Förra gången: fördelningar Omfattande system med många partiklar kan praktiskt bara beskrivas i statistiska termer.

Relevanta dokument
Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Fasta tillståndets fysik.

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

Föreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

Atomer: rörelsemängdsmoment och spinn. Pauliprincipen och periodiska systemet.

5~ Atomer, joner och kemiska reaktioner

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

Statistisk mekanik: exempel. Molekylfysik.

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2

TEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA?

Lösningsförslag: Tentamen i Modern Fysik, 5A1246,

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

Föreläsning 6 och 7 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Lösta exempel och gamla tentor i Materialfysik för E, IF1602 M. Göthelid Materialfysik, KTH-Electrum, Kista

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad,

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

4.1 Förskjutning Töjning

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV

INTRODUKTION. Akut? RING:

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!

4. så många platser för fjäderfän, slaktsvin eller suggor att platserna tillsammans motsvarar mer än 200 djurenheter definierade som i 1.20.

Totala rörelsemängdsmomentet. Inledande statistisk fysik

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

En studie av schršdingerekvationen. Ð numeriska berškningar fšr nœgra modellpotentialer

Tid 09:00-15:00, fredag 3 mars Hjälpmedel: formelsamling, räknare, physics handbook

Statistisk mekanik (forts) Kanonisk ensemble. E men. p 1. Inledande statistisk mekanik:

Lektionsuppgifter i regressionsanalys

Arkitekturell systemförvaltning

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4.

Bengt Sebring September 2000 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2000

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun

SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Inledning och syfte Tillvägagångssätt Avgränsningar Metod...

re (potensform eller exponentialform)

Elementær diskret matematikk, MA0301, våren 2011

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2016

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Hjälpmedel: Papper, penna, linjal. Lycka till! Problem

Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter

ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand

TSRT62 Modellbygge & Simulering

Sommarpraktik - Grundskola 2017

Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt.

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

Distributionsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Epipolärgeometri och den fundamentala matrisen. Epipolarlinje. Epipoler. Exempel. vara dess avbildning i två bilder genom

HSB ENERGIAVTAL EXEMPLET VÄRMLAND PER WIKSTRAND, HSB VÄRMLAND PRESENTATION HSB-BÅTEN 2015

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

Svenska jordbrukets klimatpåverkan

Inledande modern fysik Del 2 Kompendium: Relativitetsteori och partikelfysik

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2017

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av upphandlingar

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Integrerade ledningssystem artikelsamling

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

TENTAMEN Datum: 28 maj 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel

Transkript:

örläsning 5 örra gångn: fördlningar Omfattand systm md många partiklar kan praktiskt bara bskrivas i statistiska trmr. Antal partiklar inom nrgiintrvall E till E +de gs av dn = D (E ) N (E ) de där D (E ) är tillståndstäthtn oh N (E ) är fördlningsfunktionn: N ( E ) M A E / k T N ( E ) E E / k T N ( E ) D ( E E ) / k T Maxwll-oltzmann fördlning. Partiklar kan särskiljas. Obgränsat antal partiklar pr nrgitillstånd. os-einstin fördlning. Ej särskiljbara partiklar. Obgränsat antal partiklar pr nrgitillstånd. (Hltaligt spinn, bosonr) rmi-dira fördlning. Ej särskiljbara partiklar. Högst n partikl pr nrgitillstånd. (Spinn ½-partiklar, frmionr) A oh är normringsfaktorr, ( gs ofta som uttrykt i kmisk potntial ). ör fotonr: E-fördlning md =. SH009, modrn fysik, VT0, KTH örläsning 5 Planks strålningslag Statistisk mkanik xmpl. Svartkroppsstrålning: svart kropp innbär att ingn strålning rflktras oh att all strålning som utsänds bara bror av trmisk nrgi, dvs alla svarta kroppar av samma tmpratur strålar lika. trakta dn lktromagntiska strålningn som stånd vågor md frkvns mllan f oh f +df i n kubisk kavitt md sidan L. Exprimntllt vt man att dnsittn av tillstånd i frkvnsintrvallt int bror av var sig matrial i kavittns väggar llr kavittns form. Välj därför kub som är nkl att bräkna. D stånd vågorna skall uppfylla vågkvationn W ( x, y, z, t) W ( x, y, z, t) t x y z vars lösning gs av m m y xx y mzz W ( x, y, z, t) Asin sin sin os ft L L L där m x, m y oh m z är antalt antinodr längs d tr axlarna. (πf ) Gnom insättning i vågkvationn fås m m y m m y xπx yπ mzπz mxπ yπ mzπ mxπx yπ mzπz Asin sin sin osπft Asin sin sin osπft L L L L L L L L L dvs f m L där m m x m y m z Notra: flra vågor kan ha samma frkvns. SH009, modrn fysik, VT0, KTH

Antalt olika vågor inom f till f +df? trakta m -rymdn. All punktr md samma radi m har samma frkvns. df motsvarar df =/(L) dm. Antalt vågor i intrvallt gr då av volymn av tt skal md radi m i n kvadrant av m-rymdn (bara positiva m i ) : D( f ) Vdf 4 m dm 8 m L df df f dm L L 4L m f df där V är volymn = L, dssutom måst vi ta hänsyn till att lktromagntisk våg har två polarisationsmodr, dvs multiplira md 8 D( f ) df f df otonr har spinn=, dvs d är bosonr. Eftrsom varj foton har nrgin E=hf får vi då nrgin i tt frkvnsintrvall: E( f) df n( f) hfdf hfd( f) N Substitura f =/ E dvs df = - / d gr ( f) df hf / hf 8π f kt df 8πh E( λ) dλ λk T 5 λ d h / λ (pr volymsnht) SH009, modrn fysik, VT0, KTH Exmpl -D statistik: ri-lktrongas-tori för mtallr D yttr valnslktronrna i n mtall är i stort stt fria att röra sig i tr dimnsionr i mtalln. Dssa ldningslktronr kan btraktas som n frmiongas. Vi vill nu kunna bräkna antalt ldningslktronr md nrgi mllan E oh E + de pr volymsnht: n (E )de = D(E)N D (E) de Vi btraktar ldningslktronrna som tt systm av partiklvågor vars vågfunktion försvinnr i gränsytorna (-dim oändlig potntiallåda). Om vi utgår från vågtal k oh användr oss av k =πf/ oh två spinnriktningar kan vi ta formln från förgånd sida så att 8π k p k D( f) df f df gr oss D( k) dk dk mn om vi antar ikrlativistiska lktronr E π m / me vilkt gr k m / oh dk E de så att D(E) de = A E / de där h N Antal ldningslktronr pr volymsnht är nu 0 n( E) de vid höga tmpraturr måst intgraln V lösas numriskt pga N D mn vid T =0 är N D = för E < E oh =0 därutövr m / / 8 πm A N E / A 0 E de V AE / Dtta gr: h N E( 0) m 8πV / SH009, modrn fysik, VT0, KTH

(Man kan dfinira rmitmpraturn: T E k samt rmihastightn: v E m ) Data för några mtallr: Mtall Elktrondnsitt (m - ) E (V) v (m/s) T (K) Li 4,70 0 8 4,7,9 0 6 5,48 0 4 Na,65 0 8,,07 0 6,75 0 4 Cu 8,49 0 8 7,05,57 0 6 8, 0 4 Au 5,90 0 8 5,5,9 0 6 6,4 0 4 SH009, modrn fysik, VT0, KTH Molkylfysik Molkyl: stabilt llr nästan stabilt bundt tillstånd av två llr flra atomr. Exmpl: O, C H 5 OH, DNA (En molkyl har tt väldfinirat tillstånd av ingånd atomr, till skillnad från fasta ämnn llr vätskor) ysikaliska oh kmiska gnskapr (t.x. absorptionsspktra, varför CH 4 oh j CH, C0 rak mn j H O) gs av d ingånd atomrna: dras lktronstruktur sättt oh omfattningn av hur d växlvrkar hur d är ordnad i molkyln Atomr: nrginivår pga huvudnivå (n ), rörlsmängdsmomnt (l ) oh spinn (s ) Molkylr: ävn rotationr oh vibrationr indning gs av lktrostatisk växlvrkan mllan atomrnas lktronr oh kärnor. Komplirat pga många partiklar där skärmning skr mllan lktronr Approximativt: A U n m r r Exmpl: tvåatomig molkyl SH009, modrn fysik, VT0, KTH

indningar: Jonbindning Na Cl En llr flr lktronr förs övr från n atom till n annan Coulomb-attraktion mllan jonr md olika tkn på laddningn Na + Na + - Cl Cl - Exmpl: NaCl Na (s s p 6 s): jonisationsnrgi för s lktronn: 5,4 V gr Na + Cl (s s p 5 ): kan ta upp lktron för att få p-skalt fullt. Avgr då nrgin (lktronaffinittn),6 V ör att skapa Na + oh Cl - från Na oh Cl krävs då: ΔE = 5,4,6 =,5 V (aktivringsnrgin) Na + oh Cl - attrahras av Coulomb-växlvrkan. Vid små avstånd rpulsion pga övrlappand lktronskal, dls pga lktrostatik, dls pga Pauliprinipn R ΔE =,5 V indningsnrgi (Dissoiationsnrgi) Jämviktsavstånd (indningslängd) q ΔE 4πε0r q,44v nm R 0.95nm 4πε 0 ΔE,5V SH009, modrn fysik, VT0, KTH indningar: Kovalnt bindning En llr flr lktronr dlas mllan två atomr i molkyln. H H Exmpl: H, CO, O, H O, CH 4 H H : D två - dlas mllan d två atomrna i molkyln molkylorbital Störr sannolikht att hitta - mllan protonrna än utanför. trakta H + ( nklast molkyln: - spararad protonr) En lktron mllan två protonr. Potntill nrgi: Där na protonn är i r = 0 oh dn andra i r = R. q U ( r) 4πε0 r q 4πε0 r R Enrginåvrna kan fås gnom att lösa Shrödingrkv. Notra: Coulomb-kraftrna som vrkar på kärnan oh - har liknand styrka, mn - är mykt lättar än protonn. - kommr därför att röra sig mykt snabbar oh oh dss rörls sparras från kärnans. Elktronstrukturn kan fås gnom att låsa kärnorna i fixa lägn oh bräkna för nbart - (orn-oppnhimr-approximationn) SH009, modrn fysik, VT0, KTH

Kovalnt bindning (forts ) Elktronnivårna bror av R. D två lägsta nrginivårna som funktion av R. Extrmfalln: R = 0 H + R = obundn H Ävn kärnorna påvrkar varandra md Coulombkraft. Möjligt mn int lätt att lösa Shrödingrkv. (Int hllr så illustrativt så låt oss ta tt förnklat rsonmang) Utgå från - oh två protonr på stort avstånd varandra R/ ψ ( r) A ψ r / a ( R r )/ a A ( ) r åd ψ oh ψ lösr samma Shrödingrkation. linjärkombinationn ψ = ψ + Cψ okså lösning. SH009, modrn fysik, VT0, KTH Kovalnt bindning (forts ) l.a gällr att tillståndn: ψ + = ψ + ψ oh ψ- = ψ - ψ är lösningar (vi bortsr här från normalisringsfaktor) Dssutom md x=r/-r, gällr ψ + (x) = ψ + (-x) oh ψ - (x) = -ψ - (-x) I båda falln gällr att ψ(x ) = ψ(-x ) SH009, modrn fysik, VT0, KTH

Kovalnt bindning (forts ) När avståndt minskar till någon/några ohr-radir kommr ψ oh ψ att övrlappa. Dt kan visas att ψ + (x) är nrgimässigt fördlaktigar. indand orbital. - i dtta tillstånd spndrar stor dl av sin tid mllan protonrna oh fungrar som lim (Jämför Hisnbrgs obstämbarhtsrlation: - har störr områd att röra sig inom motsvarand lägr rörlsmängd) Tillståndt ψ - (x) har högr nrgi. Antibindand orbital Jämviktsavstånd: R 0 = 0, nm indningsnrgi: =,65 V SH009, modrn fysik, VT0, KTH Kovalnt bindning (forts 4) H : n yttrligar lktron till H + mr lim, dvs starkar bindning indningsnrgi: = 4,5 V Jämviktsavstånd: R 0 = 0,074 nm ör bundt tillstånd krävs att båda - är i bindand orbitalt. Pauliprinipn motsatta spin Konskvns av Pauliprinipn: högst två - i samma tillstånd md olika spinn H j möjlig pga att : - tvungn att inta högr nrgitillstånd j bundt SH009, modrn fysik, VT0, KTH