ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Relevanta dokument
HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

Digital Signalbehandling i multimedia

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Digital Signalbehandling i multimedia

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Digital Signalbehandling i multimedia

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

16.3. Projektion och Spegling

TSDT18/84 SigSys Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1 1 Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 2

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Föreläsning 7 pn-övergången III

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)

Motivet finns att beställa i följande storlekar

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

Laboration 1a: En Trie-modul

TENTAMEN Datum: 19 aug 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

Utgångspunkter. Hushåll med värmeelement

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/ / kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

ÖPPNA VÅRA ÖGON PARTITUR PIANO VIOLIN I VIOLIN II VIOLA CELLO BAS

============================================================ ============================================================

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

Sammanfattning av ALA-B 2007

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED


TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning. A=kB. A= k (för ett tal k)

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

Bakgrund och syfte. Med närstående menas en person som patienten själv anser sig ha en nära relation till. Det behöver inte vara en familjemedlem.

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

Föreläsning 10 pn- övergången III

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

VECKANS LILLA POSTKODVINST á kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer kronor vardera:

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

System med variabel massa

Tentamen TEN1, HF1012, 1 juni Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:00-12:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

om X har följande sannolikhetsfunktion λ λ . Då gäller a) väntevärdet E(X) = λ b) variansen σ = λ och därmed c) standardavvikelsen σ = λ

STABILITET FÖR ICKE-LINJÄRA SYSTEM

Dagens teman. Linjära ODE-system av ordning 1:

går genom AX + B = C,

Korrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

T rädinventering & okulär besiktning

Hela denna bilaga är en annons från bråviken bil

Transkript:

Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod Sid v 0 ICKE-HOMOGENA DIERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEICIENTER I HOMOGENA DELEN Vi brkr sysm v lijär ik-omog DE v örs ordig md kos koiir i omog dl d d d d d d där,,, är obk ukior v vribl Ovsåd sysm skrivr vi os å mrisorm A sys där,, m m m A o, Eml: d d d d os 6 si är ik-omog lijär sysm md vå dirilkvior o vå obk Smm sysm å mrisorm är A Där, 6 A o os si ---------------------------------------------------------------------------

Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod LÖSNINGSMETODEN i örs bsämmr vi d llmä lösig ill d omog sysm A sys 0 ii Därr bsämmr vi rikulär lösig A sys ill l sysm iii D llmä lösig ill l sysm A är UNDAMENTAL MATRIS A vi r bsäm d llmä lösig ill omog sysm A o å * där,, udmlläsigsmägd dvs syk lijär obrod lösigr D llmä lösig * k vi skriv å mrisorm som roduk C där mris ] o vkor [ C är kos vkor Diiio: udmlmris E mris [ ], vrs kolor är syk lijär obrod lösigr dvs udmlläsigr ill omog sysm sys0 klls udmlmris Ugi E omog sysm r öljd udmllösigsmägd o Bsäm illörd udmlmris Lösig: örs skrivr vi lösigr som kolovkorr Sid v 0

Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod o Därr bildr vi mris [ ] Svr: Egskr: E udmlmris r öljd gskr: d = W där W är Wroskis drmi ör lösigr,, D är ubr rsom mris o W r smm kolor Ersom kolor i mris uyllr kvio A, sisirr öljd kvio A sys BESTÄMNING AV EN PARTIKULÄR LÖSNING TILL A METOD VARIATION AV PARAMETRAR A vi r bsäm d llmä lösig ill omog sysm A o å där,, * udmlläsigsmägd dvs syk lijär obrod lösigr Som sg ov k vi bild udmlmris mris [ ] o skriv d llmä lösig ill omog dl som C * ör bsämm rikulär lösig vädr vi öljd ss V ** Sid v 0

Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod Md dr ord byr vi kos vkor C i omog lösig mo, jus u okäd, vkorukio V Vi vrirr kosr llr rmrr Vi bsämmr V så ** blir lösig ill sys, gom subsiur ss ** i sysm A sys örs bräkr vi V V rodukrgl gällr äv ör mrisr o subsiurr i sys Vi år V V A V *** Ersom A s ovsåd sys, gällr okså V AV så vi *** örkls ill V **** Vikig komm iåg!!! rå **** bsämmr vi V, V Amärkig: d är llid 0 rsom kollor är lijär obrod lösigr Därör är llid ivrrbr Härv V d Amärkig: Vi igrrr vkorr o mrisr lmsvis, dvs gom igrr vrj lm Därr V = d Slulig = + d Amärkig: Vi k skriv C d C d som likr d käd orml ör li DE v örs ordig Skilld i os k kommr rsom, i sysm, lyr vi ll obk ill ögrsid SAMMANATTNING om lösigsmod mrismod ör sysm A sys Sid 4 v 0

Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod Sg Homog dl Vi bsämmr udmlläsigsmägd,, o d llmä lösig ill omog dl A md jäl v gvärd o gvkorr ill mris A Sg Vi bildr udmlmris ] [ Sg E rikulär lösig E rikulär lösig bsämmr vi gom ss V där V uyllr kvio: V Härv V o därr V d Därr subsiurs V i ss V Sg 4 Slulig ========================================= Ugi Lös öljd sysm y os y' y si Lösig: Vi skrivr sysm å mrisorm A sys där os, A y o si i örs lösr vi omog dl A D krkrisisk kvio d A I 0 llr 0 0 0 r koml lösigr i, ör i bsämmr vi illörd gvkor rå Sid 5 v 0

Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod u 0 i v 0 u 0 iu v 0 iv 0 u iv 0 Vi väljr gvkor i K Mosvrd bslösig är Y i i i si i os Eulrs orml = os isi i = os si si os i os si Vi väljr R = Y si os o Im Y os si Därör är d llmä lösig si os os si udmlmris är si os os si Vi bsämmr som vi vädr d Nor d är llid 0 rsom kollor är lijär obrod lösigr Därör är llid ivrrbr Amärkig: Om b d b M o dm 0 då är M d d M Ivrs ill km där k 0 är sklär, o dm 0 är I vår ll r vi km k M si os os si si os os si E rikulär lösig år vi gom ss V där V bsäms ur V Sid 6 v 0

Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod Härv V si os os os 0 si si 0 0 Därör V d Vi bövr ds rikulär lösig, kosrr vi i d llmä lösig si os E rikulär lösig är V = os si 0 os = si si os os Slulig = + os si si si os os Svr: + os si si Ugi Lös öljd sysm y y' y Lösig: Vi skrivr sysm å mrisorm A sys där, A y o i örs lösr vi omog dl A Mris A r vå gvärd 0, md mosvrd gvkorr K o K koll själv Därmd bidr 0 o udmllösigsmägd Därör är d llmä lösig Sid 7 v 0

Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod Sid 8 v 0 udmlmris är Vi bsämmr som vi vädr d ii E rikulär lösig år vi gom ss V där V bsäms ur V Härv V Därör 7 9 9 9 d V Därmd är V = 7 9 9 = Slulig = +

Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod BESTÄMNING AV EN PARTIKULÄR LÖSNING TILL A METOD OBESTÄMDA KOEICIENTER Om ögr ld iållr ds kosr, olyom, oilukior sius- llr osiusukior k vi bsämm rikulär lösig md jäl v lämlig ss som iållr olyom md obsämd koiir Emlvis: om 0, örsökr vi md vi ss 6 b om b, örsökr vi md vi ss d Amärkig: Om olyom i ögr ld r ögs grd k, vligvis örsökr vi md smm grd k ör olyom md obsämd koiir i ss M d k äd såd ss skr lösig sk rsosll Då mås vi öj grd ör ss Ugi 4 Bsäm rikulär lösig ill A sys där 4, A y o 4 6 Lösig: Vi örsökr md ss : b Subsiuio v 0 o b i sysm 0 A gr 0 0 4 4b 6 Härv Sid 9 v 0

Armi Hlilovi: ETRA ÖVNINGAR, S676 Ik-omog sysm Mrismod b 4 4b 6 som gr, b Därör är rikulär lösig Sid 0 v 0