Svenska jordbrukets klimatpåverkan

Transkript

1 Svnska jordbrukts klimatpåvrkan tt bräkningssätt där ävn livsmdlns innhåll av nrgirika kolbindningar värdras Förord I min tidigar roll som statlig tjänstman ingick att utvärdra jordbrukspolitikns miljöffktr. Dt var dock svårt att s dt positiva i att rapportrad utsläpp minskad från svnskt jordbruk, när dnna minskning kund härldas till minskad inhmsk produktion. Dssa tankar ldd till n rapport som bhandlad frågan och titln var Import av kött- xport av miljöpåvrkan (Naturvårdsvrkt, 2007a). Ävn om produktionn och utsläppn minskar i Svrig så fortsättr människorna att äta och matproduktionns påvrkan flyttar till andra ländr. Mat måst vi ha och produktionn av mat måst/bord kunna mätas ävn i positiva mått. Md nbart ngativa mått på livsmdlsproduktion (utsläpp pr producrad vara) tänkr producntrna som n popplodlar i Skogsland nr 11 (7 mars 2014): Odlar jag nrgiskog producrar jag nrgi, odlar jag spannmål konsumrar jag nrgi. Syftt md dtta projkt är att bräkna och diskutra växthusgasbalans och nrgiproduktion i systmt svnskt jordbruk, sparat från systmt svnsk livsmdlskonsumtion. Många tack till Stiftlsn Hm i Svrig-fondn som har finansirat projktt. Stiftlsn förvaltas av Kungl. Skogs- och Lantbruksakadmin. Md ngagrad dltagar i n workshop 29 april 2014, som kritiskt granskad matrialt, höjds kvalitén av rapportn. Stort tack till dltagarna som var Karin Hjrp (Jordbruksvrkt), Jan Eksvärd (LRF), Ingrid Rydbrg (Naturvårdsvkt), Pr Sandbrg (Svrigs spannmålsodlar), Andrs Andrsson (Yara), Nils-Olof Lindfors (LRF Norrbottn och projktt Koldioxidkrditr från skogn ), Gunnar Sahlin (ordförand), Ida Åslund (flitig skrtrar) och Andras Baky (inljd projktdltagar, JTI). Ävn Karl-Ivar Kumm (SLU) och Jan-Erik Mattsson (SLU) har lämnat värdfulla synpunktr på txt och bräkningarna. Tack ävn till Tjarps Förlag AB som har hjälpt oss md layoutn av rapportn Krsti Lindrholm Agr D 1

2 Innhåll Förord...1 Sammanfattning...3 Inldning... 4 Växthusgasr och fotosyntsn... 4 Klimatkonvntionn och intrnationll rapportring... 5 Mtodr för att bräkna klimatpåvrkan från jordbrukt i andra sammanhang... 7 Färdplan 2050, Naturvårdsvrkt... 7 Klimat och nrgibräkningar, Jordbruksvrkt... 7 Grppa Näringn, Klimatkolln... 7 Naturvårdsvrkt och gnrationsmålt... 8 Livscyklanalysr (LCA)... 8 Crtifiring, märkning, nyckltal... 8 Klimatmärkningn... 8 Svnskt Sigill... 8 KRAV... 9 Nyckltal... 9 Värdring av all bionrgi till människor, ävn mat... 9 Förslag på bräkningssätt... 9 Klimat- och nrgiffktivitt av kvävgödsl Några bräkningsxmpl Växtodling Mjölk- och köttproduktion Hypottisk bräkning på potntialn för kol- och nrgiinbindning i svnska jordbruksproduktr Diskussion Slutsatsr Littratur Muntliga källor Bilaga

3 Sammanfattning Biomassa är koldioxidnutral i tt atmosfärsprspktiv. Dt kol som bundits i biomassan kommr från koldioxid i atmosfärn och åtrgår i huvudsak till atmosfärn oavstt om man ldar, ätr llr på annat sätt oxidrar (förbrännr) biomassan. Undr vissa omständightr blir biomassan till n varaktig kolsänka. Så har sktt md dn fossila nrgin som används idag. Användning av biomassa från nutid (mat, virk, txtilir och biobränsln) ökar alltså int koldioxidhaltn i atmosfärn, mn användning av fossil biomassa frigör kol som bundits för myckt läng sdan. Biobränsln som rsättr fossila bränsln, minskar därmd flödt av kol till atmosfärn som fotosyntsn bundit i historisk tid. Dt är bakgrundn till att man i dn intrnationlla klimatrapportringn int räknar md utsläpp av koldioxid som bundits i nutid. I klimatrapportringn räknas bara utsläpp av växthusgasr i dt aktulla landt, oavstt var konsumrad varor llr livsmdl är producrad. Bräkningssättt innbär att tt lands växthusgasutsläpp minskar om inhmsk produktion rsätts md importrad livsmdl och varor. Utsläppn bokförs i dt land där produktionn skr. Att bara värdra dn bionrgi som rsättr fossilt bränsl och bara räkna utsläpp av fossilt bundn kol, ldr lätt till tankar som att insatsmdl vid livsmdlsproduktion bara är n blastning. Mn md hjälp av fotosyntsn binds stora mängdr kol och nrgi i dn producrad biomassan, dvs. bionrgi till motorr och pannor llr människor (livsmdl). Vid produktionn används hjälpnrgi från fossila bränsln för odling, skörd, transport och procssand. Insatsn av fossilt kol är ofta marginll i förhålland till utbytt och vissa insatsmdl gr stor utväxling. Exmplvis bindr dn omdiskutrad minralgödsln, vid normal användning, gångr mr koldioxid och 6 10 gångr mr nrgi i biomassan än vad produktionn av minralgödsln gav upphov till llr förbrukad. Svrig har n bfolkning på övr 9,6 miljonr människor som ätr varj dag så är livsmdlsförsörjningn n cntral fråga. Eftrsom man för mat som konsumras i Svrig nbart räknar dn ngativa klimatpåvrkan och bara från dn dl som producrats i Svrig, så kan man lätt dra dn flaktiga slutsatsn att dt är bra om svnsk matproduktion minskar och importn ökar. Om man int bräknar växthusgasutsläppn från konsumtion av nybundt kol, är dt svårt att förstå vilka vägval som bör göras mot n mindr klimatblastning för Svrigs bfolkning i vrklightn och int bara i rapportringssystmt. Utan att räkna produktrnas innhåll är dt svårt att göra bdömningar md hlhtssyn. All produktion av bionrgi till människor, d.v.s. ävn livsmdl, bör värdras i klimatsammanhang, åtminston som komplmnt till dn intrnationlla rapportringn. Utsläppn av växthusgasr vid jordbruksproduktion bör sättas i rlation till mängdn producrad bionrgi, oavstt om nrgin äts llr förbränns. Dt bör int anss viktigar att producra bränsl till bilar än till människor som dagns bräkningssystm antydr. Tillgång till livsmdl är trots allt vårt mst basala bhov. För att styra rätt mot målt att minimra klimatpåvrkan från livsmdlsproduktionn så krävs transparnt matrial kring frågan. Insatsrna bör koncntrras på dt som är åtgärdbart. Någon morot bord införas, idag finns bara piskor. Jordbrukarn bord kunna sälja utsläppsrättr llr åtminston få tillbaka dn koldioxidskatt som btalas för fossila bränsln, då bionrgi i livsmdl och bränsl lvrras till konsumntrna. Jordbrukt är n kolfälla, mn vi konsumntr är kolkällor. 3

4 Inldning Människans påvrkan på klimatt är idag n viktig global fråga. I intrnationlla övrnskommlsr har man därför infört tt bräkningssystm för utsläpp av växthusgasr. I dtta bräkningssystm räknar man bara md utsläpp vid förbränning av fossilt kol, dvs förråd av kol som växtrna band för myckt läng sdan. Dt kol som binds in av växtlightn och som förbrukas av människan i nutid, räknas int då man ansr dn koldioxidnutral. Skogsflis (biobränsl) kan rsätta fossilt bränsl, vilkt innbär att dt som rapportras till klimatbräkningarna minskar om mr biobränsl används i bilar och pannor. När dt gällr jordbrukts livsmdlsproduktion, så finns inga fossila livsmdl att rsätta. Vi människor är hlt brond av nrgiförsörjning från högvärdig bionrgi, dvs livsmdl. Något altrnativ finns int idag. Dtta innbär att dt kol som binds in av jordbrukt förbränns av konsumntrna, vilkt sällan framkommr i dbattn. Jordbrukt är alltså n kolfälla åt konsumntrna, vilkt är naturligt ftrsom människan börjad bruka jordn för att få dn dagliga matn. Mn dtta samband glöms ofta bort i dbattn där dt framställs som om jordbrukt är n klimatblastning. Egntlign är dt tvärtom. Jordbrukt tar koldioxid från atmosfärn som binds i mat i form av olika kolförningar. Dt är vid konsumtionn av mat som dt bildas koldioxid som går till atmosfärn. Olika slags mat krävr mllrtid olika myckt (fossil) hjälpnrgi och mdför olika stora utsläpp av andra klimatgasr. Odling av ris mdför t x myckt stora utsläpp av mtangas till atmosfärn (Ciat, 2014). En dl fossil nrgi bhövs för att ta fram livsmdl och bionrgi. När dt gällr bionrgi i form av skogsflis så bhövs n insats av fossil nrgi på 4-5 % (Börjsson, 1996). Dtta har man räknat fram för när dt gällr nrgiförsörjning i bilar och pannor så finns tt bräkningssystm. För livsmdl därmot saknas dtta tänksätt. Syftt md dtta projkt är att sammanställa principr och nuvarand bräkningssätt samt att skissa på tt vrktyg där ävn nrgiinnhållt i jordbrukts produktr finns md, liksom dn koldioxid som atmosfärn har bfriats från. Målt för projktt är att kunna bdöma jordbrukts vrkliga klimatpåvrkan och nrgiproduktion och vad som är åtgärdbart utan att livsmdlsproduktionn xportras, dvs. ldr till ökad import. Växthusgasr och fotosyntsn Gasformiga ämnn i atmosfärn som ffktivt absorbrar värmstrålning kallas växthusgasr. D viktigast växthusgasrna är vattnånga och koldioxid (CO 2 ) mn ävn mtan (CH 4 ), lustgas (N 2 O) och ozon (O 3 ) fungrar som växthusgasr (Brns, 2007). Md koldioxid som råvara byggr växtrna nrgirika kolförningar (sockr). Till procssn bhövs ävn ljusnrgi och vattn. Rstproduktn är syr. Fotosyntsn skr md hjälp av växtrnas klorofyll och formln är: 6CO 2 + 6H 2 O + ljusnrgi g C 6 H 12 O 6 + 6O 2 D nrgirika kolförningarna omvandlas av växtn till olika kolhydratr som människor och djur kan äta för att få nrgi. När d nrgirika kolförningarna förtärs (förbränns) bhövs syr. Procssn kallas andning (llr förbränning) och koldioxid är n rstprodukt. Kolhydratrna kan ävn användas som nrgi i bilar llr pannor, då som drivmdl llr bränsl. Dn nrgi som har bundits av växtrna för hundratals miljonr år sdan kallas fossil nrgi. Vid förbränning av fossil nrgi skr samma utsläpp av koldioxid som vid förbränning av bionrgi (nybundn nrgi) mn man brukar bara räkna utsläpp av koldioxid från fossila bränsln (Brns, 2007). Utsläpp av mtan och lustgas vid odling, skörd och användning av biobränsln ska dock räknas in (Naturvårdsvrkt, 2014b). Växthusgasr har olika klimatpåvrkan och stannar olika läng i atmosfärn För att kunna jämföra utsläpp av olika gasr räknar man om dm till nhtn koldioxidkvivalntr (CO 2 ). Då används gasrnas 4

5 växthusgaspotntial i tt 100-års prspktiv (GWP100). GWP står för global warming potntial. Omräkningsfaktorr har tagits fram av FN: s klimatpanl IPCC. Faktorrna har ändrats undr arbtts gång och visas i tabll 1. Tabll 1. Viktningsfaktorr för koldioxid, mtan och lustgas till koldioxidkvivalntr nligt GWP 100 Växthusgas GWP 100 Från 1995 GWP 100 Från 2006 GWP 100 Från Koldioxid CO Mtan CH Lustgas N IPCC 2013, Climat chang 2013 Th physical Scinc Basis, Working group on to th fifth assssmnt rport of IPCC Svrig har i sin rapportring använt GWP 100 från 1995 fram till 2012 (Naturvårdsvrkt, 2014a). Från år 2013 kommr GWP 100 från 2006 att användas i dn svnska rapportringn. GWP kan ävn bräkna utifrån tt 20-årsprspktiv (GWP 20 ) och tt 500-årsprspktiv (GWP 500 ). Då ändras faktorrna för mtan och lustgas. Kortar tidsprspktiv gr högr bidrag till GWP och längr tidsprspktiv gr lägr bidrag till GWP. Från och md år 2013 rdovisas faktorr för GWP 20 och GWP 500 av IPCC (2013) Om man räknar ffkt av växthusgasr på längr sikt, xmplvis 500 år, minskar mtan i btydls jämfört md koldioxid. GWP 500 för mtan är 7,6 (Brns, 2007). Klimatkonvntionn och intrnationll rapportring Klimatkonvntionn, Unitd Nations Framwork Convntion on Climat Chang (UNFCCC), trädd ikraft Till konvntionn hör Kyotoprotokollt som trädd i kraft 2005 och dn Intrnationlla klimatpanln IPCC (Intrgovrnmntal Panl on Climat Chang) (Naturvårdsvrkt, 2014a). Syftt md klimatrapportringn är att kartlägga d globala växthusgasutsläppn till atmosfärn i nlight md d bslut som fattats inom ramn för FN:s klimatkonvntion och riktlinjr som fastställts av FN:s klimatpanl för att göra dm jämförbara. Gnom att varj land rdovisar utsläppn från sin inhmska produktion minskar riskn för dubblräkning och gnom att 195 ländr är partr till klimatkonvntionn kommr rapportringn att täcka d flsta utsläppskällorna. Ett problm är att tt lands rapportrad utsläpp av klimatgasr kan minska om landts jordbruksproduktion minskar, ävn om landts bfolkning ätr lika myckt llr mr mat. Rapportring av växthusgasutsläpp till klimatkonvntionn dlas in i sktorr där jordbruk är n. I princip räknas bara utsläpp för sktorrna förutom i sktorn Markanvändning, Förändrad markanvändning och Skogsbruk (Land Us, LandUs Chang and Forstry, LULUCF). LULUCF är av människan skapad kolsänkor (antropognt). Naturliga procssr som xmplvis att skogn växr mr när dt blir ökad halt koldioxid i atmosfärn, får int räknas in. I kommand rapportring ska man visa n rfrnsutvckling så man skiljr på gödsling och dt skogn växr p.g.a. ökad koldioxidhaltr i luftn. Bräkningarna för LULUCF visar årliga förändringar i kolförråd för kolpoolrna lvand biomassa, dött organiskt matrial och markkol samt missionr från vissa åtgärdr för brukad mark från 1990 och framåt. 5

6 Landaraln dlas i rapportringn upp i katgorirna Skogsmark, Jordbruksmark, Btsmark, Bbyggd mark, Våtmark och Annan mark där d båda sista anss obrukad (Naturvårdsvrkt, 2013). Myckt förnklat bstår kolsänkan i LULUCF av nttotillväxt i skogn, mn man räknar ävn md n viss nttoinlagring av kol i naturbtsmark. Tabll 2 visar Svrigs rapportring 2014 gälland år Sortn är miljonr ton koldioxidkvivalntr (CO 2 ). Koldioxid står för ca 79 % av d totala utsläppn av växthusgasr (Naturvårdsvrkt, 2014a). Tabll 2. Svrigs rapportring till klimatkonvntionn för 2012 uttryckt i CO 2 -kvivalntr Mton CO 2 Enrgi 42,1 Industriprocssr 5,9 Användning av lösningsmdl tc. 0,3 Jordbruk 7,6 Avfallshantring 1,6 SUMMA 57,5 LULUCF -35 SUMMA inklusiv LULUCF 22,5 I sktorn Enrgi ingår förbränning och transportr, där prsonbilar står för 11 MtonCO 2. Ävn jordbrukts nrgianvändning i traktorr, torkning tc. hamnar i Enrgi. Utsläpp som bokförs på jordbruk är hantring av naturgödsl, djurns fodrsmältning samt utsläpp av lustgas från jordar, där d organogna jordarna är n dominrand post. Bräkningar av jordbrukts nrgianvändning visar på att användningn av fossil nrgi motsvarar i storlksordningn 1 Mton CO 2 (Enrgimyndightn 2007 & Naturvårdsvrkt, 2007b). Tabll 3. Rapportrad växthusgasutsläpp från svnskt jordbruk Sortn är miljonr ton koldioxidkvivalntr (CO 2 ). Mton CO 2 Gödslhantring 0,75 Kraturs matsmältning 2,54 Jordbruksmark 4,35 I rapportringn till FN ingår i jordbrukssktorn bara dirkta utsläpp dvs. d utsläpp som uppstår inom svnsk produktion (Tabll 3). Utsläppn som skr vid produktion av importrad minralgödsl och fodr tc., rapportras i dt land där dt producras. 6

7 Mtodr för att bräkna klimatpåvrkan från jordbrukt i andra sammanhang Färdplan 2050, Naturvårdsvrkt På rgringns uppdrag tog Naturvårdsvrkt tillsammans md andra myndightr och organisationr fram tt undrlag till n färdplan för tt Svrig utan nttoutsläpp av växthusgasr Enligt instruktionrna skull bräkningarna sk på samma sätt som dn intrnationlla rapportringn, d.v.s. utsläpp som uppkommr vid produktion i andra ländr räknas int md. I d tänkta utsläppn om 35 år (dvs. 2050) är dt i princip bara jordbruk som har utsläpp. Övriga sktorr har myckt låga llr ngativa (kolinlagring) utsläpp vilkt ska uppnås md tknikutvckling och att fossilt bränsl rsätts md biognt, d.v.s. där koldioxidutsläppn int räknas. Förslagn för att få jordbrukt mr klimatvänligt omfattar mr flråriga nrgigrödor, rglring av minralgödsl (handlsgödsl) och konsumtionsskatt på kött (Naturvårdsvrkt, 2012a). Mr ordagrant skrivr man: Iställt för att dirkt sätta pris på utsläppn skull särskilt koldioxidintnsiva insatsvaror och jordbruksproduktr kunna prissättas. För bättr hushållning md handlsgödsl bdömr Jordbruksvrkt att tt systm för inköpsrättr för handlsgödsl kan vara tt ffktivt styrmdl som vntullt kan utformas md små ngativa konskvnsr för jordbrukt, mn dtta bhövr utrdas närmar. För skogn lyfts rolln att bidra md biobränsl, mn också trä som kan rsätta andra nrgiintnsiva och växthusgasintnsiva matrial: Dt finns många möjlightr att md förbättrad tillämpningn av traditionlla skogsskötslmtodr öka virksproduktionn och koldioxidupptagt md små ngativa ffktr på andra miljömål. En ökad skogstillväxt ökar ävn potntialn för substitution av nrgiintnsiva och växthusgasintnsiva matrial samt fossil nrgi. Förslagn innbär alltså mindr produktion inom jordbrukt och mr produktion inom skogsbrukt. Förslagn i andra sktorr är myckt få och handlar mst om mr forskning och mr användning av fossilfritt bränsl, dvs. råvaror från sktorrna jord och skog. Klimat och nrgibräkningar, Jordbruksvrkt Jordbruksvrkt arbtad tillsammans md Naturvårdsvkt och Riksantikvariämbtt vidar på undrlagt till Färdplan 2050 och publicrad rapportn Ett klimatvänligt jordbruk 2050 (Jordbruksvrkt, 2012). I dnna rapport har man utvidgat systmgränsn för att ävn omfatta dlar av import och xport, mn koldioxidbindningn i jordbrukproduktr avsdda för livsmdl värdras int, då dt int är någon varaktig inbindning av kol ftrsom matn konsumras. Man vald iställt att diskutra utifrån tt ökat bhov av import om dn svnska produktionn minskar. Jordbruksvrkt använd n modllbräkning kallad SASM för jordbruksproduktionn Rsultatt av bräkningn var att lika myckt livsmdl kommr att producras 2050 som idag md n trdjdl av antalt yrksvrksamma på 75 % av åkraraln och md n halvring av minralgödslkväv och n minskning av djurantalt. Antagandt var att användningn av kväv kommr att ffktivisras till I Jordbruksvrkts rapport om nrgiffktivisring i jordbrukt (2011:12) bskrivs att minralgödsl är nrgikrävand och att dt är positivt ur nrgisynpunkt om dnna användning minskar. Grppa Näringn, Klimatkolln Klimatrådgivningn inom Grppa Näringn har målt att g jordbrukarn n bättr koll på jordbrukts förlustr av växthusgasr i olika dlar av produktionn (Grppa Näringn, 2014). I tt dataprogram (Jordbruksvrkt, 2014) läggs växthusgasutsläppn in för produktion av insatsmdln, oavstt vilkt land dt är producrat i. Ett problm är att dt är n komplicrad procss att ta fram undrlag, vilkt gör att myckt schablonr används. Sådana här data är dssutom färskvara, xmplvis importrad fodrmdl, mn data som används är ofta flra år gamla. Som rsultat visar dataprogrammt staplar övr växthusgasutsläpp från gårdns produktion, mn int dn koldioxid som atmosfärn har bfriats från vid inbindning av nrgi i jordbruksproduktr. 7

8 Naturvårdsvrkt och gnrationsmålt Sdan 2010 finns tt gnrationsmål som innbär att vi int ska lösa våra gna miljöproblm gnom att xportra dm. Dt övrgripand målt för miljöpolitikn är att till nästa gnration lämna övr tt samhäll där d stora miljöproblmn är lösta, utan att orsaka ökad miljö- och hälsoproblm utanför Svrigs gränsr. I rapportn Konsumtionsbasrad indikatorr (Naturvårdsvrkt 2012b) har man räknat fram att 60 % av utsläpp av växthusgasr från svnsk konsumtion skr i andra ländr. Nybundn kol och nrgi gnom fotosyntsns arbt räknas dock int in. Livscyklanalysr (LCA) Livscyklanalys (LCA) är tt vrktyg för att bräkna n produkts miljöblastning ofta från vaggan till gravn. Dt används inom vtnskapn och ävn av förtag i sin marknadsföring. Utfallt av n LCA bror på vilka antagandn som görs. Exmplvis räknas ofta stallgödsl som avfall i d fall där kologiska producntr användr stallgödsl från konvntionlla djur. Dt vanligast i LCA-bräkningar är att bara räkna utsläpp av koldioxid från fossilt kol, int nybundt kol. Sådana LCA-bräkningar används för att framföra budskap att man minskar sitt koldioxidutsläpp vid användning av xmplvis tt visst bränsl. Mn dt kan vara samma koldioxidutsläpp, fast man int räknar förbränning av kol som är bundt i nutid. Atmosfärn gör int skillnad på koldioxid från förnybara bränsln och från fossila bränsln. Anldningn till att man gr dm olika vikt är nybundn kol minskar användningn av fossilt kol och att koldioxid från förnybara bränsln förr llr snar släpps ut till atmosfärn då biomassan bryts nr och oxidras (gnom förmultning, som livsmdl llr som bränsl) och gr då lika myckt koldioxid oavstt hur förbränningn har gått till. I n LCA kan man ävn räkna utsläpp av nybundt kol. En amrikansk forskar framförd att dt int självklart gynnar klimatt att bara räkna utsläpp från fossila bränsln. Han förslog tt systm kallat ABC-bräkningar (Annual Basis Carbon) där ävn utsläpp från nybundt kol räknads. Han drog slutsatsn att mtodn skull lda till bslut som bgränsar växthusgasutsläppn och gynna systmändringar som vrklign är klimatvänliga (DCicco, 2012). Ävn några SLU-forskar publicrad n artikl om salixodling där man int skiljd mllan förbränning av nybundt llr fossilt kol (Ericsson t al., 2013). I dtta sammanhang är dt dock viktigt att också ta hänsyn till vad som händr md kolt om dt int används som biobränsl. Crtifiring, märkning, nyckltal Klimatmärkningn Projktt Klimatmärkningn startads 2007 av KRAV och Svnskt Sigill. Md i projktt var ävn Milko, Lantmännn, LRF, Scan och Skånmjrir. Projktt arbtad fram rglvrk för olika typr av livsmdlsproduktion. Jordbruksvrkt stod för dn huvudsakliga finansiringn. Undr 2012 avrundads projktt och n utvärdring gjords av tt konsultförtag som bland annat angav följand: Klimatfrågan är xtrmt komplx och i många styckn politisk. Projktt har varit n dlikat balansgång mllan olika intrssn, värdringar och bdömningar (Klimatmärkningn, 2014). Svnskt Sigill Svnskt Sigill har gjort n tilläggscrtifiring för klimat. För att bli klimatcrtifirad krävs bland annat kartläggningar av nrgi- och kvävanvändning. Inom tr år ska förtagt kunna visa upp n förbättrad ffktivitt i nrgianvändningn pr producrad nht. Olika nyckltal ska tas fram vid första crtifiringn och förbättring krävs inom fm år. Om ingn förbättring nåtts så krävs n analys och åtgärdsplan. För att bli crtifirad krävs att man användr klimatcrtifirad gödsl (max utsläpp vid produktion 3,6 kg CO 2 /kg N), kurs i sparsam körning och 100 % förnylsbar lnrgi. I crtifiring ingår andra grundläggand krav som varirad växtföljd, gödslings- och växtodlingsplan samt ingn nyodling på mulljord (mjölkförtag) (Svnskt Sigill, 2014). D första crtifiringarna gjords Ännu har alltså ingt förtag nått omcrtifiring då n förbättrad ffktivitt pr producrad vara ska kunna uppvisas. 8

9 Krav Krav har int infört någon spcillt klimatmärkning utan angr att man iställt läggr in rglr för att minska klimatpåvrkan i hla rglvrkt. Hittills har man infört följand: Förnylsbar nrgi i växthus Kurs i sparsam körning Krav på maximal bränslåtgång för fisk Ingn ny uppodling av mulljordar I övrigt finns allmänna skrivningar om hushållning av växtnäring och fodr och krav på gödslingsplan (KRAV, 2014). Nyckltal Inom lantbruksrådgivningn används ofta nyckltal vilkt är tt nklt sätt att bskriva n komplicrad vrklight. I n bransch som är starkt brond av årts vädrlk (torrt/blött/kallt) och där platsgivna förutsättningar har stor invrkan på skördn så måst nyckltal hantras md försiktight. Längr srir av nyckltal bhövs för att utjämna årstidsvariationrna. Dt är viktigt att trycka på dt man kan åtgärda och hitta tt systm som planar ut variationr mllan olika år. Kan man spika n rfrns som hla tidn blir utgångspunktn? För skogsbrukt har man flra rfrnsr som man räknar utifrån. Värdring av all bionrgi till människor, ävn mat D nda sktorrna som arbtar md växtr och därmd kan binda koldioxid i nrgirika kolhydratr är jord- och skogsbruk samt dlvis ävn vattnbruk. Jordbrukt gör dssutom kosystmtjänstn att binda nrgi som människan kan bryta nr, d.v.s. livsmdl. Dnna nrgibindning räknas int i dn intrnationlla klimatrapportringn, mn dn bord uppmärksammas på nationll nivå, åtminston i d ländr som int har övrproduktion av livsmdl. Eftrsom Svrig har n bfolkning på övr 9,6 miljonr människor som ätr varj dag (SCB, 2014) så är livsmdlsförsörjningn n cntral fråga. Livsmdl kan importras, vilkt skr till stor dl idag. Utan att värdra dt livsmdl som producras llr räkna in dn ökad import som skull bhövas om dn svnska jordbruksproduktionn minskad, är dt svårt att förstå vilka vägval som bör göras mot n vrklig mindr klimatblastning för Svrigs bfolkning. En annan viktig anldning till att värdra bionrgiproduktionn i livsmdl är dn pdagogiska aspktn för jordbrukarna. När dt handlar om växtnäring kan man visa att dt lönar sig att lyssna på rådn. Hur säljr man in att ta någons tid och bli intrssrad av att göra klimatrådgivning när dt bara räknas på utsläpp och producntn bara blir bklämd? Förslag på bräkningssätt Då 9,6 miljonr munnar ska mättas varj dag i Svrig kan man räkna på substitution ävn för livsmdl. I tt sådant xmpl räknas int koldioxidutsläpp vid produktion som rsättr importrad livsmdl. Svrig importrar myckt som int kan odlas inom landt såsom ris, kaff, xotiska fruktr och soja. Till viss dl kan dssa varor rsättas av annat som kan odlas i vårt land såsom potatis, kål, raps och svnska baljväxtr. Svrig är n rlativt stor xportör av spannmål. Hur stor självförsörjningn är idag kan bräknas gnom omvandling av import och xport till kalorir. Rsultatt kan utgöra bas för bräkning av substitution av importrad livsmdl. Ett problm är vilkt år som ska utgöra bas ftrsom förändringar skr ganska snabbt och importn av livsmdl har ökat i samma takt som produktionn har minskat i Svrig. Att Svrig kan försörja sin bfolkning md livsmdl har visats tidigar (Larsson, 2004). Dssutom skull tt sådant bräkningssystm int värdsätta dn spannmål som xportras från Svrig och blir livsmdl i andra ländr. Livsmdlsfrågan är n global fråga och dt bord vara n hållbar stratgi att anpassa odlingn till förutsättningarna i dt nskilda landt och int nbart till konsumtionsmönstrt. I dtta projkt har vi valt att fokusra på nttot av produktion av nrgi och kolbindning som producras md hjälp av fotosyntsn, båd bionrgi till människor och motorr llr pannor, md avdrag för insatsmdl. 9

10 Klimat- och nrgiffktivitt av kvävgödsl I dbattn hörs ofta argumnt att produktion av kvävgödsl är klimatblastand och nrgikrävand. SNF skrivr xmplvis på sin hmsida konstgödsl är n riktig klimatvärsting (SNF, 2014). I tt systm där man bara räknar utgiftr (utsläpp) och int intäktr (kol- och nrgibindning) så blir slutsatsn lätt att alla insatsmdl, inklusiv minralgödsl, är klimatblastand. Om man sr till hlhtn kan insatsn btala sig flra gångr om. Hur sr minralgödslns klimatpåvrkan ut om vi ävn räknar md dn xtra kol och nrgi som binds i skördn md hjälp av minralgödsl? Kvävgödsling gr ökad skörd till n viss nivå. Jordbruksvrkt utvärdrar tt stort antal försök och publicrar varj år vilkn gödslgiva som är konomiskt optimal för olika grödor (Jordbruksvrkt, 2013). Övrskridr man optimal gödslgiva avtar kvävutnyttjandt och risk för liggsäd och urlakning av kväv uppstår. Liggsäd innbär att skördn försvåras llr förstörs. Figur 1 visar rlationn mllan kvävgödsling och skörd av höstvt som Jordbruksvrkt har räknat fram. Undrlagt till värdna är gnomsnittsskörd för hla landt och rflktrar int nskilda fält. Minralisringn från jordn skiljr från fält till fält och varj lantbrukarna får lära känna sina fälts optimala punktr. Figur 1. Skörd av höstvt vid stigand kvävgiva i kg/ha. Matrial från Jordbruksvrkts utvärdring av fältförsök kg kärna/ha Kvävgiva kg N/ha I tabll 4 ndan har utsläppn av växthusgasr räknats fram för d olika kvävgödslgivorna. Vid produktion av EU-mdl har värdt 6,8 kg CO 2 /kg N använts (Grppa Näringns värd). Yara garantrar maximalt 3,6 kg CO 2 /kg N mn har tt mdlvärd på runt 3 kg CO 2 /kg N. Norsk Vritas har crtifirat produktionns klimatutsläpp. I tabll 4 har Yaras mdlvärd för 2012 använts, vilkt bnämns klimatgödsl i tabll 4. Kolhaltn i höstvtskördn har räknats fram md antagandna 85 % TS i kärnan samt 45 % kol av TS. Md hjälp av molviktr kan man räkna fram att mängdn kol i kärnan ska multiplicras md 3,678 för att få fram mängdn CO 2 som har tagits från luftn för att binda kol (nrgi) i kärnan. Kol bindr koldioxid från atmosfärn 1 kg kol i växtr motsvarar 3,7 kg CO 2 molvikt kol: 12 molvikt syr: 16 CO 2 har då molvikt 44 12/44 dlar av CO 2 är alltså kol (12/44*x=1) altrnativt: 3,7 kg CO 2 har använts av växtn för att binda 1 kg kol Nttobindning i skördad vara har räknats fram där kvävgödslns klimatblastning dras bort från skördns bindning av kol. Insatsmdl som utsäd, disl, växtskydd, övriga växtnäringsämnn och torkning har n klimatblastning. Dt har varit svårt att finna bra rfrnsr till dtta. I klimatmärkningsprojktt angs att 10

11 md klimatcrtifirad minralgödsl och sparsam körning gr höstvt upphov till cirka 1820 kg CO 2 /ha (Cdrbrg, 2009). Dnna blastning blir något mindr pr hktar vid låg skörd och något högr vid hög skörd, främst på grund av torkning av kärnan och i dtta xmpl har vi justrat något. I värdt 1820 kg CO 2 /ha ingår ävn kvävgödsln vilkt innbär att dn blir dubblräknad mn då minralgödslkväv är så klimatffktivt så gör dt int så myckt på slutrsultatt som visas i tabll 4 och figur 2. All gödsling md kväv, inklusiv stallgödsl, gr upphov till utsläpp av växthusgasr. D formlr som används för dssa bräkningar finns bskrivna i Jordbruksvrkts rapport Ett klimatvänligt jordbruk 2050 (Jordbruksvrkt, 2012). I tabll 4 har formln för minralgödsl använts. Tabll 4. Utsläpp av växthusgasr, kolinlagring i kärnskörd av höstvt samt nttobindning av CO 2 för d olika kvävgödslgivorna i Figur 1. Vid produktion av EU-mdl har värdt 6,8 kg CO 2 /kg N använts och för klimatgödsl 2,9 kg CO 2 /kg N. Kolhaltn i höstvtskördn har räknats fram md antagandna 85 % TS i kärnan samt 45 % kol av TS. Gödsling Produktion minralgödsl, utsläpp kg CO 2 Utsläpp vid gödsling (lustgas) räknat i kg CO 2 Tabllnot 1 Skörd, kg Övrigt Avgår skötsl och torkning kg CO 2 Klimatvinst pr ha md klimatgödsl räknat i kg CO 2 Klimatvinst utövr basskörd räknat i kg CO 2 Antal ggr mr CO 2 som binds än vad som släpps ut vid produktion av gödsl. Basskörd borträknad. Bindning EU- Klimatgödsl kg N/ha mdl kärna kol av CO Tabllnot 1: I klimatrapportringn bräknas lustgasavgång vid gödsling md formln: mission = N minralgödsl x (1-Frac GASF ) x EF x 44/28 Där N minralgödsl är mängdn minralgödslkväv som tillförts, Frac GASF är dn andl som avgs som ammoniak (liggr på 0,9 %), EF är missionsfaktorn (0,8 % av dn tillförda kvävmängdn bräknas avgå som N 2 O-N) och 44/28 är n omvandlingsfaktor från N 2 O-N till N 2 O (Jordbruksvrkt, 2012). Vid tillförsl av 120 kg minralgödslkväv bräknas 1,5 kg lustgas avgs vilkt motsvarar närmar 400 kg CO 2. Vid n tillförsl av 120 kg N pr hktar ökar kolinlagringn nligt tabll 4 md nästan 1700 kg utövr 0-gödslingn ( kg kol), vilkt innbär att 6200 kg mr koldioxid har tagits från luftn. Om utsläppn vid produktion av klimatgödsl uppgår till 2,9 kg CO 2 pr kg kväv blir dt 348 kg koldioxid för 120 kg kväv, vilkt innbär att cirka 15 gångr mr koldioxid binds i skördn md hjälp av minralgödsln 11

12 än vad produktionn av minralgödsl har givit upphov till. Då har basskördn, dvs. dt ogödslad, räknats från. Om basskördn int räknas bort binds 22 gångr mr koldioxid. Då har skötsl, torkning mm räknas ifrån (tabll 4). Kolinbindningn är alltså btydligt högr än utsläppn från produktion och användningn av minralgödsl. Som diskutrats ovan ldr förstås int n ökad kolinbindning automatiskt till tt ökat prmannt kollagr nligt klimatrapportringns dfinition. Mn dt visar på n potntial. Figur 2. Mängd bundn koldioxid i kärnskörd. Skördn av halm är bonus, d.v.s. finns int md i dssa bräkningar Bindning av CO 2 /ha kg N/ha Utväxlingn av 1 kg N i d olika gödslingsnivårna md klimatcrtifirad gödsl visas i Tabll 5. Tabll 5. Bindning av koldioxid md hjälp av minralgödsl. Basskördn som int är gödslad är bortdragn. kg N/ha Bindning av CO 2 kg CO 2 bundt pr kg N Vid n kvävgiva på kg N/ha bindr varj kg kväv kg CO 2 /kg N utövr 0-gödslingn (Tabll 5). Vid produktion av minralgödsl släpps ut 2,9 kg CO 2 /kg N (klimatcrtifirad) altrnativt 6,8 kg CO 2 /kg N (EU mdl). Enrgibindning och förbrukning visar samma bild (tabll 6 och figur 3). Vid n gödslgiva på 120 kg N/ha binds 7 gångr mr nrgi än vad produktionn av minralgödsln krävr. Då är basskördn och mrpartn av insatsmdln borträknad. I tabll 6 har antagits n åtgång av disl för odling och tröskning på 75 l/ha (Länsstyrlsn Västra Götaland, 2014; Grppa Näringn, 2014). Skördn har antagits hålla 19 % vattn- 12

13 halt (vh) och torkats till 15 % vh md n åtgång av 0,15 l olja/kg borttorkat vattn (Edström t al, 2005). Enrgivärdna för disl och olja har tagits från Jrnkontorts nrgihandbok (Jrnkontort, 2014). Primärnrgi md faktor 1,1har lagts till (JTI, 2010). Bräkningarna är ingn fullständig LCA utan syftt är att visa potntialr och storlksordningar. Postr som fattas i tabll 6 är fosfor, kalium och växtskydd. Tabll 6. Enrgiskörd och nrgiåtgång för odling och torkning av höstvt samt nttoskörd av nrgi. Vid gödsling md 120 kg kväv/ha får man 7 gångr mr nrgi i skördn då nrgin till odling och torkning har dragits bort. Gödsling kg N Produktion av gödsl, MJ Skörd ntto kg Skörd, innhåll av nrgi, xkl. utsäd MJ Ntto MJ ftr odling och torkning Enrgivinst pr kg N MJ Enrgivinst dividrat md åtgång nrgi vid produktion av gödsl Skörd, ntto= skörd minus utsäd 190 kg/ha Enrgi i kärna 15 % vh, (ffktiv nrgi): 14,4 MJ/kg kärna (Haddrs t al., 2001) Produktion av minralgödslkväv: 37 MJ/kg N (Brglund t al., 2009) Disl till odling och tröskning: 75 l/ha (Grppa Näringn, 2014; Länsstyrlsn Västra Götaland, 2014). Enrgivärdn disl och olja (Jrnkontort, 2014) Primärnrgifaktor 1,1 (JTI, 2010) Torkning av kärna från 19 % vh till 15% vh: 0,15 l olja/kg borttorkat vattn (Edström t al, 2005) Figur 3. Enrgivinst vid odling av höstvt vid olika gödslingsnivår. Enrgiåtgång för utsäd, odling och torkning är fråndragn Ntto MJ/ha kg N/ha I bräkningarna har nbart kol och nrgi i skördad kärna räknats md, d.v.s. dt som kan användas som livsmdl. Halmskördn kan vara n lika stor post och kan användas som biobränsl. Ävn rotmassan innhållr myckt kol (Cdrbrg t al., 2012). Skördrstr och röttr bryts dlvis nd och släppr ut CO 2 mn n dl blir kvar i markn och bidrar till markkolts förändring (kolinlagring och uppbyggnad av organiskt matrial i markn). 13

14 Några bräkningsxmpl Om systmgränsn dras vid gårdsgrindn så lvrras vrklign nrgi och kol till stadn som kan välja att äta llr köra bil på produktrna. Ndan har gjorts altrnativa bräkningar på vanliga (mindr?) gårdar, n växtodlingsgård och n mjölkgård. Växtodling Växtodlingsgård i Svalands skogsbygdr md 117 ha åkrmark. Data kommr från vrklig gård. Klimatpåvrkan från insatsmdl och mark är hämtad från Jordbruksvrkts program Cofotn/Stank in mind (ndan kallat Cofotn)(Jordbruksvrkt, 2014). Vid bräkningar av kolinnhåll i växtproduktr har antagits att kolhaltn är cirka 45 % av TS (ECN, 2014). I Jordbruksvrkts program Cofotn bortsr man från kol/nrgi som finns i produktrna på gårdsnivå. Bräkningarna blir på växtodlingsgårdn som bskrivs ovan nligt Figur 4 md klimatcrtifirad gödsl. Figur 4. Utsläpp av växthusgasr från n gård md 117 ha växtodling i Svalands skogsbygdr bräknad md värdn från Cofotn. ton CO2 ton CO El Minralgödsl Disl Markn El Disl Markn Om man läggr in kolt som binds Minralgödsl i produktrna som säljs från gårdn och räknar fram hur myckt koldioxid som atmosfärn har bfriats från så blir bildn annorlunda och visas i Figur 5. Figur 5. Utsläpp av växthusgasr och inbindning av kol. Växtodlingsgård 117 ha Svalands skogsbygdr md klimatcrtifirad minralgödsl. Ntto binds cirka 2,6 ton CO 2 /ha El Minralgödsl Disl Markn ton CO 2 ton CO 2 Korn Raps Samma xmpl som i Figur 4 och 5, fast utan klimatcrtifirad gödsl, visas i Figur 6. Utan klimatcrtifirad gödsl binds cirka 2,3 ton CO 2 /ha på växtodlingsgårdn på 117 ha. Exmplt är hämtat från praktikn i Svalands skogsbygdr. Värdna för gödsln som använts är hämtad från Grppa Näringns räknsnurra för minralgödsl (EU mdl), d.v.s. 6,8 kg CO 2 /kg N. Nttobindningn pr hktar av koldioxid minskar 0,3 ton utan klimatcrtifirad gödsl. Bt ts Havr Hö Hö Ntto n>o 14

15 Figur 6. Växtodlingsgårdn utan klimatcrtifirad minralgödsl. Ntto binds cirka 2,3 ton CO 2 /ha ton CO CO 2 2 El Minralgödsl Disl Markn Korn Raps Bt ts Havr Hö Hö Ntto n>o Mjölk- och köttproduktion På n gård md mjölk- och köttproduktion (idisslar) står i normalfallt fodrsmältningn för dt största utsläppt av växthusgasr ftrsom dn mtan som bildas är n stark växthusgas. Data för räknxmplt i dtta projkt är hämtat från n vrklig gård i Svalands skogsbygdr md 65 mjölkkor + rkrytring. Åkraraln är 85 ha + 15 ha naturbt. I dtta fall har man använt klimatcrtifirad kvävgödsl. D köpr in kraftfodr, kvävgödsl samt n mindr mängd grovfodr vissa år. Inköpta mängdr insatsmdl framgår av tabll 7 i bilaga 1. Enligt bräkningssättt i Cofotn får man tt rsultat som visas i Figur 7. Figur 7. Utsläpp från gård md 65 mjölkkor plus rkrytring nligt Cofotn. Totalt utsläpp av CO 2 är på dnna mjölkgård 727 ton CO 2. ton CO Kra+fodr Ensilag Hö Minralgödsl Strö Disl El Markn Fodrsmältning Lagr o stall Om man vill göra n totalbild vid gårdsgrind på n mjölkgård och ävn räkna md kol/nrgiinnhållt i produktrna som säljs, bör ävn dt kol räknas md som finns i produktrna som köps in till gårdn och som äts av djurn och därmd släpps ut. I Cofotn räknas nbart fram hur myckt växthusgasr som har släppts ut vid produktion av insatsmdln d.v.s. då dt köps in till gårdn. På gårdn ätr djurn upp fodrt, d.v.s. användr nrgin och släppr ut kolt i atmosfärn. Mn ftrsom Cofotn läggr till utsläpp vid fodrsmältning samt utsläpp i stall och lagr så ingår dlar av dt kol som korna ätr upp i Cofotns utsläppsbräkningar. 15

16 Dssutom blir dt n dubblräkning om man räknar md båd utsläppn vid produktion och vid förtäring ftrsom produktionsutsläppn har blastat dn gård (llr land vid import) där produktionn skr. Dt innbär att utsläppn vid produktion av inköpta fodrmdl (kraftfodr, nsilag, hö) int ska räknas md i dtta fall, iställt räknar vi md utsläppn då korna ätr upp fodrt. Bräkningar av växthusgasutsläpp från idissland djur är komplicrad och dtta projkts förslag till altrnativt bräkningssätt finns i hlht i Bilaga 1. Rsultatt visas i Figur 8. Figur 8. Växthusgasutsläpp från mjölkgård i figur 7 nligt altrnativ bräkningsmtod ton CO Kra,fodr Grovfodr Minralgödsl Strö Disl El Markn Fodrsmältning Lagr o stall Mjölk Djur /köf NFo I dtta xmpl på n mjölkgård blir d totala utsläppn av växthusgasr något högr md vårt altrnativa bräkningssätt och inköp av kraftfodr ldr till störr växthusgasutsläpp än fodrsmältningn. Idisslarnas utsläpp av växthusgasr är n dominrand post i jordbrukts utsläpp nligt klimatbräkningarna och bara runt 6 % är möjligt att åtgärda om vi vill ha btand djur kvar i landt (Figur 7 i Jordbruksvrkt, 2012). Mjölkgårdarnas möjlight att odla gt kraftfodr är givtvis brond av tillgång på mark och odlingsklimatt. Ju längr norrut i landt ju mr dominrar vall och spannmålsodling. Hypottisk bräkning på potntialn för kol- och nrgiinbindning i svnska jordbruksproduktr I d intrnationlla klimatbräkningarna så framstår jordbrukt i Svrig som n stor utsläppspost. D största utsläppn som räknas är idisslarnas utsläpp, utsläpp från djurns stallgödsl samt odling av organogna jordar. Om svnskt jordbruk upphör md djurhållning och odling av organogna jordar skull alltså utsläppn från svnskt jordbruk nligt klimatbräkningssystmt bli nästan noll. Dtta är n rnt tortisk fundring då Svrig är tt land som är lämpat för vallodling och människorna kan int tillgodogöra sig gräs som föda, vilkt innbär att idisslarna bhövs för att omsätta valln. Enligt Jordbruksvrkts statistik har vi ungfär ha åkrmark samt ha btsmark. I tt scnario utan idissland btsdjur kommr mrpartn av btsmarkrna sannolikt att övrgå till skogsproduktion. I dtta xmpl har vi nbart räknat på åkraraln. I försökn md höstvt bands övr 12 ton CO 2 pr hktar i skördn vid kvävgivor övr 160 kg N. Eftr avdrag för insatsmdl bands ntto nästan 9 ton CO 2 pr hktar (Tabll 4). Om halva dnna ffkti vitt kan uppnås på Svrigs åkrmark skull 2,6 x 10 6 x 4,5 ton CO 2 bindas i skördn ntto, ftr avdrag för insatsmdl, dvs. 12 Mton CO 2. Enligt Jordbruksvrkts rapport 2012:35 Ett klimatvänligt jordbruk var utsläppn 2010 från hla Svrigs jordbruk, inklusiv idisslarnas fodrsmältning och odling av organogna jordar, drygt 10 Mton CO 2. Enrgimässigt skull md samma antagandn 2,6 x 10 6 x MJ producras ntto, d.v.s. 145 x 10 9 MJ (40 TWh). Svrigs bfolkning krävr cirka 2000 kcal/dag (=8,4 MJ/dag) vilkt innbär 3055 MJ/prson och år. Nttoproduktionn från tt hktar räckr då till 18 prsonr. Tortiskt skull alltså nrgiproduktionn från svnsk åkrmark räcka till 47 M människor, d.v.s. nästan 5 gångr dagns bfolkning i Svrig. Idisslarna är viktiga för miljömål om biologisk mångfald och öppna landskap och Svrig har utmärkta förutsättningar för vallodling, mn xmplt visar att dt är klimatsmart att vara ffktiv och binda myckt kol och nrgi i dn öppna växtodlingn. 16

17 Diskussion Värdna som rapportras i dn intrnationlla klimatkonvntionn gr ingn hlhtsbild övr jordbrukts klimatpåvrkan. D intrnationlla klimatbräkningarna räknar ndast md utsläpp av mtan och lustgas från jordbrukssktorn, där idisslarnas fodromsättning tillsammans md d organogna jordarnas utsläpp blir hlt dominrand. Organogna jordarnas utsläpp uppstod vid utdikning för 100 år sdan i n tid då samhällt värnad om människornas bhov av mat. Idag används dlar av dn utdikad araln som skog. Enda sättt att minska dssa jordars utsläpp av växthusgasr är att lägga dm undr vattn ign (Brglund, 2014). Dt finns n diskussion om hur rdovisning av dssa utsläpp ska sk och hur ska minskning av dssa utsläpp finansiras. Eftrsom man i dn intrnationlla klimatrapportringn bara räknar man utsläpp (utgiftr) och int inbindning (intäktr) blir dt lätt så att jordbrukt ss mr som tt miljöproblm än som nödvändigt. Att ndast bakta utsläppn motsvarar att man i n konomisk kalkyl ndast baktar kostnadrna. Att räkna så kan vara rlvant om tillgångn på mat är obgränsad i rlation till ftrfrågan; xmplvis om Svrig kan importra hur myckt mat som hlst llr om jordn kan importra hur myckt som hlst från månn. I n sådan värld är dt rlvant att finna dn markanvändning som gr så lit utsläpp av växthusgasr som möjligt. Mn på vår jord är produktionskapacittn bgränsad och då bör ävn intäktssidan vara md. Båd för dn nskild lantbrukarn, för Svrig och för jordn som hlht är dt intäktr minus kostnadr som är rlvant. Jordbrukt är viktigt för att kunna driva människorna, mn dt kostar att försörja människorna md nrgi. Dt är något vi int kan avstå från. För att få tt hlhtsgrpp på jordbruksproduktion kan man göra LCA. I Svrig har dt tagits fram tt program som gör nkla LCA för jordbruksproduktion (s.k. klimatkolln). I dtta läggr man in alla insatsmdl (disl, minralgödsl tc.) och rsultatt visar stora utsläpp av koldioxid. Mn jordbrukarn användr int nrgin i produktrna på gårdn utan dt säljs till stadn som livsmdl llr bionrgi. För att hlhtsbildn ska bli rätt måst nrgin (kolt) i produktrna visas. Dt är viktigt dls för att jordbrukarn som förtagar ska förstå sin gn roll i dtta mn ävn politiskt för att rglvrkt int ska slå undan möjlightrna till n klimatsmart produktion. Dt är ävn viktigt att bakta utsläppn av nybundt kol. Att köra bil på förnylsbart bränsl anss vara så bra så dt int splar någon roll hur långt man kör. Mn ävn utsläpp av nybundt kol är faktiskt utsläpp av koldioxid. Koldioxidhaltn i atmosfärn ökar om vi slösar md nybundt kol. Dt fossila och dt nybundna kolt gr samma utsläpp av koldioxid och dt splar ingn roll om förbränningn skr i bilar llr människor. Dt är mängdn utsläpp som har btydls. Jordbrukts produktr kan användas som livsmdl, för nrgiframställning llr vara n prmannt kolsänka om samhällt vill dt. För att säkrställa miljöriktiga bslut och åtgärdr bör människans bhov av nrgi i födan särskiljas från jordbrukssktorn och värdras på liknand sätt som fordonns bhov av bränsl. Bräkningssättn att borts från livsmdlsproduktrnas innhåll av kol och därmd osynliggöra nrgibindningn i livsmdlsproduktr, kan lätt lda till bslut och åtgärdr som minskar produktionn. Rsultatt blir ökad import ftrsom människan har samma bhov av föda oavstt storlkn på inhmsk produktion. Ur global synpunkt är dt svårt att s vinstn ur klimatsynpunkt om vi bara flyttar produktionn av mat till annat land, ävn om rsultatn i svnska rapportringarna sr bra ut. Självklart är dt viktigt att produktionn skr så ffktivt som möjligt md små utsläpp pr producrad nht samtidigt som andra miljömål int ävntyras. Md minralgödsl krävs mindr aral för att producra dn mat vi konsumrar. Om bsparad aral används för att producra bionrgi blir minralgödsl n klimatbästing. Utväxlingn av nrgi är god vid användning av minralgödsl. Vid normala gödslgivor får man n skörd som innhållr 6 12 gångr mr nrgi än vad som har använts vid framställning av minralgödsln. Då är dn ogödslad basskördn borträknad och halmn är int md. Totalt binds alltså btydligt mr nrgi på åkrn. Klimatffktn vid produktion av minralgödsl är nästan försumbar i jämförls md 17

18 dn kolbindning som skr i skördn. Vid normala gödslgivor binds gångr mr koldioxid än dn klimatpåvrkan produktionn av minralgödsln har. Minralisk kvävgödsl kan ävn producras md förnylsbar nrgi. Yara användr idag naturgas vid produktion av dn klimatcrtifirad minralgödsln (Erlingson, 2014) vilkt innbär att produktionn kan förbättras yttrligar ur klimatsynpunkt. Idisslarna har stora utsläpp nligt dt intrnationlla bräkningssystmt och dt är svårt att åtgärda dtta om vi vill ha btsdjur kvar. Samtidigt har dssa djur dn stora fördln att d kan omvandla dt för människan oätliga gräst till högvärdiga livsmdl. Btsdjur är ävn viktiga för bvarandt av dn biologiska mångfaldn. Kansk måst vi accptra att tillåta n viss mängd btsdjur i tt land som Svrig, mn samtidigt utnyttja dn plöjda åkrn ffktivt gnom hållbar odling. Utsläppn av växthusgasr vid jordbruksproduktion bör sättas i rlation till mängdn producrad bionrgi, oavstt om nrgin äts llr förbränns. Dt bör int anss viktigar att producra bränsl till bilar än till människor som dagns bräkningssystm antydr. Tillgång till livsmdl är trots allt vårt mst basala bhov. För att styra rätt mot målt att minimra klimatpåvrkan från livsmdlsproduktionn så krävs transparnt matrial kring frågan. Insatsrna bör koncntrras på dt som är åtgärdbart. Någon morot bord införas, idag finns bara piskor. Jordbrukarn bord kunna sälja utsläppsrättr llr åtminston få tillbaka dn koldioxidskatt som btalas för fossila bränsln, då bionrgi i livsmdl och bränsl lvrras till konsumntrna. Slutsatsr Jordbrukt är n kolfälla, mn syftt md jordbruk är att förs samhällt md livsmdl, vilkt gör hla kdjan till n kolkälla då konsumntrna förbrännr nrgin som livsmdl llr bränsl. Alla utsläpp av koldioxid påvrkar klimatt oavstt om dt är fossilt llr nybundt kol. Livsmdlsproduktionn bör värdras i klimatsammanhang så dt åtminston blir jämställt md produktion av bränsl. Dn kol som jordbrukarn bindr bord avräknas dn som bskattas vid användning av fossila bränsln. Självklart ska stallgödsl utnyttjas optimalt i första hand mn när dn int räckr så är användning av minralgödsl, upp till optimala givor, klimat- och nrgismart. Littratur Brglund, M., Cdrbrg, C., Clason C., Hnriksson, M.,Törnr, L., (2009). Jordbrukts klimatpåvrkan undrlag för att bräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägsanalysr av xmplgårdar. Dlrapport i Jokrprojktt. HS Halland. Brns, C., En ännu varmar värld. Växthusffktn och klimatts förändringar. (2007). Naturvårdsvrkt. Börjsson, P., (1996). Enrgy analysis of biomass production and transportation. Biomass and Bionrgy. Volym 11, Issu 4, pp Cdrbrg, C., Landquist, B., Brglund, M., (2012). Potntialr för jordbrukt som kolsänka. SIK-rapport Nr. 850 Cdrbrg, C. (2009). Utsläpp av växthusgasr i fodrproduktionn. Klimatmärkningn rapport 2009:2 Ciat (2014). Intrnational cntr for tropical agricultur. Tillgänglig på DCicco, J.M. (2012). Biofuls and carbon managmnt. Climat Chang 111, ECN, Phyllis 2. Databas. Tillgänglig på länkn 18

19 Edström M, Pttrsson O, Nilsson L, Hörndahl T Jordbrukssktorns nrgianvändning. JTI- rapport 342 Enrgimyndightn (2007) Prognos för utsläpp och upptag av växthusgasr. Dlrapport i i Enrgimyndightsn och Naturvårdsvrkts undrlag till kontrollstation 2008 Ericsson, N., Porsö, C., Ahlgrn, S., Nordbrg, Å., Sundbrg, C. & Hansson, P-A., (2013). Timdpndnt climat impact of a bionrgy systm mthodology dvlopmnt and application to Swdish conditions. GCB Bionrgy (2013), doi: /gcbb Grppa Näringn (2014) tillgänglig på Haddrs, G., Mhrdad, A., Nilsson, C., Burvall, J., (2001) Bränslgnskapr hos spannmålskärna. Btydlsn av jordart, sädsslag och sort. Rapport 289. JTI. Högbrg, A., Pickova, J., 2002, Du blir vad du ätr - fttsyror i fodr, kött och människa. Fakta Jordbruk Nr IPCC 2013, Climat chang 2013 Th physical Scinc Basis, Working group on to th fifth assssmnt rport of IPCC Jrnkontort, (2014). Enrgihandbok. Tillgänglig på JTI Dt svnska jordbrukts framtida drivmdlsförsörjning. Rapport 392. Jordbruksvrkt (2014) Cofotn/Stank in mind tillgänglig på amnsomradn/odling/vaxtnaring/cofotn.4.6bab0f111fb7478a html Jordbruksvkt (2013). Riktlinjr för gödsling och kalkning Jordbruksinformation Jordbruksvrkt (2012). Ett klimatvänligt jordbruk Rapport 2012:35. Jordbruksvrkt (2011). Enrgiffktivisring inom jordbrukt. Förslag till utformning av rådgivningssystm. Rapport 2011:12. Jönsson, H., Baky, A., Jppson, U., Hllström, D., Kärrman, E., 2005, Composition of urin, facs, grywatr and biowast - for utilisation in th URWARE modl, Urban Watr rport 2005:6, Urban Watr, Chalmrs Univrsity of Tchnology Klimatmärkningn (2014) tillgängligt på KRAV (2014) tillgängligt på Larsson, M. (2004). Fotavtryck av Svrigs bfolkning. Miljöffktr av livsmdlskonsumtionn. Naturvårdsvrkts rapport Lindmark Månsson, H., 2012, Dn svnska mjölkns sammansättning 2009, Rapport nr: 7094, En forskningsrapport från Svnsk Mjölk Länsstyrlsn Västra Götaland. Bidragskalkylr. Tillgänglig på Naturvårdsvrkt (2014a). Klimatkonvntionn, tillgänglig på Miljoarbt-i-samhallt/EU-och-intrnationllt/Intrnationllt-miljoarbt/miljokonvntionr/Klimatkonvntionn/ Naturvårdsvrkt (2014b). Bräkna utsläpp av växthusgasr och luftförorningar, tillgänglig på Naturvårdsvrkt (2013) PM om LULUCF tillgänglig på 19