Ett sekel av samarbete

Transkript

1 johanns jansson / nordn. org Första nordiska mött för hushållsvtar hölls i Sorø i Danmark år 1909, dt sista i finländska Åbo år Ett skl av samarbt Ett skl. Så läng sdan är dt danskan Magdalna Lauridsn tog initiativt till samarbt mllan hushållsvtar i Nordn. Mn samtidigt som 100-års jubilt firads i finska Åbo, hölls dt sista nordiska mött. nordiska samarbtt läggs nr, är int lika sorgligt som dt låtr. Int nligt Karin Hjälmskog, univrsittslktor i pdagogik vid Uppsala univrsitt. Vi btraktar dt mr som n omstart än som tt avslut, sägr hon. Själv har hon varit involvrad i Nordisk Samarbtskommitté för Hushållsvtnskap, NSH, undr lång tid. Undr årn var hon ordförand, hon har också ingått i n rdaktionskommité som arbtat fram n jubilumsskrift som gr n historisk tillbakablick. Vinstrna md samarbtt har varit många. Samtidigt finns dt flra anldningar till att man nu väljr att upplösa d nuvarand formrna. Ända sdan 70-talt har n stor dl av samarbtt innburit studntutbyt mllan d nordiska ländrna. Mn undr d sista årn har dt varit svårt att få tag i intrssrad studntr. Dls på grund av att d int kan vara borta från sina utbildningar av olika anldningar, dls på grund av dt faktum att att dt finns andra formr av utbytn där d kan tillbringa n hl trmin i tt annat land. Dt är dt som är framtidn, studntutbytt inom NSH har splat ut sin roll, konstatrar Karin Hjälmskog. varit kursr och konfrnsr där man diskutrat gmnsamma frågor, som i sin tur ofta har ltt till gmnsamma aktionr i d nordiska ländrna. Mn i och md att nästan alla numra är mdlmmar i Intrnational Fdration of Hom Economics, IFHE, har man där tt intrnationllt forum tillgängligt. Eftrsom d nordiska hushållsvtarna har n gmnsam historia och många gmnsamma bröringspunktr drivr d samma frågor. Dt nordiska samarbtt upphör alltså int. I ställt fortsättr dt på båd nordisk, uropisk och global nivå. Andra vinstr har Karin Hjälmskog har tt förflutt som ordförand i Lärarförbundts ämnsråd Hushållsvtnskap och ävn för Svnska kommittén för hushållsvtnskap, SKHv. Mari Bngts 13

2 Konsumnt md full koll Txt: Mari Bngts Foto: Viktor Gårdsätr 14 A lltid är dt något litt vardagsproblm som ställr till dt. Ta dn där idiotiskt utformad yoghurtförpackningn där man aldrig får ut sista skvättn. Ellr dt barnsäkra burklockt som också är garantrat mdlåldrssäkrt och stört omöjligt att öppna md vanlig handkraft. För att få upp burkskrällt krävs divrs tillhyggn vilkt int sällan rsultrar i tt halvt dmolrat kök. Vad gör man åt sakn? Möjligtvis muttrar man ilskt n stund. Ellr på sin höjd tänkr att man bord faktiskt ringa och klaga. Mr blir dt int. Vilkn tur då att dt finns sådana som Louis Ungrth. Någon som int stannar vid muttrt, någon som luskar vidar och gör något. Som skrivr llr ringr till ansvariga förtag, som ifrågasättr och drivr opinion. Nu råkar dt vara hnns jobb. Som chf för Konsumnt & Miljö på Konsumntförningn Stockholm ska hon, förutom att lyssna på förningns md

3 lar som piggar upp. Väggarna pryds av tt par kultiga kampanjaffischr från Kooprativa Förbundt. Louis Ungrth rör på sig n hl dl i arbtt mn dt är på kontort hon har sina bästa dagar. Då fundrar hon, gör rsarch och ringr runt. Längst upp på skåpn trängs förpackningar i mängdr: flaskor, kartongr, och olika sortrs burkar. D används för ftrforskningar llr när något bhövr dubblkollas och för att xprimntra md. Hon plockar nr n flaska md duschkräm från hyllan. Titta så dumt! Korkn är bullig, dt är omöjligt att ställa flaskan upp och nr för att få ut allt. Och dt går int att vrida av toppn hllr, hur man än försökr. Varför görs förpackningar så att man måst slänga n dl av innhållt? D porträtt. Möt konsumntproffst och opinionsbildarn Louis Ungrth. Som för tillfällt är lit bsatt av förpackningar. lmmar, informra och påvrka myndightr, politikr och näringsliv och int minst Coop, i konsumnt- och miljöfrågor. Hon gör dt bra. Förningns olika rapportr och kampanjr får stor gnomslagskraft. Själv syns och hörs hon flitigt i tv och tidningar. Tjänstn, som hon fick för trtton år sdan, passar hnn som handn i handskn. Engagmangt och intrsst för frågorna finns där och mritlistan är skräddarsydd. Eftr tt antal kursr på olika lantbrukskolor och arbtn som traktorförar och skörduppskattar, tog hon lantmästarxamn. Sdan jobbad hon fmton år inom Lantbrukarnas Riksförbund, på n rad olika bfattningar. Louis Ungrth kan hla livsmdlskdjan på sina fm fingrar, från produktion till slaskhink. Konsumntförningn Stockholm husrar på sjund våningn i n byggnad vid Mdborgarplatsn, Södrmalms hjärta. Louis Ungrths kontor är ljust och stilrnt md varmt röda sto- uschkrämn har dykt upp i bloggn Louis Konsumntkoll som startad i våras. Bloggn är n dl i tt projkt för att föra dialog md mdlmmar och på så vis stimulra tt ökat ngagmang bland konsumntr. Där skrivr hon om alla möjliga konsumntfrågor, stora som små. Hnns villkor till arbtsgivarn var att hon skull få skriva vad hon vill. Åsiktrna bhövr nödvändigtvis int övrnsstämma md Konsumntförningn Stockholms. Fast dt gör d oftast ändå. Annars skull jag väl int jobba här, sägr hon. I bloggn förnar hon nytta md nöj, dt är roligt att skriva och samtidigt tt ffktivt sätt att påvrka. Mjlar hon synpunktr till xmplvis mjriindustrin, llr anmälr n produkt, bloggar hon om dt. Och iställt för att skriva byråkratiska brv till förtag och myndightr kan hon skicka inlägg dirkt från bloggn. Mn hon är noga md att ha tillräckligt på föttrna. Dt krävs massor av undrsökningar ftrsom hon bhövr hög trovärdight och blägg för dt hon sägr. Något annat hon har skrivit om är nrgidryckr. I vanliga fall är hon mot förbud, mn när barn och ungdomar tankar nrgidryckr på rastr i skolan llr framför datorn och därftr får hjärtklappning, mår illa llr tappar koncntrationn, då är måttt rågat. a 15

4 Namn: Louis Ungrth Familj: Man och tr pojkar som har flyttat hmifrån. Bor: i Sollntuna utanför Stockholm. Bakgrund: Född och uppvuxn i Götborg. Har bland annat arbtat som traktorförar, cowboy i Argntina och bokhandlsbiträd. Gick flra lantbruksskolor innan jag tog lantmästarxamn. Arbtad fmton år inom Lantbrukarnas Riksförbund, var chf för länsförbundt i Uppsala när jag sökt arbtt på Konsumntförningn Stockholm. Har nu varit chf för avdlningn Konsumnt & Miljö i trtton år. Just nu: Ältar jag att jag har gjort tt väldigt dåligt köp för n himla massa pngar. Och jag har blivit lit bsatt av förpackningar. Hittad just n miljösmart sminkdosa. Favoritprodukt: Självscannrs och snabbkassor i livsmdlsbutikr. Läsr: Myckt. På fritidn skönlittratur, romanr och dckar. Sr: Går på bio n två gångr i månadn, sällan tatr, tyvärr. Lyssnar på: Mozart och Artha Franklin. Gör hlst när jag är ldig: Latar mig. Motto: Dt ska va gött att lva, annars kan dt kvitta Därför vill hon förbjuda så kallad nrgishots och sätta n fmtonårsgräns då dt gällr nrgidryckrna. Eftr att Louis Ungrth, bland andra sakkunniga, uttalat sig i Aktullt på tv dröjd dt bara några dagar tills flra stora kdjor införd fmtonårsgränsn och Coop plockad bort shotsn ur sortimntt. Faktiskt var dt Konsumntförningn Stockholm som börjad ifrågasätta flaskvattn ftr n rapport som kom rdan Sdan följd yttrligar n rapport 2007 och dt var dn som fick i gång flaskvattnsdbattn på allvar. Louis Ungrth förtydligar var någonstans förningn står i frågan. Att flaskvattn int är dn största miljöbovn mn tt bra xmpl onödig konsumtion som sammantagt ldr till stora utsläpp. Så varför köpa vattn när dt finns utmärkts sådant i krann? Ävn små stg är viktiga då dt gällr att minska växthusgasrna. Mn konsumntrna ska absolut int skuldbläggas. S dt så här, vi upplysr om sakr, sdan får du själv göra dina val. Vill du ha vattn på flaska så köp dt! Dt är här någonstans vi kommr in på uttryckt konsumntmakt. Louis Ungrth mnar att vi självklart kan påvrka gnom våra val, förutsatt att många väljr att göra likadant. Dt är alltid känsligt om försäljning av n vara minskar. Mn när politikr avfärdar frågor md att dt där får konsumntrna påvrka, dt rtar mig. Sådan stor makt har int konsumntn, som privatprson. Dt är modiga politikr och framsynta förtag som kan påvrka mst. Något annat som rtar Louis Ung rth är när man mdvtt lurar konsumntr. Och dt finns myckt att irritra sig på. Förpackningar som är på tok för stora i förhålland till mängdn innhåll. Varor som är märkta md ingt sockr tillsatt trots att dt int av tradition ingår i rcptt och int hllr finns i konkurrrand varor. Ellr onödiga färgämnn för att varan ska s läckrar ut. Ett färskt sådant xmpl är azofärgämnn i räkor. Yrksfiskarnas gn organisation har förbjudit färgning av räkor i sina branschriktlinjr. Ändå finns dt såda- S jälv bhövr hon uppnbarlign inga nrgidryckr för att hålla tmpot upp. Rdan halvägs in i intrvjun är mitt antckningsblock fullklottrat. Vid varannan rad finns utropstckn där jag markrar något xtra intrssant. Varj fråga bsvaras md n lång och intrssant utläggning, int sällan utan stickspår. Hon antcknar också. Upprpad gångr, när vi pratar om något, sägr hon att dt måst jag blogga om. Vi åtrgår till skåpt där dt också står några vattnflaskor uppradad. 16

5 vad man stoppar i sig? Vissa tillsatsr är na i handln, båd importrad och införbjudna i n dl ländr mn int här, hmska. I förningn har man skrivit försökr jag. till fiskhandlar och andra och uppmalouis Ungrth tyckr att dt är välnat att sluta köpa in färgad räkor. En dl fiskhandlar hävdar att d ofärgad, digt bra att dt diskutras, åtrign komblka, int går att sälja. Finns dt färga- mr hon in på dt här md att bli lurad. Att n produkt i hyllan int är dt dn d tar konsumntn dm, d sr finar utgr sig för att vara. Mn dt är dn kolut. lktiva oron som är bkymmrdiskussionr finns om huruvida sam. azofärgämnn kan vara skadli En dl ämnn som är ga, mn dt är int i första förbjudna här är int hand skadriskn som uppförbjudna i till xmrör Louis Ungrth. Kolla in pl USA och tvärt Dt är int frågan om bloggn: om. Man får int dt är farligt, dt är fråsun o k is glömma bort att dt gan om att bli lurad! Om u lo.s ll o k alltid finns intrssnt räkorna är färgad har n m tr bakom och att alla konsumntn rätt att vta lobbar för sitt. dt för att själv ta ställning Folk ska int bhöva ha till om man vill få i sig färgdåligt samvt. Int för att ämnn llr int. d i familjn ätr mat md E-ämSjälv är hon int orolig för hälsan då nn, llr att d int ätr kologiskt. dt gällr färgämnn. Int då dt gällr Hla konsumntkooprationn arbtillsatsr övr huvudtagt. Tvärtom tar för att lyfta fram kologisk mat, dt tyckr hon att dbattn och oron har är bra. Mn familjr md bgränsad kogått alldls för långt. Hon hänvisar till nomi, llr studntr, som int vill ann undrsökning som visar att hla 55 vända pngarna till att köpa kologisk procnt av bfolkningn svarar ja på mat, d ska int må dåligt övr dt. frågan om d är oroliga när d ska Vill man bättra på sitt miljösamvt handla mat i butikn och att dt mst är finns dt dssutom n myckt nkl, biltillsatsr och E-nummr d bkymrar ligar och ffktivar mtod. Dn går sig för. hlt nklt ut på: Släng int matn! Kam Dt är int vttigt att folk är så oropanjn som Louis Ungrth och hnns liga. Visst är dt bra att dt diskutras kollgor på Konsumntförningn och att onödiga tillsatsr fasas ut mn dbattn har gått övr styr. Tillsatsr är Stockholm står bakom, har fått stor uppmärksamht i konsumntmagasint Plus ju int farliga för hälsan.»dt är int frågan om dt är farligt, dt är frågan om att bli lurad!«hon gr n tori om varför svnskar plötsligt blivit så fixrad vid tillsatsr, att dt nästan har blivit n bsattht hos många. Vi har dt ganska bra här i Svrig, kansk lit för bra. När vi har skaffat oss tt bra jobb, n familj, har förvrkligat oss själva och på dt stora hla har n bra livssituation, då vändr vi blickn åt något annat håll. Vi sökr något att haka upp oss på dt råkar bli tillsatsr och då gör vi dt md hull och hår. Mn är dt int bra att man tänkr på på tv och i dagstidningarna. Dn absolut viktigast livsmdlsfrågan är dt faktum att så myckt slängs i onödan. I ställt för att öka skördarna runt om i världn kan vi sluta upp md att slänga matn. Här är dt nklt för dn nskilda konsumntn att vrklign göra något, sägr hon. Enligt n undrsökning som förningn liggr bakom bstår hla 57 procnt av dt som slängs i hushållssoporna av mat förpackningar och skal borträknat och då innfattas int allt sådant som hälls ut i vaskn. Att vi slängr så myckt bror på många olika sakr. Vi tittar blint på bäst för datum, vi lagar portionr som är för stora att ätas upp på n gång mn int tillräckligt att ta md sig i matlådan nästa dag och vi köpr för myckt till xtraprisr llr lockprisr. Dt är lätt hänt, suckar Louis Ungrth. Själv köpt jag på mig två pakt md lvrpastj bara för att dt var någon form av rbjudand. Nu står d i kylskåpt och blir äckligar och äckligar, vi har svårt att äta upp allt. Lvrpastj ska man nog int hålla på att xprimntra md. Annars är smak och lukt viktigar än bäst för -datum då dt gällr xmplvis mjriproduktr. Svnskar vrkar ha svårt att skilja på sista förbrukningsdag och bäst för -märkning. Dt gällr särskilt unga svnskar, nligt n attitydundrsökning är d bnägna att slänga mat när datumt har gått ut än att lukta och smaka. Minst hållbar till skull vara mr pdagogiskt än bäst för. Jag tror att dt skrämmr många, dt låtr som äckligt ftr dt datumt, sägr Louis Ungrth. H on tyckr att lärar och självklart föräldrar har n jättstor pdagogisk uppgift då dt gällr att minska dt onödiga slängandt. Lärar skull kunna göra xprimnt, hur läng hållr sig n vara i praktikn ftr bäst för -datum? Man kan prova md olika tmpraturr i kylskåp. Sådant är kul! Själv gör hon ofta sådant hmma och brättar om tt öppnat mjölkpakt som fick stå i kyln, i fm gradrs tmpratur, undr pågånd rötmånad. Dt höll i lva dagar ftr utsatt datum. Att lvrna själva följr md till affärn och handlar inför lktionr är pdagogiskt viktigt, ansr hon. Dt är där d gör valn, sr skillnadr, jämföra prisr, kan diskutra, träna sig i att vara konsumntr. Mn hon är mdvtn om att dt kan vara svårt att få till. Jag tyckr att ämnt hm- och konsumntkunskap har alldls för få timmar md tank på hur myckt viktig kunskap dt innfattar. Att slöjd har tr gångr så myckt tid vrkar hlt sjukt. Jag tyckr att man ska ha nytta av dt man lär sig i skolan. V 17