Arkitekturell systemförvaltning

Transkript

1 Arkitkturll systmförvaltng Mal Norström, På AB och Lköpgs Univrsitt Svärvägn 3C Danry Prsntrat på Sunsvall vcka Sammanfattng Många organisationr har grupprat sa IT-systm i s.k. förvaltngsobjkt nligt prciprna i Affärsmässig Förvaltngsstyrng/pm 3. I tta pappr prsntras snast forskngsrsultatn krg ffktiva förvaltngsobjkt och ss rlationr till varanra. Rsultatn som prsntras utgör grunn i tt ramvrk för n arkitktur för förvaltngsobjkt som är unr utarbtan i forskngsprojktt Arkitkturll Systmförvaltng. Projktt brivs som tt samarbtsprojkt mllan Lköpgs Univrsitt och På AB och fansiras av KK-stiftlsn samt Kunskapsitiativt om Systmförvaltng. 1. Inlng En av bäran iérna i Affärsmässig Förvaltngsstyrng/pm 3 är att skapa ffktiva förvaltngsobjkt som san använs som grun för att organisra n affärsmässig förvaltngsstyrng. Gnom forskng och praktisk rfarnht har t visat sig att ffktiva förvaltngsobjkt är avgöran för hur väl förvaltngsobjktn stöjr avs vrksamht (n s.k. objktvrksamhtn). Inlngsgrunn för förvaltngsobjkt bör, nligt Affärsmässig Förvaltngsstyrng/pm 3, vara vrksamht llr prouktr/tjänstr och t organisatoriska aspktr llr IT-systms tkniska ralisrg. Dt sistnämna är n traition som präglar många förvaltngsvrksamhtr. I takt m att torirna om avgränsng och nhåll i nskila förvaltngsobjkt har använts och ärm prövats har nya kunskapsbhov gnrrats avsn organisationrs samla mäng förvaltngsobjkt. Ett bhov av att viarutvckla kunskapn om nskila förvaltngsobjkt till att omfatta n organisations hla portfölj av förvaltngsobjkt liggr ärför till grun för kunskapsutvcklgn i projktt. Syftt m forskngsrsultatn är att skall använas för att lösa bhov krg prioritrg mllan förvaltngsobjkt och projkt, vrksamhtspåvrkan utan särtrssn vi viarutvcklg samt affärsstöjan systmförvaltng (kl. viarutvcklg). I tta pappr bskrivs ärm n viarutvcklg av torirna i Affärsmässig Förvaltngsstyrng/pm 3. För trouktion till Affärsmässig Förvaltngsstyrng/pm 3 hänvisas till Mra Affärsmässig Förvaltngsstyrng (Norström och Wlanr, 2007) samt pm 3 På Matnanc Managmnt Mol (Norström och Wlanr, 2008) samt Styrbar Systmförvaltng m hjälp av ffktiva förvaltngsobjkt (Norström, 2005). Dtta pappr är uppbyggt nligt följan. Eftr nna lng följr, i avsnitt 2, n kort trouktion till tor om ffktiva förvaltngsobjkt. Avsnitt 3 bskrivr forskngssign, man i kapitl 4 bskrivs rsultatt av två mpiriska stuir. I avsnitt 5 prsntras forskngsrsultatn i form av n moll för objktarkitktur. Papprt avslutas m implikationr av forskngsrsultatn samt iér om viar i forskng i avsnitt 6. 1

2 2. t är t som förvaltas om ramn för tt förvaltngsupprag och svart på frågan; va förvaltas? Ett välfirat förvaltngsobjkt är t viktigast mlt för att organisra förvaltngsvrksamht i syft att göra n styrbar. I figur 1 visas n objktmoll som använs vi implmntrg av Affärsmässig Förvaltngsstyrng/pm 3 för att nhållsbstämma tt förvaltngsobjkt ) Objktvrksamht 2) Vrksamhtsstö 3) IT-systm 4) Tknisk plattform IT-stö Figur 1. Objktmoll för nhållsbstämng av tt förvaltngsobjkt (källa pm 3 ). Objktvrksamhtn som såan kan alrig gå i tt förvaltngsobjkt, utan är n vrksamht som skall stöjas, m hjälp av vrksamhtsstö. Därför är objktvrksamhtn strcka i figur 1. Att n fns m övrhuvutagt är för att markra viktn av att t är ITsystms använng i objktvrksamhtn som bör vara lngsgrun, t som traitionllt - IT-systmn som såana. Dn tkniska plattformn bör t hllr vara m i förvaltngsobjktt och skiktt är ärför också strcka i figur 1. Dn tkniska plattformn är oftast gmnsam för flra förvaltngsobjkt. Ett ffktivt förvaltngsobjkt bör såls nhålla vrksamhtsstö och IT-systm nlight m figur 1. Vrksamhtsstö byggs upp av tr komponntr; tknisk funktionalitt (llr motsvaran), bskrivngar (t.x. procssbskrivngar och manualr) samt förvaltngsorganisationns viarförälgsvär. Exmpl på tt vrksamhtsstö kan vara målgruppsanpassa kunskapsstö som nhållr hjälptxtr i IT-systmt samt manualr och lathunar. Prciprna för vrksamhtsstö är basra på tjänsttori. Närliggan förvaltngsobjkt bilar s.k. objktfamiljr. Känntcknan för objktfamiljr är att har n gmnsam styrng i form av styrgruppr och förvaltngsrå. En organisations samla mäng förvaltngsobjkt (s.k. objktportfölj) bskrivs i n objktarkitktur. Sammanfattngsvis gällr såls för förvaltngsobjkt att ; - utgör organisrgsgrun vilkt nbär att t avgör samvrkan och ialog mllan vrksamhtspartr och IT-partr - nhållr IT- och vrksamhtskomponntr (t.x. IT-systm och vrksamhtsprocssr) - är vrksamhtsortra,.v.s. avgränsa av n objktvrksamht som brivs - kan gruppras i objktfamiljr 2

3 3. Forskngssign Rsultatn i tta pappr byggr på två mpiriska stuir av förvaltngsobjkt; här bnämna stui A och B. Stui A nbar n analys av 22 organisationrs samla mäng förvaltngsobjkt. Dssa sturas utifrån typ, karaktär och lngsgrun. Basrat på rsultatn skapas n moll för n objktarkitktur är förvaltngsobjkt rlatras till varanra i syft att skapa n bil övr n organisations samla mäng förvaltngsobjkt. I stui B prövas rsultatn från stui A som också förfas. Dlstui B basras på n vntrg som fallstuiorganisationn själva gnomfört. Tillsammans m fallstuiorganisationn mollras ärftr förvaltngsobjkt som rlatras till varanra. För n läsar som är trssra av taljrna i framförallt lstui B hänvisas till fallstuirapportn som bskrivr nna stui (Norström och Hammar, 2009) För att valira rsultatn prövas också rsultatn i fm konsultupprag är förvaltngsobjkt mollras. 4. Rsultat 4.1. Typr av förvaltngsobjkt Våra stuir visar att förvaltngsobjkt kan vara av två huvutypr m följan huvukatgorir - Kärnvrksamht - Stövrksamht o Försäljng och marknaskommunikations vrksamht o Affärs-/Uppragsstös vrksamht o Informationstknologi och kommunikations vrksamht (IKT-vrksamht) I stu tifira vi t.x. nytckng och skarglrg i försäkrgsbolag, vår och omsorg om lanstg och kommunr samt tillgänglight till och avräkng i nät om Tlcom förtag som typisk kärnvrksamht. Vår slutats blv ärför att t som är typisk för n kärnvrksamht är att n är branschunik. Katgor stövrksamht är mr gnrll till s karaktär och kan åtrfnas oavstt vilkn kärnvrksamht som brivs. I n här katgor åtrfanns tr unrkatgorir; försäljng och marknaskommunikation, affärs- och uppragsstö som t.x. kan vara konomi och prsonal samt IKT-vrksamht är t.x. systmutvcklg och hantrg av IT-frastruktur åtrfanns. I stu upptäckts ävn tt mönstr är ovan nämna katgorir blv mr och mr branschunika ju närmar IKTvrksamhtn vi kom. Dt visa sig också att katgor IKT-vrksamht och Affärs- /uppragsstö ofta var gmnsam i organisationr, man försäljng och marknaskommunikation oftar vara unik bron på vilkn proukt/tjänst som skull xponras. När vi fått möjlight att jämföra ssa typr mllan organisationr är vår slutsats att bgrppn är mr rlativa och organisationsbron än va vi antog i stus början. Dt nbär att t som btraktas som kärnvrksamht i n organisation kan vara stövrksamht i n annan organisation. En slutats som också bkräftas i rlvanta artiklar som vi matchat rsultatn mot Karaktär på förvaltngsobjkt I våra stuir upptäckt vi viar att t är skillna på typ och karaktär på tt förvaltngsobjkt. Dtta har bl.a. visat sig viktigt om organisationn har n uttala SOA stratgi. Vi tifira följan karaktärr; - Vrksamhtsortra 3

4 - Grunataortra - IT-frastrukturlla Ett vrksamhtsortrat förvaltngsobjkt är t man kansk först kommr att tänka på när t gällr förvaltngsobjkt; t kan t.x. vara motorförsäkrgar llr skarglrg på tt försäkrgsbolag mn t kan också vara HR llr Fanc i vilkn organisation som hlst. Ett grunataortrat förvaltngsobjkt nhållr grunata som nyttjas av flra förvaltngsobjkt; t kan t.x. vara avtalsata som stöjr såväl motorförsäkrgsobjktt som skarglrg om tt försäkrgsbolag. Dt kan också vara t.x. anställngsata som använs av såväl HR som Fanc objktn i n organisation. Slutlign har vi också tifirat IT-frastrukturlla förvaltngsobjkt som är n hybri mllan kärn- och stövrksamhtsobjkt och stöjr ofta hla organisationr - xmpl på ssa objkt är tknisk plattform och IT-arbtsplats. I tabll 1 har vi fört samman typ och karaktär och gr xmpl på tifira förvaltngsobjkt. Tabll 1. Typ och karaktär på förvaltngsobjkt. Typ Kärnvrksamht Karaktär (branschunik) Vrksamhtsortra Motorförsäkrg Förlossng Grunataortra Avtal, kun & prouktata Topografiska ata IT-frastrukturlla IT-arbtsplats Tknisk plattform Stövrksamht (gnrll) HR Fanc Anställngsata 4.3. Inlngsgrunr för förvaltngsobjkt I våra stuir har vi också analysrat vilkn lngsgrun som använts för att skapa förvaltngsobjkt. I tabll 2 åtrfns tifira lngsgrunr och xmpl på tifira förvaltngsobjkt. Tabll 2. Inlngsgrunr för förvaltngsobjkt. Inlngsgrun Exmpl Vrksamht (procss, lprocss, funktion) Skarglrg Proukt/tjänst Livförsäkrg IT-systm VAS (systm för gmnsam och klikspcifik våramistration) Upprag Tilläggspnsion Organisation Svnska Btalngar Inlngsgrunrna växt fram uktivt unr analysn, mn matchas san mot rlvant tori. M vrksamht avss här t som görs i n organisation, ofta kan t bskrivas i form av n procss, lprocss llr utgörs av n funktion. En proukt/tjänst firas som tt rsultat från n vrksamht. Här har vi valt att xmplifira m skarglrg och livförsäkrg. Skarglrg är n procss som åtrfns om alla typr av försäkrgar, mn tt försäkrgsbolag skull t säga att rbjur skarglrg utan livsförsäkrg, motorförsäkrg osv. Samma rsonmang skull man kunna föra krg t.x. Fanc som kan härröras till n typ av vrksamhtsobjkt bstån av flra procssr. Här skull t.x. btalngar kunna vara tt proukt/tjänstobjkt. I vårt fall fann vi t något såant xmpl 4

5 om typn stövrksamhtsobjkt mn n troliga förklargn är att t t funnits någon anlng att bryta ur btalngar ur Fanc ftrsom strävan, i stura falln, har varit att skapa mr omfattan förvaltngsobjkt. I stuirna tifiras ävn katgor IT-systm som lngsgrun. Dn förkom ock alrig nsam, utan snarar i t fall å IT-systmt stöjr flra olika vrksamhtr. Dt fall som tifiras var våramistration om tt lanstg är man valt att ralisra såväl gmnsam som n lmäng av n klikspcifika våramistrationn i tt och samma ITsystm 1. Att vi bara upptäckt tt fall i våra stuir är n naturlig följ av att våra stuiobjkt är vala utifrån tt syft att pröva och viarutvckla kunskapn om Affärsmässig Förvaltngsstyrng/pm 3. Om vi ha valt stuiobjkt som t gjort tt mvtt val att skapa störr förvaltngsobjkt, ha trolign förvaltngsobjkt är nskila IT-systm var lngsgrun varit myckt högr. Katgor upprag tifiras hos n mynight som var anglägn om att skilja mllan n l av vrksamhtn som anslagsfansira och n som var uppragsfansira. Dt får trolign btraktas som tt spcialfall, mn är fullt möjlig. M katgor organisation avss någon form av organisatorisk part som har tt visst ansvar; t kan t.x. vara n avlng, n nht llr i vårt fall har vi till och m tifirat lansgränsn som lngsgrun för tt förvaltngsobjkt. Dtta objkt åtrfanns hos n bank m n lansorganisation. San tiigar vt vi ock att t är myckt vanligt att vrksamht (t som görs) och organisation sammanblanas vi skapant av förvaltngsobjkt. Eftrsom vi var uppmärksamma på tta kun vi konstatra att organisation ofta fns som n implicit avgränsar av förvaltngsobjkt obron av vilkn typ av förvaltngsobjkt t är. Dt nbär att man kan fna spår av organisatoriska gränsr i nästa alla typr av förvaltngsobjkt. Såsom nskil katgori är n ärför lit tvksam. 5. Moll för objktarkitktur Syftt m kunskapsutvcklgn har varit att viarutvckla kunskapn om förvaltngsobjkt nligt Affärsmässig Förvaltngsstyrng/pm 3 i syft att uttala sig om n organisations samla mäng förvaltngsobjkt,.v.s. n organisations objktportfölj. Basrat på rsultatt av stuirna är våra slutsatsr att n objktarkitktur bör kombra tt vrksamhts- och proukt/tjänstprspktiv. Rsultatt visar viar att imnsionn proukt/tjänst har störr påvrkan på objkt av kärnvrksamhts typ än för objkt av stövrksamhtstyp. Molln bör också blysa n gnrlla och gmnsamma aspktn av förvaltngsobjkt om n organisation. Därmot bör organisatoriska gränsr, upprag liksom IT-systm t ligga i förgrunn för att illustrra n organisation samla mäng förvaltngsobjkt. Organisatoriska gränsr samt IT-systm fns allti implicit i förvaltngsobjktn, ls för att t t är praktiskt möjligt att borts från organisatoriska gränsr vi skapant av förvaltngsobjkt och ls för att IT-systmn utgör n väsntlig l av t som skall förvaltas. 1 Dt objktt xistra t längr som tt sammanhållt förvaltngsobjkt utan är IT-systmts olika moulr är förla i olika förvaltngsobjkt. 5

6 Succssivt unr projktts gång har n moll prövats och viarutvcklats (s avsnitt 3). I figur 2 visas molln. Kärnvrksamht Stövrksamht IKT-vrksamht Prouktgrupp 1 Prouktgrupp 2 Prouktgrupp 3 Figur 2. Moll för förvaltngsobjktarkitktur ftr mpirisk prövng. Unr projktt har vi prövat vilka vrksamhtstypr som är rlvanta att blysa i molln. Vår slutsats är att t fns tt vär att särskilja IKT-vrksamht som typfall av stövrksamht ftrsom n typn av förvaltngsobjkt är mr gnrlla än övriga stövrksamhtsobjkt. Viar har vi funnit att t t fns tillräckligt starka argumnt för att lyfta ur försäljngs- och marknasförgsvrksamht ur stövrksamhtskatgor ävn om ssa iblan är mr prouktbron än anra. När t gällr bgrppt prouktgrupp kan man tänka sig anra bnämngar såsom affär llr upprag, t sr ssutom lit olika ut vi olika tillämpngar. Vi tillämpng och prövng av molln har t också framkommit tt bhov att illustrra förvaltngsobjkt och objktfamiljr m olika taljrgsgra. Därför har molln kommit att få olika nivår; på nivå 1 (som visas i figur 1) illustrras i första han objktfamiljr (och iblan ävn gån förvaltngsobjkt). På nivå 2 bryts objktfamiljrna n till nskila förvaltngsobjkt och t fns ävn möjlight att på nivå tr illustrra gån IT-systm och vrksamhtsstö. För att valira molln i tillämpng har vi i figur 3 applicrat molln, på nivå 2, m mpiriska ata från tt försäkrgsbolag. Liknan prövngar är gjora för bl.a. tt univrsitt, n statlig mynight och tt lanstg. Figur 3. arkitktur på försäkrgsbolagt nivå 1. Dt här nbär alltså att försäkrgsbolagt har fm objktfamiljr. På nivå två bryts ssa objktfamiljr san nr till förvaltngsobjkt. 6

7 6. Implikationr av forskngsrsultatn och nästa stg Affärsmässig Förvaltngsstyrng/pm 3 hanlar om att organisra för att öka styrbarhtn, vilka konskvnsr får å ovan nämna rsultat för organisationr som använr molln? Gnom att vntra, mollra och bskriva n totala mängn förvaltngsobjkt blir t möjligt att skapa n styrng för n organisations samla mäng förvaltngsobjkt. Dt nbär i s tur att t fns möjlight att styra hla objktportföljn på samma sätt som t.x. för n projktportfölj (s figur 4). Uppragsportfölj Ljorganisation Projktportfölj Projkt 1 Projkt 2 Projkt X Styrgrupp Projktlng Projkt n Projkt 6 Organisationns lng Huvukontor Projkt 3 Projkt 5 Projkt Förvaltngsportfölj Y Styrgrupp Förvaltngslng 5 6 M a rk n a s o m rå n J u ri ik P ro u k ta v ln g A -C A m is tra tiv a v ln g IT ā v ln g Figur 4. Schmatisk bil övr n organisations samla uppragsportfölj. Gnom att särskilja förvaltngsupprag och btrakta ssa skilt från ljupprag blir t möjligt att öka styrbarhtn för n totala mängn förvaltngsobjkt, samtiigt som n samplanrg och prioritrg kan sk m cntrala projktupprag som ofta brör samma prsonlla rsursr. M tta synsätt är t sannolikt möjligt att säkrställa vrksamhtspåvrkan, utan att särtrssn blir styran i samban m viarutvcklg och förvaltng. Nästa stg i forskngsarbtt är att utföra yttrligar tortiska matchngar av mpiriska rsultatn och ärftr publicra rsultatn på n vtnskapliga arnan. Ur praktiskt prspktiv nbär forskngsrsultatn att n ny pm 3 komponnt är unr utarbtan i form av n mto för objktkartläggng. 7