Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Transkript

1 Växa i trafikn

2 Malmö stad, Gatukontort, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtagt av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbt md Malmö stad, Gatukontort. Txt: Run Andrbrg Illustrationr: Lars Gylldorff

3 Växa i trafikn Sidan Innhåll 4 Missan Lisa är på väg hm från skolan. Plötsligt sr hon grannns söta katt Missan på andra sidan vägn. 5 Osynliga faror Såg Lisa alla faror omkring hnn när hon upptäckt Missan? 6-7 Gammal och ung Dt finns många skillnadr mllan att vara gammal och ung i trafikn. 8-9 Gängt/Kompisar Ptr, skolans tuffast kill, br Mick om hjälp Md hjul undr föttrna Rollrblads, skatboards och mountainbiks. Var ska man åka för att int skada sig själv och andra? Ung i trafikn förr och nu För hundra år sdan fanns dt int många bilar i Svrig. Idag finns dt miljontals. Hur sr framtidn ut? Mission possibl. Dags att intrvjua dina mor- och farföräldrar om hur trafikn såg ut när d var små. Du kan också göra n undrsökning där du ltar upp farliga lkplatsr nära din skola. 3

4 Missan S kolan är slut för dagn och Lisa är på väg hm. Inga läxor och soln skinr. Härligt! Och där kommr hnns lkkamrat Missan, grannns söta katt. - Hj Missan, har du kommit för att möta mig? Nj! Stopp! Spring int ut i gat..! Tänk ftr Vad tror du att Lisa gör? Varför gör Lisa så? 4

5 Osynliga faror Diskutra tillsammans vilka faror ni sr på bildn. vilka av farorna ni tror att Lisa var mdvtn om. 5

6 Gammal och ung Alla - båd gamla och unga - har gnskapr som gör att vi klarar oss bättr llr sämr i trafikn. Något att fundra på! Vad tror du liggr i plus- och minusskåln för äldr människor? Vad tror du liggr i plus- och minusskåln för dig och dina kompisar? 6

7 Dt finns många skillnadr mllan att vara gammal och ung. Myckt ändras md åldrn. Balans Sinnt som sr till att du kan hålla balansn sittr i innrörat, mn balansn har int md din hörsl att göra. Balanssinnt kan vara olika utvcklat hos olika prsonr. Balansn hör ofta ihop md vår rörlight. Md mjuka, rörliga musklr hållr du lättar balansn. Erfarnht I trafikn måst du ibland fatta snabba bslut. För att kunna fatta rätt bslut snabbt, måst du ha rfarnht. Erfarnht får du när du har varit md om sakr många gångr. Då kommr du undrfund md vad som är bra och vad som är mindr bra. Syn Synn är tt av våra viktigast sinnn. Ögat fungrar som n kamra. När ljust från t x n bil når ditt öga, bryts dt i ögats hornhinna och lins till n skarp bild på näthinnan som sittr som n film i bakr dln av ögat. Ljust omvandlas sdan till lktriska signalr och skickas gnom synnrvn till hjärnan för "framkallning". När musklrna som styr linsn int är lastiska och mjuka längr, blir din syn sämr. Något att fundra på! I vilka vågskålar läggr du balans, rfarnht och syn? Vilka andra sakr kan du lägga i skålarna? Titta nu på skålarna md alla gnskaprna som du har lagt där. Vad kan äldr människor få hjälp md i trafikn av dig? Vad kan du få hjälp md av d äldr? 7

8 Gängt 8

9 Kompisar Kompisar är bra att ha. Mn dt finns olika slags kompisar. Hur vill du att dina kompisar ska vara? Något att fundra på! Rita färdigt srin på förra sidan llr skriv slutt. Hur slutar din historia? På vilka andra sätt kan historin sluta? Varför vald du ditt slut? Vad btydr ditt slut för Mikal? 9

10 Md hjul undr föttrna 10

11 D här ungdomarna gillar att ta sig fram på hjul. Några tyckr om att åka fort, några att göra svåra sakr, andra njutr bara av rörlsrna när d åkr. Mn hur passar d tr ungdomarna in i miljön där d brukar hålla till? Välj ut n av d tr ungdomarna och sätt in honom/hnn i några av miljörna på förra sidan. Tänk ftr! Vilka faror sr du då på bildrna? Vad kan ungdomarna göra för att människorna på bildrna ska känna sig säkra? Hur sr dt ställt ut där alla kan känna sig säkra? 11

12 Ung i trafikn - förr och nu År 1900 Ibörjan av 1900-talt fanns dt knappt några bilar alls. Dn första svnska bnsinmotorbiln byggds år 1898 av Gustaf Eriksson. Bilarna såg mr ut som d vagnar som hästarna drog ftr sig och gick väldigt sakta. Topphastightn låg på ca 30 km/h! Störr dln av bfolkningn bodd fortfarand på landsbygdn. Städrna var små och barnn bhövd int tänka så myckt på faror i trafikn. År 1950 Andra världskrigt har tagit slut och populära bilar är Volvo PV 144, SAAB 92 och VW. D flsta familjrna had int råd att köpa bil. Därför såg man många cyklistr i trafikn. Barnn åkt spårvagn, buss llr cyklad till skolan. I bostadsområdna utanför cntrum förkom int myckt motortrafik. 12

13 År 2000 Idag vt du själv hur trafikn sr ut. Dt finns cirka 4 miljonr bilar i Svrig. Många människor pndlar till sitt arbt varj dag. För bara hundra år sdan fanns dt knappast några bilar alls. Vad kan man lära sig av diagrammt? Hur trafikn kommr att s ut om 50 år vt ingn. År 2050 Dt skull vara intrssant att vta hur många bilar du tror att dt finns i Svrig år hur bilarna och vägarna sr ut år vilkt drivmdl d användr. 13

14 Mission possibl Problm Anta l ökar. t bilar so m V kn m i lvr h kör på våra la tid d ri v på o ss sjä sk för sk n nära ägar ador, trafilva u tan ä i vn p nt bara å mil jön. ng randra i n s i v o Rd na för va d fm på vjur intr nsam lista lista md t a r n nt as Prs r n gm Gör sn r är farlig ö g. na yck och faror klassn t istor na! a t s r l r ö st sak. Jämför m f g d ida ikn i traf 14 Uppgifr toch dina morr- hu äldra ina för täll frågor om var d d a ju v Vilka Intr rar. S r föräld på dras tid. d var i din a f r ll r ut r na nä n såg trafik sta trafikfaro ör fm st ör n lista. G åldr? Förb alla f rd intrv rågo jun o r r anvä nda b i förväg. dntligt. Skriv D skriv a t ka ndsp a n nogg så myck lar. D n vara br r å slip a att rann t und p faror när d na. u skr r intrvju r du ivr n n Lyck r d. Var a till fm! Övrigt

15 Mission possibl Problm Trafikn växr för varj dag. Dt btydr att barn ofta lkr på platsr nära trafik. Rdovisning Gör n lista på platsrna och rdovisa dn för klassn och rktor. Skriv ävn nr förslag på vad man kan göra för att minska olycksriskrna vid d farliga lkplatsrna. Uppgift Undrsök områdt kring r skola och s om ni kan hitta farliga lkplatsr. Dt bhövr int vara riktiga lkplatsr utan platsr där barn gärna lkr. Övrigt Tänk på alla åldrar när ni är ut och undrsökr. Barn i olika åldrar lkr på olika platsr. Lycka till! 15

16