Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar"

Georg Jansson
för 9 år sedan
Visningar:

1 0-0-8 F6: Per uit system ymmetris ompoeter, Elijedigrm och Kortslutigsberäigr t i Per uit (pu) beräigr Aväds ot iom elrtei och eletris drivsystem Ager impedser, strömmr och späigr som reltiv mått. viss pplitioer är dess reltiv mått äst oörädrde äve om märeete eller späigsivå ädrs ler tiopoteser. Märdt () väds som värde ämplig värde tt utgå rå : = och = M uttrycer e storhet som =u där u ges tige i procet eller som e rtio lltså 90% eller 0.9

viss pplitioer är dess reltiv mått äst oörädrde äve om märeete eller späigsivå ädrs ler tiopoteser.

2 0-0-8 Per uit (pu) beräigr X R C i X X i i i X ymmetris ompoeter

3 0-0-8 Ett symmetris tressystem lltid dels upp i tre helt symmetris delsystem (ompoeter) eligt öljde (se Elretsteori sid 84-89) Ett symmetrist tressystem med positiv söljd: -- Ett symmetrist tressystem med positiv söljd: som lls plusöljdssystem Ett symmetrist tressystem med egtiv söljd: -- som lls miusöljdssystem Ett system vrs esstorheter hr smm storle och sörsjutig ör ll tre ser ollöljdssystem E godtyclig tresstorhet (ström eller späig) ur symmetris ompoeter uttrycs som 0 j 0 0 j e där j Omvät beräs symmetris ompoeter ur motsvrde tresstorhet eligt 0 Avädig: e Exempel 4.0 i Eleretsteori v Alredsso och Rjput sid 88

miusöljdssystem Ett system vrs esstorheter hr smm storle och sörsjutig ör ll tre ser ollöljdssystem E godtyclig tresstorhet (ström eller späig) ur

4 0-0-8 Avädig: e Exempel 4.0 i Elretsteori v Alredsso och Rjput sid 88 Elijedigrm 4

5 0-0-8 tirå symmetris ompoeter m sp tre y seprt elijedigrm: e rets ör plusöljd, e ör miusöljd och e ör ollöljd. Elije digrm är väldig vädbr vid beräigr i elrtssytsem. Här s vi se hur m väd elijedigrm vid beräig v elströmmr. M väder ocså elijedigrm ör tt udersö elrtdymi (stbilitet) och lod-low beräigr dvs beräigr ör tt uppstt späigr på smligsseor i ett elrtssystem vid oli lstll. För de här type v beräigr så brur m modeller både trsormtorer och lutledigr som iduts i serie med e resists (ortslutigsimpedse). t i För e geertor hr m e lide modell me måste turligtvis äve iluder e em som motsvrr tomgågsspäige (re plusöljdsompoet). För geertorer är det dessutom så tt m väder oli iduts (eller rets) beroede på sbbhete hos örloppet m udersöer. 5

M väder ocså elijedigrm ör tt udersö elrtdymi (stbilitet) och lod-low beräigr dvs beräigr ör tt uppstt späigr på smligsseor i ett elrtssystem vid oli lstll.

6 0-0-8 E lutledig är huvudslige idutiv. Ett typist värde på retse är X =0.4 Ω /m och s E trsormtor och e geertor är äve dess huvudslige idutiv. E distributiostrsormtor hr e ortslutigsrets på c pu. Observer tt per uit värdet på e rets och iduts är li stort! Äve ör syrogeertorer ges ortslutigsretse i per uit eller %. Det är ocså gs vligt tt ortslutigsströmme ges istället ör ortslutigsretse. Kortslutigsströmme ges då i e tor som s multiplicers med de omiell strömme dvs =c c =i i. r dett år m rä rm ortslutigsretse. Kblr är huvudslige resistiv och retse är pcitiv i si tur. Kortslutigsberäig 6

Äve ör syrogeertorer ges ortslutigsretse i per uit eller %. Det är ocså gs vligt tt ortslutigsströmme ges istället ör ortslutigsretse.

7 0-0-8 Beräigsmetodi tresig jord- lt. Kortslutig (värst llet) För tt berä strömme vid tresig ortslutig (äve med djordslutig) ) så åtr m sspäige v geertor-em: och delr med impedse rå geertor till elstället dvs Observer tt om det öreommer trsormtorer i schemt så måste impedse räs om i m dder dem etersom N N För tt hter ovståede tum så brur m rä om ll impedser till e ehetsspäig e. Normlt så väder m de orml späige i elstället som e. Exempel: Elrthdboe: Elrtsystem Berä ortslutigsströmme i put D eligt ed Rä ut ortslutigsimpedse. X G h 60 G. 9 6 i i i Rä om till 0V! X N 0 0V G,0V,6V.9. N6V 6 G, 0V G h 7

till elstället dvs Observer tt om det öreommer trsormtorer i schemt så måste impedse räs om i m dder dem etersom N N För tt hter ovståede tum så brur m

8 0-0-8 För tro ges dt som rå ett ortslutigsprov dvs =. h 9.6 T u ju u ju r x j.8 r OB: u x u ju u ju r x u x 400 u 50 r 6 h r 0.0 x j0.04 Rä om till 0V! N 0 0V T,40V 8 N 40V j T,0V j För lutledig är impedse give rä om till 0 V. N 0 0V,40V 0 N40V 40 4 j6.5., 0V j För tro T smm räigr som ör T st rä mot 0 V 0 0 ur jux j T,0V j 8

N 0 0V T,40V 8 N 40V 40 9.6 j.8 0.6 0. T,0V j För lutledig är impedse give rä om till 0 V.

9 0-0-8 Totlt (0 V):,0V G,0V T,0V j. 0.6 j0.8.5 j.0.5 j.0.6 j7.,0v,0v T,0V A 70A OB smm beräig utörs mycet elre i per uit! Kortslutigseet 9

10 0-0-8 Kortslutigseete är e räestorhet 0

Relevanta dokument

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om RIEMANNSUMMOR OCH DEFINITIO ONEN AV INTEGRALI LEN f ( x) dx Låt f ( Låt P={xx 0,x 1,...,x } där = x 0 x 1,..., x = =, vr e idelig vv itervllet [,]. I vrje delitervll [x -1, x ] väljer och e put c. Alltså