ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand

Transkript

1 Icbrakrs

2 2 / 10 Götborgs Rgionn och GR Utbildning GR är n samarbtsorganisation för 13 kommunr i Västsvrig tillsammans har mdlmskommunrna invånar. Förbundts uppgift är att vrka för samarbt övr kommungränsrna och vara tt forum för idé- och rfarnhtsutbyt inom rgionn. GR Utbildning arbtar md utbildningssamvrkan, gymnasiintagning, upplvlsbasrat lärand, pdagogiskt cntrum och läromdl. Copyright Dnna samling av Icbrakrs är Copyright GR Utbildning Matrialt får fritt kopiras och användas i utbildningsvrksamht så läng källa angs. Vrsion 1.0 Layout: Kristin Rådsjö Pr Wttrstrand Sammanställda av: Carl Hath Andrs Pttrsson Niklas Lindblad GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand (GRUL) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad pdagogikn som vrktyg och förhållningssätt. GRUL sättr dt livslånga lärandt i fokus och vändr sig till alla vrksamhtr inom utbildningssktorn. Dn primära målgruppn är pdagogisk prsonal inom grundskolans snar år, gymnasiskolan, vuxnutbildning och högskola. GRUL har tr vrksamhtsområdn; utvckling, utbildning och aktion. GRUL är marknadsldand inom upplvlsbasrat lärand i Svrig i utbildningssktorn. Md övr tio års rfarnht av upplvlsbasrat lärand, n naturlig närht till målgruppn och möjlightn att lvrra brda hlhtslösningar inom områdt utgör GRUL rdan idag tt självklart val för målgruppn. D kvalitativa måln md GR Upplvlsbasrat Lärand är att: utvckla pdagogik för n skola i intraktionssamhällt bidra till utvcklingn av dt livslånga lärandt För mr information s Inldning Dtta häft är n sammanställning övr tt antal olika icbrakrs som kan användas av lärar llr andra pdagogr i samband md undrvisning. Tankn är att tillhandahålla n samling nkla och användbara icbrakrs för olika sammanhang. På nätt och i littratur finns dt n närmast oändlig tillgång, mn trots dtta upplvr vi att dt finns tt bhov och ftrfrågan i skolan av n litn sammanställning. Var dock int rädda för att lta vidar på gn hand! Samtliga övningar i häftt är sådana som vi själva har rfarnht av och vt är användbara. Därmd int sagt att alla fungrar i alla gruppr. Här måst du som pdagog använda ditt gt omdöm. Dt kan också vara så att du vill anpassa uppläggt brond på vilkn grupp du har. Känn dig fri att göra så! Ingn övning är så prfkt att dn int kan bhöva anpassas ftr gruppn. Eftr två avsnitt som är mr gnrlla så kommr konkrta icbrakrs att prsntras. Vad är n icbrakr? Icbrakrs är korta och förhållandvis nkla övningar som används för, mllan llr ftr n störr aktivitt. Dt finns många användningsområdn för icbrakrs. D kan ofta vara bra att använda inför gnomförandt av n annan, längr aktivitt. Icbrakrn används då till att flytta fokus för dltagarna från dt som har sktt tidigar undr dagn, så att d är md på vad som sdan ska sk. Att göra n gmnsam och nkl övning samlar gruppn och skapar tt gmnsamt fokus. Dtta kan vara tt bra sätt att samla n grupp som tidigar int kännr varandra och vissa icbrakrs är särskilt lämpad för dtta syft. Icbrakrs kan också användas mllan aktivittr llr undr n aktivitt för att g gruppn lit mr nrgi och möjlight att röra på sig. I dssa sammanhang kallas d också ofta för nrgizrs. Då många icbrakrs inbgripr att man får röra på sig och använda andra och flr sinnn än man ofta gör i tt förläsningssammanhang så kan övningarna också användas för att vitalisra n diskussion och öka dn krativa förmågan hos dltagarna. Många icbrakrs är hämtad ifrån barnlkar och tatrimprovisationsövningar. Dt innbär dock int att d nbart kan användas för barn och tatrgruppr utan d går prcis lika bra att använda i klassrum och styrlsrum. Dt finns n uppsjö av icbrakrs och alla har vi våra gna favoritr. Ofta skiljr d sig åt n hl dl, båd vad gällr utförand och tid, vilkt innbär att vissa icbrakrs är bättr lämpad i vissa sammanhang. Några icbrakrs har skapats för att, utövr ovan nämnda syftn, också ha yttrligar syftn. Dssa kommr att framgå i bskrivningarna av dm ndan. Vad ska man tänka på? Dt finns tt antal sakr som kan vara bra att tänka på innan man gnomför n icbrakr md n grupp.

3 3 / 10 Alla ska dlta. Undvik att göra n icbrakr som flrtalt int vill mdvrka i. Målsättningn är att hla gruppn ska dlta. Dt blir sällan bra om dt är så att d som gnomför icbrakrn har åskådar som bara tittar på. Dt är bra att fundra övr dtta rdan när du väljr vilka icbrakrs du tänkr gnomföra. Olustightr. Undvik att skapa olustightr i gruppn llr situationr när någon hamnar i n trängd situation llr i tt utanförskap mot sin vilja. Dt finns tt antal icbrakrs som byggr på tankn att n prson har n spcifik uppgift llr roll. I dssa kan dt vara bra att låta n dltagar som är trygg md situationn börja ha dnna uppgift, så att d andra blir mr trygga. I vissa fall kan dt vara bra att själv, som ldar för övningn, försätta sig i dnna roll och statura tt gott xmpl. Dt ska vara kul. Ett viktigt syft md alla icbrakrs är att dt ska vara kul. Dt är viktigt att uppmuntra skrattt och glädjn i övningarna. I många övningar kan n dltagar bli utslagn llr få n spcill roll om man misslyckas. I samtliga dssa övningar är dt viktigt att skapa n känsla av att dt är ok att göra bort sig, missta sig, staka sig llr vad dt kan vara. Uppnår man dn känslan, så tndrar dn atmosfärn att hänga kvar i gruppn ävn undr snar övningar och vrksamht man ska gnomföra. Dtta är n stor styrka md icbrakrs, som på så sätt skapar tt gladar, trvligar och mra öppt arbtsklimat i gruppn. Dt ska int ta för lång tid. Tänk på att hålla icbrakrn kort. Dt är nästan alltid bra att avsluta övningarna när dt är som roligast. Dra int ut på aktivittn, för d förlorar sin charm och funktion om dt blir trist och långrandigt. Följ upp vid bhov. I vissa icbrakrs kan dt finnas bhov att följa upp n viss händls llr situation. Dt är viktigt att man int lämnar övningn md obsvarad frågor llr oklarhtr. Uppstår något märkligt, konstigt llr spännand diskutra dtta md dltagarna. Kansk går dt att utnyttja ävn i dt fortsatta arbtt! Utnyttja dt fysiska rummt. Tänk på att icbrakrs ofta krävr n dl utrymm. Bord och bänkar måst flyttas på. Är man i n lokal md fast sittning kan dt vara n god idé att hitta n annan lokal för dssa övningar. Gnomför int icbrakrs på platsr där andra människor passrar förbi, då dtta ofta kan ta nr övningns kraft och syft. Utgå ifrån gruppns förutsättningar. Gnomför bara icbrakrs som alla kan dlta i ftr sin förmåga. Har du n flrspråkig grupp llr n grupp md funktionshindr så kan dssa bhöva mr tid på sig för vissa övningar. Andra övningar kan vara dirkt svåra att gnomföra. icbrakrs Räkna till 20 Syft: Fokusrar och lugnar nr gruppn då alla strävar ftr tt gmnsamt mål samt skapar n tillåtand stämning md hjälp av applådr. B dltagarna att ställa sig i n ring md axlarna mot varandra. Förklara att d ska få vara md om n avancrad matmatisk övning (vilkt kommr att skapa n dl oro och kommntarr i gruppn). Gå därftr ignom rglrna: Gruppn ska gmnsamt räkna till 20 gnom att någon prson sägr tt, någon annan sägr två osv. upp till 20. Prsonr som står brdvid dn som sa n siffra får int säga nästa. Om dt blir fl llr om man sägr samma siffra samtidigt måst alla applådra och börja om från början. Undr tidn man räknar ska d andra vara tysta och titta nd i backn. Dt är väldigt sällan som gruppn kommr att klara av att räkna hla vägn till 20. Iställt är tankn att man ska dls skapa tt gmnsamt fokus (gnom n gmnsam uppgift) samt förmdla n tillåtand attityd till att göra fl (gnom att applådra när dt blir fl). Håll int på för läng md dnna utan låt gruppn försöka 5 6 gångr.

4 4 / 10 Associationsövningn Tid: minutr (brond dlvis på dltagarantal) Dltagarantal: 8 25 st Syft: Dtta är n väldigt lugn övning och kan vara bra i gruppr som int riktigt kännr varandra. Varj dltagar får i uppgift att likna sig själva md någonting som man normalt int kopplar ihop till prsonr. Dt kan vara t.x. tt landskap, tt land, n musikgrupp, n färg llr liknand. Dt handlar int om att man ska tycka om just dn spcifika sakn llr vara lik till utsndt utan mr att man associrar sig md dtta. Eftr någon minuts btänktid får alla brätta vad d associrar sig md och motivra varför. T.x. Jag associrar mig själv md Lappland för att jag upplvr att jag ofta glöms bort. Dnna är n myckt lugn icbrakr som kan vara användbar i gruppr där man int riktigt kännr varandra sdan tidigar. När man går ignom ska man låta dltagarna få motivra ordntligt, mn int ställa följdfrågor i onödan. Dt är bättr att iställt gå vidar till nästa prson. Rabblaövningn Tid: minutr Dltagarantal: 5 25 st Syft: Övningn går väldigt fort och används för att få fart på lugna gruppr och att skapa n god stämning md hjälp av skratt och applådr. Dt gr ävn alla dltagarna möjlight att tala inför gruppn vilkt gr n tryggar stämning till fortsatta övningar. Dltagarna ska stå på n lång rad md axlarna vända mot varandra och titta utåt från radn. En prson får gå ut framför radn vänd mot dn. Prsonn ska i hög fart rabbla så många ord som möjligt (alla typr av ord). Om man sägr sakr som hängr ihop (t.x. äppl och päron, som båda är fruktr) så får prsonn ställa sig sist och nästa prson får gå fram och börja rabbla ord. När dnna sägr sakr som hängr ihop (llr int klarar av att rabbla ord) så hamnar dn sist och dt blir nästa prsons tur osv. På dtta vis går man ignom hla gruppn 2 3 gångr. Övningn gr n känsla av utsattht (man tvingas stå mitt mot andra) samt tvingar till att göra sakr snabbt och utan att tänka. Dt är viktigt att gmnsamt skratta åt d fl som blir för att signalra att dt är ok att dt blir fl. Dt är viktigt att dnna övning går snabbt hla tidn. Att dt blir fl ftr bara några ord gör ingnting och dt gällr att nästa prson på tur snabbt är på plats och fortsättr rabbla. Blinklkn Tid: 5 10 minutr Dltagarantal: 8 30 st Syft: Övningn är väldigt lugn och är bra för att fokusra gruppr på tt mål. Fungrar väldigt bra i gruppr där dltagarna int riktigt kännr varandra. Placra dltagarna i n cirkl, vända inåt. Dla ut n hopvikt lapp till varj dltagar. Alla lappar är blanka utom n, som har tt kryss på sig. Uppmana dltagarna att int avslöja vad dt står på dras lapp. Prsonn som fick krysst är blinkmördarn. Alla dltagar utom blinkmördarn får till uppgift att ta rda på vm blinkmördarn är. Blinkmördarn ska försöka mörda alla andra dltagar, utan att åka fast. Blinkmördarn mördar n annan dltagar gnom att titta dm i ögonn och blinka till dm, så att dltagarn uppfattar dtta. Om n dltagar får n blink av blinkmördarn ska dnna falla ihop död på tt självvalt, dramatiskt sätt. Om någon tror sig vta vm som är blinkmördarn får d gissa. Gissar d rätt så har dltagarn vunnit, gissar dltagarn fl så dör hon.

5 5 / 10 Bippri-bippri-bo Tid: minutr Dltagarantal: st Syft: Bippri-bippri-bo används främst till att fokusra gruppn på n gmnsam uppgift ftrsom dt handlar om att int hamna i mittn. Dn gnrrar ävn väldigt myckt skratt som gr n bra stämning till fortsatta aktivittr. Alla ställr sig i n ring md ansiktna vända inåt. En prson är i mittn och har som uppgift att komma ut därifrån gnom att lura någon annan i ringn. Om man lyckas lura någon får man byta plats md prsonn man lurad. Till sin hjälp har prsonn i mittn tt antal olika vapn. Första vapnt man har till sitt förfogand är att man ställr sig framför n prson och sägr bippribippri-bo. Om prsonn i ringn hinnr säga bo innan man är klar så har man misslyckats och får gå vidar till n annan prson. Eftr tt par försök insr man snabbt att prsonn i mittn aldrig kommr att lyckas ta sig ut (ftrsom dt är nklt att säga bo för att klara sig). Man får då utrusta prsonn md yttrligar tt vapn. Dtta är att bara säga bo. Om då prsonn i ringn sägr någonting så har han llr hon åkt dit och får ta platsn i ringn. Eftr tt par försök insr man att dt ävn är ganska svårt att klara sig md bara dssa två vapn. Man kan då g tt trdj vapn för att ta sig ut. Dt är att säga lfant och sdan börja räkna nd 5, 4, 3, 2, 1, 0. För att klara sig bhövr prsonn i ringn göra n lfant innan prsonn räknat till 0. En lfant görs av n snabl md båda armarna. Prsonrna brdvid måst samtidigt bli öron på lfantn, som bildas md båda armarna mot prsonn som vajar fram och tillbaka. Är int lfantn hlt kompltt (inklusiv vajand öron) så har prsonn åkt dit och får ta plats i mittn. Eftr dtta har man alltså tr vapn till sitt förfogand. En stund snar kan man ävn införa tt fjärd vapn, n Jams Bond. Dn fungrar på samma sätt som lfantn fast prsonn i mittn blir Jams Bond och ställr sig som n skjutklar Jams Bond md händrna formad som n pistol. Prsonrna brdvid Jams Bond blir bondbrudar som läggr händrna på Jams Bonds axl, böjr knäna lätt och utropar tt bondbrudsaktigt hoh. Man har nu utrustat dltagarna md totalt fyra styckn vapn och dt gällr att gå runt och ta sig ur ringn. Så fort någon misslyckas så får dn ta dnna prsons plats. Övningn är lit mr avancrad än många andra, mn samtidigt väldigt givand. Dltagarna kommr md största säkrht att skratta n dl samtidigt som dn skapar fokus kring n spcill uppgift, ftrsom dt gällr att undvika att hamna i mittn. Dt är bra om ldarn själv är md i övningn och man kan gärna sätta sig själv i mittn i början. Tmpot är väldigt viktigt, man ska int vara för snabb md att introducra alla vapn, mn int hllr vänta för läng så att dt blir långtråkigt. Man bör ävn vara vaksam så att ingn prson hamnar i mittn för läng, ftrsom dt kan upplvas som utsatt. Eftrsom icbrakrn är ganska avancrad så är dt n rkommndation att d första gångrna göra dt på n säkr grupp, som man kännr väl. Kycklingn Tid: 5 10 minutr Dltagarantal: st Syft: Dnna övning kan vara användbar när man tyckr att dt är lit tråkigt llr stlt i n grupp och vill få igång gruppn, mn bör kansk undvikas i rdan flamsiga gruppr. Dltagarna ställr sig i n ring vända inåt. Alla formar två glasögon md händrna framför sina ögon och armbågarna riktad ndåt. En prson börjar och har dt. Dt kan skickas vidar tt llr två stg till högr llr till vänstr. Man skickar vidar gnom att föra högr- llr vänstrhandn (brond vilkt håll man skickar åt) rakt ndåt så att armn blir sträckt. Samtidigt som man gör rörlsn md armn så låtr man som tt maskinliknand ljud, öööööh. Två styckn rörlsr (och två ljud) md högrarmn btydr att man skickar dn två stg åt högr. En rörls (och ljud) md vänstrarmn btydr att man skickar dt tt stg åt vänstr osv. Dn prson som får dt får sdan skicka dt vidar till n annan osv. Dn prson som börjar skratta någon gång undr övningn förtrollas till kyckling. För att byta förtrollningn måst prsonn skutta tt varv runt ringn kackland som n kyckling och flaxa md vingarna. När man är tillbaka på sin plats får man fortsätta. Dnna icbrakr skapar n massa skratt och flams, ftrsom dt i längdn är omöjligt att int skratta. Kycklingar skapar i sin tur mr skratt vilkt ldr till att dt hla urartar ftr tt litt tag. Då är dt dags att bryta. Dnna övning kan vara användbar när man tyckr att dt är lit tråkigt llr stlt i n grupp och vill få igång gruppn, mn bör kansk undvikas i rdan flamsiga gruppr.

6 6 / 10 Dn mänskliga knutn Dltagarantal: st Syft: Dn mänskliga knutn används främst till att fokusra gruppn på n gmnsam uppgift ftrsom dt handlar om att lösa ut trasslt. Dn gnrrar ävn n hl dl skratt som gr n bra stämning till fortsatta aktivittr. B dltagarna ställa sig i n cirkl, vända inåt. D ska röra sig mot mittn md armarna utsträckta framför sig. När d står i n klump i mittn, b dm blunda och ta tag i några andra prsonrs händr. Tala om för dm att d int får ta tag i båda händrna på n annan prson, samt att d int hllr få ta tag i händr till någon prson som står prcis brdvid sig. När dltagarna gjort dtta så kan d öppna ögonn ign. D står nu i n klump och hållr kors och tvärs i varandras händr. G dltagarna i uppdrag att trassla ur sig ur klumpn. D får int släppa tagt om varandras händr mdan d gör dtta. När d trasslat ur sig kan tt antal olika formationr uppstå, dt kan bli n ring, n åtta, tt par mindr gruppr osv. När d har trasslat ur sig ur klumpn så är icbrakrn avslutad. Tänk på att dnna övning krävr n hl dl fysisk kontakt mllan dltagar. Linjn Dltagarantal: st Syft: Linjn används främst för att lugna nr och skapa fokus i gruppn gnom dn gmnsamma uppgiftn, övningn fungrar väldigt bra i nya gruppr. Dltagarna gs instruktionr att d ska skapa n linj i n viss riktning, som d själva ska stå på någonstans. Dltagarna får sdan till uppgift att placra sig på linjn ftr vilkt förnamn d har. Först i linjn står dn prson vars förnamn börjar på A och sist står dn vntulla prson vars förnamn börjar på Ö. Undr övningn får dltagarna int prata md varandra, llr skriva lappar. D får använda sitt kroppsspråk för att förklara var på linjn d ska vara, och för att hitta sin plats. När alla dltagar tycks ha hittat sin plats på linjn så får prsonn som står först i linjn brätta vad hon htr, och därftr får övriga i följd göra likadant. Övningn är slut när alla står på rätt plats. Dt går att följa upp övningn gnom att låta dm placra sig på linj ign, mn md n annan sortring. Exmpl på sortringar kan vara ftr födlsdag på årt, åldr, bostadsort, skostorlk, längd tc. Tänk ignom vilkn sortringsfunktion du väljr, så att ingn upplvr obhag. Dt kan vara n mindr bra idé att göra n linj basrat på dltagarnas vikt, till xmpl. Ävn åldr kan ibland vara känsligt. I n grupp som kännr varandra kan dt bli n rlativt trist övning om man användr namn som sortring. Raktn Syft: Övningn samlar gruppn på tt gmnsamt mål. Fungrar bra som Enrgizr. Dtta är i grund och bottn n klappövning där dltagarna klappar händrna. Alla börjar md att klappa händrna n gång på sin högra sida md vänstr hand övrst. Sdan bytr alla till att klappa på vänstr sida md högr hand övrst. Börja långsamt och öka sdan gradvis hastightn på klappn till dss att dt knappt går att öka taktn då hoppar alla så högt d kan md händrna uppåt och tjutr som n rakt. Ibland kan dt höja ffktn om dltagarna stampar md föttrna md varj klapp.

7 7 / 10 Zipp Zapp Zupp Tid: 10 minutr Dltagarantal: 8 30 st Syft: Dnna övning används för att fokusra gruppn på tt gmnsamt mål. Placra dltagarna i n cirkl, vända inåt. G dltagarna följand instruktionr: En prson börjar och har dt. Dnna prson ska skicka vidar dt till n annan prson, så snabbt som möjligt. Man signalrar md ögonn till dn prson man vill skicka dt till. Prsonn som har dt kan skicka vidar till vänstr gnom att säga ZIPP till prsonn till vänstr. Då får dnna prson dt. Prsonn som har dt kan skicka vidar till högr gnom att säga ZAPP till prsonn till högr. Prsonn som har dt kan skicka vidar till någon annan i cirkln än d som står till vänstr llr högr gnom att säga ZUPP till dnna prson. Man får int skicka tillbaks till dn prson man prcis har fått dt av. Man kan alltså int zippa n ZIPP, int zappa n ZAPP och int zuppa n ZUPP. Om övningn flytr på bra, och dltagarna har fått n hög hastight i sitt skickand, så kan man också lägga till n ny rgl. Dnna innbär att dn prson som får dt kan utropa BOING och göra n slags vågrörls md armarna, vilkt mdför att prsonn som skickat zippn, zappn llr zuppn får tillbaka dnna. Man kan självklart int boinga n BOING. Dt kan vara n bra idé att klargöra rglrna i stg. Man kan xmplvis introducra d olika kommandona n i tagt så att dltagarna lär sig dtta. Låt n ZIPP cirkulra tt varv, innan du introducrar ZUPP för gruppn, och så vidar. Mata Faxn Syft: Dn här övningn är bra för att få igång n grupp och att g n bra stämning då dn lockar till skratt som är bra för fortsatta övningar. Dn lämpar sig ävn bra som bnsträckar undr längr sittningar. Ställ alla dltagarna i n ring. Ellr b dm bara ställa sig upp. Förklara att övningn är skapad för affärsmän undr nittiotalts Svrig. Övningn är indlad i tr momnt, Köp och sälj, rsor och att mata faxn. Först tar ni tlfonn. Forma händrna som tlfonr Köp! : Formar högr hand som n tlfon och läggr dn mot örat samtidigt som huvudt lutas mot högr Sälj! : Formar vänstr hand som n tlfon och läggr dn mot örat samtidigt som huvudt lutas mot vänstr upprpa tt par gångr. Sdan rsorna: Stockholm! : Håll armarna rakt ut som flygplansvingar och luta åt vänstr Bryssl! : Håll armarna rakt ut som flygplansvingar och luta åt högr dtta upprpas också par gångr. Och slutlign faxn: Mata faxn! : Böj på knäna och låtsas mata in tt pappr i faxn md båda händrna. Upprpa två gångr till. Eftr att du visat n gång så kör alla, Köp! Och Sälj! Köp! Och Sälj! Köp! Och Sälj! Stockholm och Bryssl, Stockholm och Bryssl, Stockholm och Bryssl. Mata faxn, mata faxn, mata faxn. Kör dn 2 4 gångr, snabbar och snabbar Dt kan vara väldigt bra att köra ignom d olika dlarna i övningn först så att alla dltagarna får s d olika rörlsrna. Säg hla tidn vad dt är du gör, till xmpl när du matar faxn sägr du Mata faxn, mata faxn i samband md rörlsrna.

8 8 / 10 Massag Syft: Fungrar primärt som n nrgizr när dltagarna börjar bli lit trötta och stla. S till så att dltagarna står i n ring md ansiktt inåt. B dltagarna att vända sig åt vänstr. Sträck fram händrna. Börja knåda. Lägg händrna på axlarna som du har framför dig. Låt d massra dn prsonn som d har framför sig. Eftr ungfär n minut ska alla vända sig om för att massra dn prsonn som står på andra sidan. Dn här övningn krävr n dl fysiskt kontakt mllan dltagarna. Stålmannn/Stålkvinnan Tid: 10 minutr Dltagarantal: st Syft: Dnna icbrakr lämpar sig bra för att få igång lit tystar gruppr. Alla dltagarna börjar som amöbor och går runt i rummt. Dltagarna kan utmana varandra på stn-sax-pås. Dn som vinnr går upp tt stg i volutionn och dn som förlorar åkr nr tt stg. Man får bara tävla mot någon som är i samma stg i volutionn. Övningn är slut när ingn kan tävla mot någon annan. Evolutionsordningn är: 1. Amöba: man gör simrörlsr md armarna och sägr amöba amöba 2. Fisk: blås upp kindrna och puta md munnn. 3. Orm: håll händrna md handflatorna ihop framför dig och gör n åland rörls 4. Gorilla: slå dig för bröstt och låt som n gorilla 5. Stålmannn: flyg iväg som Stålmannn själv! När man väl är suprman kan man int åka nr i volutionn ign. Dt kan vara svårt för dltagarna att komma ihåg alla stgn, så visa gärna md n gmnsam runda ifrån Amöba till Stålmannn.

9 9 / 10 Gruppindlning på 7 skundr Dltagarantal: st Syft: Få gruppn fokusrad på uppgiftn och att dla in dltagarna i små gruppr Samla alla dltagarna i n ring. G d i uppdrag att ställa sig i armkrok md 2 prsonr innan du har hunnit räkna nr från 7 till 0. Dltagarna ska alltså bilda gruppr om 3 prsonr i varj. När alla har hittat någon att stå armkrok md kan du fråga hur många dt är som står md två kompisar. Därftr br du d att byta till två nya människor som d int rdan har stått md mn dnna gång på 6 skundr. Fråga ign hur många dt är som står md 2 kompisar. Kör tt varv till där du räknar ifrån 5, och så vidar. Avsluta när dt börjar bli n bra blandning i d gruppr som blir. Låt d dltagar som i slutändan står md varandra vara i samma grupp i övningn som du ska köra ftråt. Anpassa antalt prsonr som ska stå i armkrok md varandra ftr hur stora gruppr som lämpar sig. Till xmpl, om du ska ha gruppr på 4 prsonr låt dltagarna stå i armkrok 4 och 4. Dt är int viktigt att dt är jämna skundr utan låt dltagarna hinna kroka fast md varandra. Massag Syft: Fungrar primärt som n nrgizr när dltagarna börjar bli lit trötta och stla. S till så att dltagarna står i n ring md ansiktt inåt. B dltagarna att vända sig åt vänstr. Sträck fram händrna. Börja knåda. Lägg händrna på axlarna som du har framför dig. Låt d massra dn prsonn som d har framför sig. Eftr ungfär n minut ska alla vända sig om för att massra dn prsonn som står på andra sidan. Dn här övningn krävr n dl fysiskt kontakt mllan dltagarna. Vän och Find Dltagarantal: st Syft: Dnna övning är väldigt bra för gruppr som kännr sig lit osäkra. Dn fungrar ävn väldigt bra som nrgizr när dltagarna börjar bli lit trötta. Dltagarna ställr sig i n ring vända inåt. B alla prsonr att välja ut någon annan bland dltagarna. Säg till dltagarna att d ska hålla sig så långt borta ifrån dn prson som möjligt. Låt dltagarna få röra sig fritt runt i rummt tills dss att alla börjar stanna till. B d då att samlas i n ring ign och säg till d att välja ut n andra prson. Nu ska dltagarna försöka hålla sig mllan dn första och dn andra prsonn som d valt. Gruppn kommr att röra sig väldigt annorlunda brond på d två rglrna. I dn första dln splittras gruppn upp i varsitt hörn. Vänta int för läng innan nästa rgl läggs in. I dn andra dln så kommr hla gruppn att klumpas ihop mitt på golvt. Dtta kommr att rsultra i n hl dl skratt. Avsluta övningn ftr att gruppn har fått knuffa lit på varandra.

10 10 / 10 Jag har aldrig/alla som har Dltagarantal: st Syft: Jag har aldrig fungrar väldigt bra för att få dltagarna att våga prata inför gruppn. Övningn skapar ävn myckt rörls och ofta n hl dl skratt vilkt gr n gladar stämning. Placra ut stolar i n ring i lokaln. Dt ska vara n stol mindr än antalt dltagar i övningn. En dltagar börjar md att stå i mittn av cirkln. Målt för prsonn i mittn är att försöka få n plats på n stol. Prsonn i mittn får till uppgift att säga n mning som börjar md Jag har aldrig och som avslutas md tt påstånd. Om påståndt stämmr för dltagar som sittr på stolarna i cirkln ska d rsa sig upp och byta plats md någon av d andra som också har rst på sig. Dn prson som har stått i mittn ska försöka ta n av d ldiga stolarna. Dn som int hittar n ldig stol får stå i mittn. Dt går också bra att i övningn använda n mning som börjar md Alla som har iställt vilkt i rgl är n lit mindr utlämnand mning. Exmpl på mningar kan vara Jag har aldrig varit i Skån llr Alla som har n blå tröja rsr sig. Dt kan vara bra att tänka på vilkn variant som används, brond på grupp. Jag har aldrig är mr prsonlig och kan också användas som n lära känna varandra övning. Dn för dock md sig möjlightn att lämna ut någon i offntlightn, vilkt kan vara n nackdl. Tror man att dtta kan sk i gruppn kan dt vara bra att i ställt använda formulringn Alla som har för att minska riskn något. Gymnastik Syft: Fungrar primärt som n nrgizr när dltagarna börjar bli lit trötta och stla. B alla dltagar att rsa sig upp och härma dt du gör. Glöm int bort att brätta vad du gör så att alla hängr md. Börja md att sträcka båda händrna uppåt och håll kvar där n litn stund Plocka sdan några osynliga äppln och stoppa d i din osynliga korg Jogga på plats i 15 skundr Sätt sdan händrna på midjan och böj övrkroppn åt vardra sidan, ungfär 5 gångr pr sida Håll kvar händrna på midjan och vrid på övrkroppn åt vardra sidan ungfär 5 gångr pr sida Skjuta pilbåg, Sträck fram båda armarna och dra bak dn osynliga bågsträngn md högr hand och släpp. Byt hand och upprpa några gångr. Vissa dlar kan vara svårt brond på hur platsn sr ut, anpassa därför och använd bara d momnt som fungrar bra. Dt finns givtvis flr momnt än d som står listad, lägg gärna på flr gna rörlsr.