där armerad betog är midre vibratioskäsligt ä till exempel kalksadste. Borrigsarbete skapar vibratioer i berggrude som i ogysamma fall ka ge stomljud i ärbeläga fastigheter. Stomljud är vibratioer som fortplatar sig i marke och seda strålar ut frå byggadsstomme som ett lågfrekvet ljud. i kartlägger u de fastigheter där det skulle kua iträffa, till exempel vissa byggader orr om Korsväge. issa verksamheter ka också vara käsliga för stomljud och vibratioer. xempel på lokaler där verksamhetera ställer speciella krav är Göteborgsopera, Kurs- och tidigsbiblioteket och Uiverseum. Servicetular byggs först som arbetstular För att ite byggtide ska bli för låg behöver vi jobba på flera avsitt av bergtuel samtidigt. Dessutom vill vi äve av adra aledigar arbeta på flera froter samtidigt. Det går då att skifta utrustig och persoal mella frotera istället för att väta på att det blir deras tur i arbetscykel ige. Därför kommer vi att aväda oss av arbetstular som frå lämplig agreppspukt på marke arbetar sig er till huvudtuel. Frå de pukte skapar vi två tuelfroter som arbetar sig utåt åt vardera hållet. När bygget är klart kommer dessa arbetstular att vara e del av säkerhetskoceptet och också kua yttjas av driftoch uderhållspersoal. För bergtuel mella Haga och Korsväge har vi beräkat att vi behöver två arbetstular. Frå arbetstuel för Statio Haga tar vi upp två froter, e som arbetar sig fram mot statioe och e som spräger ut spårtuel i riktig mot Korsväge. id Korsväge öppar vi på mot svarade sätt upp två froter. Någostas på Järtorget Liégata Haga Göta älv Roselud Götatuel Sahlgreska sjukhuset Hagakyrka Ladala allgrave asastade Göteborg Cetral Nya Allé asagata Kugsportsaveye Loresberg Göta älv Stureplatse Hede Södra väge Chalmers Gullbergsvass Stora hamkaale Göteborgsopera Polhemsplatse Drottigtorget Posthuset Kasiot Apotekshuset Figur 8. Iteriör frå Resideset Fattighuså Packhusplatse Brusparke Gamla Ullevi Lilla orget rädgårdsföreige Resideset Iom allgrave Södra Älvstrade St. Badhusg. Övre Husargata Hisige Otterhälla Ku gsgata Ullevimotet Hadelshögskola ästra Hamg. Göta älvbro Östra Hamg. Statio Haga Nils ricsotermiale Mårte Krakowgata Burgrevegata Ste Sturegata Götaplatse Kruthusgata Figur 9. Iom cirklara återfis de mest ekoomiska lägea för arbetstuels myig. Gator som ka ta emot byggtrafike har markerats. Skåegata igstadstuel Ullevi Scadiavium Statio Korsväge mitte möts frotera som arbetat sig fram frå vardera Haga respektive Korsväge. ftersom det är viktigt att sabbt få ut berget i statioera för att komma igåg med alla betogoch iredigsarbete asluter arbetstulara ära statioera. Arbetet med servicetuel, se figur 2 som redovisar tvärsektioe, ka löpa parallellt. Det gör att det fis fyra froter att arbeta på vilket skapar god ekoomi för arbetea. Frå cirka 30 meters djup, där arbetstuel asluter till spårtuel, ska arbetstuel helst å markyta på så kort sträcka som möjligt, med Korsväge kladagata Sveska mässa Carladerska Johaeberg Skase Lejoet Säveå Gullbergså Gårda Örgryteväge Liseberg Möldalsväge 6 Möldalså Gullbergså Gubberoparke Olskroke Kobbaras v. Gårdatuel Redbergsväg Posttermiale Olskroksmotet Sakt Sigfrids pla 9

10 Järtorget Liégata Haga Kasiot Göta älv Roselud Statio Haga Folke Beradottes gata Övre Husargata Ullevimotet Hadelshögskola Aedal Muraregata Hagakyrka allgrave asastade Figur 10. Fyra platser udersöktes för arbetstuel Haga. Ovale visar det läge på huvudtuel där det är öskvärt att arbetstuel asluter. Sahlgreska sjukhuset Muraregata Brusparke Figur 11. Utredigsområde för alterativa påslag för arbetstuel Haga. Nya Allé asagata Nedre Fogelbergsgata Föreigsgata Packhusplatse Göteborg Cetral Polhemsplatse Drottigtorget Posthuset Apotekshuset Fattighuså Burg Gamla Ullevi Stureplatse häsy till de lutig som last- och driftfordoe klarar av. För de lägsta byggkostade söker vi därför e tuelmyig på e radie av Hede cirka 200 meter frå de pukt där vi vill etablera våra tuelfroter, se figur 9. I flera fall väljer vi ädå att göra arbetstuel lägre och dyrare till Scadiavium exempel för att kua mya vid e större väg. Adra viktiga aspekter är möjlighete att Sakt utyttja reda befitliga arbetstular/service- pla Sveska Sigfrids mässa tular frå adra projekt, till exempel Götatuel. Där det ite är möjligt söker vi e plats Götaplatse Korsväge där berget stupar brat så att vi slipper stora igrepp i omgivade markområde är vi ska bygga Liseberg tuel myige. i har också ett asvar att se till att itråget och störigara blir så små som Carladerska möjligt. Därför vill vi udvika att ligga ära bostäder och vi vill se till att bergtrasportera sabbt kommer ut på större vägar. Av karta på sida 5 framgår var vi föreslår att bygga Chalmersarbetstular. Johaeberg fter att ästläke tagits i drift kommer dessa tular också att fugera som servicetular vilket iebär att de ska vara tillgägliga för räddigstjäste och driftspersoal. Utrymigssceariot bygger på att det fis utrymigsmöjligheter var meter. Uder Otterhälla fis ige parallell servicetuel så där måste arbetstulara ligga tätt. Dessa aväds för såväl service som för utrymig/räddigsisats. vå arbetstular iebär också att ett besvärligt parti uder Kugsgata, där det ser ut som berget kluvits med ett yxhugg, ite behöver leda till att arbetet staar upp. Arbetstuel för Statio Haga är e av de viktigaste för att klara tidsplae me också de där det är svårast att fia e plats som ite ger störigar för boede. Av fyra studerade platser har vi fuit att Muraregata är de placerig av arbets-/servicetuels myig som ger mist olägeheter. äljer vi de platse kommer vi att föreslå skyddsåtgärder för att säkerställa trafiksäkerhet och för att begräsa olägehetera. i har också påbörjat studier av ytterligare ett alterativ med e lägre arbetstuel med myig ära Liéplatse. Förutom kostadera måste vi då också beakta iverka på de totala byggtide. För service-/arbetstuel vid Korsväge utgår vi frå ett läge itill Chalmerstuel. På motsatt sida om Möldalsväge vid Uiverseums parkerig plaeras e arbetstuel för att kua spräga ut spårtuel i Liseberget. För Almedalstuel aläggs e arbetstuel frå Sakt Sigfridsgata. Ste Sturegata Skåegata Ullevi kladagata Gårda Örgryteväge Möldalsväge 6 Möldalså rädgårdsföreige Gårdatuel Lude Örgryte Kallebäcksmotet A 10

11 #* #* #* #* #* #* # * Götatuel 6 #* Figur 12. xempel på beräkigar av byggbuller vid Statio Haga. Riktvärdea överskrids för de röda byggadera. För blå byggader, till exempel Hagakyrka (18) udersöker vi vilka bullerivåer som ska gälla. #* Uder utredig #* Möldalsväge #* #* Geom arbetstulara sker trasporter för bergtuelarbetea. ill arbetsplatsera trasporteras blad aat bräsle, borrstål, cemet och bergbultar. Speciella regler gäller för haterig av sprägmedel. Seare kommer material för iredig. Frå tulara trasporteras främst sprägste. vetuellt väljer vi att alägga e krosstatio i tuel. Då fis alterativet att trasportera materialet på trasportbad till pråmar. Det seare ka vara aktuellt vid Otter hälla. Material för spårläggige tas i via huvudtulara med speciellt utrustade maskier. De största bergmägdera tas ut via arbetstulara för Haga och Korsväge. Plaerige av hur vi ska trasportera bergmassora med så lite störigar som möjligt pågår. ill det kommer återvädade tomtrasporter och trasporter med byggmaterial. id tuelmyigara etableras bodar och tekisk försörjig till arbetsplatse. i gör u beräkigar för att kua hålla oss uder de riktvärde som gäller för buller och luftföroreigar frå byggarbetsplatser. Då arbetstulara också utgör serviceväg behövs vid tuelmyigara uppställigsmöjligheter på cirka 500 m² för räddigs tjäste. I första had utyttjas då befitlig gatumark. Service bilara trafikerar ite tulara daglige eckeförklarig (! Utfart schaktmassor rasportväg byggtrafik/schaktmassor Stor trafikled Götatuel Figur 13. Möjliga trasportvägar som ligger som uderlag för att beräka kosekveser av byggtrafike m vilket sammataget iebär att trafike uder driftskedet kappast blir märkbar. Aläggigar i betog kräver schakter och trafikomläggigar Där ästläke aläggs i jord/lera byggs tuel i betog. Av kostadsskäl vill vi udvika djupa schakter me höjdläget bestäms av måga skäl. Styrade är möjlighete att ta häsy till befitliga kostruktioer som Götatuel, Resideset, Hagakyrka och Gårdatuel. idare behövs ett utrymme ovaför tuel där ma ka lägga korsade ledigar. id Korsväge plaerar Göteborgs Stad e vägtuel som ska avlasta Korsväge. De ska irymmas över statiostuel. id Haga behöver ma korsa uder Roseludskaale och vid Göteborgs Cetral ska det vara möjligt för gåede att passera över spåre i de färdiga statioe me ädå plaskilt frå yttrafike. 11

12 Sammataget behövs därför djupa schakter, som mest upp till 35 meter uder markyta. Schaktväggar och schaktbotte förstärks därför med stödkostruktioer. De största schaktera återfis vid statioera. De till yta största schakte är vid Göteborgs Cetral meda de djupaste schakte är vid Roseludskaale. i plaerar u hur schaktera ka utföras. Det är ite troligt att vi väljer att göra ågra få stora schaktgropar för att bygga tuel. Istället delas arbetet upp i etapper där e del av betogtuel byggs och därefter täcks över. Seda schaktas för ästa sektio som byggs och täcks över. illvägagågssättet säkerställer att det fis mark tillgäglig för att kua leda om trafike och för att ha som materialupplag. Allteftersom tuel blir klar utyttjas äve utrymme uder mark för upplag. tt alterativt tillvägagågssätt är att bygga temporära broar över schakte. Speciellt för gågoch cykeltrafik som är käslig för omvägar ka temporära broar vara e möjlighet. Mark kommer också att behöva tas i aspråk för byggvägar er till schaktbotte och för att få plats att bygga stödkostruktioer och brofudamet. Spårtrafik som passerar schaktera kommer i första had att successivt ledas om, iblad på tempo rära broar och ledas tillbaka allteftersom deletapper blir klara. Statio Cetrale När vi bestämmer i vilke ordig vi ska bygga Statio Cetrale är det viktigt att vi samordar det med byggadet av Hisigsbro. i plaerar för att kua grudlägga delar av statioe ia Göteborgs Stad börjar bygga Hisigsbro. Dele västerut fram till Östra Hamgata ka ite påbörjas förrä de uvarade Göta älvbro rivits. För att kua bygga de mittre statiosdele måste de orra dele av Nils ricsotermiale utrymmas och berörda bussuppställigar flyttas temporärt till aa plats. När tuelsektioera byggts och fyllts upp till markpla flyttas bussara tillbaka. För att bygga statioe, som totalt sträcker sig över cirka 900 meter, plaerar vi för att kua ha 2-3 schaktgropar öppa åt gåge. Schaktgroparas storlek beräkas vara meter och uppdelas i tvärled i sektioer. De totala schaktbredde för statioe atas bli cirka meter. fterhad som delar av statioe ka färdigställas återskapas uvarade markivåer och yta ka avädas till att blad aat leda om trafike, se exempel frå Götatuel i figur 14. i räkar med att upprätthålla trafike i området geom att flytta vägar och ifarter till de delar som ite består av schakter. I ågot tidsskede ka det äve bli aktuellt med temporär bro över schakte för att upprätthålla trafike. Söder om de blivade statioe kommer schaktera ära befitliga byggader. i arbetar u på lösigar som gör det möjligt att å lastgata till Nordsta och att komma orrut frå parkerigshuset uder hela byggtide. Äve uder mark fis potetiella koflikter med befitliga källarpla. i studerar äve där olika lösigar som ka vara temporära, alterativt utformas som permaeta lösigar. Statio Haga och Roseludskaale emporära spår- och bilbroar föreslås över schakte i Alléstråket. Roseludskaale och Stora Hamkaale kommer ite att vara stägda samtidigt. Det ka iebära att vi ser över möjlighete att bygga så att båttrafik äve ka medges uder byggtide. Gåede och cyklister leds på separata broar. Schakte geomförs etappvis. 12 Figur 14. rafike leds över på färdigbyggd tueldel. xempel frå Götatuel.

13 Statio Korsväge Statio Korsväge byggs i flera schaktetapper som möjliggör att buss- och spårvägstrafik ka flyttas temporärt för att seda flyttas tillbaka i sitt permaeta läge. Gåg- och cykeltrafik kommer att kua passera området uder hela byggtide, och bilar ka agöra agräsade fastigheter. Arbetet plaeras samordat med Göteborgs Stad för att det ska vara möjligt att också bygga e vägtuel. Förberedade arbete Ia schaktarbetea startas sker omfattade arbete med att flytta ledigar så att de dras utaför schaktområdet. Det fordras också arkeologiska utgrävigar ia byggarbetea startar. För att kua plaera dessa gör vi u förudersökigar. Grudvattepåverka i kartlägger u riskera med att schaktera ka påverka grudvatteflöde. De tillfälliga kostruk tioera ka fugera som e uderjordisk damm som gör att grudvatteyta stiger på upp strömssida och att grudvatteströmmara söker sig adra vägar. Det ka också bli för stora vatteläckage i i schaktgrope som hålls torr med hjälp av pumpar vilket ka ge e säkig av grudvatteivåera. För byggskedet upprättar vi därför ett kotrollprogram så att vi geom att mäta grudvattet hela tide har kotroll på vad som sker och i tid ka vidta åtgärder. Utformig av villkor och omfattig av kotrollprogrammet beslutas av mark- och miljödomstole. Störigar Störade verksamhet kommer att begräsas i elighet med Naturvårdsverkets gällade riktvärde för byggbuller och komfortstörade vibratioer. Det iebär att det attetid ite ska utföras störade arbete. ilka metoder som väljs har också betydelse. Där till exempel spot eller pålar slås er, ka det krävas särskilda bullerutredigar och restriktioer. Aläggigar ova jord För att ästläke ska kua fugera krävs förutom spåre också e rad tekiska försörjigssystem. Dessa kräver utrymme dels ova jord och dels uder jord. Ambitioe är att så mycket som möjligt ska irymmas uder jord. Därför återfis elektrisk utrustig, pumpstatioer och vetilatiosaläggigar i speciella tekikutrymme uder jord. Aläggigar ova mark behövs ädå, blad aat för att ta i och leda ut luft. För tulara behöver vi ett vetilatiossystem som cirka varaa kilometer byter luft så att tuelluft vädras ut och friskluft tas i. Det åstadkommer vi geom att ta upp ett schakt till markyta frå e Aläggigar ova jord Allmävetilatio Ska skapa god luftmiljö på statioera och vetilera tuel och tekikutrymme. id statioera krävs uteluftsitag för att tillföra friskluft. Dessa ska placeras där lufte är re, skyddas mot ederbörd och ka itegreras med e byggad. Samma schakt fugerar äve för fråluft frå statioera. Mella statioera krävs också schakt för fråluft. För att miimera påverka i ärområdet behöver frålufte släppas ut sju meter ovaför markyta. Bradgasvetilatio Ska evakuera bradgaser frå statioe i hädelse av brad och utrymig. vå till fyra schakt krävs per statio. Schakte ska vara mist e meter ova mark och placeras mist åtta meter frå fasad. ryckutjämigsschakt Ska begräsa tryckädrigara i aläggige och därmed miska lufthastighete i rulltrappsschakte. Det krävs två till tre schakt per statio och de utformas på samma sätt som bradgasvetilatioe. Serviceschakt Behövs för utrymig och tekisk service av tuel. id statioera itegreras serviceschakte med upp gågara. id serviceschakt krävs e byggad ova mark samt möjlighet till parkerig. Utaför sta tioera aväds arbetstulara som ser vice schakt i driftskedet. I övrigt aväds be fit liga bergaläggigar, vilket iebär att e dast fyra ya serviceschakt behövs. 13

14 Lilla Bomme Götalede Mårte Krakowgata Götaälvbro Götaälvbro Mårte Krakowgata Stadstjäaregata Mårte Krakowgata B Bergslagsgata Kruthusgata Gullbergsvassgata Kaaltorgsgata B Spamålsgata Nordstadstorget Nils ricsosgata Nils ricsosgata Figur 15. Aläggigar ova jord vid Statio Cetrale. Bilde visar omfattige av aläggigara ova jord som ska itegreras i de ya stadsbebyggelse över statioe. B Bradgasschakt tré/uppgåg ryckutjämigsschakt etilatiosschakt Burggrevegata Odisgata uderjordisk fråluftsstatio vars fläktar släpper ut lufte på rätt höjd. såda vetilatiosbyggad, cirka sju meter hög och 40 m² stor plaeras i området krig Fjäderborge för tuel mella Haga och Korsväge. id statioera plaeras vetilatiosbyggadera att i första had itegreras med omgivade byggader. Så görs också med vetilatiosbyggade på Otterhälla. Äve tekikutrymme uder mark behöver vetilatio så att det går att arbeta där me också för att kyla utrustige. Dessa vetilatiosschakt är dock små och ka kaaliseras till lämpliga pukter i markyta till exempel via ärbeläga service schakt. Uppstår det brad i tuel eller på ågo av statioera tas all fläktkapacitet i aspråk för att leda bort bradgaser. Dessa släpps ut i markivå geom ett bradgasschakt som ite kräver ågo särskild byggad aat ä ett fudamet. Schaktet täcks av ett cirka 20 m² stort galler. När ett tåg passerar geom tuel uppstår ett övertryck framför tåget. För att förhidra att tryckvåge ger upphov till luftdrag i ågo av statioera alägger ma ett tryckutjämigsschakt vid vardera ifarte mot statioe. tt sådat plaeras till exempel i Fogelbergsparke. Det har samma gestaltigsförutsättigar som bradgasschakte. uelsystemet byggs med möjlighet till utrymig och räddigsisatser var meter. Mella Haga och Korsväge och äve öster om Liseberg till Almedal ka det ske till de parallella servicetuel. På övriga platser utrymmer ma geom serviceschakt till yta. På yta vid dessa platser uppförs därför e byggad på cirka 80 m². Utaför byggade behövs cirka 500 m² på allmä plats, till exempel gata, för att få plats med fordo och utrustig som behövs för räddigsisatse. Serviceschakte aväds uder drifttide av servicepersoal. Aläggigara ova jord måste apassas och iförlivas i de befitliga och kommade bebyggelse. Detta styrs av Göteborgs Stad geom detaljplaeprocesse. I figur 15 visas förslag på hur aläggigara ova jord placeras vid Statio Cetrale. Göteborgs Stad kommer att utveckla plaera för statiosområdet tillsammas med fastighetsägara och det ka iebära att platsera ka komma att justeras. Aläggigara blir därmed e itegrerad del i de ya stads strukture. I parkmiljöera vid Haga och Korsväge blir förutsättigara aorluda. Figurera 16 och 17 visar de täkta placerigara av schaktera. Bradgasschakte behöver ite vara höga eftersom de edast aväds vid exceptioella situatioer. 14

15 Arsealsgata erks gata Ra o ga Ma v Läro si Nya Allé Sprägkullsgata rkogata Haga K y ata! ( Husa rg Bradgasschakt tré/uppgåg ryckutjämigsschakt etilatiosschakt 0 50 as B sgata agata lberg ata D ah ata ta Skolg riaga as g rik gata ikto B Bellm e tavs Gu s gata Stor Haga Östergata asagata plats Karl Parkgata B Haga ygata ta a sa é Södra Allégata Roseludsbro Norra Allégata Nya All ga o e ± er gs riabr plats gata r es b ikto rviks lg Sah al le ta Puste dsgata W s ga Roselu ul 100 m Figur 16. Aläggigar ova jord vid Statio Haga. Sö Jo ha eb erg g Få Sö dr av äg e Ko rs v äg s teväg ga Örgry ta Örgryte ta Re s tr öm sg fw ijks ga ±! (! ( e a ta Ly ck a h Ma s vä g väge e Olo a ta ge sa at tse! (B e eg ga s pla vä g ytt so ås a ta M äs så el Sk ck Di g Hö sg dr a eime Carladersplatse e etilatiosschakt g vä dra Sö ge vä ryckutjämigsschakt dra por Sö tré/uppgåg s rap kladagata ata Bradgasschakt Ludgresg g rs vä B Ludgre m Figur 17. Aläggigar ova jord vid Statio Korsväge. 15

16 etilatiosbyggadera görs höga för att ma ska få e utspädigseffekt och de är därför svårare att dölja i parkmiljö. I järvägsplae igår ett gestaltigsprogram som redovisar hur ya byggader ka förhålla sig till omgivige. ill aläggigara ova jord igår också tuelmyigar, till exempel de platser där servicetular år yta. Placerige redovisas i avsittet om arbetstular. Arbetea med aläggigara ova jord har e begräsad byggtid. Uder byggtide ska det vara möjligt att ta sig till och frå byggplatse med byggfordo. Där aläggigara ova jord ligger ovaför e bergtuel måste ett vertikalt bergschakt tas upp. De ka borras eller sågas upp med hjälp av specialutrustig, alterativt sprägas ut. Aläggigar ova betogtulara blir e del av betogarbetea för tuel. Arbetet fortsätter Projekterige har u kommit så lågt att vi ka se var vi har hittat lösigar vi tror på, me äve var vi har svårigheter och risker. del av dessa kommer vi att behöva klara ut i järvägsplae så att vi är säkra på att vi har tillgåg till de mark som vi kommer att behöva för att geomföra projektet. Nordsta i arbetar för att fia lösigar som säkerställer att det är möjligt att parkera, lasta och lossa uder hela byggtide. Kvarberget i apassar lije med häsy till var restera av stades tidigare försvarsaläggigar, de så kallade befästigsverke, fis uder jorde. Det ka iebära att vi berör grudläggige till två fastigheter och vi udersöker därför de bästa metodera för att förstärka dessa. Resideset Uder Resideset byggs tuel i berg. Bergpåslaget, det vill säga gräse mella betog- och bergtuel, hamar prelimiärt uder Södra Hamgata, orr om Residesets fasad. id byggatio av tuel uder Resideset aväds försiktiga byggmetoder. Figur 18. Avväxlig. xempel frå Götatuels byggskede. Kugsgata Där tuel passerar Kugsgata uder Otterhälla fis e zo med sämre bergkvalitet. Det fis etablerade förstärkigsmetoder för att ta sig igeom svaghetszoe. i utreder hur vi haterar detta på bästa sätt och har tagit höjd för de extra arbetea i tidplae. Skattehuset Roselud Det så kallade Skattehuset i Roselud är grudlagt på pålar och för ett sådat hus behöver ma först göra e avväxlig så att huset vilar på e provisorisk grudläggig, till exempel e fackverksbalk grudlagd på ett fåtal stöd. När tuel är byggd vilar seda huset på tueltaket och stödkostruktioera ka tas bort. Hagakyrka Kostruktioera för Statio Hagas orra uppgåg ligger på 20 meters avståd frå Hagakyrka och cirka åtta meter uder mark. i udersöker metoder som ska göra det möjligt att udvika itråg i Haga kyrkopla. Statio Haga södra uppgåge Det fis två olika alterativ för e sydlig uppgåg för Statio Haga. I ea alterativet myar uppgåge i asagata vid Kurs- och tidigsbiblioteket. I det adra alterativet byggs e uppgåg iom Hadelshögskolas kvartersmark i höret asagata/haga Kyrkogata. 16

17 Figur 19. Johaebergs laderi. Johaebergs laderi id byggade iom Johaebergs laderi ligger schaktgräse för betogtuel ära Laderiet. i behöver därför förbereda arbetet med att förstärka berget. Kosekvesera för Laderiet och vilka lösigar som blir aktuella beror på ifall Göte borgs Stad geomför si plaerade vägtuel. Korsväge Kutpukte Korsväge är besvärlig reda idag och vi har att tillsammas med Göteborgs Stad bestämma hur vi lägger om trafike i olika byggskede, evetuellt kombierad med omledig av e del vägtrafik. avgörade fråga är då ifall Göteborgs Stad avser att bygga si plaerade vägtuel. Liseberg Lisebergshalle och huvudrestaurage på Liseberg rivs eligt det förslag som vi tagit fram tillsammas med fastighetsägare och Liseberg, me avses kua byggas upp på ytt eller ersättas med ya byggader efter ästläkes utbyggad. Delar av Rodo, framför allt de icke-publika delara, kommer också att påverkas av ästläkes utbyggad. Rodo som fuktio kommer dock att bibehållas uder byggtide. 6 Arbetet styrs här av möjlighetera att stäga av körfält vid käsliga momet. Där vi går över frå betogtuel till bergtuel är bergvalvet över tuel tut och ka behöva förstärkas. i passerar också uder Gårdatuel. Det gör att arbetea går lågsamt i börja. På- och avfarte och del av parkerige försvier uder del av byggtide. Föroreade massor del av ästläke passerar geom gammal idustrimark med fylladsmassor som är delvis föroreade. i förbereder oss geom att ta prover som fastställer föroreigsgrade. i har påbörjat ett arbete att tillsammas med lässtyrelse och miljöförvaltige ta fram strategier för hur vi haterar massor med olika halter av föroreigar. 17

18 C M Y CM MY CY CMY K Olskroke Idag.pdf 1 11/11/2013 9:12:22 PM Iga stora förädrigar i ästläkes utformig seda lägesrapporte i maj 2013 dast smärre förädrigar har gjorts av projektet jämfört med det som preseterades i lägesrapporte i maj 2013 och på utställige i Nordsta. Dels har vi tagit itryck frå samrådet, dels har vi fått ya och mer detaljerade beskrivigar av platsspecifika förhållade. idare har vi tagit e del beslut där vi i våras hade flera alterativ. uropaväg, 6 Godstågsviadukte IDAG FÖRSLAG uropaväg, 6 ästläke Godstågsviadukte Mot Gullbergsvass Depå Olskroke Depå Olskroke Smärre justerigar har gjorts av spårlije i och med att vi fått bättre kuskap om bergkvalitet. justerig av lije uder Otterhälla gjordes därför. Statiosläget Korsväge har optimerats i höjdläge för att medge e korsade trafiktuel för vägtrafik. Marieholm uropaväg, 20 Marieholm Göta Älv Göta Älv Säveå Säveå Åäsväge Marieholmsbro Marieholmsbro SB Ner riagelspåret Skära Skära Gods SB Upp ästläke Hammare Gustavsplatse riagelspåret Hammare Slakthusgata Gamlestadsväge Norgeäerbaa Slakthusgata Gamlestadsväge Gamlestadstorg uropaväg, 20 Norgeäerbaa Gamlestadstorg uropaväg, 20 Säveäs. Stambaa Säveäs. Stambaa Det blir bara e uppgåg söderut för Statio Haga. I de orra dele byggs uppgågara lägs Allé och vid Pustervikskaje. Olskroke Iom Olskrokes bagård fis e av ladets mest komplicerade järvägskutpukter. Här möts ästra Stambaa, Norge/äerbaa och Bohusbaa för gemesam aslutig i mot Göte borg. I samma spårsystem fis Hambaa, Godstågviadukte mot ästkustbaa, spår mot Gullbergsvass, där blad aat Kombitermiale och Posttermiale fis, samt spår mot Säveäs ragerbagård. Det är i detta spårsystem som också ästläke ska asluta. Uder seare år har e rad åtgärder vidtagits för att skapa tillräcklig kapacitet iom och i aslutig till Olskrokes bagård. Adra är på väg att starta upp, såsom Marieholmsbro. Nu har plaer och förvätigar på äu mer växade godsoch persotrafik lett till ett förslag att bygga ett plaskilt spårsystem i Olskroke. Det är mot detta projekt som ästläke ska aslutas och avädas för att utveckla trafike på de olika baora. Projektet fis med i förslaget till y åtgärdspla som regerige vätas besluta om våre I dåvarade Baverkets beslut frå december 2007 asluter ästläke i pla till Olskrokes bagård strax öster om e y bro över 6. Om regerige ästa år beslutar om dea omfattade om och ybyggad av spårsystemet i Olskroke så kommer aslutige till ästläke att se aor luda ut. Norr om depå Olskroke byggs ya spår mot Bohusbaa och Norge/äerbaa samt ya broar mot ästra stambaa för att udvika koflikt med Norge/äerbaa. id Gustavsplatse asluter ästläke mot ästra uropaväg, 20 Åäsväge Åäsfältet Gustavsplatse Åäsfältet Figur 20. Schematisk spårbild över Olskroke. 18

19 Stambaa mella de båda huvudspåre. Spårjusterigar fortsätter ugefär fram till det gamla lokstallet i Säveäs, dieselverkstade. ill större dele sker utbyggade i Olskroke iom rafikverkets fastigheter, evetuell fysisk påverka på övriga fastigheter iom de ut pekade korridore är uder utredig. Just u pågår projekterig av placerige av spår och broar i området. Området är idag reda ett gigatiskt trafikområde och kosekvesera av utbyggade ligger främst i stadsbildsfråga. Nya broar ka hidra dages utblickar över älvladskapet me också tillföra ya arkitektoiska tillskott i stadsbilde. Äve bullersituatioe ka ädras. rafikverket studerar u de egativa påverka som detta ka medföra för att kua ge förslag till åtgärder. Figur 21. Flygfoto över järvägsområdet i Olskroke. 19

20 Figur 22. Motage med förslag till y bro över 6/20. Almedal ästläkes tuel kommer att mya strax söder om befitlig myig för Gårdatuel. I Almedal ska ästläke aslutas till befitliga järvägar, söderut mot Kugsbacka (ästkustbaa) och österut mot Borås (Kust-till-kustbaa). Mot ästkustbaa plaeras äve de ya dubbelspåriga järväge mot Borås (Götaladsbaa) att asluta. I e förstudie frå 2010 för sträcka Almedal-Möllycke redovisas två huvudalterativ. I det ea viker de ya baa av direkt i Almedal och i det adra dras de parallellt med ästkustbaa till Möldal för att seda vika av mot Möllycke. ästläkes aslutig förbereds så att båda alterative ska vara möjliga, samtidigt som vissa justerigar måste göras på befitliga baor för att få bäst kapacitet mot ästläke. Det iebär blad aat att Kusttill-kust-baas bro över 6 föreslås flyttas cirka 400 meter söderut. Bro skulle seda äve kua avädas för ett av spåre om de ya baa be- slutas att gå frå Almedal direkt mot Möllycke. id projekterige efterstävas också självklart att miimera markitråge i fastighetera lägs ästkustbaas västra sida. Plaerige och prövige av järvägsplae för ästläke måste avse hela det projekt som ska byggas. När det gäller aslutige i Almedal ka dea komma att redovisas i e ege järvägspla som bedöms bli mer praktisk haterbar mot bakgrud av blad aat osäkerhete med de ya järväge mot Borås. Alterativt ka det vara tillräckligt att det av ästläkes järvägspla framgår hur tuel ka aslutas till befitlig eller blivade järväg utaför plae, vilket seare kommer att detaljstuderas i kommade projekt Göteborg Borås. Kosekvesera för stadsbilde bedöms bli positiva. y bro med e geomarbetad utformig iebär e förbättrig mot dages situatio. Gröområdet som påverkas ligger iom e verksamhetsfastighet. 20

21 Förslag till y bro Figur 23. ästläkes aslutig i Almedal. 21

22 ad sker häräst i projekt ästläke? rafikverket arbetar med järvägsplae eligt e väl etablerad process. Samråd sker kotiuerligt och det kommer att fias flera möjligheter att läma sypukter. ad häder med mia sypukter? Det är ite bara allmähete som lämar sypukter på ästläke uta vi skickar också dea lägesrapport till statliga mydigheter och kommuer och till olika orgaisatioer. i kommer att ge särskild iformatio till berörda fastighetsägare om det som ka ske med deras fastigheter. De sypukter och ya fakta som vi får ta del av tar vi med oss i utformige av ästläke och plaerige av byggskedet. Hittar vi bra lösigar ädrar vi utformige. Och se då? De fortsatta plaläggige leder fram till e järvägspla som på ritigar och i text redovisar var järväge ska gå, var järvägstulara ska ligga och placerige av till exempel vetilatiosschakt och uppgågar. På ritigara visas också vilka ytor som behövs uder tide som aläggige byggs och det beskrivs hur bygget påverkar stade. Järvägsplae redovisar de skyddsåtgärder som ska geomföras för att till exempel miska bullerstörigar. Järvägsplae iehåller e miljökosekvesbeskrivig, MKB. De beskriver miljö i området idag och hur projektet ka påverka mäiskor och miljö. I MKB: ges också förslag till försiktighets- och skyddsåtgärder för att miska kosekvesera. Lässtyrelse ska godkäa MKB: ia järvägsplae ställs ut för graskig. När MKB: är godkäd av lässtyrelse och järvägsplae är sammaställd ställs de ut för graskig. i plaerar att geomföra ytterligare ett samrådtillfälle uder höste 2014 ia graskige, där vi preseterar det kommade plaförslaget till järvägspla. Graskige av järvägsplae plaeras till december i kommer att aosera om är och var förslaget fis tillgägligt och publicera det på rafikverkets webbplats. Du får då möjlighet att yttra dig ia rafikverket beslutar om fastställelse. Om du är fastighetsägare får du ett brev om var plae fis tillgäglig och hur du ska göra om du vill läma sypukter. Iför fastställelse av plae ska lässtyrelse graska och tillstyrka projektet. När detta är klart och det fis fiasierig för byggadet, skickas plae för fastställelseprövig. Fastställelseprövig görs av rafikverkets cetrala fuktio Juridik och plaprövig. Plae fastställs om fördelara för allmähete överväger de olägeheter projektet orsakar eskilda itresse. Beslutet ka överklagas till regerige. Milstolpar för ästläke Idéstudie för hur Göteborgs Cetral skulle kua utvecklas på kort och låg sikt. Förstudie om ästläke klar. Fem utbyggadsalterativ och ett förstärkigsalterativ studerades. ästläke med i regeriges framtidspla för järvägsprojekt Me ige fiasierig klar. Baserat på förstudie utreds tre sträckigar och ett förstärkigsalterativ (ya spår lägs de befitliga säckbagårde). Haga Korsväge, Haga Chalmers och Korsväge är huvudspåre för ästläke. Alterative bygger på 19 uderlagsrapporter för att spegla alla perspektiv. Beslut om att ästläke ska drivas vidare och att alterativet Haga Korsväge via Älvstrade bäst uppfyller projektmåle. ästläke fis med i regeriges atioella pla för trasportsystemet samt i ästsveska paketet. 22

23 Beslutar rafikverket själv om allt? rafikverket är huvudma för ästläke. Det iebär att rafikverket är asvarig för plaläggig och byggade. Me rafikverket driver ite projektet esamt och e rad tillståd och beslut krävs äve av adra mydigheter. illståd krävs för vatteverksamhet När ästläke byggs påverkas grudvatteivåer och på ågra sträckor byggs ästläke uder vattedrag. Sådaa arbete ska prövas eligt miljö balke i domstol. rafikverket kommer uder 2014 att samråda med fastighetsägare som ka bli berörda av grudvattepåverka. i föreslår villkor för hur dessa arbete ska utföras i e asöka till mark- och miljödom stole. Domstole fastställer vilka villkor som ska gälla efter förhadligar med sakägara. i plaerar att läma i asöka till domstole uder Om du berörs av dessa arbete kommer du att kua läma dia sypukter uder samrådet 2014 och om de kvarstår äve seare direkt till domstole. Göteborgs Stad asvarar för detaljplaer Göteborgs Stad arbetar, parallellt med att vi utformar aläggige, med hur ästläke ska regleras eligt pla- och bygglage. I september 2013 samrådde stade om e pla som medger ästläkes sträckig med tular uder stade. I plae redovisas också uppgågars läge och till exempel de vetilatiosbyggader som sys ova mark. För övrig markavädig vid statioera plaeras ya detaljplaer. Stade kommer att samråda om dessa uder adra kvartalet av Detaljplaera ska vara klara våre Samordat arbete krig statioera i arbetar samordat med ästtrafik och Göteborgs Stad om statioera. ästtrafik tar fram program för statioera för att precisera sia öskemål beträffade ytor, uppgågsläge, utformig, fuktio och gestaltig av resecetrum Projekterig av ästläke påbörjas. Arbetet med tillåtlighetsprövig, järvägspla och systemhadlig prioriteras. Samrådshadlig framme. Samråd krig förslage. Regerige vätas besluta om tillåtlighet. Regerige får uderlag för tillåtlighetsasöka. Miljökosekvesbeskrivig till lässtyrelse. Graskig av järvägspla. Asöka om fastställelse av järvägspla och asöka till mark- och miljödomstole. Förberedade arbete. Lagakraftvue järvägspla och lagakraftvue dom gällade vatteverksamhet. Byggstart. 23

24 Korta fakta om ästläke ad: pedeltågstuel uder cetrala Göteborg. vå helt ya statioer i stade och y statio vid Göteborgs Cetral. arför: Uderlättar resadet i Göteborg och ästsverige. Ger ökad kapacitet för pedeltågstrafike och ökad tillgäglighet till stade. Miskar sårbarhete i järvägssystemet. Nuläge: Projekterig pågår. Byggstart: rafikstart: Kostad: Beräkas till 20 miljarder kroor i 2009 års prisivå. Med reservatio för förädrigar. Läma sypukter Seast de 13 december 2013 vill vi ha dia skriftliga sypukter. Du ka skicka dem till: rafikverket Äredemottagige ästläke Box Borläge eller mejla dem till trafikverket@trafikverket.se Age äredeummer R2013/ km ästläke är e del av ästsveska Paketet. ästläke igår i det så kallade ästsveska paketet som är satsigar som görs på vägar och järvägar för tåg, bussar, spårvagar, cyklar och bilar. Satsigara ska bidra till att ästsverige utvecklas på ett bra och hållbart sätt. Det blir lättare att ta sig fram, vi får bättre och attraktivare kollektivtrafik, tillförlitligare trasporter för ärigslivet, bättre miljö och utökade pedligsmöjligheter för alla som vill bo, arbeta eller studera på olika platser i ästsverige. Bakom ästsveska paketet står Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, Regio Hallad, ästra Götaladsregioe och rafikverket i ära sam arbete med ästtrafik och rasportstyrelse. rafikverket, Kruthusgata 17, GÖBORG. elefo: , exttelefo: