ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED
|
|
- Torbjörn Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr ICKE-OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA ÖGERLED Linjär diffrntialkation (DE) md konstanta kofficintr är n kation a följand t ( n) ( n) a... a a n a0 f ( ) () (kortar L()f() ) där kofficintr a n,..., a, a, a0 är konstantr. Om f ( ) 0 kallas kationn ( n) ( n) a... n a a a0 0 () (kortar L()0) homogn, annars ick-homogn (llr inhomogn). Dn allmänna lösningn till kation () är ( ) ( ) ( ) där () är dn allmänna lösningn till dn homogna DE () och () är n artikulärlösning till DE (). Dn allmänna lösningn till n homogn DE är linjär kombination a n obrond artikulärlösningar (som i kallar baslösningar) c c... cn n. Vi sökr linjärt obrond artikulärlösningar å formn r. r Substitutionn i ( ) och förkortning md gr n n r an r... ar ar a0 0. () Ekationn ( ) kallas dn karaktristiska kationn. När i bstämmr dn homogna lösningn, karstår att finna n artikulär lösning till ( n) ( n) a... a a n a0 f ( ). () Vi btraktar DE () då högrldt f () är n a följand funktionr: a a a olnom P n (),, sin b, cos b, Pn ( ) sin b, Pn ( ) cosb llr a ( P ( )sin b Q ( ) cosb). n m För att bstämma n artikulär lösning i sådana nkla fall antar i att är an funktionn a samma t som kationns högrld (i några fall, så kallad "rsonansfall", multilicrad md ). Sida a
2 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr a Rsonansfall till kationn L() ( Pn ( ) sin b Qm ( ) cos b) ustår om abi är n lösning (a multilicittn ) till dn karaktristiska kationn. I dtta fal anänds n n ansats. q Rsonansfall för kationn L() f() ustår i följand tr fall :. ögrsidan är tt olnom f ( ) P( ) och (samtidigt) r 0 är n lösning till dn karaktristiska kationn. a. ögrsidan f ( ) P( ) och (samtidigt) r a är n lösning till dn karaktristiska kationn. a a. ögrsidan f ( ) P( )sin b P( ) cos b och (samtidigt) r abi är n lösning till dn karaktristiska kationn. Några ml å högrldt och motsarand ansats för n artikulär lösning. Om högr sidan är tt olnom då dfiniras ansatsn md hjäl a tt olnom md obstämda kofficintr. ( Om i har tt rsonansfall då multilicrar i md dn tänkta ansatsn) ögrldt olnom P () Vanligt nklt fall Rsonansfall ustår om r0 Ansats Q() är n rot a multilicittn, där Q() är olnom a till dn karrakt. k samma grad som P () Ansatsn Q() 6 A B C D ( A B C D) A B C ( A B C) A B ( A B) / A A Om högr sidan är n rodukt a tt olnom och onntialfunktion då dfiniras ansatsn md n liknand funktion där olnomt har obstämda kofficintr. (Eonntialfunktionn bhållr samma onnt) ögrldt a P( ) ( ) 4 ( ) 5 Vanligt "nklt" fall. Ansats Q( ) ( A B C) 4 ( A B) A 4 a Sida a Rsonansfall ustår om ra är n rot a multilicittn till dn karrakt. k. Ansatsn innhållr faktor ( A B C) 4 ( A B) A 5
3 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr Om högr sidan är n rodukt a tt olnom och n sinus- llr cosinusfunktion då dfiniras ansatsn md n liknand funktion där olnomt har obstämda kofficintr. Ansatsn innhållr båd sinus och cosinusfunktion än om högrldt innhållr ndast n a dm. ögrldt P ( ) sin( b) P ( ) cos( b) Vanligt "nklt" fall. Ansats Q( ) sin( b) Q( ) cos( b) Rsonansfall ustår om rbi är n rot a multilicittn till dn karrakt. k. Ansatsn innhållr faktor ( )sin() ( A B)sin() ( C D)cos() [( A B)sin() ( C D)cos()] ( )cos() ( A B)sin() ( C D)cos() 4sin(5 ) A sin( 4) B cos(4) cos(5) A sin( 5) B cos(5) [ Asin(4) B cos(4)] Om högr sidan är n rodukt a tt olnom, onntialfunktion och n sinus- llr cosinusfunktion då dfiniras ansatsn md n liknand funktion där olnomt har obstämda kofficintr. Ansatsn innhållr båd sinus och cosinusfunktion än om högrldt innhållr ndast n a dm. (Anmärkning: Dt här fallt faktiskt täckr alla förgånd fall.) ögrldt a [ P ( ) sin( b) P ( ) cos( b)] 4 ( )sin() Vanligt "nklt" fall. Ansats a [ Q ( ) sin( b) Q( ) cos( b)] 4 [( A B)sin() ( C D)cos()] Rsonansfall ustår om rabi är n rot a multilicittn till dn karrakt. k. Ansatsn innhållr faktor 4 [( A B)sin() ( C D)cos()]. EKVATIONENS ÖGERLED ÄR ETT POLYNOM Om högrldt i kationn () är tt olnom ds f ( ) Pn ( ), då antar i att också är tt olnom md okända kofficintr ars kofficintr bstäms gnom insättning i kationn. Vi har följand tå fall: i) (Enklt fall ) Om 0 int är n lösning till dn karaktristiska kationn då ansättr i Rn (). ( R () n är tt olnom md okända kofficintr, a samma grad som högrldt) ii) (Rsonansfall) Om 0 är n lösning till dn karaktristiska kationn a multilicitt då ansättr i Rn (). Sida a
4 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr Eml. Lös följand DE md asnd å () Lösning: i) Vi bstämmr först dn homogna lösningn, d s dn allmänna lösningn till kationn Dn karaktristiska kationn r 5r 6 0 har tå rlla olika röttr r och r. Därför är och c c tå baslösningar och c c är dn allmänna lösningn till homogna kationn. ii) För att bstämma n artikulär lösning ansättr i (i har tt "nklt" ftrsom 0 finns int bland kationns röttr) tt olnom a andra gradn A B C. För att bstämma kofficintr A, B, och C bräknar i driator A B, A och substiturar i kationn A 5( A B) 6( A B C) 6 0 6A (6B 0A) (A 5B 6C) 6 0. Idntifiring a kofficintr gr följand sstm md tr kationr: 6A 6 6B 0A A 5B 6C 0 Från första kationn har i A, andra gr B, och slutlign från trdj får i C. Dtta gr A B C. Slutlign ( ) ( ) ( ) ( ) c c. ( ) c c Eml. Lös DE md asnd å () Sida 4 a
5 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr 5 0. Lösning: i) omogn lösning. Först lösr i dn homogna kationn 5 0 Dn karaktristiska kationn r 5r 0 har tå rlla olika röttr r 0 och r 5. Därför är c 0 och c 5 tå baslösningar och 5 c c är dn allmänna lösningn till homogna kationn. ii)partikulär lösning. Dn här gångn 0 är n lösning a multilicitt till dn karaktristiska kationn och i har tt rsonansfall. För att bstämma n artikulär lösning ansättr i ( A B). För att bstämma kofficintr A, B, och C bräknar i driator A B, A B, A och substiturar i kationn 5 0 A 5( A B) 0 0A (A 5B) 0. Idntifiring a kofficintr gr sstm md tå kationr: 0A 0 A 5B Från första kationn har i A, och andra gr B5. Alltså A B 5 Slutlign ( ) ( ) ( ) 5 ( ) c c 5. 5 ( ) c c 5 Ugift. ögrldt är tt olnom ("nkla" fall) ( Tis: Vi har tt "nklt" fall ftrsom 0 är int n rot till dn karakt. k. i följand DE) Lös följand DE md asnd å () a) 6 5 b) 4 0 Sida 5 a
6 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr c) 4 d) 6 4 ) 6 5 f) g) 4 h) i) j) k) Bstäm dn lösning till 4 4 som satisfirar ( 0), ( 0). a) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: A En artikulär lösning: 5 / 6 8 Dn allmänna lösningn : c 5/ 6 8 c 5/ 6 b) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: A B En artikulär lösning: Dn allmänna lösningn : c c c) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: A B En artikulär lösning: c 4 6 c 8 c c 4 d) Lösning till dn homogna kationn: c Ansats för n artikulär lösning: A B C En artikulär lösning: 4 c 4 ) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: A c c 5 En artikulär lösning: / 5 5 c c / 5 f) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: A B c c Sida 6 a
7 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr En artikulär lösning: c c 4 4 g) Lösning till dn homogna kationn: c Ansats för n artikulär lösning: A B C En artikulär lösning: c c 8 c h) Lösning till dn homogna kationn: c sin( 5 ) c cos( 5 ) Ansats för n artikulär lösning: A B C En artikulär lösning: c sin( 5 ) c cos( 5 ) i) Lösning till dn homogna kationn: c sin( ) c cos( ) Ansats för n artikulär lösning: A B C D En artikulär lösning: c sin( ) c cos( ) j) Lösning till dn homogna kationn: c sin( ) c cos( ) Ansats för n artikulär lösning: A B En artikulär lösning: c sin( ) c cos( ) k) Lösning till dn homogna kationn: c c Ansats för n artikulär lösning: A B En artikulär lösning: Dn allmänna lösningn är c c. Från bgnnlsillkorn får i c och c. Dn lösning som satisfirar gina bgnnlsillkor är Ugift. ögrldt är tt olnom (rsonansfall) ( Tis : 0 är n rot till dn karakt. k. i följand DE och i har rsonansfall) Lös följand DE md asnd å () a) 6 b) c) 4 6 d) 4 Sida 7 a
8 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr a) Lösning till dn homogna kationn: c c Ansats för n artikulär lösning: Ads A En artikulär lösning: 6 c c 6 b) Lösning till dn homogna kationn: c c Ansats för n artikulär lösning: ( A B) ds A B En artikulär lösning: c c c) Lösning till dn homogna kationn: c c c Ansats för n artikulär lösning: ( A B) ds A B En artikulär lösning: c c c d) Lösning till dn homogna kationn: c c c Ansats för n artikulär lösning (anm. 0 är n dubbl rot till dn karakt. k): ( A B) ds A B En artikulär lösning: c c c Sida 8 a
9 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr a. EKVATIONENS ÖGERLED ÄR AV TYP P n () Vi har följand tå fall: i) ("Enklt fall") Om a int är n lösning till dn karaktristiska kationn då ansättr i a Rn () ( R () n är tt olnom md okända kofficintr, a samma grad som högrldt) ii) (Rsonansfall) Om a är n lösning till dn karaktristiska kationn a multilicitt då ansättr i a Rn (). Ugift. ögrldt är a t PP() aaaa ("nkla" fall) ( Tis: a är int n rot till dn karakt. k. i följand DE ds i har "nkla fall") Lös följand DE md asnd å () a) b) 0 (4 4) 4 c) ) d) (5 9 ) f) a) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: En artikulär lösning: c A c b) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: En artikulär lösning: c ( ) ( ) 4 c ( A B) 4 4 c) Lösning till dn homogna kationn: c Ansats för n artikulär lösning: En artikulär lösning: c ( ) ( ) ( A B C) d) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: En artikulär lösning: c ( 4) c ( 4) ( A B) c c Sida 9 a
10 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr ) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: En artikulär lösning: 6 c c 6 A c c f) Lösning till dn homogna kationn: c sin( ) c cos() Ansats för n artikulär lösning: ( A B) En artikulär lösning: ( 5 ) c sin( ) c cos() (5 ) Ugift 4. ögrldt är a t PP() aaaa (rsonansfall) ( Tis: a är n rot till dn karakt. k. i följand DE ds i har tt " rsonansfall") Lös följand DE md asnd å () a) b) 5 ( ) c) ) ) ( d) ( 4 4) ( Rsonansfall md.) a) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: En artikulär lösning: c 5 5 b) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: En artikulär lösning: c ( ) ( ) c A ds A c ( A B) ds c) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: En artikulär lösning: c ( ) ( ) c ( A B) d) Lösning till dn homogna kationn: Ansats för n artikulär lösning: En artikulär lösning: ( ) c c ( ) ) Lösning till dn homogna kationn: ds ( A B) ds c c c c Sida 0 a ( A B) ( A B) ( A B)
11 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr Ansats för n artikulär lösning: En artikulär lösning: c c A ds A a. EKVATIONENS ÖGERLED ÄR AV TYP ( Pn ( )sin b Qm ( ) cosb) Vi har följand tå fall: i) ("Enklt fall") Om a ± bi int är n lösning till dn karaktristiska kationn då ansättr i a ( RN ( )sin b SN ( )cosb) ( R N () och () och är olnom md okända kofficintr, a grad Nma(m,n)) S N ii) (Rsonansfall) Om a ± bi är n lösning till dn karaktristiska kationn a multilicitt då ansättr i a ( R ( ) sin b S ( ) cos b). N N a Anmärkning: Om uttrckt saknas i högrldt då kan i anta att a 0 (ftrsom 0 ). Anmärkning: Än om högrldt innhållr ndast sinusfunktion (ndast cosinusfunktion) år ansats innhållr båd sinus- och cosinusfunktion. Ugift 5. ögrldt är a t aaaa (PP()ssssssssss QQ()cccccccccc) ("nkla" fall) ( Tis: a ± bi är int n rot till dn karakt. k. i följand DE ds i har "nkla fall") Lös följand DE md asnd å () a) 6sin cos b) cos c) sin d) 0sin ) 6 sin a) Lösning till dn homogna kationn: c Eftrsom 0 ± i int är n rot till dn karakt. k. ansats för n artikulär lösning år a samma t som högrldt: Asin B cos En artikulär lösning: sin c sin b) Lösning till dn homogna kationn: c Eftrsom 0 ± i int är n rot till dn karakt. k. ansats för n artikulär lösning år a samma t som högrldt: Asin B cos En artikulär lösning: sin cos Sida a
12 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr c sin cos c) Lösning till dn homogna kationn: c Ansats för n artikulär lösning: ( A B)sin ( C D) cos En artikulär lösning: sin ( ) cos c sin ( ) cos d) Lösning till dn homogna kationn: c c Ansats för n artikulär lösning: Asin B cos En artikulär lösning: sin cos c c sin cos ) Lösning till dn homogna kationn: c Ansats för n artikulär lösning: ( Asin B cos) En artikulär lösning: (sin cos) c (sin cos ) Ugift 6. ögrldt är a t aaaa (PP()ssssssssss QQ()cccccccccc) ("rsonans" fall) ( Tis: a ± bi är n rot till dn karakt. k. i följand DE och i har rsonansfall ) Lös följand DE md asnd å () a) 4 8cos b) sin c) sin a) Lösning till dn homogna kationn: c sin c cos (Lägg märk till att 0 ± i är n rot till dn karakt. k. och i har tt s k rsonansfall): Ansats för n artikulär lösning: ( Asin B cos ) En artikulär lösning: sin() c sin c cos sin() b) Lösning till dn homogna kationn: c sin c cos (Lägg märk till att 0 ± i är n rot till dn karakt. k. och i har tt s k rsonansfall): Ansats för n artikulär lösning: ( Asin B cos ) En artikulär lösning: cos c sin c cos cos c) Lösning till dn homogna kationn: c sin c cos (Lägg märk till att ± i är n rot till dn karakt. k. ): Ansats för n artikulär lösning: ( Asin B cos ) Sida a
13 Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr En artikulär lösning: c sin c cos cos cos Ugift 7. Vi btraktar n linjär DE a andra ordningn a b f (), där a och b är konstantr. Ekationns högrld f () finns ndan. Låt r, r ara lösningar till dn karaktristiska kationn. Bstäm för ilka ärdn å r, r får i s. k. "rsonansfall". a) f ( ) 8 b) f ( ) ( ) c) f ( ) ( 5) sin(5) d) 4 f ( ) ( 5) cos() ) f ( ) ( )sin(5) a) Eftrsom högrldt är tt olnom ustår rsonansfall om minst n lösning r llr r till dn karaktristiska kationn är 0. a b) Eftrsom högrldt är a t P ( ) (där a) ustår rsonansfall om minst n lösning r llr r till dn karaktristiska kationn är lika md. c) Eftrsom högrldt är a t a ( P( )sin b Q( )cos b) (där a och b5) ustår rsonansfall om r, ± 5i d) Om r, 4 ± i ) Om r 0 ± i i, ± Ugift 8. Vi btraktar n linjär DE a andra ordningn a b f (), där a och b är konstantr. Lösningar till dn karaktristiska kationn r, r och kationns högrld f () är gina ndan. Bstäm om DE kan btraktas som "nklt fall" llr "rsonansfall". a) r, r 4, f ( ) 8, r r, r, r, r,, r, r 5i, r b) r 0, f ( ) 8 c) 0 d) f ( ) ( ) f ( ) ( 4 ) ) r 0, f ( ) ( 5) sin(5) f) r, f ( ) ( ) cos(5) g) r 5i, f ( ) (5 ) sin5) a) nklt fall b) rsonansfall c) nklt fall ) nklt fall f) nklt fall g) rsonansfall d) rsonansfall Sida a
ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED
Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr ICKE-OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA ÖGERLED Linjär diffrntialkation (DE) md konstanta kofficintr
Läs merHOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER
Armin alilovi: EXTRA ÖVNINGAR omogna linjära diffrntialkvationr OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Linjär diffrntialkvation (DE) md konstanta koffiintr är n kvation av följand
Läs merLINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN
LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär diffrntialkvation (DE) av första ordningn är n DE som kan skrivas på följand form Q( () Formn kallas standard form llr normalisrad form Om Q (
Läs merOm i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Rduktion av ordning REDUKTION AV ORDNING I) Diffrntialkvationr där saknas ( n) Om i n diffrntialkvation saknas, dvs om DE har formn F (,,,, ) 0, då kan vi sänka kvationns
Läs merSEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER
Sparabla diffrntialkvationr SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER En diffrntialkvation DE av första ordningn sägs vara sparabl om dn kan skrivas på d formn P Q llr kvivalnt d P d Q d Dn allmänna lösningn till
Läs merTENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF004 TEN 05-06- Hjälpmdl: Formlblad och räkndosa. Fullständiga lösningar rfordras till samtliga uppgiftr. Lösningarna skall vara väl motivrad och så utförliga
Läs merKontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:
Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matmatik HF9 Datum: 5 aug 7 Vrsion A Kontrollskrivningn gr maimalt p För godkänd kontrollskrivning krävs p Till samtliga uppgiftr krävs fullständiga lösningar! Inga
Läs merKontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12
KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLERR Allmänt om kontinurliga sv Dfinition En stokastisk variabl kallas kontinurlig om fördlningsfunktionnn ξ är kontinurlig Egnskar av fördlningsfunktion: Fördlningsfunktionn
Läs merKONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)
Kontinurliga fördlningar KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER Allmänt om kontinurliga s.v. Dfinition. En stokastisk variabl ξξ. kallas kontinurlig om fördlningsfunktionn FF ξ är kontinurlig. Egnskar: Fördlningsfunktionn
Läs merHOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER
Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR omoga lijära diffrtialkvatior OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Lijär diffrtialkvatio (DE) md kostata koffiitr är kvatio av följad tp ( ) (
Läs merAnmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om
L HOSPITALS REGEL L Hospitals rgl (llr L Hopitals rgl ff( aa gg( ff ( aa gg ( används vid bräkning av obstämda uttryck av typ llr Sats (L Hospitals rgl Låt f och g vara två funktionr md följand gnskapr
Läs merarctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar
DERIVERINGSREGLER och några gomtriska tillämpningar DERIVERINGSREGLER ( f ( ) + g( )) ) + g ( ) ( af ( )) a ) a konstant ( af ( ) + bg( )) a ) + bg ( ) a b konstantr Produktrgln: ( f ( ) g( )) ) g( ) +
Läs mer1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1
Uppgift Visa att srin (3k 2)(3k + ) konvrgrar och bstäm summan Lösning Vi har att a k = (3k 2)(3k+) Vi kan använda partialbråksuppdlning för att skriva om a k : a k = (3k 2)(3k + ) = A 3k 2 + B 3k(A +
Läs merTENTAMEN Datum: 28 maj 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel
TENTAMEN Datum: 8 maj 08 TEN: Dffrntalkvatonr, kompla tal och Talors forml Kursr: Matmatk och matmatsk statstk, Matmatk TEN: Dffrntalkvatonr, kompla tal och Talors forml Kurskod HF000, HF00, H0, H000,
Läs merre (potensform eller exponentialform)
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Kompla tal. Polär form och potnsform KOMPLEXA TAL I POLÄR FORM och KOMPLEXA TAL I POTENSFORM, där, R (rktangulär form r(cos sn (polär form n n r (cosn sn n D Movrs forml r
Läs merTNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.
TN00 nals I Lösningsskissr, d.v.s. j nödvändigtvis ullständiga lösningar, till vissa uppgitr kap P. P.5a) Om gränsvärdt istrar så motsvarar dt drivatan av arctan i. Etrsom arctan är drivrbar i d så istrar
Läs merSvar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y
Diffrnilkvionr, lndd ml DIFFERENTIALEKVATIONER, BLANDADE EXEMPEL Ugif i Bsäm y [srl DE, linjr DE, homogn konsn llr ickkonsn kofficinr ] för ndnsånd diffrnilkvionr ii Bsäm dn llmänn lösningn ill vrj DE
Läs merTentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2
Tntamn TMV20 Inldand Diskrt Matmatik, D/DI2 207-2-20 kl. 08.30 2.30 Examinator: Ptr Hgarty, Matmatiska vtnskapr, Chalmrs Tlfonvakt: Ivar Simonsson (alt. Ptr Hgarty), tlfon: 037725325 (alt. 0705705475)
Läs merTENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00
TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, Momnt: TEN anals atum: Lördag, 9 jan Skrivtid :-7: Eaminator: Armin Halilovi Rättand lärar: Frdrik Brgholm, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr:
Läs merKurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said
Kurs: HF9 Matmatik, Momnt TEN (Anals) atum: augusti 5 Skrivtid 8:5 :5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said För godkänt btg krävs av ma 4 poäng. Btgsgränsr: För btg A, B, C,, E krävs,
Läs merTentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:
Tntamn i Matmatik HF9 H9 juni 9 Tid: Lärar:Armin Halilovic Hjälpmdl: Formlblad Inga andra hjälpmdl utövr utdlat formlblad Fullständiga lösningar skall prsntras på alla uppgiftr Btygsgränsr: För btyg A,
Läs merUppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar
Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 11 Uppskatta rdrsärkstnadr för inköpsartiklar Md rdrsärkstnadr för inköpsartiklar ass alla d kstnadr sm är förknippad md att gnmföra n anskaffningsprcss,
Läs mer24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.
Kurs: HF93 Matmatik, Momnt TEN (Analys) Datum: 9 januari 5 Skrivtid 3:5 7:5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said, Jonas Stnholm, Håkan Strömbrg För godkänt btyg krävs av ma poäng. Btygsgränsr:
Läs mer2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akadmin för utbildning, kultur och kommunikation Avdlningn för tillämpad matmatik Examinator: Lars-Göran Larsson TENTAMEN I MATEMATIK MMA9 Linjär algbra Datum: 6 januari 03 Skrivtid:
Läs meri) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.
TENTAMEN -Dc-9, HF och HF8 Momnt: TEN (Lnjär algbra, hp, srftlg tntamn Kursr: Analys och lnjär algbra, HF8, Lnjär algbra och analys HF Klassr: TIELA, TIMEL, TIDAA Td: -7, Plats: Campus Flmngsbrg Lärar:
Läs merUndervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic
Tntamn i Matmatik, HF9, 8 oktobr, kl 5 75 Undrvisand lärar: Frdrik Brgholm, Elias Said, Jonas Stnholm Eaminator: Armin Halilovic Hjälpmdl: Endast utdlat ormlblad (miniräknar är int tillåtn För godkänt
Läs merUppskatta lagerhållningssärkostnader
B 13 Uppskatta lagrhållningssärkstnadr Md lagrhållningssärkstnadr ass alla d kstnadr sm hängr samman md ch ppstår gnm att artiklar hålls i lagr. Dt är fråga m rsaksbtingad kstnadr ch därmd särkstnadr,
Läs merNÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2
Likformig, Eponntial-, Normalfördlning NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR Fördlning Rktangl (uniform, likformig) Eponntial Frkvnsfunk. f (), a b b a 0 för övrigt Fördlningsfunk. F () a,
Läs merUppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar
Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 12 Uppskatta rdrsärkstnadr för tillrkningsartiklar Md rdrsärkstnadr för tillrkningsartiklar ass alla d kstnadr sm tör dn dirkta ärdförädlingn är förknippad
Läs merTentamen 2008_03_10. Tentamen Del 1
Tntamn 28_3_ Tntamn Dl KS motsvarar (Dluppgift -2) Dluppgift Dt dcimala hltalt 95 är givt. a) Ang talt i dt hadcimala talsstmt. b) Ang talt i dt binära talsstmt. c) Ang talt md BCD-kod Dluppgift 2 z z
Läs merTenta i MVE465 Linjär algebra och analys fortsättning. K/Bt/Kf. (2p) Z 2 xdx b) Beräkna 0 (x + 1) (2x + 1). (3p)
MATEMATIK Datum: 8-- Tid: eftermiddag (kl.-8.) Chalmers Hjälmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. Kursansvarig: Aleei Heintz Telefonvakt: Carl Lundholm ankn. 9 Tenta i MVE Linjär algebra och anals
Läs merspänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akadmin för utbildning, kultur och kommunikation Avdlningn för tillämpad matmatik Examinator: Lars-Göran Larsson TENTAMEN I MATEMATIK MMA9 Linjär algbra Datum: augusti 04 Skrivtid:
Läs merTENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00
TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, momnt TEN anals atum: dc Skrivtid 8:-: Eaminator: Armin Halilovic Rättand lärar: Erik Mlandr, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr: För btg
Läs merTryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels
SVENSK STANAR SS-EN 3445/C:004 Fastställd 004-07-30 Utgåva Trykkärl ( ldbrörda) Unfird prssur vssls ICS 3.00.30 Språk: svnska ublirad: oktobr 004 Copyright SIS. Rprodution in any form without prmission
Läs merTEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA?
TEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA? Stjärnorna är klot av ht gas Flrtalt lysr ftrsom d fusionrar vät till hlium i sina ntrala dlar I dtta problm kommr vi att använda bgrpp från båd klassisk
Läs merRäkneövning i Termodynamik och statistisk fysik
Räknövning i rmodynamik och statistisk fysik 004--8 Problm En Isingmodll har två spinn md växlvrkansnrginu s s. Ang alla tillstånd samt dras oltzmann-faktorr. räkna systmts partitionsfunktion. ad är sannolikhtn
Läs merÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll
ÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF683 HTTP://KARLJODIFFTRANS.WORDPRESS.COM KARL JONSSON Nycklord och innhåll x f, x sysm av diffrnialkvaionr Linjära sysm av diffrnialkvaionr x P x
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2018
Mkanik och maritima vtnskapr, Chalmrs Tid och plats: Hjälpmdl: TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA 2 8 JANUARI 28 8 i M hust Typgodkänd räknar. Lösningar Lärar: Ptr Möllr, tl (772 55. Bsökr sal ca. 5 samt
Läs merENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS A3/B kl HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga motiveringar.
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS A/B 5 6 5 kl 8 INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga motiveringar.. a) Bestäm Maclaurinpolynomet
Läs merLösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)
Akadmin ör utbildnin, kultur oc kommunikation Avdlninn ör tillämpad matmatik Eaminator: Jan Eriksson Lösninar till TENTAMEN I MATEMATIK MAA0 oc MMA0 Basutbildnin II i matmatik Datum: auusti 00 Skrivtid:
Läs merUppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) b) Bestäm volymen av parallellepipeden som spänns upp av vektorerna
TENTAMEN 5-Okt-6, HF6 och HF8 Momnt: TEN (Lnjär algbra), hp, skrftlg tntamn Kursr: Analys och lnjär algbra, HF8, Lnjär algbra och analys HF6 Klassr: TIELA, TIMEL, TIDAA Td:.5-7.5, Plats: Campus Hanng Lärar:
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2017
Institutionn för tillämpad mkanik, Chalmrs tkniska högskola ENAMEN I FINI EEMENMEOD MHA 3 AUGUSI 7 id plats: 4 8 i M hust Hjälpmdl: Ordböckr, lxikon typgodkänd räknar. ärar: Ptr Möllr, tl (77 55. Bsökr
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2017
Institutionn för tillämpad mkanik, Chalmrs id och plats: Hjälpmdl: ENAMEN I FINI EEMENMEOD MHA 2 9 JANUARI 27 4 8 i M hust ypgodkänd räknar. ösningar ärar: Ptr Möllr, tl (772) 55. Bsökr sal ca. 5 samt
Läs merockså en lösning: Alla lösningar, i detta fall, ges av
H009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic TRIGONOMETRISKA EKVATIONER A) Ekvationen sin( x ) = a (och liknande ekvationer) Ekvationen sin( x ) = a har lösningar endast om a (eftersom sin( x )
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!
Institutionn för Mkanik S4-945 ntamn i S4 Mkanik II 945 Inga hjälpmdl förutom: pappr pnna linjal passar. Lcka till! ) A r l 45 o B Problm Radin A md längdn r på tt svänghjul som rotrar md n konstant vinklhastight
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2018
Mkanik och maritima vtnskapr, Chalmrs tkniska högskola ENAMEN I FINI ELEMENMEOD MHA 9 AUGUSI 8 id och plats: 4 8 i M hust Hjälpmdl: ypgodkänd räknar. Lösningar Lärar: Ptr Möllr, tl (77) 55. Bsökr sal ca.
Läs merFöreläsning 10 Kärnfysiken: del 2
Förläsning 10 Kärnfysikn: dl 2 Radioaktivsöndrfall-lag Koldatring α söndrfall β söndrfall γ söndrfall Radioaktivitt En radioaktiv nuklid spontant mittrar n konvrtras till n annorlunda nuklid. Radioaktivitt
Läs merLösning : Substitution
INTEGRALER AV RATIONELLA FUNKTIONER Viktiga grundeempel: Eempel. (aa 0) aaaabb aaaabb = tt = aa aa = aa llll tt CC llll aaaa bb CC aaaa bb = tt aaaaaa = = aa Eempel. (aaaabb) nn (nn, 0) (aaaa bb) nn =
Läs merElementær diskret matematikk, MA0301, våren 2011
Lösningsförslag Elmntær iskrt matmatikk, MA00, vårn 0 Oppgav Varj or motsvarar n prmutation av storlk från 9 bokstävrna i TRONDHEIM Alltså är antalt sökta or P(9,) = 9 8 7 6 På liknan sätt får vi att t
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, Hjälpmedel: Papper, penna, linjal. Lycka till! Problem
Institutionn för Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-845 ntamn i 4 Mani II, 845 Hjälpmdl: Pappr, pnna, linjal. Lca till! Problm ) B l r Ett sänghjul md
Läs merDefinition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR TALFÖLJDER Dfiitio a: E talföljd är rll (llr koml) fuktio vars dfiitiosmägd är mägd av aturliga tal {0,,,,4, } Eml f ( ) = +, = 0,,,, är talföljd + Ma brukar utvidga dfiitio
Läs mer4.1 Förskjutning Töjning
Övning FEM för Ingnjörstillämpningar Rickard Shn 9 5 rshn@kth.s Enaliga Problm och Fackvrk 7 7 7 59 4. Förskjutning öjning a) ε ε. Sökt: Visa att töjningn i lmntt är ( ) ösning: I hållfn fick man lära
Läs merDEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege
FyL VT06 DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I Magntisring md lström Magntfältt kring n spol Kraftvrkan mllan spolar Bränna spik Jacobs stg Uppdatrad dn 9 januari 006 Introduktion FyL VT06 I littraturn och framför
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem
nsttutonn fö Man Ncholas pads tl: 79 78 post: nap@mch.th.s hmsda: http://www.mch.th.s/~nap/ S-85 ntamn S Man, 85 BS! nga hjälpmdl. Lca tll! Poblm ) En hosontll am ' md längdn l ota md n onstant nlhastght
Läs mer1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,
Matmatik CTH&GU Tntamn i matmatiska mtodr E (TMA04), dl A, 000-0-, kl.45-.45 Tlfon: Andrs Logg, tl. 0740-4590 OBS: Ang linj och inskrivningsår samt namn och prsonnummr på skrivningsomslagt. Ang namn och
Läs merVi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen
Produktlösningar Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen u( u( u( u( u( A B C D E 0 (ekv 0) y y y som är definierad på ett (ändligt eller oändlig rektangulär område
Läs mer1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF TEN Datum: -- Tid: :5-7:5 Hjälpmedel: Formelblad, delas ut i salen Miniräknare (av vilken tp som hels Förbjudna hjälpmedel: Ägna formelblad, telefon, laptop
Läs merRobin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare
Umå univritt Intitutionn för matmatik oh matmatik tatitik Roin Ekman oh Axl Torhag Tntamn i matmatik Introduktion till dikrt matmatik Löningförlag Hjälpmdl: Miniräknar Löningarna kall prntra på tt ådant
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Differentialekvationer Inledning DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalkonomiska institutionn Vid tntamn måst varj studnt lgitimra sig (fotolgitimation). Om så int skr kommr skrivningn int att rättas. TENTAMEN B/MAKROTEORI, 7,5 POÄNG, 7 FEBRUARI
Läs merKap 3.7, 17.8 Linjära differentialekvationer med konstanta koefficienter.
Kap 3.7, 17.8 Linjära differentialekvationer med konstanta koefficienter. 401. (A) Bestäm de allmänna lösningarna till följande differentialekvationer: a. y 3y = 0 b. y 2y 3y = 0 c. y 2y = 0 d. y 4y +
Läs mera (och liknande ekvationer). a har lösningar endast om 1 a 1 (eftersom 1 sin( x ) 1). 3 saknar lösningar.
TRIGONOMETRISKA EKVATIONER A) Ekvationen sin( x) a (och liknande ekvationer) Ekvationen sin( x) a har lösningar endast om a (eftersom sin( x ) ) Exempelvis, ekvationen sin( x) saknar lösningar Uppgift
Läs merEpipolärgeometri och den fundamentala matrisen. Epipolarlinje. Epipoler. Exempel. vara dess avbildning i två bilder genom
Epipoärgomtri dn fundamntaa matrisn Låt vara n punkt i kamracntrum rsp Låt Punktn bägg kamracntrum pipoarpant ti bägg avbidningarna ti vara dss avbidning i två bidr gnom samt d -dimnsiona motsvarightrna
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00
Tnamn i Mamaik, H9 sp 7, kl. 9:-: Eaminaor: rmin Halilovic Undrvisand lärar: Nils Dalarsson, Jonas Snholm, Elias Said ör godkän bg krävs av ma poäng. gsgränsr: ör bg,,, D, E krävs, 9, 6, rspkiv poäng.
Läs merHittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)
Förläsning 4: Hittills å kursn: Rlativittstori Ljusastigtn i vakuum dnsamma för alla obsrvatörr Lorntztransformationn x γx vt y y z z vx t γt där γ v 1 1 v 1 0 0 Alla systm i likformig rörls i förålland
Läs merDel 1 Teoridel utan hjälpmedel
inköings Univrsitt TMH9 Sörn Sjöström --, kl. 4- Dl Toridl utan hjälmdl. I figurn gs ulrs fra knäckfall (balkarna är idntiska, bara randvillkorn skiljr sig åt). Skriv n tta () vid dt fall som har lägst
Läs merDagens teman. Linjära ODE-system av ordning 1:
Dagens teman Linjära ODE-system av ordning 1: Egenvärdesmetoden. Lösning av homogena system x 1 (t) = a 11 x 1 (t) + + a 1n x n (t) x 2 (t) = a 21 x 1 (t) + + a 2n x n (t) x n (t) = a n1 x 1 (t) + + a
Läs merPartiella differentialekvationer och randvärdesproblem Separabla PDE Klassiska ekvationer och randvärdesproblem
Partiella differentialekvationer och randvärdesroblem. 12.1. Searabla PDE 12.2. Klassiska ekvationer och randvärdesroblem. 12.3. Värmeledningsekvationen. 12.4. Vågekvationen. 12.5. alace ekvation. Variabelsearation.
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2016
Institutionn för tillämpad mkanik, Chalmrs tkniska högskola TENTAMEN I FINIT EEMENTMETOD MHA AUGUSTI Tid och plats: 8 i M hust Hjälpmdl: Ordöckr, lxikon och typgodkänd räknar. ösningar ärar: Ptr Möllr,
Läs merMatematisk statistik
Tntamn TEN HF -- Matmatisk statistik Kuskod HF Skivtid: 8:-: Läa: Amin Halilovic Hjälpmdl: Bifogat fomlhäft "Foml och tabll i statistik " och miniäkna av vilkn typ som hlst. Skiv namn på vaj blad och använd
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER i) En differentialekvation
Läs merCrash Course Envarre2- Differentialekvationer
Crash Course Envarre2- Differentialekvationer Mattehjälpen Maj 2018 Contents 1 Introduktion 2 2 Integrerande faktor 2 3 Separabla diffekvationer 3 4 Linjära diffekvationer 4 4.1 Homogena lösningar till
Läs merb) (2p) Bestäm alla lösningar med avseende på z till ekvationen Uppgift 3. ( 4 poäng) a ) (2p) Lös följande differentialekvation ( y 4) y
TENTAMEN Datum: 6 april 00 TEN: Differentialekvationer, komplea tal och Taylors formel Kurskod HF000, HF00, 6H0, 6H000, 6L000 Skrivtid: 8:5-:5 Hjälpmedel: Bifogat formelblad och miniräknare av vilken typ
Läs mer6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)
Övning 4 riangmnt ickard Shn -- FEM för Ingnjörstiämpningar, SE rshn@kth.s 6.4 riangmnt (CS Constant Strain riang) Givt: unn påt, h E-modu E Poissons ta På tunn påt md fria tor kan man göra antagand om
Läs mer= x 2 - x, x (0) = x dt. dx dt = 1. x 0 - (x 0-1)e t och för t 0 = ln x 0
Lösningsförslag till tentamensskrivning i Diff & Trans I, 5B och Diff & Trans I, LV, 5B Tisdagen den 3 januari 4, kl 4-9 Hjälmedel: BETA, Mathematics Handbook Redovisa lösningarna å ett sådant sätt att
Läs merUppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar
Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 11 Uppskatta rdrsärkstnadr för inköpsartiklar Md rdrsärkstnadr för inköpsartiklar ass alla d särkstnadr sm är förknippad md att gnmföra n anskaffningsprcss,
Läs mer6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)
Övning 4 FEM för Ingnjörstiämpningar ickard Shn 9 6 rshn@kth.s FEM anas md triangmnt 9 6.4 riangmnt (CS Constant Strain riang) Givt: unn påt, h E modu E Poissons ta På tunn påt kan man oftast göra antagand
Läs merTentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 3 juni 2010 kl
Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-. Rsultat kommr att finnas tillgängligt snast dn juni. Klagomål på rättningn skall vara framförda snast n månad ftr. OBS! Tntand är skldig att
Läs merTentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag
Tntamnsskivning i Mkanik Dl Dynamik fö M 558 Lösningsföslag. Låt v btckna kulans fat fö stöt och v kulans fat ft stöt. Låt btckna impulsn fån golvt på kulan. Enligt impulslagn gäll: ( ) : = mv cos mv cos
Läs merATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH
ATLAS-xprimntt på CERN (wb-kamra idag på morgonn) 5A1247, modrn fysik, VT2007, KTH Laborationr: 3 laborationr: AM36: Atomkärnan. Handlar om radioaktivitt, absorbtion av gamma och btastrålning samt mätning
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2016
Institutionn för tillämpad mkanik, Calmrs ENAMEN I FINI EEMENMEOD MHA 9 APRI 6 id oc plats: 4 8, Eklandagatan 86 Hjälpmdl: Ordböckr, likon oc typgodkänd räknar. ösningar ärar: Ptr Möllr, tl (77 55. Bsökr
Läs merLektionsuppgifter i regressionsanalys
LUNDS UNIVERSITET STATISTISKA INSTITUTIONEN Lktionsuppgiftr i rgrssionsanalys A A ENKEL LINJÄR REGRESSION Från n undrsökning av vilka faktorr som påvrkar prist på villor i n sydsvnsk ort insamlads n dl
Läs merTentamen i Linjär algebra 2010 05 21, 8 13.
LINKÖPINGS UNIVERSITET Mamaika Iniuionn Ulf Janfalk Kurkod: ETE Provkod: TEN Tnamn i Linjär algbra,. Inga hjälpmdl. Ej räkndoa. Rula mddla vi -po. För godkän räckr poäng och min uppgifr md llr poäng. Godkända
Läs merProv i matematik Distans, Matematik A Analys UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström Prov i matematik Distans, Matematik A Analys 23 2 5 Skrivtid: -5. Hjälpmedel: Gymnasieformelsamling. Lösningarna skall åtföljas av förklarande
Läs merFöreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:
Förläsning 1 Eftr lit information och n snabbgnomgång av hla kursn börjad vi md n väldigt kort rptition av några grundbgrpp inom llära. Vi pratad om Ohms lag, och samband mllan ström, spänning och rsistans
Läs mer247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdsdatum 2015-11-10 1 (1) KOMMUNSTYRELSEN Dnr KSF 2015/333 247 Hmsjukvårdsinsats för bond i annan kommun Bslut Kommunstyrlsn förslår kommunfullmäktig bsluta: 1. Hmsjukvårdsinsatsr
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER
Läs merINTRODUKTION. Akut? RING: 031-51 20 12
INTRODUKTION Btch AB är i grundn tt gränsövrskridand nätvrk av ingnjörr, tknikr, tillvrkar (producntr) som alla har myckt lång rfarnht inom Hydraulik branschn. Dtta inkludrar allt från tillvrkning och
Läs merAlgebra och geometri 5B Matlablaboration
Mariana Dalarsson, ME & Johan Svnonius, IT Algra och gomtri 5B46 - Matlalaoration 6-- Kurs: 5B46 Handldar: Karim Daho Uppgift Enligt uppgiftn gällr följand vationr: p ( x) + x a + ax + a x a (.) 7 f (
Läs mer+, C = e4. y = 3 4 e4 e -2 x +
ösningsförslag till tentamensskrivning i Diff & Trans I, 5B och Diff & Trans I för V, 5B Fredagen den augusti 3, kl -9 Hjälmedel: BETA, Mathematics Handbook Redovisa lösningarna å ett sådant sätt att beräkningar
Läs merVeckans teman. Repetition av ordinära differentialekvationer ZC 1, 2.1-3, 4.1-6, 7.4-6, 8.1-3
Veckans teman Repetition av ordinära differentialekvationer ZC 1, 2.1-3, 4.1-6, 7.4-6, 8.1-3 Ekvationstyper Första ordningen Separabla Högre ordning System Autonoma Linjära med konstanta koefficienter
Läs merTeori för linjära ordinära differentialkvationer med konstanta koefficienter
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2016/2017 Teori för linjära ordinära differentialkvationer med konstanta koefficienter 1. FÖRSTA ORDNINGEN Homogena fallet. En homogen linjär
Läs merSammanfattning av ALA-B 2007
Crl-Mgnus Trä t7 Smmnttning v L- 7. Ordinär dirntilkvtionr (ODE). Först ordningns homogn ODE.... ndr ordningns homogn ODE.... Inhomogn kvtionr.... Sprl vrilr 5. Intgrrnd ktor 6. En ltrntiv örskjutningsrgl.
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Problem
Institutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-9 ntamn i 4 Mani II, 9 Inga hjälpmdl föutom: papp, pnna, linjal, passa. Lca till! Poblm ) L a En bhålla
Läs merProgram: DATA, ELEKTRO
Program: DATA, ELEKTRO TENTAMEN Datum: 0 aug 007 Kurser: MATEMATIK OCH MAT STATISTIK 6H3000, 6L3000, MATEMATIK 6H30 TEN (Differential ekvationer, komplea tal) Skrivtid: 3:5-7:5 Lärare: Armin Halilovic
Läs merFör startpopulationer lika med de stationära lösningarna kommer populationerna att förbli konstant.
Lösningsförslag till tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF633(5B6) Tisdagen den 6 augusti, kl -9 Hjälpmedel: BETA, Mathematics Handbook Redovisa lösningarna på ett sådant sätt att beräkningar
Läs merReferensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget
t g a t R Frö ar pl m x ns r f R 1 1. Välkommn till Frö-Rtagt Hj, nu ska du och dina klasskompisar starta rt alldls gna förtag. Vi på FramtidsFrön har valt att kalla dt Frö-Rtag. Md Frö mnar vi att du
Läs merUmeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e
Umå Univrsitt 2007-12-06 Institutionn för fysik Danil Eriksson/Lif Hassmyr Bstämning av /m 1 Syft Laborationns syft är att g ökad förståls för hur laddad partiklars rörls påvrkas av yttr lktromagntiska
Läs merMatematiska Institutionen L osningar till v arens lektionsproblem. Uppgifter till lektion 9:
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Inger Sigstam Envariabelanalys, hp --6 Uppgifter till lektion 9: Lösningar till vårens lektionsproblem.. Ett fönster har formen av en halvcirkel ovanpå en
Läs mer