Orderkvantiteter i kanbansystem

Transkript

1 Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem E grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre drekt terar tllverkg och/eller leveras frå e försörjade ehet. De mest käda av dessa metoder är kabasystem. Materalflödet ett sådat system styrs av ett atal kabakort som stter på alla lastbärare som ehåller materal. När e lastbärare är tom frgörs dess kabakort och skckas tll de försörjade ehete, de ega verkstade eller exter leveratör. Kortet represeterar e order att leverera e eller flera ya full lastbärare. Se hadboksdelara C54 C57. Äve om omställgskostader och adra ordersärkostader allmähet är låga mljöer där kabasystem aväds, är grudproblemet vad gäller att bestämma lämplga orderkvatteter detsamma som vd avädg av tradtoella admstratva materalstyrgssystem. I de här hadboksdele redovsas metoder för att dmesoera orderkvatteter kabasystem. Två huvudtyper av kabasystem behadlas, dels ett system där atalet kort alltd är 2 stycke, dels ett system där atalet kort ka vara fler ä 2 stycke. Att aväda ett kabasystem med två kort ebär att det ea kortet stter på de lastbärare som de förbrukade ehete plockar materal frå meda det adra kortet stter på lastbärare som fs hos de försörjade ehete för att fyllas på eller är på väg mella försörjade och förbrukade ehet. Vd avädg av kabasystem med flera kort ka ett atal kabakort tllsammas med sa lastbärare fas både hos de försörjade och förbrukade ehete. 1 Kabasystem med två kort Lämplga orderkvatteter kabasystem med två kort ka bestämmas på samma sätt som bestämg av orderkvatteter adra materalstyrgssystem, dvs uppskattas Kopa för persolgt bruk. Får ej koperas eller sprdas. Stg-Are Mattsso 1 Verso 1

2 D45 - Orderkvatteter kabasystem med hjälp av mauella bedömgar eller beräkas som e ekoomsk orderkvattet. Se hadboksdel D11 respektve D12. Det som är specellt för de här type av kabasystem är att orderkvattete mst måste vara lka med förvätad förbrukg per dag gåger ledtde atalet dagar. I aat fall skulle te kvattete de lastbärare som fs hos de förbrukade ehete räcka tlls de lastbärare som fs hos de försörjade ehete levereras. Dea prelmärt beräkade orderkvattet ka emellertd behöva modferas ytterlgare av adra orsaker. Om det av olka skäl förelgger osäkerheter ledtd och varatoer efterfråga ka det fas behov av ett säkerhetslager för att udvka produktosstörgar hos de förbrukade ehete. Detta säkerhetslager måste kluderas de kvattet som skall tllverkas och levereras eftersom dspobel kvattet för de förbrukade ehete aldrg ka vara mer ä e lastbärarkvattet. För beräkg av säkerhetslagerkvatteter, se hadboksdel E44, Säkerhetslager kabasystem med två kort. I det här fallet blr lastbärarkvattete lka med orderkvattete. 2 Kabasystem med flera kort vd oregelbuda behov För kabasystem med flera kort, dvs så kallade ekel-kaba och dubbelkabasystem, ka lämplga orderkvatteter bestämmas på samma sätt som vd bestämg av orderkvatteter adra materalstyrgssystem, dvs uppskattas med hjälp av mauella bedömgar eller beräkas som e ekoomsk orderkvattet. Se hadboksdel D11 respektve D12. I det här fallet häger emellertd bestämge av orderkvatteter också samma med vald lastbärarkvattet. Att bestämma orderkvatteter på tradtoellt sätt är första had tllämplgt vd ågot oregelbuda och svårförutsägbara materalbehov. För val av lastbärarkvattet fs ga specella regelverk. Kvattete måste första had väljas med utgågspukt frå trasport- och hatergsaspekter. Ret allmät bör de vara så lte som möjlgt för att få så jäma flöde som möjlgt och så låg kaptalbdg som möjlgt. Som exempel ka ämas att Toyota strävar efter e lastbärarkvattet som utgör storleksordge 10 % av de geomsttlga efterfråga per dag. Kvattete bör emellertd alltd apassas tll de förhållade som råder de mljö där systemet skall avädas. Lämplg orderkvattet har get aat sambad med lastbärarkvattete ä att orderkvattete måste vara e multpel av lastbärarkvattete. Om lastbärarkvattete är för lte för att ekoomskt tllverkas med take på aktuella omställgskostader väljs ett atal lastbärarkvatteter som orderkvattet och kabakorte kompletteras med avsgar om msta atal kabakort som måste ha erhållts frå de förbrukade ehete för att få lov att starta tllverkg. Om orderkvattete utgörs av ett atal lastbärarkvatteter ka dessa lastbärarkvatteter betraktas som trasferkvatteter. Det är då möjlgt att om trasport- och hatergslösgara möjlggör det leverera dessa trasferkvatteter efterhad som de är fär- 2

3 D45 - Orderkvatteter kabasystem dgtllverkade. Detta ka bdra tll att mdre säkerhetslager behövs. Eftersom det blr fråga om successva leveraser blr de ekoomska orderkvattetera större och därmed atalet omställgar färre. Det ka uder sådaa omstädgheter vara lämplgare att beräka ekoomsk orderkvattet med de metod som avser fallet med kotuerlga leveraser ä med de tradtoella Wlsos formel. Se hadboksdel D27, Ekoomsk orderkvattet vd successva leveraser. 3 Kabasystem med flera kort vd taktade behov För kabasystem med flera kort och typska just--tme mljöer, med taktade och hyfsat välförutsägbara behov samt om vssa masker är helt dedkerade tll att tllverka ett atal artklar ka det vara bättre att aväda e aa metod ä de tradtoella för att bestämma lämplg orderkvattet. Dea metod syftar te tll att optmera lagerhållgskostader och ordersärkostader uta tll att utyttja de tllverkgskapactet som fs förhållade tll de kapactet som behövs för de egetlga förädlge tll att utföra så måga omställgar som möjlgt. Avskte är att uppå så små orderkvatteter som möjlgt om rame för de kapactet som fs tll förfogade. Detta är ett resoemag som tllämpas om lea producto. Om omställgstde per artkel fördelas proporto tll vars och es efterfråga ka de geomsttlga omställgstde beräkas med hjälp av följade formel. Ma ka vsa att detta atagade leder tll att samtlga artklar får samma orderkvattet. Gvetvs ka ma aväda adra sätt att fördela de dspobla omställgstde. I formel avser omställgstde de re omställgstde, dvs de del av de totala omställgstde uder vlke maske te ka producera. O = O E E där O = de re medelomställgstde tmmar = de re omställgstde för artkel tmmar O E = efterfråga styck per perod för artkel Det maxmala atalet omställgar per perod totalt och artkel blr då följade. tot T t E = v respektve O = tot E E där T = de dspobla kapactete tmmar per perod t = bearbetgstde per styck tmmar Följaktlge blr msta tllåta orderstorlekar för artkel lka med OK = E ( 1+ α) 3

4 D45 - Orderkvatteter kabasystem där α = e säkerhetsfaktor för att gardera sg mot varatoer efterfråga per perod. De beräkade orderkvattetera rudas av uppåt tll ärmsta heltalsmultppel av e lastbärarkvattet. Exempel I e vss exceterpress tllverkas 3 olka artklar med omställgstder på 0,3, 0,5 respektve 0,7 tmmar per omställg. Efterfråga på artklara är 100 stycke, 120 stycke respektve 70 stycke per vecka. Bearbetgstdera är 0,12, 0,07 respektve 0,06 tmmar per styck. De dspobla kapactete per vecka beräkas vara 36 tmmar. För att kua gardera sg mot varatoer efterfråga vll ma ha e säkerhetsfaktor på 10 %. Det medför att medelomställgstde blr (100 0, , ,7) / 290 = 0,48 tmmar, där 290 är de sammalagda efterfråga per vecka. De sammalagda bearbetgstde per vecka blr (100 0, , ,6) = 24,6 tmmar. Eftersom de dspobla kapactete är 36 tmmar återstår 36 24,6 = 11,4 tmmar för att ställa. Det totalt tllåta atalet omställgar per vecka blr följaktlge 11,4 / 0,48 = 23,8 stycke. Atalet omställgar för artkel 1 kommer då att bl lka med 23,8 100 / 290 = 8,2 stycke vlket medför att msta tllåta orderkvattet blr lka med 100 / 8,2 1,2 = 14,6. Eftersom lastbärarkvattete är 10 stycke sätts msta tllåta orderkvattet tll 20 stycke För val av lastbärarkvattet fs ga specella regelverk. Kvattete måste första had väljas med utgågspukt frå trasport- och hatergsaspekter. Ret allmät bör de vara så lte som möjlgt för att få så jäma flöde som möjlgt och så låg kaptalbdg som möjlgt. Som exempel ka ämas att Toyota strävar efter e lastbärarkvattet som utgör storleksordge 10 % av de geomsttlga efterfråga per dag. Kvattete bör emellertd alltd apassas tll de förhållade som råder de mljö där systemet skall avädas. Om orderkvattete utgörs av ett atal lastbärarkvatteter ka dessa lastbärarkvatteter betraktas som trasferkvatteter. Det är då möjlgt att om trasport- och hatergslösgara möjlggör det leverera dessa trasferkvatteter efterhad som de är färdgtllverkade. Detta ka bdra tll att mdre säkerhetslager behövs. Eftersom det blr fråga om successva leveraser blr de ekoomska orderkvattetera större och därmed atalet omställgar färre. Det ka uder sådaa omstädgheter vara lämplgare att beräka ekoomsk orderkvattet med de metod som avser fallet med kotuerlga leveraser ä med de tradtoella Wlsos formel. Se hadboksdel D27, Ekoomsk orderkvattet vd successva leveraser. 4

5 4 Avädgsmljöer D45 - Orderkvatteter kabasystem De tllvägagågssätt som redovsats ova är edast tllämplga för kaba- eller kabalkade system. I vlke utsträckg de produktosmljö metodke aväds är just--tme oreterad, dvs mljöer med korta ledtder, korta omställgstder och stabl och jäm förbrukg, är e fråga som rör avädg av kabasystem, te sg det redovsade tllvägagågssättet att bestämma orderkvatteter. 5 Kompletterade sypukter Uppskattade eller beräkade orderkvatteter ka av olka skäl behöva apassas tll förpackgsstorlekar, lastbärarkvatteter, etc. Referesltteratur Hyer, N. Wemmerlöv, U. (2002) Reorgazg the factory, Productvty Press, sd 352. Ncholas, J. (1998) Compettve maufacturg maagemet, Irw McGraw-Hll, sd 163. Sadras, W. (1989) Just--tme: Makg t happe, The Olver Wght Compaes, sd

6 D45 - Orderkvatteter kabasystem 6