Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan

Transkript

1 Plaerigsförutsättigar Kommuomfattade översiktspla Stradskydd och LIS-område Kari Adersso, Asvarig tjästema Uppdaterad

2 Läsavisig till detta häfte De slutliga översiktsplae kommer iehålla e låg rad kapitel som du ser eda. Fetmarkerade kapitel i lista är de som översiktsplae kommer fokusera på att utveckla djupast. Det är dessa som delas ut som häfte vid Kommufullmäktige Materialet är plaerigsuderlag som ska fortsätta utvecklas. Kotakta asvarig tjästema vid felaktigheter eller sypukter. Samtliga kapitel eda ska vara med i det slutliga förslaget till y översiktsplae. Materialet ska vara klara och delas ut vid Kommufullmäktige Strategi Här står kärfullt formulerade, kortfattade meigar med de lågsiktiga strategier för att utveckla i stradära läge i kommue. Dessa pukter arbetas fram uder septemberovember måad uder möte mella politiker, tjästemä samt geom medborgardialoge. xxx xxx xxx Byggade, boede Utbildig; baromsorg, förskola, skola, vuxeutbildig Vård, omsorg, idivid- och familjeomsorg Vatte, dricksvatte Avlopp Avfall Ifrastruktur, kommuikatioer, trasporter, IT Närigsliv; arbetsområde, hadel, kommersiell service Stradskydd (ikl LIS-område) Rekreatio och friluftsliv Turism (Besöksärig) Jordbruk, odligsmark, ägs- och hagmarker Skogsmarker Reärig Höga aturvärde Våtmark Sjöar, vattedrag, vattebruk Höga kulturvärde Eergi Vidbruk Värdefulla äme och mieraler, grus, berg, matjord Riksitresse (ikl kartor och beskrivigar) Sollefteå stad Tätorte Lågsele Tätorte Ramsele Tätorte Jusele Tätorte Näsåker Ladsbygde (ikl större och midre byar) Krisberedskap Klimatapassig Miljö- och riskfaktorer (ikl översvämig samt ras och skred) Horisotella faktorer; hållbarhet, barperspektiv, jämställdhet och mågfald. Miljöbedömig

3 Iledig Defeitio av ämesområdet E mycket stor del av Sollefteå kommu omfattas stradskyddet, ser ma bara på de vattedrag som är bredare ä 6 meter så iebär dele på lad ca 7,5 % eller 404,48 km2 av kommues ladyta på 5 397,82 km2. De totala omkretse för dessa vattedrag är ca km. Till detta bör läggas alla de otaliga åar, bäckar, små tjärar mm är betydligt smalare ä 6 m. Speciellt de midre vattedrage är käsliga för igrepp i stradzoe eftersom de lilla vattevolyme gör vattemiljö mer störigskäslig. Iom de skyddade zoe som sträcker sig 100 meter upp och 100 meter er frå stradlije råder förbud att uppföra ya byggader och aläggigar eller ädra de som fis så de ka avädas till ågot aat ädamål. Det iebär också förbud att gräva eller på aat sätt förbereda för byggatioer. Detta förbud omfattar också tillbyggader, aläggigar och aordigar som strider mot stradskyddets syfte, det vill säga försämrar tillgäglighete eligt allemasrätte eller försämrar livsvillkore för växter och djur, t.ex. båthamar, bryggor, parkerigsplatser, trädfällig, istägslig eller gödslig. Förbude omfattar ite befitliga huvudbyggader iom stradskyddsområdet som byggs ut med midre ä 40 % och komplemetbyggader som byggs iom e tomtplats som har agetts i beslut om dispes iom 15 meter frå huvudbyggade me ite ärmare stradlije ä 25 meter. Observera att bygglov ka krävas för dessa. För övriga åtgärder ka ma söka dispes, om åtgärde ite strider mot stradskyddets syfte och uppfyller ågot av följade 6 villkor: 1) Platse för åtgärde har reda tagits i aspråk på ett sätt som gör att det sakar betydelse för stradskyddets syfte. Till exempel det är ågos trädgård, det är på ett idustriområde mm. 2) Platse är geom e väg, järväg, bebyggelse, verksamhet eller aa exploaterig väl avskild frå området ärmast stradlije. Det vill säga väge utgör e tydlig avskiljade barriär som avskiljer så strade ite upplevs som e del av de iaspråktaga platse. 3) Platse behöver tas i aspråk för e aläggig som för si fuktio måste ligga vid vattet och behovet ite ka tillgodoses utaför området. Till exempel ett båthus, e brygga. 4) Åtgärde behövs för att utvidga e pågåede verksamhet och utvidgige ite ka geomföras utaför området. Till exempel ett företag som expaderar. 5) Platse behöver tas i aspråk för att tillgodose ett ageläget allmät itresse som ite ka tillgodoses utaför området. Till exempel e trasformatorstatio som uppförs, eller ledigar som dras. 6) Slutlige fis ytterligare e aledig till dispes om platse behöver tas i aspråk för att tillgodose ett aat mycket ageläget itresse. Exakt vad detta iebär har ite ärmare defiierats. Bild: Illustratio över avståd iom vilket stradskyddetsregler gäller. 1

4 Det fis två udatag till stradskyddets förbud: Åtgärder som har fått tillståd eligt miljöbalke omfattas ite av förbudet, exempel på detta är t.ex. olika åtgärder som beslutats av Lässtyrelse eller Mark- och Miljödomstolara eller tillståd frå kommue att uppföra eskilda avlopp. De areella ärigara (jordbruket, fisket, skogsbruket och reskötsel) är udataga frå förbudet om åtgärde för si fuktio måste fias eller vidtas iom stradskyddet. Observera att e förädligsverksamhet av jordbruket eller skogsbruket ite omfattas av udataget (tex ysteri på e mjölkgård eller e såg). Exempel på sommarstugebebyggelse där ya byggader kräver dispes, äve så kallade friggebodar eller attefallshus. BILD: Komplettera med bild på exempel på hur e tomtplatsavgräsig ka se ut. Ladsbygdsutvecklig i Stradära läge (LIS) I översiktsplae ska kommue age område som ases vara lämpliga för ladsbygdsutvecklig i stradära läge. Dessa utpekade bör bygga på av kommue uppsatta kriterier som tydlig framgår av plae. Utpekadet ska också grudas på e kartläggig av kommues stradområde och de värde, såsom atur och friluftsliv med flera värde, som ka fias där. De område som ages i översiktsplae ska också vara lämpliga utifrå övriga plaerigsaspekter till exempel med häsy till möjlighete att aorda vatte och avlopp Möjligheter till ett attraktivt sjöära boede och möjligheter för företag, kaske främst turistiska, att etablera sig i stradära läge är två viktiga faktorer för e fortsatt positiv utvecklig för Sollefteås livskraft. För att kua behålla de befitliga service, både privat och offetlig krävs e ökad iflyttig och fler arbetstillfälle. Hela kommue är e ladsbygdskommu om ma ser ur ett atioellt perspektiv. Besöksärige har stor potetial att utvecklas äu mer i kommue, möjlighete att kommersialisera och förläga säsoge för både de befitliga besöksmåle och potetiella kräver möjlighet att bygga och utveckla aläggigar för boede och aktiviteter. (Källa: Lässtyrelse) Bebyggelsepåverka Hur mäts och defiieras om ett område som bebyggelsepåverkat eller i detta fall e hel kommu har god tillgåg till iladssträder? Eligt 12 a förordige (1998:1252) om områdesskydd avses att god tillgåg på iladssträder uppås är: o Grade av bebyggelsepåverka uppgår till högst 10 % av de totala sträcka strad o Tillgåge på iladssträder uppgår till mist 50 m obebyggd iladsstrad per ivåare Sollefteå kommu har ugefär: o km iladsstrad varav o km obebyggd iladsstrad Det iebär att Sollefteå kommu har 9 % bebyggelsepåverkad strad. Sollefteå har äve ugefär 162 meter obebyggd iladsstrad per ivåare. Dessa mätigar och beräkigar baseras på data frå Detta till trots så ser vi ige aledig att tro ågot aat ä att dessa resultat har ädrats högst margiellt. Ladsbygdsutvecklig När ladsbygdsutvecklig ska tolkas har kommuera e frihet att själva defiiera vad det är. Äve begreppet ladsbygd har e mägd olika defiitioer. Förhålladea är mycket skilda i ladet. De åtgärder som främjar ladsbygdsutvecklige är sådaa som lågsiktigt ka atas ge positiva sysselsättigseffekter och som ka bidra till att upprätthålla serviceuderlaget i ladsbygder. Turistaläggigar ka bidra positivt till ladsbygdsutvecklig. Äve bostäder för permaetoch fritidsboede ka ge ökat ekoomiskt och persoellt uderlag för olika former av kommersiell och offetlig service. I Sollefteå kommu behövs ige fördjupad diskussio om vad som är ladsbygd. Det som är detaljplaelagt iom befitliga tätorter bör u- 2

5 datas begreppet är det gäller stradskyddsbedömig. Återståede delar av kommue utgör ladsbygd där behovet av ladsbygdsutvecklig är stort. Kommue utmärks av e stor yta kvkm, e gles befolkig 3,6 persoer per kvkm 2006 och e jämförelsevis stor ladsbygdsbefolkig. Ca hälfte av kommues ivåare bor utaför Sollefteå stad. Kommues bebyggelsestruktur utmärker sig därför av ett mycket stort atal små byar förutom de gamla kommueras cetralorter. lämpliga, ka beviljas utifrå adra särskilda skäl ä LIS. Liksom vid all dispesprövig för stradskydd ska fri passage, tomtplatsavisig och adra häsy som ages i miljöbalke säkras vid prövige. Sedvalig lämplighetsbedömig gör efter de häsysregler som gäller i PBL kapitel två och tre samt MB kapitel tre. Prövig för fritidshus och ebostadshus är desamma. Serviceuderlaget miskar och det är dagligvaror och drivmedel som yttjas flitigast av de boede. Atalet glesbygdsbutiker har miskat. I dag (2015) fis förutom i Sollefteå stad livsmedelsbutiker i Udrom, Resele, Näsåker, Jusele, Ramsele, Edsele och Lågsele. Atalet takstatioer har miskat, me ågra iitiativ på ladsbygde har utmyat i midre lokalt ägda takställe i Resele och Edsele. I övriga orter med livsmedelsaffärer fis också besistatioer. Matserverigar och hotell hör till de aläggigar som också gyas av de turism som fram för allt fis sommartid. Skolor på lågstadieivå fis förutom i Sollefteå stad i Udrom, Ö, Resele, Näsåker, Jusele, Ramsele, Edsele (friskola), Helgum och Lågsele. Högstadium fis u i Sollefteå (där gymasium och aa högre utbildig fis), Ramsele och Jusele. KOLLAS!! Behovet av ladsbygdsutvecklig ska alltid vägas mot iverka på stradskyddets syfte som ska tillgodoses lågsiktigt. De stora atur-, friluftslivs- och kulturvärde som Sollefteå kommu har, är i sig e viktig del i dages attraktiosvärde och har i sig e stor potetial för kommade ladsbygdsutvecklig. De ska ite ävetyras av olämplig exploaterig. I vissa fall ka det vara lämpligt att tillgägliggöra område med höga aturvärde för friluftsliv och turism. Det rör sig då om eklare åtgärder som till exempel uppsättig av iformatio eller iordigställade av rastplatser. Kommue bedömer att dessa åtgärder, i de fall de ases Bild: Exempel på plats som reda tagits i aspråk ( se sida 1) och där e dispes frå stradskydd eller där ett utpekat LIS-område, ka ge e eklare dispes frå stradskyddet, vid e asöka till kommue. 3

6 Föreslaga LIS-område I översiktsplae klargörs om områdea är till för att utveckla besöksärige, för att skapa attraktiva boede eller för att utöka möjligheter för befitliga byar att expadera och utvecklas. För samtliga föreslaga område gäller att avlopp ska utredas i sambad med dispesasöka och kommer krävas i bygglovet. Iveterig Sommare 2011 lät kommue ivetera strädera vid fyra av de sjöar där flera stradskyddsdispesasökigar kommer i varje sommar. De sjöar som iveterats är Betarsjö, Storsjö, Helgumssjö och Källsjö där de område som bedömts vara uta aturvärde också utgjort e grud till urvalet av LIS-område. Iveterige fokuserar på kärlväxter och aturmiljöer iom stradskyddat område. Metodike som aväds är i pricip desamma som för läets kustiveterig ( Översiktlig kustiveterig Iveterig och bedömig av sträder i Västerorrlad. Rapport 2005:3). Besökta stradavsitt klassas utifrå förekomst av höga aturvärde och fysisk störig. Det är viktigt att fortsätta iveterige av utvalda sjöar och vattedrag kommade år för att kua idetifiera fler möjliga LIS-område. Utredigsområde Området krig campige och de befitliga sommarstugebebyggelse på Bräa vid Storsjö kvarstår som förslag med potetial att bli utpekade som LIS-område är Vatte och avloppsfrågor utretts. Dessa kvarttills ästa översiktspla med reviderig av LIS-område. Helgumsjö Källsjö Karta över de område som idag är: aturiveterade och ases lämpliga utifrå riksitresse och VA-aspekter för e fortsatt dialog med markägara om att utpeka dessa område som LIS-område. Ett utpekade ka uderlätta dispes frå stradskyddet är ma vill asöka om bygglov på de ega tomte. 4

7 förekommer om ytterligare kompletterigar. Ett atal platser rut Betarsjö ligger också kvar tills ästa översiktspla/reviderig av LIS-område i avvakta på arkeologisk utredig. Hela Helgumssjö är ett aturvårdsobjekt, speciellt sträcka orrut frå Helgumssjös delta har höga kvalitéer. Det förekommer regelbudet de utrotigshotade utter. Harrbestådet i älve bedöms äga särskilt fiskeribiologiskt-geetiskt värde och ka avädas som gebak vid framtida fiskodligsbehov av dea harrtyp. De plaerade LIS-områdea, specifikt de berörda orra delara, bedöms ite ha påverka på de habitat som utter och harr föredrar och kvarstår därför som lämpliga som LIS-område. Sammataget bedömer kommue därför att riksitresse friluftsliv samt riksitresset för aturvård ite motverkas av e evetuell etablerig av bostadshus i de aktuella områdea. Hela Helgumssjö är utpekad som måttlig ekologisk status, främst på grud av vadrigshider och förekommade brist på aturliga höjdskillader då älve är reglerad. Miljökvalitetsormer Ny skredrisk-karterig plaeras påbörjas för Ågermaälves system uder Kommue avvaktar därför med utpekade av LIS-område utmed älvara tills de är klar. Reda u ka dock fråga lyftas i medborgardialoge om hur itresset är krig LIS och vilka område som bör utredas i framtide. Reda u har förslag ikommit om Nässjö och Nordsjösjö. Helgumssjö Några modera satsigar har gjort med att detaljplaera område för fritidshus. De är tre till atalet, varav två är beläga i Helgum. De plaerades 1973 och Här gavs e gemesam lösig för vatte- och avlopp. Dessa bägge plaer är ästa fullbyggda. Estaka öskemål Järmesta strade Lå Lillholme Husmyra g Fa Nyladersbodberget Åäset xä Stormyra Gammbodberget Bodtjäre Bölestjäre sjöå Noret lve Kvarberget Nymyrbodara Nymyra Bygdegård Storholme ödskallmyra Tjärberget Kolmilrået Vale Fiskberget ke äc rb Sto Måsslåtte Sudet Gubbsvedja Skravelbäcke Bullerbo Rådom Björmyra berget Stormyra Bräbacke Hammarsbodara Fågstgrop Servicehus Västbytjäre Gammgråberget Bu sk Sadmorået Sto rbä cke bä ck Helgums kyrka Källarberget e Fågstgropar Sadmorået Fågstgrop Trefaldighetskälla Nyslåtte Kajsa Britasberget rsbäcke Helgumsby Kullberget Helgumssjö Väs tb Uvberget r ytjä Område 1 Åmyra sb. Ögeltjärsmyra Lokberget Stor- myra. Lokara äc Gäd db rb Sto Ögeltjäre ke Ögeltjärsberget Tjärberget Näs Sjöberget Marocko Lokmyra Kvarå Tjärmyra Nordsjövike Udde Tritbacke Trollboråbäcke Lågmyrberget Kak Näsbräa Ås Västbytjä Stormyra Stormyrtjäre Bäckkrokmyra Storvolme Kvisselmyra Lill-Frättemyra Helgumstjäre Sa d Ravaberget mob Stor-Boigsberget äc ke Pr äs tbäc ke Kvarberget Timmermo Brattkäle Oxslåtte Oxtjärmyra Nordsjösjö Näsvike Guxås Öde bo ke Oxtjärberget jär elt äc Ige cke bä sb äc Trollborået Faby Lågmyra Oxtjärrået Hållberget e Marockoberget Guxåsberget s Bastuberget Näsudde Tjärberget db Ög m ke bäc am Ers G Kligertjäre Lågtjäre Ersberget Område 2 ke Nylad Nordsjö Klippströmsberget Festp Västeråse Öltu Fågstgropar Näs gamla tomt Klippe ck bä Kallhammarvike Kallhammare e Lillsjöberget Helgumssjö Tjäredalsvike ok Kr Middagsberget ed Lillsjö e Lillmyra Björberget ale Nor ds jöo re t Hammar ck jebä Bakamyra Ka sv Lillmyrberget Husäsudde Lillmyra Husäs gamla tomt Hökberget Tjärmyra Näs Näsåse Norudde Grud- Sta rrb äcke vike Hållet Guxåstjäre Blid-Eriksudde Nässjö Lilliget Husäs H Lillsj öb äc ke Älggårdsberget Näsoret Spågmyra Prästholme Geudde Tjärberget Fiåberget Blomsteriget Bergtäkt Fågstgropar Fiåbergsmyra Grasjöåse Rödflo G Område 3 Lillsjöbäckmo Älggårdsberget Visjöberget Älggårdsmyra Örbäcksmyra Bräberget Djupbäcksmyra ra Fågstgropssystem Amerika b äc ke Sadudde Grasjö Flygfält Djupbäcksslåtte Västergrasjö jö Vis ck bä Älggårdsmyra e Grabäcke Dju pb ke äc Hemb.gård Östergrasjö gamla tomt Fågstgrop Fi å Golfbaa Huggberget Visjöskallmyra Graholmsslåtte Haraäset Skase Mo Valeda Visjöskalle Fiåberget rb Älgg Sto Visjömyra äc ke Haräsudde Ledigeå bä årds Fågstgropar ck Östmasslåtte e Haga Område 4 Östergrasjö Lågmyra Guxås-Överbodara Forse Rudmyra Visjö Helgumssjö Österfo Norra Åbacke Forse bruk Faxälve Ledi gså Visjö Musksjödammet Kraftverk Markesudde bä Gruvberget Södra Åbacke Servicehus cke Fiå Fotbollspla Överholme Valvike Badplats Ol-Heigsmyra Guxås-Ytterbodara Grasjö Guxåsäget Gralide Storvale Gulligesmyra Helgum Skola Silverberget Södra Åberget Fotb.pl. Fågstgrop Fiå Byiget Vattereservoar 0 Bräa Musksjöberget Bilskrot.al. Musksjö Nyhugstret Tyskvike Kullaborg Kälslåtte Blidmyra räbä cke Åberget Skräddarslåtte Sågsvedja Björkb Lysarberget meter Åberget Faxälve Ol-Jakobs källa Karta över föreslaga område för utpekade av LIS-område krig Helgumsjö. 5

8 för kemisk status beräkas ej uppås då betydade mäger kvicksilver förs i i Sverige frå adra läder. Då sjö och Faxälve passerar förbi ett atal kraftverk ia de rier ut ur kommue bedöms ite ågot av LIS-områdea utmed Helgumssjö ha ågo mellakommual påverka. Helgumssjös kulturmiljö är till viss del välbevarad med måga öppa fält som följer dale ed mot vattet. Med häsy till detta har främst område utmed skogsbrye pekats ut då det är viktigt att ägara och lägdora fortsatt hålls öppa. Området krig Helgumsjö är bristfälligt arkeologiskt iveterad, det ka fias hittills okäda forlämigar, framför allt förhistoriska boplatser. Lässtyrelse har därför hörts agåede möjlighetera till byggatio och meddelat att: För ova ämda LIS-område vid [ ] Helgumsjö aser lässtyrelse att det är möjligt att uppföra y bebyggelse, förutsatt att plaerige är oggra och att ma apassar bebyggelse utifrå forlämigsbilde. Om forlämigar berörs av byggatio så krävs dock lässtyrelses tillståd, och äve i dessa område ka det, i vissa fall, bli aktuellt med utredigar för att hitta evetuella, hittills okäda forlämigar alterativt förudersökigar för att avgräsa käda forlämigar. Nya hittills okäda forlämigar i området ka iebära husgruder, härdar eller kokgrupar med skörbräd ste, mörkfärgigar/kulturlager, fyd av be, keramik, steverktyg eller adra föremål av gammal typ, stesättigar eller högar. Samtliga lämigar som upptäcks uder markarbete ska amälas till lässtyrelse och arbetet ska omedelbart avbrytas. I de fall e byggatio agräsar ett kät formie ska lässtyrelse höras med häsy till kulturmiljölage. För översvämigsrisk i hela Helgumssjö fis ett ytt detaljerat uderlag med hudraårsflöde seda april 2015 i RH70 som sätter beräkad höjd till 113,70 möh vid. 100årsflöde. Normalt vatteståd ligger rut 112,80 möh. För att säkerställa ybyggatio ska ige y byggatio uppföras uder 115,70 möh vilket är 2 meter över 100-årsflödet. Samtliga ya byggader skall därför lägesbestämmas och utsättas. Det fis iga käda ras eller skred utmed Helgumssjös sträder. Marke är lågsluttade och det är ige stor reglerig av sjö. E y skredrisk-karterig plaeras påbörjas för Ågermaälves system uder 2015 som kommer ge mera detaljerad iformatio. Ras och skredrisk skall dock kollas frå fall till fall. Samtliga område utmed Helgumssjö ås eller har potetiale att kua ås via avfarter frå Helgumsväge och väg 331 på vardera sida om sjö, i vissa fall ka det vara aktuellt att utreda möjlighetera till e y aslutig till befitliga vägar. Det går ca 1000 fordo/dyg på väg 331, varav ca 18-20% är tugtrafik. Atalet fordo kostat me adele tug trafik har ökat frå 130/dag 1994 till 180/dag E översiktlig bullerberäkig på 90 km/h med 1000 fordo visar att bullervärdea bör vara iom riktlijer på ett avståd av 50 meter eller mer. Beräkat buller 67dB A på pla mark. I detta fallet sluttar marke eråt mot sjö vilket skapar e ytterligare reducerig av bullret. Iga ya byggader ska därför placeras ärmare väg 331 ä 60 meter uta e bullerutredig. Alla statliga vägar ka avädas för trasport av farligt gods, iga särskilda åtgärder behöver göras i områdea med häsy till detta. För att fri passage skall kua behållas rekommederas ett avståd på 30 meter mella ytillkommade byggader och stradkate, vilket är ett överlag lämpligt avståd med häsy till översvämigsrisk och terrägförhålladea. Område 1 - Helgumsby Området söder om Helgums kyrka bedöms vara lämpligt som LIS-område. Täkt byggatio är kompletterig av befitligt bostadsbeståd med e- och tvåbostadshus för permaet- och fritidsbebyggelse. Tillkommade bostäder expaderar befitliga byar geom att öka möjlighetera till attraktiva bostäder och leda till bättre uderlag för bättre uderlag för service i de 6

9 dele av kommue. Området består av mestadels påverkad mark med små lövskogspartier med gråal, vide och vårtbjörk. Strade är steig och fisedimet domierar botte. Karaktärsarter: Vårtbjörk, gråal, svartvide och vatteklöder. I vattet gul äckros, sjöfräke, topplösa, gräsate, säv och otblomster. Speciella arter: styvt braxegräs, otblomster, bergklit och säv. Det fis ett atal formie och äldre gårdstomter agräsade till LIS-området som begräsats för att ite iskräka på dessa. I hela området fis det chas för att stöta på forlämigar, det är därför viktigt att amäligsplikte följs och står som e pukt i kotrollplaer för byggatio. Området berörs av riksitresse reärig eftersom e flyttled för sameby Ohredahke passerar agräsade till området. Sameby har därför hörts och framfört att de ite har ågot att erira i de tre områdea Helgumsjö, Gramsjö eller Hammar vad gäller sommarstugeområde i de utbredig som framgår av kartmaterialet. De absolut ordligaste dele av området på fastighetera Helgum 3:5 och Västby 2:4 berörs av riksitresse friluftsliv Faxälves dalgåg. Då det råder stor restriktio mot y bebyggelse aat ä som kompletterig av befitlig bebyggelse iom riksitresseområdet har därför LIS-området dragits upp mot de befitliga byggadera för att evetuell ytillkommade bebyggelse ska uppfattas som e helhet. Ny bebyggelse och adra aläggigar liksom om- och tillbyggade ska apassas väl beträffade form och läge till byggadstraditio. Det iebär också att större markberedigsåtgärder för etablerig av ya byggader och aläggigar ite får utföras. De kommuala VA-systeme beräkas reoveras tills 2016, det går utmärkt att komplettera med ya aboeter i området reda ia dess meter Karta över föreslaga område för utpekade av LIS-område, Område 1, vid Helgumsjö. 7

10 Område 2 Öde, Faby, Hammar Täkt byggatio är kompletterig av befitligt bostadsbeståd med e och tvåbostadshus för permaet- och fritidsbebyggelse. Tillkommade bostäder expaderar befitliga byar geom att öka möjlighetera till attraktiva bostäder och leda till bättre uderlag för service i de dele av kommue. hörade e större åker udatagits för att dels bevara befitliga gårdstomter och för att åker skall äve framget kua brukas. Det har gjorts e översiktlig VA-utredig där det bedömts fias goda möjligheter att irätta eskilda avlopp eller e gemesamhets-aläggig. Området är starkt påverkat och består av ug frisk lövskog med stestrad och ste och sadbotte. Karaktärsarter: Gråal, vårtbjörk och rö. I vattet hårsliga, gul- och ordäckros, svaltig, flaskstarr, topplösa och ålate. Speciella arter är hästskräppa, otblomster, stradgylle, säv och krasalge glasslike. Område 3 -Grasjö Täkt byggatio är kompletterig av befitligt bostadsbeståd med e och tvåbostadshus för permaet och fritidsbebyggelse. Tillkommade bostäder expaderar befitliga byar geom att öka möjlighetera till attraktiva bostäder och leda till bättre uderlag för service i de dele av kommue. Med häsy till bullerproblematik har 50 meter ärmast väge udatagits frå området. Hammars före detta sågverk bedöms ite ha ågo påverka på området. I de södra dele av området har e del till- Området är starkt påverkat med ästa träd och busklös mark, med åker, gräsmattor, byggader mm. På ågra ställe går berget upp i dage. Karaktärsarter: Vårtbjörk, rö och mjökört. I vatte sjöfråke, vass, svaltig, hårsliga, styv meter Karta över föreslaga område för utpekade av LIS-område, Område 2, vid Helgumsjö. 8

11 hårig kvastfibbla och stradraukel. Speciella arter: Ågsklocka, otblomster, krustistel och gul reseda. I detta område har två åkrar direkt agräsade befitliga bebyggelse tagits med i förslaget, övriga större åkermarker bevaras frå exploaterig. Det har gjorts e översiktlig VA-utredig där det bedömts fias goda möjligheter att irätta eskilda avlopp eller e gemesamhets-aläggig. Område 4 - Östergrasjö Täkt byggatio är kompletterig av befitligt bostadsbeståd med e och tvåbostadshus för permaet och fritidsbebyggelse. Tillkommade bostäder expaderar befitliga byar geom att öka möjlighetera till attraktiva bostäder och leda till bättre uderlag för service i de dele av kommue. Ett starkt påverkat område beståede av mycket gles lövskog med ste och sad. Botte domieras av fisedimet. Karaktärsarter: Vårtbjörk, grerör, ålgört, topplösa, sprägört och gråstarr. I vattet vasstarr, sjöfräke, gul äckros, ål- och gräsate och sköldmöja. Speciella arter: Styvt braxegräs, äkta förgätmigej, sylört och pilbladshybrid. Det ka fias möjlighet att koppla på ya aboeter på kommuala VA-ätet. Området är placerat med ett avståd till vatteskyddsområdet som det plaeras iget utvidgade av de ärmaste åre meter Karta över föreslaga område för utpekade av LIS-område, Område 3, vid Helgumsjö. 9

12 0 500 meter Karta över föreslaga område för utpekade av LIS-område, Område 4, vid Helgumsjö. Källsjö Källsjö är ett populärt sommarstugeområde strax söder om Sollefteå stad, agräsade till Kramfors kommu. På de ordöstra sida om sjö är området starkt iaspråktaget medas betydligt midre exploaterig har skett på de sydvästra sida vilke är aktuell att peka ut som LIS-område. Område 5 Meladers- och Falésbodara Området ås via e asfalterad väg som se går över i grusväg, sista dele till området är e eskild vägföreig. Bro över Vallå är relativt ybyggd och stark och stor og för timmertrasporter. Skulle det bli aktuellt är det möjligt för e sopbil att kua köra i på området, dock är det troligast lämpligast med soptömig fortsatt utaför området. E etablerig av ytterligare attraktiva boedemöjligheter i form av sommarstugor på platse stärker områdets kvalitéer som fritidsområde 10 med ärhet till viter och sommaraktiviteter samt bidrar till ytterligare hadelsmöjligheter i Sollefteå stad och turistiska satsigar i krigliggade byar. I förlägige ger exploaterige också förhoppigsvis expoerigsmöjligheter för lokala hustillverkare. Naturvärdet för Källsjö är kraftigt påverkat. Området består av ört-risartad bladskog mella befitliga midre fritidshus med mestadels träd och busklös strad. Marke är fast och strade steig. Fisedimetbotte domierar i sjö som är dämd. Karaktärsarter är vårtbjörk, gra, tall, älgört och mjölkört samt i vattet vass, ålsäv, smålåke och ålate. Speciella arter i området är otblomster och säv. I Vallå och i Brukså fis arte Flodpärlmussla, me de bedöms ite påverkas av e evetuell utbyggad. I området fis ett formie i form av e misstäkt boplats då ett atal skärvstear påträffats i vattet ärmast strade. Själva boplatse tros ligga ca 10 meter ut i vattet då sjö är dämd.

13 Det är ett bevakigsobjekt där samtliga lämigar som upptäcks uder markarbete ska amälas till lässtyrelse och arbetet ska omedelbart avbrytas. E forlämig ka iebära husgruder, härdar eller kokgrupar med skörbräd ste, mörkfärgigar/kulturlager, fyd av be, keramik, steverktyg eller adra föremål av gammal typ, stesättigar eller högar. Kulturmiljömässigt fis det värde i form av de två bevarade fäbodara i området, RAÄ-r Multrå 90:1 och 92:1. Fäbode med beteckige Multrå 93:1 bedömer kommue ite lägre ha ågra kulturmiljömässiga kvalitéer. Samtlig övrig bebyggelse i området är småskalig rödmålad fritidsbebyggelse och det är lämpligt att tillkommade byggader håller samma kvalitéer. Det har gjorts e översiktlig VA-utredig där det bedömts fias goda möjligheter att irätta eskilda avlopp eller e gemesamhets-aläggig. Dricksvatte rekommederas lösas geom gemesamhetsaläggig. Med häsy till detta bedömer kommue att vattekvalitete i Källsjö ite försämras eller att miljökvalitetsormer försämras. Fråga om evetuell kommade bebyggelse i relatio till behovet eller itressekoflikter krig kalkig är e fråga för miljöavdelige att återkomma krig. Sjö är dämd och regleras till viss del, skillad mella högsta och lägsta är 1.05 m. Översvämigsriske får kollas i varje eskilt fall. Däremot fis ige käd stabilitetsrisk. Det fis iga ataga LIS-utpekade i Kramfors och vattesystemet leder er till Ågermaälve iom Sollefteå kommu så för området fis iga olösta mellakommuala frågor. Området tagerar ifluesområdet för totalförsvarets riksitresse Tjärmyras skjutfält och väge som leder till området går geom ifluesområdet för riksitresset. Försvarsmakte har därför hörts i fråga, de svarade att de ite har ågra sypukter meter Karta över föreslaga område för utpekade av LIS-område, Område 5, vid Källsjö. 11

14 För att fri passage skall kua behållas rekommederas ett avståd på 30 meter mella ytillkommade byggader och stradkate, vilket är ugefär samma avståd som de flesta uvarade byggader är uppförda på. Förslag till vägledig för utpekade av LISområde Första steget är att se över var det fis itresse för att expadera stradära befitliga byar eller tätorter och var det fis kommersiella, främst turistiska, itresse att etablera sig i stradära läge. Område som är uppebart olämpliga med häsy till ras och skred, höga kultur- och aturvärde som är skyddade eligt 7 kap MB, formie och likade sållas bort i tidigt skede. Korridorer som säkerställer allemasrättslig fri passage utmed strade ska också kua tillgodoses iom de täkta platsera och redovisas. Efter detta sorteras område efter ärhet till hadel, service, turism, bostäder, bebyggelsetryck, kollektivtrafik, VA-ät och befitliga vägar. Varje aktuell plats ska medverka till att miljömåle uppfylls. Varje aktuell plats ska utredas vilke påverka täkt etablerig har på miljökvalitetsormer (MKN) i positiv eller egativ bemärkelse. Negativ påverka iebär att förslaget sållas bort. Återståede område iveteras översiktligt avseede arter som är skyddade eligt artskyddsförordige och biotopskydd. Platse iveteras också med häsy till möjlighete att de fugerar som korridorer mella skyddade område. För att styra avädige av LIS-områdea är det viktigt att det framgår vilke typ av markavädig området skall ha. T.ex. turism, attraktiv y bebyggelse, utvecklig av befitlig bebyggelse. Metod, aalys och ställigstagade ska beskrivas och redovisas Motive till varför varje separat LIS-område pekas ut skall framgå av beskrivige där effekter vägs på låg sikt. E tydlig och geografisk redovisig krävs av ett begräsat område. Det ska framgå om de plaerade åtgärde kräver detaljpla eller ite. Kopplig till och påverka på adra kommuer ska belysas. Efter samråd med berörda, allmähete och mydigheter tas kvarvarade lämpliga förslag med i översiktsplae. Område som är lämpliga ka vara: Helt eller delvis iaspråktaga. Med etablerad turistverksamhetet eller möjlighet att etablera turistverksamhet. I aslutig till midre tätorter eller bebyggelseasamligar med syfte att utöka och stärka service (service= skola, affär, kollektivtrafik, VA). Område som reda har egativ påver ka på stradskyddets syfte (allemas rätte, växt- och djurliv). Område som är olämpliga ka vara: Område med risk för översvämig och skred. Skyddade område eligt 7 kap miljöbal ke och adra käda höga atur och kulturvärde. Område med formie. Riksitresseområde för aturvård och till viss del friluftsliv, beroede på irikt ig av LIS-område. Område där MKN ka påverkas ega tivt av exploaterige. Stradområde som är viktiga ärre kreatiosområde (tex badplatser, vad rigsleder, hamar, fågel-skådigs platser) eller utgör viktiga passager för växt och djurliv. Helt oexploaterade område. 12

15 Område där det uppstår e spridd och gles bebyggelse av ya bostadshus. Framtida uppdaterig av ÖP med fokus på LIS-område Etrepreör, eskild perso eller markägare med utveckligsidéer ikommer med öska om LIS-område. Alterativt är området e plats med potetial idetifierad av kommue. Området uppfyller framtaga riktlijer för utpekade av LIS-område Kommue tar fram atur- och miljöbedömig, motiverig plus e beskrivig av de verksamhet som är täkt att bedrivas på platse. Kommue samråder med Lässtyrelse och begär ett yttrade. Kommue samråder med berörda graar eligt pla och bygglage är FÖP tas fram. I ästa reviderig eller aktualitetsförklarig förs det aktuella området i i ÖP. Riktlijer för estaka bebyggelse Estaka bebyggelse är e kompletterig av ett ebostadshus eller fritidshus där det reda fis bebyggelse. Till exempel i e midre by, iom eller i direkt aslutig till e grupp stugor. Riske att atalet estaka kompletterigar skulle medföra e hög exploaterig av strädera i kommue bedöms ite fias. Skulle de situatioe däremot uppkomma, ka såväl dessa riktlijer ädras som att e kommade översiktspla ka revideras, då e översy ska lageligt ske mist vart fjärde år. Äredetyper där LIS-skäl bör kua tillämpas för estaka bebyggelse. E kompletterig med ett fritidshus i e midre by eller fritidsbebyggelse. Viss kompletterig av bebyggelse bör medges för att stödja serviceuderlaget. De bör ske i aslutig till befitlig bebyggelse. På detta sätt ökar möjlighete att behålla öppe odligsmark och bebyggelsemöstret vidmakthålls. Förutsatt att va-lösig ka godkäas, ka estaka kompletterig eller ersättig av ett fritidshus medges. Utvecklig av ett område för turism och friluftsliv Möjlighet för utvecklig av campigområdet i Omsjö och likade aläggigar för turism och friluftsliv bör ges. Utvecklig av ett område för tillkommade ärigsverksamhet Möjlighet bör kua ges av LIS-skäl för utvecklig av befitlig ärigsverksamhet och ytillkommade ärigsverksamhet vars idé bygger på ett stradära läge. Öskemål om att bygga båthus, bastubyggader och fasta bryggor LIS-rekommedatio: om graar ka samorda byggöskemål miskar riske för privatiserig och e ybyggad ka då vara ett LIS-skäl. Område udataga av aturvårdsskäl och sjöar som sakar bebyggelse För sträder vid tidigare obebyggda sjöar bör ite LIS-begreppet avädas som särskilt skäl. Här bör istället aturvärde samt friluftsliv och turism kopplat till oexploaterade område prioriteras. I- och utlopp i sjöar Miljöer där riade vatte möter stillaståede vatte är oftast mycket artrika geom att fler mikromiljöer bildas. Äve arter som är beroede av att röra sig mella sjö och vattedrag ka leva här. LIS-begreppet bör därför geerellt ite avädas som särskilt skäl vid ilopp och utlopp. Formellt skyddade område, Natura 2000-område och aturvärdesklassade område Här fis reda ett uderlag som visar förekomst av höga aturvärde. Oftast fis ite ågo möjlighet eligt reservatsföreskrifter, bevaradepla för Natura 2000-område eller bestämmelser för djur- och växtskyddsområde att medge stradskyddsdispes på dessa sträder. Stradskyddsdispeser iom aturreservat och Natura 2000-område prövas av lässtyrelse. I stradiveterige utpekade stradavsitt med höga aturvärde. På dessa stradavsitt bör atur- och friluftslivsvärde prioriteras och därför ite LIS-begreppet avädas som särskilt skäl. Här ka det, geom påverka på djur- och växtliv, också bli svårt att få e stradskyddsdispes med ågot av de övriga särskilda skäle. Vatteskyddsområde För att säkra dricksvatteförsörjige i kom- 13

16 mue, pågår ett arbete med att bilda fler vatteskyddsområde rut både kommuala och eskilda vattetäkter. I föreskriftera ages tydligt vilka åtgärder som ite får vidtas iom vatteskyddsområdet och de flesta åtgärder som kräver e dispes frå stradskyddet skulle ite få utföras iom ett vatteskyddsområde. Värdefulla ladskapsformer som utstickade midre uddar och öar liksom itressata geologiska bildigar Då exploaterig ofta iebär markberedig av olika grad är det ite lämpligt att dessa område pekas ut som LIS-område då dess värde i hög grad riskerar att gå förlorade. Område med risk för översvämig samt ras och sked Dessa område är ite lämpade för byggatio eller aa form av exploaterig och förbjuda att bebygga eligt pla och bygglage. Vatteförekomster i riskzoe att ite uppå miljökvalitetsorme Geom vattedirektivet har ladets ytvatteförekomster klassats efter de ekologiska och kemiska status som de ka förvätas uppå till 2015, alterativt Dessa miljökvalitetsormer ska fias med i det uderlag som styr kommues plaerig. Sex av kommues vatteförekomster bedöms vara i riskzoe att ite uppå miljökvalitetsorme på grud av övergödigsproblematik. Vid dessa bör geerellt ite LIS-begreppet avädas som särskilt skäl. 14

17 Förslag på samrådsfrågor Neda följer förslag på frågor som ka bearbetas och utvecklas av politiker, tjästemä samt geom medborgardialogera, till att bli kommues utveckligstrategier för Stradskydd och LIS-område. Vad är bra idag med stradskydd? Läs äve mer om i de övriga häftea som berör samma tema: - God bebyggd miljö - Tätortera: Sollefteå, Lågsele, Ramsele, Näsåker och Jusele - Ladsbygd - Rekreatio och fritid - Turism och besöksärig Vad ska vi vära, bevara eller skydda? Vad är midre bra idag? Vad är outyttjade resurser som bör utvecklas? Hur ska outyttjade resurser utvecklas, med ett lågsiktigt perspektiv som tar häsy till hållbar utvecklig: socialt, ekoomiskt och ekologiskt? Vilka atur- och friluftsvärde ser ma som viktiga att skydda vid sjöara och vattedrage? Ska avstådet till vatte vara 30 meter eller mer för att säkerställa att allmähete käer att de ka vistas lägs med strädera? Ska kommue fortsätta udersöka itresset för att utveckla bebyggelse vid kommues sjöar och vattedrag? Vilka sjöar eller vattedrag är itressata att utreda vidare med aturiveterigar, arkeologiska utredigar och vatte- och avloppsutredigar för att kua ta med förslag till utpekade LIS-område till ästa översiktspla? Har markägara vid Helgum och Källsjö itresse av att deras marker pekas ut i ett LIS-område? Fler ega frågeställigar Spetsa gära till frågora så att de blir mer specifika på kommu och ortsivå. 15

18 Vill du som företagare delta i arbetet att utveckla stadära verksamheter i kommue? Vill du som kommuivåare delta i arbetet för att föreslå fler område att urtreda som potetiella LIS-område? Kommues avdelig för ärigslivsfrågor är öppe för dig som vill ha råd och hjälp; kotakta, kommues ärigslivsutvecklare; Thomas Östlud : Thomas.Ostlud@solleftea.se Du ka delta i möte ute i tätortera: se mer iformatio på kommues hemsida; Du ka maila kommue på: medborgardialog@ solleftea.se eller riga i på: Du ka äve läsa och ha sypukter på materialet som kotiuerligt uppdateras på kommues hemsida. Här kommer du äve kua ta del av miesateckigar frå möte äve om du ite har möjlighet att delta själv. OBS. Det är självklart alltid markägara själva som beslutar om utvecklig på de ega marke. Ige mark kommer igå i LIS-område om ite markägara själva vill. 16