Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Transkript

1 Ekostg En simulring om nrgi och klimat

2 E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 2 / 7 Dsign Maurits Vallntin Johansson Pr Wttrstrand Txtr och matrial Maurits Vallntin Johansson Alxandr Hallbrg Layout Andras Lath GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand ( GRUL ) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad pdagogikn som vrktyg och förhållningssätt. Dn primära målgruppn är pdagogisk prsonal inom grundskolans snar år, gymnasiskolan, vuxnutbildning och högskolan. GRUL har övr tio års rfarnht av upplvlsbasrat lärand och arbtar nära målgrupprna. GRUL utvcklar pdagogiskt matrial, utbildar pdagogr och gnomför insatsr dirkt på skolor runt om i landt. Läs gärna mr på Copyright Dnna övning är Copyright GR Utbildning Matrialt får fritt kopiras och användas i utbildningsvrksamht så läng källa angs. Tid min Dltagar dltagar Bakgrund Klimatfrågan är n utmaning att tala om på tt nklt sätt då dn innhållr så många olika frågor. D vanligast av dssa frågor krtsar oftast kring nrgi, klimatförändringar och dn globala uppvärmningn. Vi är idag mr mdvtna än någonsin om hur vi konsumrar jordns råvaror i n allt stgrand takt och att rsursrna int kommr att räcka för vigt. Vi frågar oss själva hur vi på bästa sätt kan förvalta dt vi har och kännr till? Hur bör vi agra om vi skall kunna gå framtidn tillmöts md stoltht? Kan vi övrlämna n rlativt hl plant till kommand gnrationr? I Ekostg så kommr dltagarna att ikläda sig rollrna av naturrsursr llr naturtillgångar. Dom skall rflktra övr rollns hållbarht och rsonra omkring hur vi användr olika rsursr. Syft Övningn syftar till att tydligt gstalta hur vi användr nrgirsursr, vilka problm som finns md rsursförbrukning samt att visa på fördln md förnylsbar nrgi. Övningn är utformad på tt myckt nklt sätt som uppmuntrar till diskussion mllan dltagarna och gr n visull uppfattning om hur förbrukningsnivårna sr ut. Vidar så skapar dt n nkl ingång till klimatproblmatikn och gr förutsättningarna för att väcka dltagarnas intrss för dnna orhört viktiga fråga. Förbrdlsr Dt finns tr bilagor i slutt av dtta dokumnt. Bilaga 1: Rollr Bilaga 2: Rollfördlningstabll Bilaga 3: Påståndn Innan splt börjar så bhövr du kopira upp och klippa ut rollr till dltagarna, dssa finns inkludrad längr bak i matrialt ( s Bilaga 1 ) Dssa rollr ska vara spcifikt fördlad ftr rollfördlningsschmats procntsatsr ( s Bilaga 2 ). Dtta är för att simulra vrklightns fördlning av jordns tillgångar. Längst bak i matrialt så finns n lista md påståndn ( s Bilaga 3 ) dssa bhövr int klippas ut utan dt räckr md att ha sidan utskrivn då du som handldar kommr att använda dn undr splts gång. Dt är ävn bra om du har n rymlig lokal där lvrna fritt kan röra på sig, dtta bhövr du int iordningställa själv då dt finns n poäng i att låta lvrna göra dt.

3 E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 3 / 7 Handldningsinstruktionr Börja md att flytta undan bord och stolar för att göra plats för övningn. Lämna hlst n långsida fri i rummt md utrymm att ta ca tio stg ut från väggn. När lokaln är förbrdd så är dt lämpligt att gnomföra n mindr icbrakr för att förbrda lvrna på övningn. Dssa finns inkludrad mtodmatrialt och går ävn att hitta i databasn på Eftr icbrakrn ska varj dltagar tilldlas varsin roll. G dltagarna några minutr att läsa ignom sin roll och rflktra övr dn. Var noga md att kontrollra att alla förstår dn roll d tilldlats. Dt är viktigt att rollrna är hmliga så brätta för dltagarna att d int får visa sina rollr för någon annan. När rollutdlningn är klar är ni klara att börja spla. Undr splt Börja md att ställa upp alla dltagar längst väggn md ansiktt mot handldarn. Säg sdan att du kommr att säga några påståndn och om dltagarna tyckr att påståndt stämmr in på dm, dt vill säga om d kan svara Ja på påståndt, så ska d ta tt stg framåt. Kan d int svara ja ska d hlt nklt stå kvar. För varj påstånd kommr dltagarna att bli mr och mr ojämnt fördlad i rummt och när några utav dm nått hla vägn till andra sidan rummt så kan dt vara lämpligt att bryta övningn. Här är dt viktigt att dltagarna står kvar på dt ställ d har hamnat på. Låt sdan några av dltagarna svara på följand frågor: Vad var din roll? Hur känds dt att ta tt stg framåt? Hur känds dt att s någon annan ta tt stg framåt? Hur tänkt du när du agrad? När du ställt följand frågor och låtit några av dltagarna svara på dm så är dt dags att gå in i ftrdiskussionn. Eftrdiskussion Dnna dl, som du bör avsätta minst n trdjdl av tidn till, är dn rflktrand dln där dltagarna får fundra övr och lära sig något av vad upplvd i simulringn. Åtrkopplingn kan sk på olika sätt. En mtod är att låta dltagarna sitta i n ring så att d kan s varandra och diskutra i hlgrupp. Att möblra om i klassrummt signalrar att simulringn är slut, man lämnar övningn och får rflktra övr vad man just upplvt. Tänk dig åtrkopplingn som bstånd av två dlar, där dn första dln innbär att var och n av dltagarna får tillfäll att fritt uttrycka hur d känd sig och vad d tänkt undr simulringn, utan att du som lärar kommntrar llr värdrar. Dtta är alltså n tid för spontana raktionr. I åtrkopplingns andra dl diskutras d avklarad aktivittrna md utgångspunkt i tt antal frågor som uppmuntrar till rflktion. Båd lärar och dltagar kan förstås ställa frågor här! Nu får dltagarna öva sig i att analysra och g utförliga svar på frågor. Var noggrann md att låta alla komma till tals och anpassa frågorna ftr situationn märkt du att dltagarna blv frustrrad någon gång undr simulringn kan du ställa frågor om dtta o.s.v. Här bifogas tt antal frågor som kan användas som stöd till ftrdiskussionn. Frågor att diskutra Vilka av rollrna bildar växthusgasr? Finns dt andra sakr som producrar växthusgasr? och kol har ju flyttat sig minst antal stg mn dt är dn rsurs vi användr mst. Vad har dt för konskvnsr? Hur kan vi förbrda oss på om llr när oljan tar slut? Vad skull vi kunna använda iställt? Hur kommr dt sig att d mst klimatvänliga nrgikällorna är så få? Vad tror ni krävs för att vi skall förändra sättt vi lvr på? Kärnkraft har på dt snast framställts mr och mr tt klimat-smart altrnativ. Är kärnkraft tt bra altrnativ? Om du had fått bstämma, had du flyttat på någon av d andra rsursrna uppåt llr nråt? Tips och förslag Dt kan vara svårt att styra övr hur långa stg dltagarna tar mn dt kan ändå vara värt tt försök för att int övningn ska ta slut innan dn riktigt kommit igång. En viktig poäng md dnna övning är att flra dltagar kommr ha samma rollr. Dtta för att dt totala antalt rollr motsvarar hur världns totala nrgiförbrukning sr ut. Sålds har varj roll tt antal procnt att fylla. Hur dtta fungrar visas i Bilaga 2. Brätta om att sol och vind bara är 0.3% var och att ni had bhövt vara många flr för att d gntlign skull kunna vara md.

4 E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 4 / 7 Bilaga 1 Rollr Snabbguid för utskriftr Här är några xmpl på hur många utskriftr av just dnna sidan som kommr bhövas brond på antal dltagar. För mr dtaljrad information, s Bilaga 2. Dltagar Kopior Jag producrar värm och lktricitt och bildar svavldioxid när jag Jag producrar värm och lktricitt och bildar svavldioxid när jag Enrgiväxt Jag bstår av organisk massa ifrån träd och växtr. Jag är n bidragand orsak till rgnskogns försvinnand. Enrgiväxt Jag bstår av organisk massa ifrån träd och växtr. Jag är n bidragand orsak till rgnskogns försvinnand. Enrgiväxt Jag bstår av organisk massa ifrån träd och växtr. Jag är n bidragand orsak till rgnskogns försvinnand. Enrgiväxt Jag bstår av organisk massa ifrån träd och växtr. Jag är n bidragand orsak till rgnskogns försvinnand. Vattn Jag upptar mr än 70% av jordns yta och är källan till allt liv. Min nrgi utvinns i vattnkraftvrk och jag innhållr norma mängdr liv. Vattn Jag upptar mr än 70% av jordns yta och är källan till allt liv. Min nrgi utvinns i vattnkraftvrk och jag innhållr norma mängdr liv. Vattn Jag upptar mr än 70% av jordns yta och är källan till allt liv. Min nrgi utvinns i vattnkraftvrk och jag innhållr norma mängdr liv. Sol Jag utstrålar nrgi i form av ljus och värm och jag är n förutsättning för att liv på jordn. Man kan fånga min nrgi md t.x. solcllr. Vind Jag bstår av luft och finns övrallt. Jag drivr båtar, vindkraftvrk, flyttar öknar och rasrar ibland hla samhälln. Jord & Brg Jag samlas undr namnt Gotrmisk nrgi. Min användning är kostnadsffktiv, pålitlig och vanligtvis miljövänlig.

5 E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 5 / 7 Snabbguid för utskriftr Här är några xmpl på hur många utskriftr av just dnna sidan som kommr bhövas brond på antal dltagar. För mr dtaljrad information, s Bilaga 2. Dltagar Kopior och min fysiska form är n Jag kan göras till båd bnsin och lksakr. och min fysiska form är n Jag kan göras till båd bnsin och lksakr. och min fysiska form är n Jag kan göras till båd bnsin och lksakr. och min fysiska form är n Jag kan göras till båd bnsin och lksakr. och min fysiska form är n Jag kan göras till båd bnsin och lksakr. och min fysiska form är n Jag kan göras till båd bnsin och lksakr. Jag bstår av n blandning av fossilgasr. värma upp xmplvis hus. Jag bstår av n blandning av fossilgasr. värma upp xmplvis hus. Jag bstår av n blandning av fossilgasr. värma upp xmplvis hus. Jag bstår av n blandning av fossilgasr. värma upp xmplvis hus. Jag producrar värm och lktricitt och bildar svavldioxid när jag Jag producrar värm och lktricitt och bildar svavldioxid när jag Jag producrar värm och lktricitt och bildar svavldioxid när jag Jag producrar värm och lktricitt och bildar svavldioxid när jag Uran Jag är tt grundämn som används för att framställa nrgi i kärnkraftvrk. Jag är litn mn väldigt kraftfull och radioaktiv.

6 E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 6 / 7 Bilaga 2 Rollfördlningsschma Som du sr i dtta schma så är dt totalt 99.8%. Dom övriga 0.2% som int finns md är spridda på xprimntlla llr sällan använda nrgikällor. Naturligtvis är dt intrssant att prata om hur rollfördlningn sr ut då dn troligtvis kommr att vara något missvisand då dt är svårt att fördla xakt. PROCENT ROLL % DELTAGARE DELTAGARE DELTAGARE OLJA GAS KOL URAN ENERGIVÄXT SOL 0,3 1 1* 1* VIND 0,3 1 1* 1* VATTEN JORD & BERG 0,2 1 1* 1* * Du kan plocka bort t.x. Jord & Brg, Sol och Vind och låta ndast Vattn vara kvar av d gröna nrgikällorna för att bättr visa hur få d är. Dt är i så fall väldigt viktigt att dtta tas upp i ftrdiskussionn.

7 E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 7 / 7 Bilaga 3 Påståndn Jag utvinns nklt. Jag är koldioxidnutral. Jag har n norm outnyttjad potntial. Jag kan användas myckt mr ffktivt i framtidn. Jag är n viktig dl av människans utvckling. Jag kommr att finnas i stor mängd Jag klarar av n mänsklig bfolkning på 10 miljardr individr. Jag är bra för miljön. Jag omvandlas dirkt till nrgi. Jag är n hållbar rsurs för framtidn. Jag är billig att utvinna. Jag krävr lit rsursr för att kunna utnyttjas. Jag krävr stora förändringar av samhällt för att kunna användas. Jag är förnybar. Jag är ofarlig för lvand varlsr.