Ekonomiska orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Transkript

1 Hadbk matealstyg - Del D Bestämg av dekvattete D 64 Ekmska dekvattete vd begäsga av atal de pe å Olka så kallade patfmgsmetde aväds sm udelag fö beslut öade val av lämplg dekvattet vd askaffg fö att fylla på lage. Mepate av dessa bygge på att ma beäka de kvattet sm mmea summa av säkstadea fö att hålla det lage sm dekvattete ge upphv tll ch säkstadea fö att gemföa depcesse, dvs. summa av lagehållgssäkstadea ch desäkstadea. Ekmsk dekvattet, EOK, äve kallad Wlss fmel, ä ett exempel på e valgt aväd såda metd. Metde ta te dekt häsy tll m det fs kapactet fö att klaa det atal de sm dekvattetsbeäkge medfö alteatvt att det fs kapactet fö att klaa av fle de. Eftesm dekvatteteas stleka dekt påveka atal de pe å ka det vssa sammahag vaa av tesse att vd bestämg av dekvattete ta specell häsy tll m det fs e öveesstämmelse mella det atal de sm dekvattetea medfö ch de kapactet sm fs fö att admstea alla dessa de. Hä peseteas e metd sm ebä att dekvattetea ka apassas fö att åstadkmma e såda öveesstämmelse, fösta had fö köpsatkla. 1 Metdbeskvg Ode-tll-leveaspcesse fö köpsatkla mfatta aktvtetea plaeg, defsläppg, beställg, leveasbevakg, gdsmttagg, kvaltets- ch kvattetsktll samt läggg lage. De kapactet sm fs på föetaget fö att utföa dessa aktvtete ka vaa me ä tlläcklg elle te helt tlläcklg. Abetsgåg Följade abetsgåg ka tllämpas fö att åstadkmma e balas mella tllgäglg kapactet fö att admstea de ch de abetsbelastg sm det medfö. 1. Avgö vlke av de lka aktvtetea de-tll-leveaspcesse sm ä avgöade fö hu måga de ma ha elle avse att ha kapactet fö att hatea. Det Kpa fö peslgt buk. Få ej kpeas elle spdas. Stg-Ae Mattss 1 Ves 3

2 D64 Ekmska dekvattete vd begäsga av atal de pe å ka exempelvs vaa fåga m abetet med beställga, gdsmttagg elle kvaltetsktll.. Välj ut de e gupp av atkla sm bestämge av dekvattete skall tllämpas på, alteatvt hela atkelstmetet. 3. Beäka ekmsk dekvattet fö va ch e av atklaa guppe. Se hadbksdel D1, Ekmsk dekvattet. 4. Beäka det ttala atalet de sm dessa dekvattete skulle ge upphv tll med hjälp av följade fmel. tt E EOK tt = det ttala atalet de fö samlga atkla guppe pe å E eftefåga styck pe å fö atkel EOK ekmsk dekvattet fö atkel styck 5. Beäka apassgsfakt fö atal de, f, dvs. föhålladet mella det atal de pe å sm de ekmska dekvattetea skulle ge upphv tll ch det ttala atalet de pe å ma ha kapactet fö att utföa de esuse sm svaa fö de be ktska aktvtetea. 6. Beäka de mdfeade dekvattete med häsy tll lämplgt atal de pe å fö va ch e av atklaa med hjälp av följade fmel. OK f EOK Eftesm msättgslaget fö e atkel ä lka med halva dekvattete kmme de ttala kaptalbdge msättgslage ckså att föädas pptellt mt apassgsfakt. Föäda ma dekvattetea elgt va kmme atalet lagepåfylladsde att mska elle öka. Sambadet famgå av följade fmel. f beslutat atal de atal de med ptmal dekvattet E Excel-applkat fö att beäka ekmska dekvattete vd begäsga tllåtet atal de pe å fs på De hete EB10, Ekmsk dekvattet vd begäsat atal de.

3 D64 Ekmska dekvattete vd begäsga av atal de pe å Fö att få e uppfattg m vad apassge av dekvattetea ebä ka de ekvvaleta lagehållgsfakt beäkas elgt eda. De ekvvaleta lagehållgsfakt ä de lagehållgskstad % pe å sm skulle medföt att de apassade dekvattetea mtsvaade ekmskt ptmala dekvattete. 1 f de ekvvaleta lagehållgsfakt lagehållgsfakt vd ptmala dekvattete Exempel Fem lka atkla sm askaffas få e exte leveatö gemgå e mfattade kvaltetsktll med låga testtde vd vaje leveas a de ka läggas på lage. Datauppgfte fö de lka atklaa famgå av edaståede tabell. Odesäkstade ä 00 k pe de ch lagehållgsfakt ä 5 % pe å. At Åsbehv st Ps pe styck Ekmsk dekvat. Atal de pe å med EOK : : : : : Apassad dekvat På gud av kapactete de testutustg sm fs på föetaget ka ma sm mest klaa av att kvaltetsktllea 4 de pe vecka, dvs. 19 de pe å m ma utgå få att levease ske ude 48 veck pe å. Atalet de pe å m ma välje de ekmska dekvattetea bl 3 stycke ch ehålls gem att summea atalet de pe atkel klum 5. Apassgsfakt med avseede på atal de bl då lka med 3 / 19 = 1,1. Mtsvaade apassade dekvattete famgå av klum 6. De ekvvaleta lagehållgsfakt bl lka med 1 0,5 0,17, dvs 17 %. 1,1 Effekte av att utgå få atalsbegäsg Att öka elle mska dekvattetea med häsy tll det atal de ma ka admstea medfö påveka på kaptalbdge msättgslage. Det lede ckså tll att de ttala kstadea, dvs. summa lagehållgssäkstade ch desäkstade, öka. Apassge tll ett vsst atal de pe å ske alltså tll pset av ökade kstade ch evetuellt äve ökad kaptalbdg. Hu sta kstadsökgaa bl pcet vd ett atal lka apassgsfakte ka beäkas med hjälp av följade fmel. 3

4 D64 Ekmska dekvattete vd begäsga av atal de pe å y f 100 f 1 y = pcetuell föädg av ttalkstadea f = apassgsfakt fö atal de Föädge av ttalkstadea pcet fö åga lka väde på apassgsfakt famgå av edaståede tabell. Apassgsfakt fö atal de 0,7 0,8 0,9 1,1 1, 1,3 Föädg ttala kstade % +6,4 +,5 +0,6 +0,5 +1,7 +3,5 Föädg kaptalbdg Tabell 1 Föädg av ttala kstade ch kaptalbdg vd lka gad av apassg tll öskvät atal de 3 Avädgsmljöe Att aväda de va beskva metde fö att apassa dekvattete fö att åstadkmma e öveesstämmelse mella det atal de sm de ekmska dekvattetea ge upphv tll ch de kapactet det fs fö att admstea detta atal de ä fösta had avsedd fö köpsatkla eftesm desäkstadea atas vaa ågluda lka sta fö alla atkla. Om så skulle vaa fallet äve fö tllvekgsatkla ä det get sm hda att metde äve aväds det sammahaget. Metde ka avädas tllsammas med alla föekmmade matealstygsmetde. 4 Kmpletteade sypukte ch avsga Metde ka avädas fö e estaka atkelgupp elle fö ett helt atkelstmet. Metde baseas på att lagehållgsfakt ä de samma fö samtlga atkla sm gå beäkgaa. Både fallet med att atalet de ma klaa av att admstea ä mde elle stöe ä det atal sm beäkg med ekmsk dekvattet ge upphv tll ka hateas med metde. Ä atalet de ma klaa av att hatea stöe ka ma aväda dea exta kapactet tll att säka kaptalbdge lage. Metde ka äve avädas med utgågspukt få aktuellt aväda dekvattete elle uppskattade dekvattete, dvs. det fs get kav på att de skall vaa ekmskt ptmala dekvattete. 4

5 D64 Ekmska dekvattete vd begäsga av atal de pe å Stleke på dekvattete påveka säkehetslagets stlek så att ökade dekvattete lede tll mde säkehetslage vd bbehålle sevcevå. Föhålladet ebä att hela de föädg av kaptalbdg sm famgå av beäkgaa va te kmme att ealseas. Säkehetslaget mska me ju stöe eftefågevaatea ä. Se vdae hadbksdel D66, Odekvattete med häsy tage tll säkehetslagestlek. Om ma föeda att aväda e tdsbasead patfmgsmetd, dvs. att uttycka dekvattete sm atal dagas täcktd, ka täcktde beäkas sm ehålle dekvattet dvdead med eftefåga pe dag. De egelskspåkga teme fö dekvattet ä de quatty elle lt sze. Refeesltteatu Fgathy, D., Blackste, J. ch Hffma, T. (1991) Pduct ad vety maagemet, Suth-Weste Publshg C. Mattss, S-A. (005) Sambad mella säkehetslage ch destlek, Fskgsappt, Teksk gstk, uds Uvestet. Plssl, G. (1985) Pduct ad vety ctl Pcples ad techques, Petce-Hall. 5