Inledare. I slutet av november stod SKI som värd för ett nationellt forskningsseminarium

Transkript

1 Nr 3-4/2000 NUCLEUS

2 I slutt av novmbr stod SKI som värd för tt nationllt forskningssminarium på raktorsäkrhtsområdt. Där rdovisad båd myndightn och kraftbolagn sina pågånd forskningsprogram och vad man ansr att man bör satsa på d närmast årn. Dnna forskning brör i hög grad univrsitt och högskolor samt konsultr som arbtar md kärntknikrlatrad frågor. En slutsats man kund dra från sminarit var att dt int bara är kärntkniska anläggningar som åldrats. Dt är tt fnomn som drabbat hla kunskapssidan. Inom något nstaka år går fyra av fm profssorr i kärntkniska ämnn i pnsion. Många som arbtar inom industrin har också kommit så långt upp i åldrstrappan att dt fi nns n risk för att viktig kunskap om Svrigs kärntkniska anläggningar går förlorad. Md tank på d bslut som rgring och riksdag tagit om kärnkraftsbranschns framtid har dn fått n avvcklingsstämpl på sig. Dt har i sin tur hämmat nyrkrytringn av studntr. Nu vittnar dock industrin om att d fortfarand har omfattand rkrytringspro- gram. Dt bhovt undrstöds också av förträdar från d kärntkniska institutionrna. Dt tycks alltså som om bildn är dn motsatta ftrfrågan på folk som har utbildning och rfarnht från kärntknisk vrksamht är stor. I dtta dubblnummr av Nuclus bhandlar vi i n artikl (sid 9 ff) ökad krav på rfarnhtsåtrföring, båd nationllt och intrnationllt. I historins backspgl har vi kunnat konstatra att många fl och misstag kunnat undvikas om dt från början funnits n systmatisrad kunskapsåtrföring och n vilja att dla md sig av sina gna rfarnhtr. Dt kansk mst påtagliga xmplt är att olyckan i Harrisburg kunnat undvikas. Mot bakgrund av vad som tidigar sagts om dn nationlla forskningn fi nns dt goda skäl för SKI att än mr ngagra sig och söka påvrka dn forskning som bdrivs inom dn Europiska gmnskapn. Hur dn är upplagd och hur dt går till att söka mdl från EU rdovisas (sid 14 ff) i två olika artiklar. Kopplingn mllan forskning och tillsyn kan int starkt nog btonas. För att myndightn, i dt na fallt, skall kunna ställa skärpta krav på industrin i samband md modrnisringar krävs djupar kunskapr llr, i dt andra fallt, mildra kravn mot bakgrund av dn kunskap och rfarnht som fi nns idag och därmd styra om rsursrna dit d gör bäst säkrhtsnytta. En annan sak som påvrkar min såväl som många andras uppfattning om kärntknisk risk och säkrht är dn vrksamht som pågår i vår omvärld. Dn 15 dcmbr i år, alltså om bara någon vcka, kommr dt sista raktorblockt i Tjrnobyl att stängas (vilkt vi kommr att bhandla i nästa nummr av Nuclus). Likaså har rdan bslut fattats om n stängning av dt första blockt i Ignalina i Litaun. Bslut om stängning av dt andra blockt, dvs. hla Ignalinavrkt, kommr att fattas undr Undrhållt av dt kärntkniska anläggningarna i dt forna Sovjtimprit har via intrnationlla inspktionr visat sig vara kraftigt ftrsatt. Myckt av dt som nu görs fi nansiras av andra ländr. Svrig satsar varj år 10-tals miljonr kronor på stöd till öst. Ett sådant pro- jkt som rdovisas i dtta nummr ( rportagt sid 20 ff) är dt förbättrad fysiska skyddt på ryska atomisbrytar. Dt har rdan inträffat stöldr av färskt bränsl och annan utrustning. Dssutom finns n hotbild där man kan tänka sig att trroristr kapar n atomisbrytar och användr dn i utprssningssyft. Till Svrigs stödvrksamht måst ävn räknas dn hjälp vi bistått md att bygga upp myndightr i öst. Mn också md tank på att Europa snabbt går mot n intgration har SKI ngagrat sig i dt intrnationlla säkrhtsarbtt. Dtta bland annat mot bakgrund av att vi skall få höga och jämna säkrhtskrav i d olika mdlmsländrna i dn framtida unionn. I n artikl (sid 6 ff) slås också fast att säkrhtn och tillsynn av raktorsäkrhtn i dt nya Europa är brond av att dt finns starka myndightr. Och för dt krävs forskning och utvckling av vår vrksamht. Raoul Hllgrn rdaktör tlfon Inldar 2 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/2000 3

3 V i z NUCLEUS Rdaktör Raoul Hllgrn Ansvarig utgivar Andrs Jörl Rdaktionskommitté Bhnaz Aghili, Margarta Alvrs, Susann Carlbrg, Björn Dvrstorp, Ann Edland, Ninos Garis, Stig Isaksson, Kår Jansson, Christr Karlsson, Gustaf Löwnhilm, Lif Pttil, Pr-Olof Sandén och Stig Wingfors. A r N l n Kandalaksja D Murmansk Montjgorsk Svrodvinsk t a K o l a h a H a v Apatity Kirovsk l v ö n t B a Svromorsk Kap Kanin Nos Solovtskijöarna Kaninhalvön r n t s Kolg Inldar 2 Åldring och nyrkrytring Innhåll Layout Raoul Hllgrn nga 1 Onga M 4 Innhållsförtckning Ptrozavodsk Archanglsk Tryck Rdnrs Offsttryckri AB, Stockholm g Sv. Dvina n Ptjora Tillsyn av raktorsäkrhtn i dt nya Europa 6 Hög säkrht krävr starka myndightr Upplaga xmplar ISSN-nummr ISSN Adrss Nuclusrdaktionn, SKI Stockholm logda oma ovo zjnij Suchona Kirov Kotlas Vjatka Vytjgda Solikam Br Uchta Syktyvkar b P t j r g Na r a o Ökad krav på rfarnhtsåtrföring 9 Undvik gamla misstag När xplodrar kärnbränsl? 12 Bränslts skadgränsr tstas i CABRI-raktorn Hög tid söka bidrag från 6: ramprogrammt 15 EU-forskningn blir allt viktigar för Svrig Tlfon Vx Dirkt Rportagt: Nuclus bsökr Murmansk 20 Förbättrat skydd på ryska atomisbrytar Tlfax E-post nuclus@ski.s Wbbplats Artiklar i Nuclus utgår ofta från FoU-projkt och dras tillämpningar vid Statns kärnkraftinspktion, SKI. Tidningn bidrar därmd till SKI:s information när dt gällr att sprida ny kunskap om riskr och säkrhtshöjand åtgärdr. Målgruppr är i första hand lokala säkrhtsnämndr, anställda i kärn kraftsbranschn, forskar, bslutsfattar, mdia och n intrssrad allmänht. Författarna svarar själva för innhållt i sina artiklar. Matrialt får användas fritt om källan uppgs. För illustrationr och bildr krävs dock skriftligt tillstånd från upphovsrättsinnhavarn. Bildkollagt ovan är hämtat ifrån några av d artiklar som förkommr i dtta nummr. Kartan är hämtad från rportagt som handlar om förstärkt fysiskt skydd på ryska atomisbrytar (bildn ovan t.h.). Dn något dformrad bränslpatronn är tt dokumnt från d fallprovr som gjorts på transportmballag för färskt bränsl mdan bildn nr t.h. illustrrar artikln om förstärkt safguard. Illustrationr i nämnd ordning: Nationalncyklopdin, Raoul Hllgrn, Eric Häggblom och Sörn Fröbrg. Omslagsbildn förställr dn ryska atomisbrytarn Sovjtskij Sojous undr rparationsarbt i n torrdocka i Murmansk på Kolahalvön. Dt i dag privatisrad bolagt Murmansk Shipping Co oprrar bl.a. Rysslands samtliga civila kärnkraftsdrivna fartyg (sju isbrytar och tt containrfartyg). Int långt ifrån mynningn till dn ständigt isfria Murmanskfjordn förolyckads atomubåtn Kursk. Foto: Raoul Hllgrn Intgrrad safguard 30 Effktivar kontroll md färr inspktionr Transportmballag tstat för ny crtifi ring 36 Osäkrhtr tvingad fram nya fallprov Säkrht måst byggas in från början i datorisrad systm 40 Tänk ftr först n viktig princip Intrnationllt symposium om pumpar och vntilr 44 Krav på förnyat rglvrk 46 Notisr 4 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/2000 5

4 Tillsyn av raktorsäkrhtn i dt nya Europa Hög säkrht krävr sta rka myndightr Av Christr Viktorsson (övr bildn) och Erik Jnd Artiklförfattarna är vrksamma inom Statns kärnkraftinspktions avdlning för raktorsäkrht. Christr Viktorsson är avdlningschf och stf. gd och Erik Jnd ingår i ldningn för avdlningn Europa utvcklas snabbt mot störr intgration. Statliga monopol avvcklas och unionn utvidgas gografi skt. Hur påvrkar dt kärnsäkrhtsmyndightrnas tillsynsarbt och möjlightrna att bdriva tillsynn på tt offnsivt sätt? Hur kan myndightrna dra nytta av utvcklingn för att forma n hög gmnsam säkrhtskultur i Europa? Dt är frågor som i dag börjat diskutras båd nationllt och intrnationllt och som vi bhandlar i dnna artikl. Kärnsäkrhtsmyndightrna i Europa ställs i dag inför stora utmaningar när dt gällr att hantra frågor kring lmarknadns avrglring och unionns utvidgning. För att ävn i framtidn kunna bdriva tt framgångsrikt säkrhtsarbt måst vi värna om komptnta och starka nationlla tillsynsmyndightr samtidigt som tillståndsinnhavarna måst ha rsursr och komptns att hantra alla säkrhtsfrågor. Höga och jämna säkrhtskrav som rsultrar i hög och jämn säkrht bör dssutom gälla i d olika mdlmsländrna i dn nya unionn. Intrnationlla mål SKI:s ngagmang i dt uropiska och intrnationlla säkrhtsarbtt utgör tt viktigt inslag i arbtt md att uppnå d mål som rgringn har bslutat för SKI. Dt första målt angr att SKI gnom sin tillsyn skall vrka för att svnska kärntkniska anläggningar har tt tillfrdsställand skydd i flra barriärr för att förbygga allvarliga tillbud llr havrir. Vi skall också aktivt bidra till att utvckla och stärka dt intrnationlla kärnsäkrhtsarbtt, särskilt inom ramn för EU. Därutövr sägr rgringn att SKI skall ta initiativ till forskning och utvckling som rör vår vrksamht. Gnom att bdriva vårt nationlla säkrhtsarbt i n intrnationll miljö kan vi dra nytta av andra ländrs rfarnhtr och kunskapr för att utvckla tillsynn övr säkrhtn vid våra gna svnska kärntkniska anläggningar samt utvckla vår komptns att bdriva tillsynn. Gnom dt intrnationlla arbtt kan vi också md våra kunskapr och rfarnhtr bidra till att utvckla säkrhtstillsynn i andra ländr. Dt finns ävn andra skäl att titta utåt. Vi är inn i n fas när vi utvcklar våra säkrhtskrav. Dtta kan int göras i isolring utan måst sk i n anda som tar hänsyn till och gynnar n gmnsam uropisk/intrnationll raktorsäkrhtskultur. Samtidigt bör vi vrka för att inga omotivrad skillnadr finns i dn uropiska kravbildn md tank på förtagns konkurrnssituation. SKI:s uropiska samvrkan skr i dag; inom EU kommissionn, md inriktning på rfarnhtsutbyt och utvidgningn inom WENRA 1, md inriktning på utvidgningn och harmonisring av krav bilatralt md tonvikt på rfarnhtsutbyt i tillsynsfrågor och framtagning av gmnsam policy i vissa frågor. SKI har samarbtsavtal md tt stort antal ländr i Europa och samvrkar i nlight md dssa avtal. Samvrkan inom EU- kommissionn Låt oss först konstatra att några rglr som är rlvanta för kärnraktorrs tkniska utformning och drift int finns inom EU:s rättsordning. Bstämmlsrna i Euratom-fördragt tar främst sikt på strålskyddt och kärnämnskontrolln. Dock finns två rsolutionr, llr policyuttalandn, av rådt som är rlvanta, nämlign rådsrsolutionr från 1975 och 1992 som bhandlar tchnological problms of nuclar safty. Dn första av dm riktar in sig mot dt intrna arbtt inom dåvarand EG och talar om viktn av samarbt och harmonisring. Dn andra har siktt inställt mot säkrhtsfrågor i ländr som sökr anslutning till unionn och btonar viktn av att dssa skall uppnå n säkrhtsnivå jämförbar md dn som xistrar inom EU. Rådsrsolutionr i all ära, mn d gr int dn styrka och tyngd som bhövs för att driva frågor till rättsaktr inom EU. Kommissionn har alltså ingt rättsligt mandat och int hllr rsursr att driva tt ffktivt harmonisringsarbt mllan mdlmsländrna. Trots dtta har n viss gmnsam vrksamht bdrivits inom kommissionns ram. Svrig blv rdan 1976 obsrvatör i arbtt som då bdrvs i två arbtsgruppr, n md nbart myndightsrprsntantr och n md såväl myndights- som industrirprsntantr. Grupprna lvr kvar mn undr andra namn och dlvis andra mandat. Myndightsgruppn vrkar nu undr namnt Nuclar Rgulators Working Group (NRWG) och industrigruppn md namnt Europan Nuclar Intallations Safty Group (ENIS-G). I båda grupprna ingår nu ävn förträdar för kandidatländrna. Säkrhtssamarbt Avsiktn md arbtt i d båda grupprna har varit och är att utbyta information om utvcklingn inom rspktiv land rörand raktorsäkrhtn och rfarnhtr av händlsr som inträffat. Dssutom har försök gjorts att tackla harmonisringsproblmatikn gnom att göra övrgripand jämförlsr av krav och praxis mllan ländrna. Harmonisringsarbtt har dock int rönt framgång, främst brond på att något rättsligt mandat int finns. Många mdlmsländr har mot dn bakgrundn varit skptiska llr rnt av ngativa till att arbta md dssa frågor. Man har hävdat dt nationlla ansvart för säkrhtsfrågorna. Ävn i Svrig har vi hävdat dtta. Trots d svårightr undr vilka grupprna har arbtat har d prstrat tt antal användbara rsultat. Vi kan här nämna rapportr av NRWG såsom: Licnsing Procdurs and Associatd Documntation som jämför tillståndsgivningsprocdurrna i Storbritannin, Frankrik, Tyskland och Svrig. Establishing an Effctiv Nuclar Safty Rgulatory Rgim, som tillkommit för att g stöd till ansökarländrna md kärnkraft. Common Position of Europan Rgulators on Qualification of NDT Systms for Pr- and In-srvic Inspction of LWR Componnts. Kärnkraftvrk i omvärldn Land md kärnkraft Land utan kärnkraft Documnt on Rgulators Currnt Rquirmnts and Practics on Safty Critical Softwar. För att utvckla samarbtt mllan säkrhtsmyndightrna inom EU och statrna i Östuropa samt forna Sovjtunionn startad kommissionn tt samarbt inom dn s.k. CONCERT-gruppn. Här skr samtal om tillsynsfilosofi och säkrhtspolicy. Gruppn har mognat och bfinnr sig nu i tt stadium då mningsfulla dialogr kan gnomföras. Snast gruppn träffads, vilkt var i Kiv undr sommarn, diskutrads bl.a. intrna kvalittssystm. Här finns östländr som i dag kan rdovisa långtgånd arbt inom områdt, ibland mr avancrat än i n dl västländr. sgb/info Illustrationn visar var dt fi nns kärnkraftvrk i Svrig och vår närmast omvärld. Varj prick motsvaras av tt llr fl ra raktorblock. Bara inom WENRA:s krts fi nns 150 raktorr. Till dssa kommr tt antal raktorr i d s.k. kandidatländrna samt forna Sovjtunionn. Samvrkan inom WENRA Hur skall man då få till stånd tt mr ffktivt myndightssamarbt i Europa md tank på intgrationn och utvidgningn? Dtta är n fråga som figurrat n längr tid. Ett initiativ togs 1998 gnom att bilda Wstrn Europan Nuclar Rgulators Association (WENRA) 1. Gruppns arbt syftar till: att utvckla n gmnsam syn på kärnsäkrht och kärnsäkrhtstillsyn, särskilt inom EU att förs EU md obrond komptns och kapacitt för granskning av kärnsäkrht och tillsyn i ansökarländrna att utvärdra och uppnå n gmnsam syn i kärnsäkrhts- och tillsynsfrågor som kan uppkomma. 6 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/2000 7

5 I WENRA sittr chfrna för tillsynsmyndightrna i d nuvarand EU-ländrna, samt Schwiz, md kärnkraftvrk undr drift llr avvckling. WENRA publicrad i mars 1999 n utvärdring av kärnsäkrhtn i d ländr som sökr mdlmskap i EU. En uppdatrad vrsion av rapportn publicras i slutt av årt. Rapportn är hlt öppn och får citras fritt. Höga säkrhtskrav Kärnsäkrhtn är som ovan nämnts int n dl av EU:s rättsordning, mn EU har valt att inkludra dssa frågor i utvidgningsprocssn. EU:s position är att målt om n hög kärnsäkrht skall baktas i utvidgningsprocssn, samt att d ländr som har kärnkraftsraktorr, som int bdöms kunna uppgradras till n accptabl säkrhtsnivå, skall stänga dssa i nlight md ländrnas intrnationlla förpliktlsr. WENRA:s rapport har spcillt dlgivits rspktiv ländrs rgringar samt EU:s institutionr och kommr att utnyttjas på lämpligt sätt vid bdömning av situationn vid d olika kärnkraftvrkn och myndightrna. Skäln för att utnyttja WENRA:s undrlag och komptns kan sammanfattas i två punktr: WENRA har tillgång till dn bästa fackkomptnsn inom EU för samlad analysr och bdömningar av kärnsäkrhtn och säkrhtstillsynn i olika ländr. WENRA rprsntrar, av industrin och dn politiska maktn, obrond myndightr och arbtar öppt: rapportrna läggs ut på nätt och tillställs alla mdlms- och kandidatländr. Enhtligt rglvrk WENRA har också bslutat att tackla harmonisringn och inldd undr dtta år tt arbt i dn riktningn. Arbtt syftar yttrst till att komma md rkommndationr om bhov av harmonisring av d nationlla rglvrkn inom några utpkad områdn. SKI har fått äran att lda tt pilotprojkt som skall förslå mtodik och arbtsplan för harmonisringn inom raktorsäkrhtsområdt. Arbtt är komplicrat ftrsom dt finns btydand skillnadr i nationll lagstiftning, förskriftsstrukturr och tillsynspraxis. Pilotprojktt försökr i möjligast mån ta sig förbi dssa skillnadr gnom att fokusra på dt substantilla innhållt i förskriftr och...eu:s position är att målt om n hög kärnsäkrht skall baktas i utvidgningsprocssn samt att d ländr som har kärnkraftsraktorr, som int bdöms kunna uppgradras till n accptabl säkrhtsnivå, skall stänga dssa i nlight md ländrnas intrnationlla förpliktlsr... allmänna råd och hur dtta har implmntrats inom industrin. Systmatiska jämförlsr görs mllan kravn i WENRA-ländrna när dt gällr några viktiga säkrhtsfrågor inom områdna safty managmnt, dsign, opration och safty vrification. Kravn i d olika ländrna och dras tillämpning jämförs sdan md rfrnskrav som tas fram för varj säkrhtsfråga. Slutsatsr kan därftr dras om bhov av harmonisring i förhålland till rfrnskravn. Pilotprojktt bräknas vara klart i början av nästa år. Därftr får WENRA ta ställning till fortsättningn i form av tt projkt md störr omfattning. Sammanfattning och slutsatsr Europa utvidgas och intgrras. Vi kan konstatra att n gmnsam rättsordning saknas inom EU när dt gällr kärnkraftsäkrhtn och att samvrkan måst sk på annan grund för att åstadkomma n gmnsam säkrhtskultur och n likvärdig säkrhtsnivå vid anläggningarna i d olika ländrna. Dtta ställs på sin spts när ländr md n annan industrill tradition vinnr inträd i EU-krtsn. Skilda säkrhtskrav får int lda till konkurrnsfördlar, int hllr får utvidgningn lda till att vi får n uppdlning i olika lag av anläggningar säkrhtsmässigt. SKI sr också n samvrkan i Europa som myckt viktig när dt gällr att vrka för n stark raktortillsyn, d.v.s. tillsynsmyndightr som är komptnta, rsursstarka och obrond såväl från främjandintrssna som från dn politiska maktn. För att kunna uppnå n rll kärnsäkrht som liggr på likartad nivå måst vi sträva ftr att åstadkomma likartad krav och tillsynspraxis. I dnna procss måst vi i väst också följa och kunna ta till oss d förbättringar som görs i ansökarländrna. Arbtt inom WENRA har dn inriktning som bhövs och dt är viktigt att fortsätta längs dn linjn. Frågan är om dt frivilliga samarbtt inom WENRA räckr till i tt läg då EU utvidgas. Rdan nu sr vi att stora rsursr, ngagmang och dlaktight krävs av d brörda myndightrna. Dssutom krävs att myndightrna inom WENRA sökr samvrkan md ick-kärnkraftsländrna inom EU, så att dssa får insyn i WENRA:s arbt. Dt som talar för att WENRA är n bra och ffktiv samvrkansform, är obrondt från olika intrssn och dn minimala byråkratin. Att bygga upp n ffktiv samvrkan inom EU kommissionns ram är btydligt mr komplicrat. Slutsatsn blir int nödvändigtvis att vi måst komma fram till n uppsättning gmnsamma säkrhtskrav inom dt utvidgad EU. Vi tror att n gmnsam säkrhtsnivå kan uppnås utan dtta, gnom att starka nationlla tillsynsmyndightr samvrkar. Inslag i n sådan samvrkan kan, utövr normalt rfarnhtsutbyt, vara gmnsamma utvärdringar av vrksamhtn, faddrsystm och xprtutbyt. Fotnot: Christr Viktorsson & Erik Jnd 1 WENRA bstår av chfrna för kärnsäkrhtsmyndightrna i Blgin, Finland, Frankrik, Italin, Ndrländrna, Spanin, Storbritannin, Svrig och Tyskland. Schwiz (som int är EU-mdlm) är spcillt inbjudn och dltar som mdlm i WENRA. Tillsammans har d tillsyn övr ca 150 kärnkrafts raktorr. Ökad krav på rfarnhtsåtrföring Undvik gamla misstag Dn olycka som inträffad i mars 1979 vid dn amrikanska kärnkraftsanläggningn Thr Mil Island (TMI) har blivit n händls som på många sätt ändrat förutsättningarna för driftn av kärnkraftvrk. Vid sidan av olika grupprs ifrågasättandn av kärnkraftn vidtog n konstruktiv analys av händlsn. Vad kan vi lära av d inträffad? Kan dt hända ign? Hur skall vi förbygga liknand händlsr? Bakgrundn till olyckan var n avblåsningsvntil som int stängd som dn bord, ftr tt snabbstopp. I dag kan vi dock konstatra att dt int var n unik händls. Rdan i sptmbr 1977, konstatrad dn svnska Raktorsäkrhtsutrdningn 1, inträffad tt missöd på aggrgat 1 i Davis-Bss stationn som var av samma fabrikat som TMI. Missödt brodd på att avblåsningsvntiln fastnad i öppt läg, mn opratörrna stängd vntiln manullt ftr ca 20 minutr. Ävn i Bznau i Schwiz had n händls md motsvarand förlopp, j stängand avblåsningsvntil, inträffat rdan I alla tr falln saknads n dirkt indikring på avblåsningsvntilns läg. Ta vara på misstagn Vad visar dtta? Jo, om tt väl fungrand rfarnhtsåtrföringssystm funnits 1977 skull kunskapn om missödt ha funnits hos opratörn i TMI. Man skull ha haft möjlight att i förbyggand syft träna dn typn av störningar. Dt i sin tur tord ha ltt till att opratörrna haft störr förståls och möjlightr att tolka händlsförloppt och agrat därftr. Eftr olyckan i TMI blv dt alltså uppnbart att händlsr av säkrhtsmässig btydls i olika ländr bord rapportrads till n intrnationll databas. Syftt var att nklt och snabbt samla och sprida information och därmd också möjliggöra n intrnationll rfarnhtsåtrföring av händlsr. Olyckan i Tjrnobyl som inträffad i april 1986 visad också på bhovt av intrnationllt samarbt och rfarnhtsåtrföring. Raktorkonstruktionn som had grundläggand säkrhtsbristr gjord dt möjligt att nstaka opratörsfl kund sätta säkrhtssystmn ur spl. Dt visad sig att opratörrna var ovtand om dssa bristr när d vid tt driftmässigt prov bröt mot driftinstruktionrna. Kombinationn av dålig tknisk säkrht, bristr i utbildning och administration samt opratörsfl ldd till n maximal raktorolycka. IAEA-konvntion Ramn för hur dt intrnationlla rfarnhtsutbytt skall gå till har snar fastlagts i dn intrnationlla kärnsäkrhtskonvntion som togs fram gnom IAEA:s försorg. Svrig skrv undr dnna I konvntionns 19: artikl angs att varj fördragsslutand part skall vidta lämpliga åtgärdr för att säkrställa att händlsr som har btydls för säkrhtn rapportras i tid av tillståndsinnhavarn till tillsynsorgant Dssutom skall program för att insamla och analysra driftrfarnhtr upprättas. Vidar skall åtgärdr vidtas utifrån d rhållna rsultatn och dragna slutsatsr. Man skall också s till att viktiga rfarnhtr vidarbfordras till intrnationlla organ samt till andra driftorganisationr och tillsynsorgan. Svnska krav I SKI:s förskriftr, SKIFS 1998:1, finns krav och allmänna råd för d svnska kärntkniska anläggningarna, som rglrar hur rfarnhtsåtrföringn ska bdrivas av tillståndsinnhavarna. Likaså finns krav på rapportring av inträffad händlsr llr uppdagad förhållandn. I kortht innbär dtta att tillståndsinnhavarn är skyldig att i sin organisation s till att rfarnhtr från gn och liknad vrksamht fortlöpand tillvaratas och dlgs dn brörda prsonaln. Btydlsn av dtta utvcklas i d allmänna rådn; väl fungrand rutinr Av Pr-Olof Ericsson Artiklförfattarn är vrksam som utrdar vid nhtn för anläggningssäkrht på Statns kärnkraftinspktion. 8 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/2000 9

6 Gnomsnittligt antal rapportringsvärda omständightr, pr raktor, som klassars övr INES 0. bör finnas för fortlöpand rfarnhtsåtrföring inom alla d dlar av organisationn som har uppgiftr av btydls för säkrhtn. Mot bakgrund av vunna rfarnhtr, bör dt fort löpand undrsökas att anläggningn och dss vrksamht övrnsstämmr md gälland villkor och förskriftr. I SKIFS 1998:1 angs också d krav på åtgärdr som tillståndsinnhavarn måst vidta vid inträffad händlsr och förhållandn som har n raktorsäkrhtsmässig btydls. Dssa händlsr och förhållandn skall vidar rapportras till SKI nligt d riktlinjr som åtrfinns i d allmänna rådn. D händlsr och förhållandn som skall rapportras dlas in i olika katgorir brond på dras säkrhtsmässiga btydls. Katgorirna och d olika händlstyprna angs också i SKI:s förskrift. Organisrad åtrföring Som n dl i SKI:s tillsynsarbt ingår, som angs i kärnsäkrhtskonvntionn, att dls tills att tillståndsinnhavarna inom sina organisationr har vrksamhtr som säkrställr att rfarnhtr från händlsr tillvaratas och rapportras och dls att rapportra händlsr av säkrhtsmässig btydls intrnationllt för att övriga ländr md kärnkraft skall kunna nyttja rfarnhtr gjorda vid svnska kärnkraftvrk. I dtta arbt liggr också att SKI dlgr tillståndsinnhavarna dn rapportring som skr till dt intrnationlla rapportringssystmt (AIRS 2 ) från andra ländr. SKI:s dltagand i dt intrnationlla arbtt innbär båd att händlsr som kan ha intrnationllt intrss rdovisas till AIRS i form av IRS-rapportr, mn också att dlta i IAEA/NEA-arbtsgruppr. I dssa arbtsgruppr dltar rprsntantr från bl.a. USA, Japan, Kanada och Diagrammt visar dt gnomsnittliga antalt rapportrvärda omständightr (RO:n) pr raktor i kommrsill drift. År 1979 fanns dt sx kommrsilla raktorr i drift i Svrig mdan dt 1985 var tolv raktorr sdan d snast byggda raktorrna Forsmark 3 och Oskarshamn 3 tagits i drift. I Svrig har n utvcklad händlsrapportring stts som tt naturligt ld i rfarnhtsåtrföringn. Dt gällr int minst ifråga om mänskligt flhandland där vi gjort bdömningn att dt är viktigar att rapportra och lära sig än att straffa. tt stort antal uropiska kärnkraftsländr. Grupprnas huvudsakliga uppgift är att koordinra intrnationlla insatsr i form av utrdningar angånd intrssanta säkrhtsfrågor. Vid d årliga mötna rapportras och diskutras rdovisad händlsr från d olika ländrna. Ävnså rdovisas pågånd och avslutad spcilla utrdningar som bdrivs inom ramn för samarbtt. Vid mötna tas också upp förslag till och bslut om nya frågställningar som kan vara intrssanta för gnomgång och utrdning. Samlad rfarnht Erfarnhtsutbytt vid mötn och d utrdningar som bdrivs i rgi av arbtsgrupprna gr n god grund för att alla ländr skall kunna ta tillvara d rfarnhtr som görs av händlsr och förhållandn i d olika ländrna. Int minst finns stora mängdr data samlad och tillgängliga i d databasr som har byggts upp om händlsr och upptäckta skador. Exmpl på svnska händlsr som har rapportrats till AIRS och givits stor uppmärksamht och föranltt åtgärdr intrnationllt är dls dn så kallad silhändlsn i Barsbäck och upptäcktn av böjt PWR-bränsl i Ringhals. Silhändlsn ldd fram till att störr silar installrads samtidigt som möjlightrna att backspola förbättrads. Dssa åtgärdr vidtogs rlativt snabbt i Svrig mn ävn tt antal utländska anläggningar har i dag gnomfört dssa förbättringar. Problmt md böjt bränsl har innburit att förändringar har gjorts i dsignn och att stratgir har tagits fram för att hantra n situation då böjt bränsl uppkommr. Forum för rfarnhtsutbyt SKI:s förskrift angr att tillståndsinnhavarn skall utrda inträffad händlsr och uppdagad förhållandn för att klarlägga förlopp och orsak samt vidta åtgärdr för att förhindra tt upprpand. Vidar skall n rapport lämnas in till SKI som bskrivr d inträffad händlsrna/ uppdagad förhållandna md n bskrivning av d bakomliggand orsakrna samt vilka drift- och säkrhtsmässiga konskvnsr d kan få. För att tillvarata och åtrföra gjorda rfarnhtr på tt systmatisk sätt har svnska och finländska (TVO) kraftbolag gmnsamt skapat n grupp inom Wstinghous Atom AB, ERFATOM, som har till uppdrag att analysra och värdra samtliga rapportrad händlsr från svnska kärnkraftvrk (av BWR-typ) och dt finländska kraftvrkt TVO. I ERFATOM:s arbt dltar tknisk xprtis från Wstinghous Atom och driftprsonal från kraftbolagn. I frågor som rör samsplt mllan människa, tknik och organisation görs analys och värdring av säkrhtsavdlningn i kraftägarnas g- Diagrammt visar tt gnomsnittligt värd på antalt rapportringsvärda omständightr som ltt till n klassning på INES-skalan övr nivån 0 (mindr avvikls utan säkrhtsbtydls). Dn allvarligast händls som inträffat i Svrig är klassad som n tvåa (händls md btydand avvikls från säkrhtsförutsättningarna) på dn sjugradiga intrnationlla skalan. Till dags dato har Svrig rapportrat 66 INES-händlsr, varav nio klassats som tvåor. Som jämförls kan nämnas att TMI-olyckan i USA klassads som n fmma och Tjrnobyl i forna Sovjt som n sjua. mnsamt ägda utbildningsförtag Kärnkraftsäkrht och Utbildning AB (KSU). Inom KSU görs också värdringn för samtliga svnska anläggningar av dn intrnationlla rapportringn, båd dn som kommr via myndightns systm och dn som fås från tillståndsinnhavarnas gt rapportringssystm. ERFATOM:s arbt dlgs kraftbolagn via vckorapportr, månadsrapportr och årsrapportr samt gnom tt antal spcialrapportr om spcilla säkrhtsfrågor. Utifrån d av ERFATOM lämnad rkommndationrna agrar tillståndsinnhavarn i dn mån rkommndationn är tillämpligt på dnns anläggningar. D svnska PWR-anläggningarna (Ringhals 2, 3 och 4) dltar i dn av lvrantörn Wstinghous skapad Ownrs Group där rfarnhtr från anläggningar som lvrrats av Wstinghous sprids till gruppns mdlmmar. Nationllt och intrnationllt Inom SKI görs n värdring och bdömning av rapportrad händlsr och förhållandn i dn s.k. ASK-vrksamhtn. Vrksamhtn är uppdlad i två dlar, dls n nationll dl som omfattar dn i SKI:s förskrift rglrad rapportringn från rspktiv anläggning och dls n intrnationll rapportringsvrksamht via IAEA:s rapportringssystm AIRS. Från AIRS rhålls intrnationlla rapportr om inträffad händlsr och rfarnhtr (IRS). Mn som angs i konvntionn förliggr dt också n skyldight för SKI att rapportra intrssanta svnska händlsr och rfarnhtr för att bidra till dn intrnationlla rfarnhtsåtrföringn. Obrond utvärdring Syftt md n rapportring till SKI är att inspktionn dls skall kunna bdöma tillståndsinnhavarnas analys och åtgärdr och dls kunna göra n obrond värdring av inträffad händlsr. Utifrån dtta tar sdan SKI ställning till om dt finns bhov av yttrligar utrdningar. Dt kan innbära att SKI utrdr/ agrar obrond av tillståndsinnhavarns aktivittr llr att bgäran görs om komplttringar i tillståndsinnhavarns gn utrdning. Bdömningn kan också g undrlag för att vid bhov bgära rdovisning och/llr åtgärdr av övriga tillståndsinnhavar. Värdringarna gr också tt av undrlagn till SKI:s övrgripand säkrhtsvärdring för rspktiv anläggning. För SKI är möjlightn att utifrån uppställda urvalskritrir/klassningar göra uppföljningar och analysr av trndr inom områdn/frågställningar av särskilt intrss. Erfarnhtsåtrföringsprocssn skall också säkrställa att spridning av information skr inom och utom SKI och skapa förutsättningar för n likvärdig bdömning av inträffad händlsr och uppdagad förhållandn. Dssutom gr gjorda ställningstagandn och dn lagrad informationn i SKI:s databas (Stagbas) tt värdfullt undrlag till andra dlar av SKI:s vrksamhtr som t.x. inspktionr och vid granskning och utrdningar. För att uppnå dssa syftn skr n systmatisk hantring på SKI av inkommand rapportr från svnska kärntkniska anläggningar gnom att: klassa grundorsakn till rapportrad händls/förhålland granska och bdöma rdovisad analysr och åtgärdr idntifira nskilda och gnriska säkrhtsfrågor, dvs. att frågställningarna bdöms vara giltiga för tt störr antal anläggningar och int bgränsad till tt nskilt raktorblock llr komponnt ta ställning till bhov av yttrligar utrdningar dokumntra bdömningar och ställningstagandn Sammantagt är rfarnhtsåtrföring n viktig länk i SKI:s tillsynsarbt där målt är att ta tillvara alla gjorda rfarnhtr och därmd minska riskn för att upprpa gna och andras misstag. Pr Olof Ericsson Fotnot 1. Säkr kärnkraft, Btänkand av raktorsäkrhtsutrdningn, SOU 1979:86 2. AIRS (Advancd Incidnt Rporting Systm): Intrnationll databas för händlsrapportring (IRS) som administrras av IAEA i samarbt md NEA 10 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

7 När xplodrar kärnbränsl? Bränslts skadgränsr tstas i CABRI-raktorn Av Jan In d Btou Artiklförfattarn är vrksam inom nhtn för raktortknik vid Statns kärnkraftinspktion Ett intrnationllt forskningsprojkt har startats i år för att undrsöka skadgränsrna vid raktivittsolyckor. Raktivittsxprimnt kommr att utföras i CABRI-raktorn i sydöstra Frankrik. I projktt som stöds av OECD dltar England, Finland, Frankrik, Japan, Kora, Spanin, Svrig, Tjckin, Tyskland, Ungrn och USA. Kostnadn för OECD-CABRI-projktt som pågår från 2000 till 2010 bräknas till cirka 384 miljonr franska franc. CABRI är n litn forskningsraktor där man kan tsta bränslts btnd vid raktivittsolyckor. Anläggningn drivs av Institut d Protction t d Sûrté Nucléair (IPSN) och är blägn vid CEA:s forskningscntr i Cadarach nordöst om Aix-n -Provnc. SKI dltar i forskningsprojktt OECD- CABRI för att rhålla värdfull information om bränslts skadgränsr vid raktivittsolyckor och för att få tillgång till sptskomptns inom områdt. Bstämma skadgränsr Lättvattnraktorr är konstrurad för att förhindra raktivittsinitirad olyckor. Dock kan dssa olyckor int hlt utslutas. Därför är dt nödvändigt att undrsöka vilka konskvnsr n raktivittsolycka kan få. För att kunna uppskatta konskvnsrna måst skadgränsr bstämmas. Exprimnt utförda i CABRIraktorn och NSRR-raktorn i Japan (Nuclar Safty Rsarch Ractor) har påvisat att skadgränsrna vid raktivittsolyckor är lägr för bränsl md hög utbränning. Dock rådr dt n viss osäkrht om hur pass rprsntativa dssa xprimnt är för faktiska raktorförhållandn. Motiv för nya xprimnt SKI införd nya lägr skadgränsr för raktivittsolyckor när intrnationlla xprimnt visad att gränsrna var för högt satta. I Svrig har kraftbolagn infört n kontroll för att s till att härdn hållr sig inom raktivittsgränsrna vid varj bränslbyt. Exprimnt, som liggr till grund för d nya gränsrna, är få och tillämplightn för raktorförhållandn har ifrågasatts. Spcillt finns dt skäl att ifrågasätta om korrkt skadmkanism uppträdr vid d xprimnt som utförts. SKI bdömr att dt är otillfrdsställand att skadgränsrna int är tillräckligt väl bstämda så att konskvnsrna kan analysras md dn noggrannht som bhövs. Spcillt finns dt skäl att ifrågasätta om korrkt skadmkanism uppträdr vid d xprimnt som utförts. CABRI:s tstloop är konstrurad för att tsta snabbraktorbränsl. I loopn används natrium som kylmdl, vilkt int kan simulra dn upphttning av bränslkapslingn, som förväntas sk på grund av torrkokning i n lättvattnraktor. Svnska raktorr är som bkant av lättvattntyp och vattnkylda. Väsntliga avviklsr mllan RIA-tstr i forskningsraktorr och förhållandn i n kraftraktor är: CABRI-tstrna utförs i natrium och vid lågt tryck. NSRR-tstrna utförs vid lågt tryck och låg tmpratur samt md n smal pulsvidd. Tstloop byggs om En förslagn skadmkanism är att ökad fissionsgasavgivning och därmd högr inr tryck i bränslstavn skull kunna rsultra i ballonring (uppsvällning) av kapslingn och brott när torrkokning skr vid n raktivittsolycka. För att bättr kunna simulra förhållandna vid n raktivittsolycka i n lättvattnraktor kommr CABRI-raktorns tstloop att byggas om till n vattnloop. Analys av raktivittsolyckor ingår i säkrhtsrdovisningn för svnska kärnkraftvrk. Dn dimnsionrand olyckshändlsn är utfalland/utskjutn styrstav för kokvattnraktor rspktiv tryckvattnraktor. Händlsn ldr till n myckt snabb ökning av nutronflödt och avbryts av dopplrffktn. Nutronflödsökningn ldr till n ffktökning och därmd till att tmpraturn i bränslt höjs myckt snabbt. Tmpraturökningn kan lda till att bränslt sprängs och fragmntras. Konstruktionskrav Dt konstruktionskrav som ställs är att bränslt skall vara kylbart och int fragmntras. Bränslkapslingn får gå söndr vid raktivittsolyckor, mn då ställs kravt att utsläpp av radioaktivitt int får övrskrida SSI:s gränsvärd. För att kunna bdöma konskvnsrna av n raktivittsolycka bhövs två gränsr: n gräns för bränslts fragmntring, som int får övrskridas n gräns för när kapslingn bristr, för att kunna bräkna hur myckt radioaktivitt olyckan gr upphov till. Ovanstånd gränsr basras på xprimntlla rsultat som utförts i olika forskningsraktorr. Nya gränsr vid hög utbränning av kärnbränslt kommr att tas fram i CABRI-raktorn. CABRI-projktt Projktt bstår av två dlar. Dn första dln är n ombyggnad av CABRI-raktorn och dn andra n tstsri. Ombyggnadn görs för att få n vattnkyld loop och för att bättr kunna simulra n tryckvattnraktor. Ombyggnadn bräknas ta fyra år och tstrna påbörjas Tstsrin omfattar tolv tstr, som förslås ha följand inriktning: Statns kärnkraftinspktions forskningsnämnd bsökt i höstas dn franska forskningsanläggningn i Cadarach och fick där n förläsning om försökn i CABRI-raktorn. I forskningsprojktt som handlar om att undrsöka skadgränsrna vid raktivittsolyckor dltar förutom Svrig ävn England, Finland, Frankrik, Japan, Kora, Spanin, Tjckin, Tyskland, Ungrn och USA. Foto: Raoul Hllgrn Två tstr i natriumloopn för att undrsöka modrnt bränsl vid hög utbränning. Två tstr för att vrifira giltightn för tidigar utförda tstr. Två tstr för att undrsöka bränsl md myckt hög utbränning ( MWd/kgU). Två tstr för att förbättra förstålsn av olika fnomn vid raktivittsolyckor. Tstrna inriktas på att komplttra tidigar utförda känslightsstudir i andra anläggningar och spcillt på att studra pulsvidd, oxidtjocklk och intrnt tryck i bränslstavn samt kornstorlk hos bränslt. Två tstr md MOX-bränsl, som inriktas på att studra fissionsgas. Två tstr som int har spcificrats. Kan t.x. utföras md kokvattnraktorbränsl. Eftr att bränslt har tstats utförs omfattand undrsökningar för att fastställa skadorsak och hur bränslt har förändrats. Mtodutvckling Dt intrnationlla programmt är n dl i n störr mtodutvckling som syftar till att utvckla n fysikalisk modll för lättvattnbränslts btnd vid raktivittsolyckor. Mtodutvcklingn omfattar följand dlar: Utvckling av modllr för att förutsäga bränslstavsbtnd. Utförand av tstr för att undrsöka viktiga fysikaliska fnomn och kopplingn mllan dm samt att skaffa n databas för validring. Tstmatris md inriktning på att undrsöka fissionsgasfrigörls, bränslfragmntring, skadkritrium för kapsling, torrkokning samt växlvrkan mllan bränsl och kylmdl. Nya säkrhtsgränsr Projktts mål är att int bara ta fram gränsr för när bränslt fragmntras och när bränslkapslingn går söndr utan dssutom skall modllr tas fram så att bränslts btnd kan bräknas och analysras. Forskningsprojktt kommr att g svar på frågan om när kärnbränsl xplodrar och g undrlag för nya noggrant bstämda säkrhtsgränsr för kärnbränsl. Jan In d Btou 12 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

8 Hög tid söka bidrag från 6: ramprogrammt EU-forskningn blir allt viktigar för Svrig Av Gustaf Löwnhilm Tkn. dr i raktorfysik Artiklförfattarn är forskningschf på Statns kärnkraftinspktion Av Lif Pttil Artiklförfattarn är forskningsadministratör inom forskningsnhtn på Statns kärnkraftinspktion Minskad forskningsanslag inom svnsk industri och svnska myndightr gör EU till n intrssant faktor i dn svnska forskningsvärldn. Administrationn i Bryssl dlfi nansirar n omfattand forskningsvrksamht i Europa där Svrig har samma möjlightr som andra mdlmsstatr att dlta. Statns kärnkraftinspktion, SKI är ansvarig myndight i Svrig för EUforskningsområdt Nuclar Fission md inriktning på kärnkraftsäkrhtn. Strålskyddsinstitutt, SSI, ansvarar för strålskyddsfrågorna. I ansvart ingår att informra om d forskningsområdn som svnska forskargruppr kan söka projktmdl från. D svnska intrssna inom EU-forskningn som hlht bvakas av EU/FoU-rådt som lydr undr utbildnings- dpartmntt. EU viktigt komplmnt Nyttan av EU i stort diskutras av gmn man. Här tar vi upp vilkn nytta vi har av EU-forskningn. Dt första man kommr att tänka på är att minskad forskningsanslag i såväl industri som myndightr gör att Bryssl i högsta grad kan utgöra tt komplmnt för att upprätthålla forskningn. Inom vårt områd är dt int dn kommrsilla nyttan som är huvudinslagt, utan möjlightn för forskarna att tillsammans utföra btydand forskning och skapa kontaktytor samt höja komptnsn. Inslag av byråkrati kan lätt skymma bildn av möjlightrna att tillsammans inom Europa skapa btydand värdn för att i slutändn kunna stå upp mot amrikanr och japanr. Historiskt prspktiv Ndan bskrivs först dn lgala bakgrundn till dagns läg för forskningsfrågorna inom Euratomområdt. Därftr bskrivs tidigar forskning och d i dag aktulla områdna att söka projktmdl inom samt hur man sökr EU-mdl. Fördragt om upprättandt av dn Europiska atomnrgigmnskapn, Euratom, undrtcknads dn 25 mars 1957 samtidigt som fördragt om Europiska konomiska gmnskapn (EG-fördragt) undrtcknads. Euratom, kol- och stålgmnskapn samt dn uropiska konomiska gmnskapn utgör dn Europiska gmnskapn, EG. Euratom ska nligt fördragt skapa d förutsättningar som bhövs för n god organisation och snabb tillväxt av kärnnrgiindustrirna och därignom bidra till n höjning av lvnadsstandardn i mdlmsstatrna och till utvcklingn av förbindlsrna md övriga ländr. 1 Mogn industri Förhållandna för kärnkraftsindustrin är sdan lång tid tillbaka hlt annorlunda än d som gälld då Euratomfördragt undrtcknads. Kärnkraftsindustrin är i dag n mogn industri och synn på kärnkraftn värdras myckt olika i mdlmsländrna. Euratomfördragt har rvidrats n dl sdan startn 1957, vilkt dock int påvrkar inriktningn på samarbtt. Främja forskning För att fullgöra sin uppgift skall Euratomgmnskapn nligt fördragts artikl 2 bl.a. främja forskning och säkrställa spridning av tknisk information 2. Varj mdlmsland bidrar finansillt till d forskningsprogram som gmnskapn drivr gnom dt årliga totala bidragt till EU. Forskningn får ndast inriktas på frdliga ändamål. Forskning skall vara långsiktig och därför talar man om ramprogram som löpr på 4-5 år. När Svrig, Finland och Östrrik gick md i EU i januari 1995 pågick dt 4: ramprogrammt för forskning ( ). Ramprogrammt kom därför att anpassas gnom tt särskilt bslut av rådt. Vad gällr innhållt så kund därmot int d nya mdlmsländrna påvrka någonting. Ramprogram och bslutsprocss Ett nytt ramprogram startar i praktikn md att kommissionn annonsrar inom vilka områdn som forskargruppr kan söka om mdl. Inför dt 6: ramprogrammt som startar 2003 har såväl politikr som tjänstmän lämnat synpunktr. I januari 2000 publicrad dn nya kommissionärn Busquin sitt första dokumnt kallat A Europan Rsarch Ara. Han vill md dtta få igång n diskussion om hla forskningn inom Europa, och då int nbart dn inom ramprogrammn. Diskussionsdokumnt Kommissionn prsntrad nylign tt diskussionsdokumnt md struktur och allmänt innhåll angånd dt 6: ramprogrammt. Just nu finns dt möjlightr att komma md synpunktr till kommissionn på diskussionsdokumntt. Ävn CREST som är n viktig grupp mllan kommissionn och ministrrådt förväntas uttala sig. Rådsarbtsgruppn för forskning där forskningsrådt Dan André vid svnska dlgationn i Bryssl är svnsk ldamot mdvrkar i arbtt md att komma fram till n gmnsam syn mllan mdlmsländrna kring frågaan hur man sr på dt 6: ramprogrammt. Formllt förslag Kommissionn förväntas prsntra sitt formlla förslag till nytt ramprogram undr början av dt svnska ordförandskapt vårn Förslagt går sdan samtidigt till rådt och parlamntt. Parallllt löpr så arbtt i rådsarbtsgruppn för forskning och vid dt informlla rådsmött i Stockholm i mars 2001 gs ministrarna n möjlight att utbyta sina första tankar kring förslagt. En gmnsam ståndpunkt måst fattas snast undr höstn Dn något sprtiga uropakartan härintill kan sägas vara n god illustration till hur olika viljor inom EU drar åt olika håll när dt gällr vilka områdn man skall satsa på i forskningssammanhang. Euratom som utgör n av EU:s tr grundplar har dock som övrgripand rättsnör att skapa d förutsättningar som bhövs för n god organisation och snabb tillväxt av kärnnrgiindustrirna och därignom bidra till n höjning av lvnadsstandardn i mdlmsländrna. Undr höstn 2001 bör kommissionn också prsntra d formlla förslagn till dlprogram. Ambitionn är att alla bslut skall tas snast i mittn av Politisk påvrkan Dn politiska påvrkan skr främst gnom förhandlingsarbtt i forskningsgruppn, CREST, COREPER (ambassadörsnivå mllan rådsarbtsgrupprna och ministrrådt) och ministrrådsmötn. Dn svnska ståndpunktn samordnas av utbildningsdpartmntt i samråd md övriga dpartmnt. Dn största möjlightn till påvrkan är dock att komma in på tt så tidigt stadium att man får md sina gna synpunktr rdan i kommissionns förslag. Dt är därför viktigt att nskilda forskar, branschorganisationr och myndightr tidigt försr kommissionn md uppslag. Rådgivning åt kommissionn Kommissionn har till sitt förfogand tt antal gruppr som skall vara rådgivand i forskningssammanhang. Inom kärnnrgiområdt finns dt tr sådana gruppr. CCE-Fission (Consultativ Committ for th Rsarch and Training Programm (Euratom) in th Fild of Nuclar Enrgy (Fission) kallas n av grupprna och dn har funnits i flra år. Ldamötrna utss av mdlmsländrnas rgringar, och för Svrigs dl sittr Gustaf Löwnhilm, SKI samt Ulf Bävrstam, SSI md. Cirka fyra gångr om årt är dt mötn och då oftast i Bryssl. Erfarnhtrna från svnskt håll är int d bästa vad gällr möjlightrna till att få kommissionn att ta åt sig vad som sägs i gruppn. Som vanligt är dtta prsonbrond och md nya chfr inom DG-forskning har lägt förbättrats. 14 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

9 ...Svrig dltog som associrad mdlmsstat inom dt trdj ramprogrammt... Dt innbar att vi i princip dltog i kommittéarbtt på samma villkor som d statr som då ingick i EU. Skillnadn var att Svrig skull tillföra gna mdl till programmt... Diagrammt visar hur EU-mdln fördlats inom områdt Nuclar Fission Siffrorna härrör sig till dt 5: ramprogrammt som löpr mllan 1998 och Ur SKI:s synpunkt är d fyra första staplarna av störst intrss i nuvarand tillsynsprogram. Dssa områdn svarar också för 52% av totaln. Ndläggning av anläggningar är dock på väg att öka i btydls för SKI trots att satningn på dtta områd inom EU fått kännas vid stora ndskärningar jämfört md tidigar. Områdt strålskydd hantras främst av vår systrmyndight, SSI. Forska md EU-mdl så här gör man! Om vi antar att du är intrssrad av att göra n ansökan till EU som du tror är myckt intrssant för EU:s vidkommand går du tillväga nligt följand. Du måst då först undrsöka om dt finns andra partr som är intrssrad av samma forskningsområd. Eftrsom EU vill att så myckt kontaktr som möjligt skapas inom mdlmsländrna (och kandidatländrna), så finns kravt att minst två ansökningsländr måst finnas md i ansökan. Dt har visat sig att dt är rlativt vanligt md 5-10 partr inom varj projkt. När du samlat ihop intrssrad partr för n EU-ansökan måst ni bstämma r för vm som skall åta sig koordinatorrolln. Dnn är projktts kontaktman gntmot kommissionn (KOM). Koordinatorrolln är ganska tung samtidigt som dn gr n myckt god inblick i samtliga partrs arbt. En förhandling gnomförs om vilkt arbt (och vilka kostnadr) varj part tar på sig och hur d olika dlarna gr n synrgiffkt. Därftr skrivs n projktbskrivning. Ansökan måst följa bstämda rglr. SKI kan g bidrag till svnska partr för rsor i samband md framtagandt av n ansökan. Dlfinansiring EU finansirar int hla projkt, utan normalt högst 50% (dock mr för univrsitt och högskolor). Dt är alltså viktigt att du sr till att åtrstodn finansiras innan du skrivr på tt kontrakt md EU. I d fall du är intrssrad av att SKI skall bidra md finansiringn är dt nödvändigt att ta kontakt md SKI på tt tidigt stadium för att ftrhöra SKI:s intrss att stöda projktt. SKI stödr int automatiskt tt projkt för att dt har vunnit EU:s gilland. Dt har förkommit att SKI svarat nj till n sådan bgäran ftrsom SKI:s prspktiv int är dtsamma som EU:s. Urvalsprocss Klart är att antalt ansökningar vida övrstigr tillgängliga mdl. En tumrgl är att n trdjdl av ansökningarna får KOM:s gilland. KOM samlar n ganska stor krts för att granska projktansökningar, dls xprtr inom d områdn ansökningarna gällr, och dls xprtr md brd kunskap. Tyvärr har dt int varit hlt lätt att få ihop tt tillräckligt antal xprtr och dt bror på d höga kravn avsnd jäv. Alla xprtr inom tt spcillt områd är ju normalt inblandad i något projkt som sökr EU-mdl! Tyvärr är dt också så att svnska xprtr int sökr dtta arbt så ofta som önskvärt. Dtta kan bro på Forts. på nästa sida En annan rådgivand grupp är Extrnal Advisory Group (EAG) Nuclar Fission, vars ldamötr till skillnad från dn förra gruppn utss av kommissionn. Gruppn inrättads inför dt 5: ramprogrammt och svnskn i gruppn är Lars-Erik Holm, gnraldirktör på SSI. Dn sista rådgivand gruppn gr råd int bara åt kommissionn utan ävn ministrrådt. Dn kallas Scintific and Tchnical Committ, STC, och från svnsk sida finns dt två prsonr md. Stn Bjurström, SKB, är ordförand och Lars Högbrg, f.d. gnraldirktör för SKI är ldamot. 3: ramprogrammt (år ) Svrig dltog som associrad mdlmsstat inom dt 3: ramprogrammt i några olika sammanhang. Dt innbar att vi i princip dltog i kommittéarbtt på samma villkor som d statr som då ingick i EU. Skillnadn var att Svrig skull tillföra gna mdl till programmt, vilka sdan fördlads av EU till d svnska grupprna. I programmt ingick ingn forskning rörand kärnsäkrht, utan nbart strålskydd. 4: ramprogrammt (år ) Dt förra ramprogrammt inom Euratomområdt var i stor utsträckning inriktat på områdt svåra havrir. Följand undrrubrikr och budgt i miljonr ECU fanns md: Utforskand av nya idér avsnd kärnkraft (6,3) Raktorsäkrht (29) Kärnavfall (37,8) Strålningns invrkan på människa och miljö (43,4) Hantring av inträffad allvarliga händlsr (10,5) Dssa undrrubrikr var sålunda sökbara och totalt var n budgt om 127 MECU avsatt. Därutövr tillkom 254 MECU till JRC, som då int var sökbara, samt 33 MECU till bl.a. PHEBUS-projktt. Kommissionns gna lönkostnadr md mra finns inbakad i siffrorna vilkt gör att dssa i praktikn är något lägr. Gmnsamt ansvar SKI och SSI har tt gmnsamt ansvar som myndightr inom kärnsäkrhtsområdt. D tr första rubrikrna låg inom SKI:s områd, mdan SSI var ansvariga för d två andra. Dn sista rubrikn handlad om konskvnsrna av Tjrnobyl. I dtta program fanns 22 projkt md svnskt dltagand. Av dssa var 18 projkt där kostnadrna dlads (störr projkt md max 50% stöd) och 4 var concrtd actions (bgränsad insatsr md upp till 100% stöd). Totalt var fm svnskar md som koordinatorr. Nuvarand ramprogram (år ) Dt 5: ramprogrammt som löpr mllan 1998 och 2002 bslutads snt undr 1997 och dt tog övr tt år innan d första ansökningarna kund tas mot. Dtta bror på att n fördlning mllan olika områdn i programmt (tt arbtsprogram) måst utarbtas innan utannonsring för ansökningar kan sk. I ndanstånd uppräkning gs n övrsiktlig fördlning av mdl inom Euratomområdt: kontrollrad kärnfusion 788 MEuro fission 142 MEuro forskning och utvckling av gnrisk art 39 MEuro stöd till forskningsinfrastrukturr 10 MEuro gmnsamma forskningscntrt (JRC) 281 MEuro Dt gr n totalsumma på MEuro! Notrbart är d två stora postrna, kärnfusion och JRC. När dt gällr fusionsforskningn går största dln av dssa mdl till dt s.k. JET-projktt och förbrdand av dt s.k. ITER-projktt. Fusionsforskningn bdöms av andra intrssntr än SKI och brörs int vidar i dnna artikl. När dt gällr JRC är dssa mdl avsdda för dn kärnforskning som pågår inom d laboratorir som finns i Tyskland, Holland, Blgin och Italin. Dssa mdl är rdan uppbundna gnom långtidskontrakt. Tio procnt till fission Totalt åtrstår cirka 191 MEuro, som diskutras och bslutas av CCE-Fission. Eftr avdrag för administrationskostnadr fördlas 123 miljonr ECU på fyra huvudområdn; Driftsäkrht vid bfintliga anläggningar Bränslcyklns säkrht Säkrht och ffktivitt hos framtida systm Strålskydd Naturlig uppdlning Dt finns möjlightr att flytta mdl mllan områdna brond av ansökningarnas antal och kvalitt. Dt framgår av ovanstånd att forskningn är indlad i kärnkrafttkniska och strålskyddstkniska områdn. Uppdlningn är därför i stort stt naturlig mllan SKI och SSI. Intrssant och administrativt tungt är hur dssa mdl fördlas till alla d ansökningar som kommr in till kommissionn (KOM). Inom områdt kärnkraftsäkrht har dt undr nuvarand priod varit två ansökningsomgångar (17 juni rspktiv 4 oktobr 1999). Nästa ansökningsdatum är dn 22 januari år 2001, och dt sista är dn 21 januari Lif Pttil & Gustaf Löwnhilm 16 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

10 Forskning Bslut kravt på n 15-sidig ansökan, som skall lämnas till EU för utvärdring. Utvärdring Exprtrna samlas i n vcka i Bryssl för att utvärdra samtliga inkomna projktförslag. Exprtrna avgr omdöm om samtliga projkt, dls gs tt allmänt omdöm om projktn är värda att finansira llr int, och dls skr n värdring nligt fm kritrir. Exprtrna indlas i gruppr md 3 5 xprtr i varj grupp och tilldlas tt antal projkt att bdöma. Alla xprtr i gruppn ägnar cirka två timmar åt varj projkt. Därftr diskutrar man allas bdömningar och försökr jämka inom gruppn. Dtta är självklart n mödosam procss undr n bgränsad tid. Vi ansr nog ändå att man i stort stt hamnar rlativt rätt i dnna procss. Fortfarand gällr att alltför många projkt har fått bdömningn att d är värda att finansira. KOM gnomför då tt förslag till urval av åtrstånd projkt, basrat på poängsättningn av xprtutvärdringn och andra aspktr (möjlight att slå ihop likartad projkt, täckning av alla önskvärda områdn tc.). SKI uppmärksammar att mr kunskap bhövs i n säkrhtsfråga. Kunskap SKI användr dn nya kunskapn, bland annat när myndightn fattar bslut i säkrhtsfrågor. Rsultatt prsntras i n forskningsrapport. Rapport Forskningn ldr till störr kunskap, bättr tillsyn och ökad säkrht. Förhandling md koordinatorr KOM:s förslag rdovisas för CCE-Fission, som diskutrar KOM:s förslag och sdan fastställs vilka projkt som skall finansiras. Därftr vidtar n förhandling md koordinatorrna, ftrsom KOM sällan gr hla dt önskad bloppt. Koordinatorn måst i sin tur förankra d prutningar som KOM gör. Först därftr kan kontrakt skrivas. Tyvärr kan dt vara n lång vänttid ftr att ansökan har lämnats och kontraktt är påskrivt, normalt cirka tt halvår och i värsta fall nästan tt år. Dtta är n stor nackdl, då EU int btalar för något arbt utfört innan kontraktt är påskrivt. Hur myckt får Svrig? SKI får då och då frågan vilkn btydls EU-forskningn har för svnskt vidkommand. Ett sätt att bdöma dtta är att Forska! Kunskapn kan fås gnom forskning. Illustrationn visar schmatiskt hur forskningn stödjr SKI:s tillsynsvrksamht. Mn rfarnhtsutbyt mllan industri och myndightr, båd nationllt och intrnationllt, är tt annat viktigt instrumnt för att ffktivisra SKI:s arbt. Illustation: sgb/info SKI bställr tt forskningsuppdrag. Uppdrag Uppdragt utförs av xtrna forskar, i Svrig llr utomlands. Dtta bidrar till att dn kärntkniska komptnsn bhålls och utvcklas....exprtrna samlas i n vcka i Bryssl för att utvärdra samtliga inkomna projktförslag. Exprtrna avgr omdöm om samtliga projkt, dls gs tt allmänt omdöm om projktn är värda att finansira llr int, och dls skr n värdring nligt fm kritrir... granska utfallt för Svrig i d ansökningstillfälln som gtts hittills i 5: ramprogrammt. I tablln ndan gs n övrsikt för rspktiv områd, som SKI har intrss av. Utfallt, spcillt inom Bränslcyklns säkrht, måst btcknas som rlativt bra. Konkurrnsn är dock hård och många bra projktansökningar som Svrig dltagit i har int blivit antagna. För- och nackdlar Eftrsom administrationn vid n ansökan är tungrodd bör man övrväga noga om dt är värt mödan att försöka få EU-bidrag till tt projkt. Ndan listas några av d för- och nackdlar som tidigar dltagar i projkt har upplvt: Fördlar: + EU bidrar md cirka 50% av kostnadrna. + EU bidrar till viktiga uropiska kontaktr och n diskussion och blysning av dt gna dlprojktt. + EU bidrar till n samling kring störr projkt, som had varit svåra att gnomföra annars. + EU följr noga upp projktn, vilkt ldr till att tidplan och rapportring hålls. Nackdlar: Bsvärligt, tidskrävand och dyrbart ansökningsförfarand. Projktt kan bli onödigt dyrt och stort, ftrsom EU btalar n stor andl. Dt är svårt att ändra i projktt när dt väl startat ftrsom kontraktt gällr, dvs. brist på flxibilitt. P.g.a. tidsprss kan kvalittn på rapportn bli lidand. Programområd Budgt 1:a och 2:a ansökningstillfäll Långsiktiga projkt Vad avgör om fördlarna övrvägr nackdlarna? Dt bror på vilkt projkt dt gällr. Eftrsom EU-projkt är långsiktiga och ofta gällr ganska stora summor är dt självklart att forskning där man vill ha tt svar snabbt int är lämplig för EUforskning. I Svrig har dn största btydlsn varit bidragn till institutionn för kärnkraftsäkrht och transmutationsforskning på KTH, som int skull ha haft möjlight till samma omfång på sin forskning om int n avsvärd dl av mdln had kommit från EU. Mot dn bakgrundn kan man ställa sig frågan Skall vi fortsätta md forskning inom EU? SKI ansr att dt finns flra skäl att uppmana flr aktörr att dlta i ansökningar till EU-forskning. Dt viktigast motivt är att EU-forskningn har skapat tt samarbt inom Europa, som annars had varit svårt att åstadkomma. Vidar utgör n dl av EU:s forskning sådant som annars had varit svårt att gnomföra för tt nsamt land. Exmplvis had knappast d dyra xprimntn inom områdt svåra havrir i Frankrik (PHEBUS) gnomförts utan EU-stöd. Fortsätt söka bidrag! EU-forskningn bidrar på tt påtagligt sätt till att höja säkrhtn i bfintliga anläggningar och för avfallshantringn. Vidar kan EU ha stor btydls för att s till att dt finns tillräckliga utbildningsrsursr så att dt finns tillräckligt md komptns i framtidn. Dtta är något som diskutras inom EU för närvarand. Javisst skall vi vara md för att därmd höja komptnsn och ävn säkrhtn. Gustaf Löwnhilm & Lif Pttil Fotnot: 1 Euratomfördragt, art 1 2 Främjandt av forskning bskrivs närmar i avdlning 2, kapitl 1, artikl Rfrnsr: EU/FoU-rådt EUs fmt ramprogram för forskning och utvckling, ISBN-nr X001 Ingvar Prsson, SKI, Euratomfördragt och dss tillämpningar i Svrig Hmsidor för mr info är till EU/FoU-rådt Kommissionn har hmsidan för dt nuvarand ramprogrammt. Tablln visar hur myckt forskningsmdl Svrig rhållit i förhålland till totaln i d angivna forskningsområdna. Totalt ansökt från Svrig Utfall Svrig (MEuro) (MEuro) (MEuro) Driftsäkrht vid bfintliga 25 6,4 1,5 anläggningar Bränslcyklns säkrht 37 17,6 4,6 Säkrht och ffktivitt hos framtida systm Totalt ,1 18 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

11 Rportagt Av Raoul Hllgrn txt & foto Artiklförfattarn är rdaktör för Nuclus och vrksam inom informationsnhtn vid Statns kärnkraftinspktion MURMANSK Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

12 Svnskt-norskt projkt skall förhindra stöld och trroristdåd Förbättrat skydd på ryska atomisbrytar Bfälhavarn på atomisbrytarn Sovjtskij Sojous, kaptn Stanislav Shmidt posrar här md ryggn mot sin arbtsplats, dvs. Nordpoln och Norra ishavt som syns på kartan i bakgrundn (s ävn karta på sid 28). Mitt namn är Shmidt, Stanislav Shmidt, kaptn på atomisbrytarn Sovjtskij Sojous. Kaptn hälsar oss välkomna ombord i sin hytt på fartygt som för tillfällt liggr i docka för n årlig övrsyn. Till övrsynn har också Svrig och Norg bidragit gnom att i tt samarbtsprojkt s övr dt fysiska skyddt på Sovjtskij Sojous. Dt skall hindra obhöriga att ta sig ombord och komma till d utrymmn som anss som vitala för tt fartyg av dn här klassn. Dtta för att möta dn hotbild som finns mot hla dn ryska atomdrivna isbrytarfl ottan där båd stöld av nuklärt matrial och trroristhandlingar mot d kärnkraftsraktorr som drivr fartygn måst räknas in. Dt är viktigt att vi hjälpr ryska myndightr för att s till att kärnvapnmatrial int hamnar i orätta händr, sägr utriksministr Anna Lindh i n kommntar. Hon har också avisrat tt fortsatt svnskt stöd till liknand åtgärdr. Vi bfinnr oss i Murmansk på Kolahalvön, cntrum för dn ryska atomdrivna isbrytarflottan. I Murmanskrgionn finns stora militära anläggningar och nordflottans dominans är påtaglig. Bara några mil härifrån förolyckads dn ryska atomubåtn Kursk 1 vid n militär övning. Nära n trdjdl av bfolkningn i Murmansk län får också sin försörjning gnom militärn. Kortsiktig planring Kolahalvön är jordns kansk rsursrikast rgion. Fiskt har stor btydls liksom gruvdrift och mtallurgi som sysslsättr n stor dl av bfolkningn. Mn dn tidigar sovjtiska rgimns syn på naturn och dss tillgångar har orsakat naturkatastrofr på många håll i Ryssland, int minst på Kolahalvön. 2 D nordiska ländrnas krav på miljöanpassning av olika vrksamhtr har mötts av ryska önskmål om att d nordiska ländrna själva skall finansira dtta arbt. Eftrsatt tillsyn, undrhåll och skydd gällr ävn för vissa kärntkniska anläggningar inom landt då man int minst saknar pngar. Sovjtunionns sammanbrott som ldd fram till (åtr-)bildandt av tt flrtal obrond statr mdförd samtidigt att förutsättningarna för kontroll av kärnämnn rasrads. Riskn för okontrollrad användning av kärnämnn som uran och plutonium samt utrustning för tillvrkning av kärnvapn ökad då d nya statrna saknad dn infrastruktur som krävs för att kunna utöva nuklär ick-spridningskontroll. Dtta gälld såväl grundläggand lagstiftning som kontrollrand myndightr av dn kärntkniska vrksamhtn. Intrnationll hjälp Mot dn bakgrundn har Svrig och tt flrtal andra västuropiska ländr samt USA bslutat att bistå d nya statrna md båd kunskap och pngar. I dag finns båd rlvant lagstiftning och myndightr som sr till att lagar och förskriftr följs. Mn dt är fortfarand stora kulturlla skillnadr hur man sr på säkrhtsfrågor i stort. Dn svnska dlgationn som närvarad vid dt offi cilla övrlämnandt av dt skyddssystm som skall hindra stöld och sabotag står här uppställda framför atomisbrytarn Sovjtskij Sojous. Från vänstr: Jan Lodding, dpartmntsskrtrar vid utriksdpartmntt och rprsntant för dn svnska rgringn, Lars-Gunnar Flyghd, tknisk konsult och svnsk projktldar, Göran Lithll, svnsk konsul i St. Ptrsburg, Sarmit Andrsson, assistnt i SKI:s projktorganisation, Paul Ek, ansvarig för SKI:s stödprogram till öst i fråga om nuklär ick-spridning. 22 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

13 Isbrytarns två raktorr som tillsammans utvcklar 135 mgawatt (trmisk ffkt) körs från dssa två platsr. I cntrum på övrvakningspanln syns raktorn som är omgivn av fyra ånggnratorr (två upp och två nr) och fyra cirkulationspumpar (två på vardra sida). Lilla bildn till högr: Paul Ek inspktrar här n dl av dn övrvakningsutrustning som installrats på atomisbrytarn Sovjtskij Sojous som tt rsultat av dt svnsk-norska samarbtt för att förstärka dt fysiska skyddt på isbrytarna. Svromorput, världns största kärnkraftsdrivna containrfartyg har på bildn fått sällskap av n litn disldrivn (gul övrbyggnad) isbrytar i hamnn i Murmansk. Svrmorput är 260 mtr lång mdan isbrytarn bara är cirka 130 mtr. Rdan i mittn av 1996 påbörjads projktt att förstärka dt fysiska skyddt för Atomflots hamnanläggning i Murmansk och för d ryska kärnkraftsdrivna fartygn. I samarbt md Dpartmnt of Enrgy, USA och Statns strålvrn, Norg inldd Statns kärnkraftinspktion förhandlingar md motsvarand ryska organ för att organisra formrna för n hjälpinsats. Md i förhandlingarna var också dt ryska privatisrad förtagt Murmansk Shipping Co, som oprrar bl.a. d sju kärnkraftsdrivna isbrytarna och världns nda kärnkraftsdrivna containrfartyg, Svrmorput, n koloss på 260 m. Förhandlingar, förhandlingar Tidn mllan 1996 och vårn 1999, när dt praktiska arbtt kom igång, gick åt till förhandlingar, förhandlingar och förhandlingar md Murmansk Shipping Co och Gozatomnadzor (dn ryska motsvarightn till SKI). Rlativt tidigt dlad USA, Norg och Svrig upp projktt på strikt avdlad ansvarsområdn. USA koncntrrad sig på hamnområdt och på d två förrådsfartygn (Lps och Lotta) mdan Norg och Svrig bslutad sig för att satsa sina rsursr på d kärnkraftsdrivna fartygn. Trots att d ryska partrna allt ftrsom visad n störr öppnht var man int brdd att låta givarländrna få obgränsat tillträd md full insyn. Int hllr godkänd man att arbtt skull utföras av tt västrländskt förtag md västrländsk prsonal och tknik. Hotbild och skyddsnivå Ett annat problm innan man kom så långt som att bräkna kostnadrna för installationn, var att komma fram till n rlvant hotbild och bstämma på vilkn nivå skyddt skull läggas. Från början vill man int från rysk sida rkänna att dt fanns någon hotbildsanalys. Ändå had tt antal händlsr md illgal handl md kärnämnn inträffat som tord ha fått ansvariga att fundra på hotbildn. I juli 1993 stals t.x. 1,8 kg höganrikat uran (36%) från n anläggning i Andrjva Bay. I novmbr samma år inträffad n stöld i anslutning till hamnn i Murmansk av 4,5 kg U-235 (19%) som var avstt för containrfartygt Svrmorput. När Svrig sdrmra prsntrad sin analys som skull ligga till grund för dt förstärkta skyddt på atomisbrytarna bställd dn ryska partn n hotbildsanalys från dt förtag som skull få installationsuppdragt. Valt föll på dt ryska förtagt Escort Cntr som för övrigt var dt nda förtagt inom landt som var licnsirad att utföra installationr på Atomflots fartyg. Dt var därför int förvånand att Escort Cntrs kalkyl hamnad på tt blopp som jämfört md d svnska bräkningarna blv mr än tr gångr så stort. Så småningom nads man om att gnomföra n installation som byggd på att Norg skull bidra md US-dollar. Svrigs dl i projktt var att bidra md kunskapsövrföring och bistå md projktldning samt övrvakning av installations- 24 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

14 80 N j a i l Tjuktjrhavt h a Pvk a b n ö a h j s k i j t t b Norilsk t j t P i b o v o Ob Kyzyl t v USA sund Brings Kap Dzjnjov 60 N T E N A T L A 150 T j u k t j r h a l v ö n 30 RYSSLAND Wrangls ö s k a B r i n g s h a v km 0 Kap Navarin i b i r i 150 Ostrov Vranglja nationalpark Ö s t s 90 Anadyr N O R R A I S H A V E T Ajon öar 0 FAKTARUTA OM SOVJETSKIJ SOJOUS Nationalparkr: Parkr, för vilka xakta gränsr int bkräftats, markras md cirkl: V 1 80 N A Byggd på Lningradvarvt Systrfartyg: Arktika, Sibir, Rossia och Yamal Togs i drift 1990 Bsättning man Längd: 150 m Brdd: 30 m Höjd: 52 m Djupgånd: 11 m Dplacmnt: ton Isbrytningsförmåga: 2 mtr slät is och 1,2 mtr packis Maskinri: ångturbindrift Två KLT-40 raktorr av tryckvattntyp Trmisk ffkt: 135 MW Utgånd propllrffkt: 54 MW Utvcklar hk Bränsl: höganrikat uran-235 (24 90 %) Bränslbyt vart 4: år (hla härdn md 241 bränsllmnt byts samtidigt) Fyra ånggnratorr är kopplad till varj raktor Kylsystmt spcialanpassat till dt arktiska sjövattnt Nordpoln + U STOR- BRITANNIEN B Norra polcirkln Norra polcirkln Kap Oljutorskij Anadyr Björnöarna Novaja Sibir D Longs Faddjvskij öar n öarna Nysibiriska Svrnaja Anzjus Zmlja Frans Josfs land E R G N O B a Oslo Karaginskij g Stora Ljachov Lilla Ljachov Komsomoltsön r Omolon A l a z j a Gydanskijhalvön Oktobrrvolutionns ö Pionjärön öar Ljachovs Kotlnyj Blkovskij Bolsjvikön Kap Tjljuskin g Nordön t k a Karaginskijbuktn Pnzjinavikn Srdnkolymsk r n DANMARK C T n Laptvhavt t s Stolbovoj Srgj öar Kirovs Z m l Brings ö r h Murmansk E G R I S V E Köpnhamn Indigirka Vilkitskijs sund Montjgorsk Ust-Kamtjatsk D a Kandalaksja N Stockholm TYSKLAND Kronotskij nationalpark l y m j a n n y j b Kolyma v A o v a 1962 Tajmyrhalvön Arktiska institutts öar N Pobda 3147 v t Sydön Svromorsk N L Ö F I a r F i n s k a s Ptropavlovsk- Kamtjatskij Apatity t r 4750 Kljutjvskaja Sopka K o n r g K o l a h a n Hlsingfors Brlin 3621 b T j Vita ön Kap Kanin Nos l Kamtjatka a Jana r s Sibirjakovs ö Kolgujv l v ö n r d i Chatangavikn Tajmyrsjön a Tiksi K Kirovsk Tallinn V i v i k n Tajmyrskij nationalpark Viborg ESTLAND Baltijsk Itjinskaja Sopka a v ö n K a r j Magadan t a H a v i r i s k Pipus Riga Kaliningrad D S Dikson Olnjok N o r d s i b Pjasina Kap Lopatka S t n d Kara - portn l å g l a Ladoga m V 2389 Vajgatj Svrodvinsk Vrchojansk K a r Anabar 1 Chatanga Sosnovyj Bor Pusjkin LETTLAND n c h Jnisjvikn Sjantaröarna Kaninhalvön n o j Paramusjir r g n a k s J a m a l h a l Onga Chatanga O c h otska Obvikn Bajdaratavikn M Sv. Dvina Ptrozavodsk Onga Volchov Novgorod Sovtsk LITAUEN Warszawa z n Archanglsk Olonts Sstrortsk Chanty- Narjan- Mar Nman Ilmn h avt Aldan Lna Usa Sankt Ptrsburg Pskov Tjrpovts Vlikij Luki Vilnius POLEN Ochotsk Dudinka Vorkuta Ptjora k a Rybinskrsrvoarn i b i r i s Kotuj Suchona Rybinsk n a Kap Jlizavta C n t r a l s h ö g l a n d n 1894 Narodnaja Vytjgda Amga Viljuj Kurjka r a Jaroslavl Tvr Rzjv Smolnsk Minsk Nftkamsk VITRYSS- LAND 50 Nachodka Uchta Kotlas Igarka 2 Dnpr Jakutsk Salchard o Vologda Kaluga Brjansk i r r g Kljazma Ocha Sachalin Solovtskijöarna Kommndörsöarna Aldan Viljuj Taz Pur Syktyvkar Dsna r i s k a V ä s t s i b i l b Oka Vjatka Ivanovo Kostroma Kovrov Podolsk Moskva E R r s l ä t t n u Kap Trpnij Alksandrovsk-Sachalinskij Turuchansk r Jnisj Ndr Tunguska 2412 S U r a Dnpr K Amur g n Iturup r Lna i j b t S n a Tavda Tura Volga Ob Don 2077 Kujbysjvrsrvoarn Zja Lna Azovska sjön A n g a r a Sv. Sosva Kirov Nizjnij Novgorod Dzrzjinsk Kiv Vladimir Orjol Tura Tula Solikamsk Murom Mirnyj Kolomna U K R A I Brzniki Rjazan Mitjurinsk Liptsk Kursk Staryj Oskol Blgorod Poronajsk Nikolajvsk-na- Amur Kudymkar Glazov Tjboksary N A Juzjno-Sachalinsk Srov Nrjungri Nizjnij Tagil Prm Izjvsk Uglgorsk Tatarsundt Surgut Votkinsk Josjkar-Ola Kazan Uljanovsk Saransk Pnza Tambov Voronzj Kartan till vänstr md Ryssland och Norra Ishavt i cntrum visar på tt tydligt sätt inom vilka norma avstånd d ryska isbrytarna oprrar; från Murmansk på Kolahalvön i västr förbi Novaja Zmlja, Novosibirsk och Wrangls ö till nordöstra sptsn av dt ryska fastlandt vid Brings sund. Att ta sig ignom två mtr fast is är ingt problm för Sovjtskij Sojous och d övriga atomisbrytarna. Illustrationn publicrad md bnägt tillstånd av Lovll Johns och Nationalncyklopdin. Nizjnvartovsk Mansijsk Korsakov Sarapul Stniga Tunguska E T Vanino Irbit Ptrodvorts Prvouralsk Novotjboksarsk Viti Nab. Tjlny Kuzntsk Saratov Pavlovsk A V Novotjrkassk Taganrog La Pérous-sundt Oljokma Tiumn Ufa 3 n Kt Sichot-Alin Jnisj Irtysj H Chabarovsk Sovtskaja Gavan Tobolsk Almativsk Dimitovgrad 5 Cholmsk Asbst Ust-Ilimsk Syzran Blaja Samara Balakovo Engls Kamysjin Azov Zlatoust Birsk Toljatti Svobodnyj Kam.-Uralskij Sjachty Blogorsk Kolpasjvo Ust-Kut Miass Manytj Krasnodar Novorossijsk F Q Lsosibirsk Amur g Tjulym Kuban r Kurgan Tjljabinsk L A Ussuri Sjilka b v Bajkalsjön Volga S v a r t a L Magnitogorsk Ornburg Volgograd Krasnojarskrsrvoarn Ust-Ilimskrsrvoarn Nordsjön Jkatrinburg Rostov-na- Donu Stavropol Sotji Bratsk Tomsk Salavat Volgodonsk Tuaps Birobidzjan Majkop Kansk Anzjro-Sudzjnsk Ural n o Isjim Tobol I Blagovsjtjnsk Brzovskij Atjinsk Nordnskiöldarkiplagn Volgogradrsrvoarn Tsimljanskrsrvoarn Bratskrsrvoarn Viljujrsrvoarn Zjarsrvoarn Dmitrij Laptvs sund Janabuktn Anadyrbuktn Sjlichovbuktn Palana Kamarsrvoarn Kmrovo Omsk Novotroitsk Elista Armavir Tjrkssk S T Arsnjv Dalngorsk Argun Novosibirsk Orsk Kaspiska låglandt Kislovodsk Elbrus 5642 h a v Chankasjön Dalnrtjnsk Tjita Strlitamak Novosjachtinsk Lninsk- Kuzntskij Pjatigorsk t b l o Kisljovsk Nvinnomyssk Lsozavodsk Usolj-Sibirskoj Iskitim Dychtau 5203 Japanska havt J a Ust-Ordynskij Tjrmohovo Tjrnogorsk Blovo Barnaul Astrachan Naltjik Vladikavkaz Nachodka Spassk-Dalnij Aginskoj Minusinsk Artjom Trk Angarsk Prokopjvsk Komsomolsk-na- Amur Krasnojarsk Ulan- Ud Irkutsk S a j a n b r g n Abakan Mzjdurtjnsk Novokuzntsk Minralnyj Vody Stora JAPAN 1680 Vladivostok Ussurijsk Pribajkalskij nationalpark Munku-Sardyk 3492 Bijsk K A Z A 40 Gorno-Altajsk Groznyj Rubtsovsk Irtysj Kaukasus GEORGIEN K I N A Altajskij nationalpark C H S T Machatjkala Tbilisi Jrvan A N ARMENIEN TURKIET NORDKOREA Ulaanbaatar Slnga Blucha 4506 Drbnt AZERBAJDZJAN förbundt skaffad han sig också till slut n öppning till Östrsjön. Vid sin död 1725 ftrlämnad Ptr dn stor tt rysk imprium som ävn had korrigrat kartbildn i öst. T L I E A l M O N G O t UZBEKI- STAN Kaspiska H I J K KINA L M N O P a j havt Kanalr: 1. Vitahavs-Östrsjökanaln 2. Moskva-kanaln 3. Volga-Donkanaln Isbrytarlgnd Mn för att åtrknyta till nutid och Murmansk Shipping Co (MSCo) kan dt vara värt att notra att förtagt bildads rdan 1939, för att transportra gods till ortr i anslutning till jordns kansk mst svårtillgängliga områd Nordostpassagn. Isbrytar had dock funnits i områdt långt innan dss. Dn ryska lgndn Ermak var världns första isbrytar som kund forcra tjock is. Dn byggds 1899 i Nwcastl, England och var i tjänst ända till 1963 och blv ftr andra världskrigt dkorrad md Lnin-ordrn. Fram till 1917 var England dn främsta lvrantörn av isbrytar och spcialförstärkta lastfartyg som skull kunna färdas i vattnn mllan Murmansk och Vladivostok. Mn ftr första världskrigt och rvolutionrna 1917 (fbruari och oktobr) flyttads tillvrkningn, framförallt till Lningrad. nämlign att på sin ldiga tid frakta turistr till och från Nordpoln. För dn hugad globtrottrn som varit övrallt står nu dnna möjlight öppn. En tur md t.x. Sovjtskij Sojous kostar ca kronor. Kaptn Shmidt brättar att man rdan varit där sju gångr md turistr, så vm vt, snart kansk rsan dykr upp i någon stor rsbyrås upplvlskatalog. Dt kan möjlign diskutras huruvida dtta scnario är yttrligar tt riskläg. arbtt. Enligt uppgift har Ryssland självt bidragit md lika myckt pngar som bidragsländrna. Dt svnska dltagandt har finansirats gnom att SKI fått särskilda mdl från rgringn och påvrkar alltså int på något sätt inspktionns ordinari vrksamht som indirkt finansiras via avgiftr på kärnkraftsbolagn. D svnska kraftbolagn har dock själva bidragit dirkt till flra öststödsprojkt md båd kunskap och utrustning. Havt n öppning Att havn var viktiga för dn kommrsilla sjöfartn insåg Ryssland tidigt. Arkanglsk vid inloppt till Vita havt var tidigt tt fiskläg och n viktig hamn. Mn man saknad hamnar i båd öst (Stilla havt) och väst (Östrsjön). Ptr dn stor uttalad rdan i slutt av 1600-talt n strävan att utvigda Rysslands trritorium. Gnom att ansluta sig till dt dansk-sachsiska anfalls- åt fmton kilomtr kabl för d nya övrvakningsoch larmsystmn. Av naturliga skäl kan vi int gå in i dtalj på hur dt fysiska skyddt är uppbyggt. Vägldand för uppbyggnadn har dock varit att d kärnkraftsdrivna fartygn har n rlativt komplicrad hotbildsanalys jämfört md tt landbasrat kärnkraftvrk. Fyra klara risklägn md olika riskbildr är dock lätt idntifirbara: 1) i hmmahamn, 2) i docka, 3) till havs och 4) i främmand hamn. För alla olika lägn finns förbrtt olika insatsr på såväl som utanför fartygt. Mot bakgrund av att n opration mot fartygt skull kunna undrstödjas inifrån har också dn tidigar obgränsad rörlightn nu bgränsats till olika sktionr. Avgörand är vilka arbtsuppgiftr man har och om man är ldig llr i tjänst. På nya uppdrag Förutom att bryta is för handlssjöfartn har atomisbrytarna på snar tid tjänstgjort på nya uppdrag, Offi cillt övrlämnand Dn 4 sptmbr i år övrlämnads officillt dn första installationn av utökat fysiskt skydd på och kring atomisbrytarna. Sovjtskij Sojous had därmd fått tt klart förbättrat mkaniskt skydd tillsammans md lktronisk övrvakning av stratgiska utrymmn och skärpta rglr för tillträdskontroll. Md tank på fartygts storlk (s faktaruta) blv matrialåtgångn omfattand. Bland annat gick dt 26 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

15 Fortsatt samarbt Från svnsk sida går nu projktt md att förstärka dt fysiska skyddt på samtliga aktiva kärnkraftsdrivna fartyg vidar md tt arbt på dt 260 m långa containrfartygt Svrmorput. Enligt planrna skall arbtt vara slutfört vid halvårsskiftt Samarbtspartnr dnna gång är Storbritannin som bräknas bidra md närmar 5 miljonr kronor. Enligt dn ryska förhandlingspartns kalkyl bräknas installationn kosta omkring 7 miljonr. Eftr n jämkning av insatsrna och n uppskattning av kostnadrna för opratörns gt arbt skall dbt och krdit väga jämt. Jan Lodding, dpartmntsskrtrar på utriksdpartmntt, informrad vid bsökt i Murmansk om att Svrig dt närmast årt övrvägr att ställa yttrligar 24 miljonr svnska kronor till förfogand för säkrhtsfrämjand åtgärdr i och kring kärntkniska anläggningar i dt forna Sovjtunionn Svrig vill md dtta visa att dssa insatsr gs n hög prioritt. Vid sidan av dtta kommr Svrig, som ordförandland i EU, att driva ick-spridningsfrågorna, i synnrht i samarbtt md Ryssland, sägr Lodding. Politisk markring Att Norg int är md och finansirar skyddt av Svrmorput skall int övrtolkas. Dn norsk statsskrtrarn på utriksdpartmntt, Espn Barth Eid, markrad vid sitt bsök i Murmansk att man gtt hla projktt md att bygga ut dt fysiska skyddt på samtliga atomisbrytar myckt hög prioritt och att dt finns n stor potntial för vidar samarbt mllan Norg och Ryssland. Samtidigt som man från norsk sida livligt bklagad Kursk-olyckan och gav tt bidrag på n kvarts miljon norska kronor till Guvrnörns fond 3 ansåg man att Ryssland varit långsamma md att uppfylla dt bilatrala avtalt där n viktig punkt är att g information så tidigt som möjligt. Trots stora framstg när dt gällr att få tillgång till saklig information ansr norska rprsntantr att tt tätar samarbt vor bra för att hindra ryktsspridning. Värnar om miljön Ett skäl till varför Norg ngagrar sig så starkt i Kursk-olyckan är att man int vill vara md om n bärgningsaktion som kan skapa riskr för miljön. Bärgningsarbtt pågår för fullt i skrivand stund. I första hand gällr dt att få upp så många kroppar som möjligt från ubåts-vrakt. I andra hand kommr arbtt md att frigöra raktorn och ta hand om dn så att ingn radioaktivitt läckr ut i Barnts hav. Först därftr kommr n vntull insats på att ta upp hla dn 150 mtr långa ubåtn. Bildn till vänstr visar Lps, tt av d förrådsfartyg som används som mllanlagr för använt kärnbränsl från isbrytarna. Lps btraktas av många som n fl ytand miljöbomb då n stor dl av d 639 bränsllmntn är skadad och läckr radioaktivitt. Fartygt byggds 1936 mn blv torpdrat undr andra världskrigt (1941) och låg på sjöbottn till Från 1962 tjänad dt som srvicfartyg åt atomisflottan. Förutom att Norg vlat göra n humanitär insats har man myckt att vinna på att värna om miljön, bl.a. sitt gt fisk i områdt. Dumpning av radioaktivt avfall Fram till och md 1986 blv allt låg- och mllanaktivt flytand och fast avfall från atomisbrytarna dumpat i Barnts- och Karahavt. Från 1987 när dumpingn upphörd har avfallt lagrats och bhandlats vid Atomflots anläggning i norra hamnn i Murmansk. 4 Dn norska miljörörlsn Bllona riktad tidigt omvärldns blickar på missförhållandna i Murmanskrgionn och på Lps i synnrht. Fram till 1980 används Lps som srvicskpp för att lagra och byta använt kärnbränsl till isbrytarna Lnin, Arktika och Sibir. Lps har också använts för dumpningsaktionrna som bskrivits ovan. I dag finns dt sammanlagt 639 höganrikad använda bränsllmnt som är mllan 12 och 30 år gamla i Lpss tr lagringssktionr. I n av dssa har man haft så stora problm md strålning att man bslutad sig för att täcka dn md btong. Samtidigt fylld man mllanrummn till d andra sktionrna. Förlängd livstid Eftr dt att Lps togs ur drift har fartygt lgat inom Atomflots hamnområd i Murmansk. Rostn var tt så stort problm att man för två år sdan var tvungn att ta upp båtn på varv för att dn skull klara yttrligar tt antal år i sjön utan att sjunka. Dt är vad många annars fruktar för. Dt har tidigar funnits farhågor för att man skull bogsra upp Lps till Barnts hav och sänka hnn där. Opinionn båd inom och utom landt tord dock sätta stopp för n sådan åtgärd i dag. Dn sista smörjlsn av Lps har förhoppningsvis gtt dn tidsfrist som bhövs för att hitta n lösning på hur dt använda kärnbränslt skall tas om hand på tt slutligt sätt. Skydd mot strålning Lps bmannas fortfarand av två bsättningar som framförallt har till uppgift att övrvaka lagrt och s till att kylningn fungrar som dn skall. Vaktmanskapt har också n viktig fortsatt uppgift. Fast i dt här fallt handlar dt snarast om att skydda obhöriga från lastn än att skydda lastn. Dt använda kärnbränslt som tidigar ansågs myckt värdfullt har i dag ingt kommrsillt värd. Att framställa nytt kärnbränsl (MOX) från avfallt blir md dagns pris på uran avsvärt dyrar än att tillvrka färskt bränsl. Lpss lagr kommr snarar, nligt prliminära bräkningar, att kosta motsvarand 100 miljonr kronor att ta om hand pngar som int finns. Mot dn bakgrundn kan man förstå att dt tr sig lönsamt att lappa och laga på Lps så läng dt går, dvs. tills hjälp kommr från ländr i väst, som sättr tt högr värd på naturn. Raoul Hllgrn Fotnot 1 Vid olyckan md Kursk omkom hla bsättningn på 118 man. 2 Ryssland, Microsoft Encarta Uppslagsvrk Guvrnörn i Murmanskrgionn bildad omdlbart ftr olyckan md Kursk n fond till förmån för d ftrlvand. 4 Bllona Rapport 1:1994. Förf: Thomas Nilsn & Nils Böhmr. 28 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

16 Intgrrad safguard Effktivar kontroll tro ts färr inspktionr Av Mats Larsson Artiklförfattarn är vrksam som safguardinspktör vid Statns kärnkraftinspktions avdlning för nuklär ick-spridning. IAEA:s kontrollvrksamht skall bli ffktivar gnom att omfördla och bättr utnyttja bfi ntliga rsursr. Man kan säga att dn utvckling som startat vilar på tr bn, dn traditionlla kärnämnskontrolln, information från öppna källor samt n utökad rätt till inspktionr. För att smälta samman dssa tr bn till tt fungrand systm sökr sig IAEA fram på olika vägar. Man har t.x. bildat n Exprtgrupp bstånd av fm prsonr som träffas var sjätt vcka, man har n intrn arbtsgrupp (ISWG) som träffas varj vcka och man har skapat tt stödprogramsprojkt (MSSP) där lva ländr dltar. Olika angrppssätt Exprtgruppn arbtar md utgångspunkt från dn nskilda anlägningstypn (t.x. lättvattnraktorr) och tar fram rkommndationr för intgratd safguard av dssa. För n stat tar man fram tt systm för hur t.x. alla lättvattnraktorr skall kontrollras. Vissa av d förslagna kontrollrna är statistiskt uppbyggda på tt sätt så att om dt upptäcks bristr på n anläggning, så måst man gå tillbaks och göra nya kontrollr på anläggningar i dn aktulla statn som rdan godkänts (gällr för viss tidspriod). Flrtalt av d lva ländr som dltar i stödprogrammt Stat-Lvl Intgration to Safguards, skall utarbta tt förslag till hur intgrrad safguard skull kunna tillämpas i dt gna landt. Svrig och Finland samarbtar till viss dl ftrsom vi strävar mot likartad sätt att utföra safguard inom dt gna landt. Prliminär rapport Vid tt möt som hölls i mars 2000 prsntrad Svrig n prliminär rapport. Ett sista möt skall hållas i januari 2001 då IAEA och d dltagand ländrna skall g svar på d frågor som ställds vid 1998 års Consultant mting, vilka låg till grund för utformandt av stödprogramsfrågan. Stora maskor i nätt IAEA:s kontroll av frdlig användning av kärnämn had tillämpats i cirka 20 år när otillåtn hantring av kärnämn avslöjads i Irak. Trots att Irak had tt kontrollavtal som innbar rglbundna inspktionr av dras dklarrad anläggningar lyckads man lura systmt. Mn vid d kontrollr som utförds 1991, ftr Gulfkrigt, upptäckt FN:s vapninspktörr att Irak i hmlight had byggt anläggningar för kärnvapnutvckling. Dtta stod i klar strid mot d åtagandn som Irak och andra ländr som undrtcknat safguardavtal förbundit sig att följa. Dt framstod då tydligt för mdlmsländrna i IAEA att kontrollavtalt int var tillräckligt omfattand för att garantra att n stat int i hmlight brytr mot avtalt. Egntlign fanns dt n möjlight i kontrollavtalt att utföra spcial inspctions, mn dn har aldrig tillämpats p.g.a. politiska ställningstagandn. Effktivar kontroll Eftr diskussionr i IAEA:s gnralförsamling inldds tt arbt på IAEA för att förändra och göra kärnämnskontrolln ffktivar. Svrig bidrog bl.a. md att utforma n arbtsmtodik vid inspktionr som int var föranmälda. Arbtt utmynnad i INFCIRC/540 som är n modll för d tilläggsprotokoll som bör tcknas av alla statr som har kontrollavtal. Dn 30 oktobr 2000 had 53 statr skrivit på tilläggsprotokollt och i 17 statr har dt trätt i kraft (aktull statistik finnas på intrnt undr adrss: worldatom/programms/safguards/). Bgränsa spridningn Dt övrgripand syftt md Ick-spridningsavtalt (NPT) var att bgränsa antalt kärnvapnstatr till d fm som rdan had hunnit utvckla kärnvapn nämlign: USA, Storbritannin, Frankrik, Sovjtunionn (läs Ryssland) och Kina samt att övriga statr nbart får använda kärnämn för frdliga ändamål. D statr som skrivit på NPT har också förbundit sig att tckna tt kontrollavtal md IAEA. Dtta avtal åläggr statn att gntmot IAEA dklarra all frdlig användning av kärnämn, vilkt kontrollras gnom inspktionr. Tilläggsprotokollt innbär att statn skall förs IAEA md mr information och att IAEA har utökad rätt till inspktionr. Utökad rätt till information Dnna rätt/skyldight att inhämta/g information innbär bland annat följand: att statrna skall lämna information om forsknings- och utvcklingsvrksamht som brör omvandling/anrikning av kärnämn, framställning av kärnbränsl, raktorr, kritiska anläggningar, upparbtning av kärnbränsl och bhandling av mllan- llr högaktivt avfall innhålland Pu, HEU (höganrikat uran) llr U-233 (förutom ompackning llr barbtning som int omfattar sparation av grundämnn, för lagring llr slutförvaring). Rlvanta uppgiftr för kontroll av kärnämn som listats av IAEA och godkänts av statn för att ffktivisra kärnämnskontrolln. Allmän bskrivning av alla byggnadr inklusiv karta inom tt områd. Områd dfiniras i anläggningsbskrivningn för rspktiv anläggning. Bskrivning av produktionskapacittn för tillvrkning av viss utrustning som finns angivn i bilaga l, gällr bl.a. zirkoniumrör och raktorstyrstavar. Uppgiftr om kärnråmatrial. Uppgiftr om kärnämn som av artiklarna 36b och 37 i kontrollavtalt är undantagna från safguards. Uppgiftr om import/xport av särskild utrustning och icknuklärt matrial nligt bilaga två. Dn intgrrad safguardn innbär att IAEA får vidgat tillträd till kärntkniska anläggningar och industrir där man tillvrkar kärntknisk utrustning. Illustration: sgb/info Övrsiktplanr för utvcklingn av kärnbränslcykln för dn kommand 10-årspriodn. Utökad rätt till inspktionr IAEA är myckt noga md att bgrppt inspktionr används för d aktivittr som gnomförs md stöd av kontrollavtalt. Dn utökad rättn till bsök/ inspktionr som utförs md stöd av tilläggsprotokollt skall bnämnas complmntary accss (komplttrand/utökat tillträd) llr managd accss (rglrat tillträd) brond på vilkn artikl i protokollt som frågan hänförs till. Rätt till utökat tillträd till alla platsr inom tt områd/anläggning, gruvor, platsr där kärnråmatrial llr kärnavfall förvaras, varj ndlagd anläggning llr varj plats där kärnämn rglmässigt använts. Alla platsr som angtts av statn för forskning, för produktion av kärntknisk utrustning nligt bilaga 1 till avtalt (bl.a. zirkoniumrör och styrstavar) samt information om in- och utförsl av utrustning nligt bilaga 2. Alla platsr som angtts av IAEA, utövr ovanstånd, för platsspcifik omgivningsprovtagning. På bgäran av n stat skall IAEA och dn brörda statn ombsörja rglrat tillträd för att få fram trovärdiga garantir att odklarrad vrksamht int förkommr (artikl 7). G IAEA tillträd till platsr för omgivningsprovtagning (artikl 9). Gamla fotspår Dt är md viss vånda som IAEA nu gnomför förändringsprocssn. Många av d som arbtar där har varit md om att bygga upp dt traditionlla systmt. För att brdda diskussionn har därför IAEA gnom stödprogramsfrågan Stat-Lvl Intgration to Safguards tagit hjälp av för närvarand lva mdlmsländr som har varsin uppgift att rdovisa. Nio ländr (Svrig, Finland, Tyskland, Blgin, Frankrik, Kanada, Australin, Japan och Argntina) skall utarbta varsitt förslag till hur intgratd safguard skull kunna tillämpas i dt gna landt. USA utrdr vilka möjlightr till otillbörlig användning (avldning) som finns och utarbtar n mtodik för att gradra sannolikhtn för att dt skall inträffa. Storbritannin utrdr hur IAEA:s samarbt mllan myndightr på rgional/statlig nivå kan ffiktivisra safguardarbtt. Dtta kan sk t.x gnom att tillämpa något av d kvalittssäkringssystm som finns inom industrin, t.x. ISO Svrig som trösklstat SKI:s rapport till IAEA bskrivr Svrigs kärntkniska historia, dvs. utvcklingn inom civil kärnkraft samt d ambitionr Svrig had ftr krigt att utvckla kärnvapn. Ndan bskrivs huvuddragn i dn svnska rapportn. Svrig har ur IAEA:s synvinkl n ick-spridningspolitisk intrssant utvckling där dt är myckt viktigt att vara noggrann i historibskrivningn. 30 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

17 Syftt md FOA:s och AB Atomnrgis bildand angs i rapportn liksom att inriktningn på dt svnska kärntknikprogrammt var att ha möjlight att utvckla gna kärnvapn md inhmskt kärnämn. I rapportn bhandlas också d omfattand inrikspolitiska diskussionr som slutlign ldd fram till undrtcknandt av NPT Dt utgjord tt myckt kraftfullt ställningstagand mot kärnvapn (s SKI Rapport 98:16). Dn tidiga inriktningn att använda tungt vattn och svnskt natururan för kraftproduktion är n annan cntral dl i dn svnska rapportn. Dn linjn övrgavs dock 1970 liksom produktionn vid Ranstads gruvor. Ett skäl var d låga världsmarknadsprisrna på uran. Dn första lättvattnraktorn, som i ställt blv dn tkniska lösningn, startads 1972 på Simpvarpshalvön utanför Oskarshamn. Dn är av svnsk konstruktion. Ågsta tungvattnraktor som försåg Farsta md fjärrvärm och lktricitt, fyra kilomtr södr om cntralortn, stoppads SKI Euroatom IAEA Förslag Bränslfabrikn Forskningsraktor Kraftraktorr (12) CLAB Ranstad LOF:ar (24) Oanmälda inspktionr Utökat tillträd Kapslingsanläggning Djupförvar Summa Tablln visar hur många safguardsinspktionr (antal bsök) som gnomförts i Svrig undr 1999 av SKI, Euroatom och IAEA. Kolumnn förslag angr hur många inspktionr SKI ansr att IAEA bhövr gnomföra på varj anläggning ftr dt att dn intgrrad safguardn är införd. Hur Euroatom tänkr anpassa sin inspktionsvrksamht är ännu för tidigt att yttra sig om. Antalt SKI-inspktionr bräknas bli i samma storlksordning som i dag fast md n dl omfördlningar. För tydlightns skull skall dock påpkas att SKI, Euroatom och IAEA-inspktörrna ofta kommr samtidigt till n anläggning. Dssa tr kolumnr skall alltså int addras vågrätt om man utgår ifrån hur många bsäk varj anläggning får. 1) Bränsl fi nns fortfarand kvar vid Barsbäck 1-raktorn. 2) Safguardsystm är ännu j fastställt. Int bara kraftraktorr Förutom d tolv kraftraktorrna i Svrig ingår i nuvarand safguardsystm bränslfabrik, mllanlagr för använt bränsl, forskningsraktorr och uranåtrvinning i Ranstad. Dssutom finns cirka 25 styckn s.k. LOF:s (mindr anläggningar, främst laboratorir). Tilläggsprotokollt mdför ävn att inkapslingslaboratorit samt industri för tillvrkning av zirkoniumrör och styrstavar kommr att ingå i kontrolln liksom ndlagda anläggningar (Ågsta, Marvikn m.fl). Anpassning av lagar Svrig har rdan gjort d lagändringar som bhövs mn vi måst nu vänta tills samtliga EU-ländr är klara för ratificring. Kärntkniklagn ändrads 16 maj för att g lgal grund för rapportring nligt tilläggsprotokollt. SKI arbtar just nu md att ta fram förskriftr och allmänna råd kring dn nya lagn. Lagn om inspktionr nligt intrnationlla avtal om förhindrand av spridning av kärnvapn, SFS 2000:140, är n annan lag som gr stöd för tilläggsprotokollts komplttrand/rglrat tillträd. Kontroll av kärnämn i Svrig Framväxtn av intrnationll kontroll av kärnämn i Svrig finns väl bskrivn i SKI Rapport 99:21. När Svrig blv mdlm av EU 1995 innbar dt att förutom IAEA, har ävn Euratom skyldight att utföra safguard. Gnom NPA (Nw Partnrship Approach) samarbtar IAEA och Euratom vilkt gr dm möjlight att dla rsultat och arbtsinsatsr. SKI har som målsättning att dlta i dn årliga fysiska invntringn (PIV) samt att utföra n vrksamhtsinriktad inspktion pr anläggning och år. SKI:s arbt md safguardinspktionr har därför minskat ftr Dls har samordningsarbtt inför inspktionr tagits bort och dls har dltagandt i antalt intrnationlla inspktionr minskat. Därmot har dt totala antalt inspktionr i Svrig ökat ftr Största dln av ökningn bror på att Euratom inspktrar vissa dlar (bränslfabrikn) oftar. SKI:s förslag till hur intgratd safguard skall tillämpas i Svrig innbär n kraftig rduktion av antalt IAEA-inspktionr. Euratom och tilläggsprotokollt Euratoms rätt och skyldight till safguardarbt grundar sig på Euratomfördragt, som är n av EU:s grundplar. Dt godkänds 1957 och passar in i traditionll safguard. Dt innbär att dras inspktionsrätt är knutn till att dt finns kärnämn i d byggnadr som bsöks. Dt kan dock uppstå situationr, undr n rutininspktion, där IAEA-inspktörn md stöd av tilläggsprotokollt bgär utökat tillträd mdan Euratom-inspktörn int har rätt att följa md som inspktör. Dn nya svnska lagn om inspktionr mdgr att intrnationlla obsrvatörr får följa md, vilkt väl rimlign bord vara fallt. Oklart om inspktionr Euratom har ännu int rdovisat någonting som visar om man tänkr förändra sin safguard, ftr dt att dt nya rglvrkt kring intgrrad safguard trätt ikraft. Dt gr n stor osäkrht i vad dn kommr att innbära för anläggningarna, främst vad gällr antalt inspktionr. I Svrig, Finland och Östrrik som har gna nationlla myndightr kommr huvuddln av rapportringn att skötas av dssa. Endast tt fåtal punktr kommr att rapportras av Euratom då d rdan har uppgiftrna md stöd av Euratomfördragt. Dn svnska motivringn SKI har vid utarbtandt av sitt förslag vägt samman ffktn av att IAEA har information från öppna källor, information och inspktionsmöjlightr md stöd av tilläggsprotokollt och att man har n lång tidspriod av traditionll safguard i Svrig. Dn totala övrblick som IAEA därmd har gör dt möjligt att minska på antalt rutininspktionr. I SKI:s förslag btonas särskilt att d fyra ingånd partrna, IAEA, Euratom, SKI och anläggningn måst dfinira nya ramar för sina ansvarsområdn och utvckla samarbtt för att nå målt; bättr kontroll lägr kostnad....tilläggsprotokollt mdför ävn att inkapslingslaboratorit, industri för tillvrkning av zirkoniumrör och styrstavar kommr att ingå i kontrolln liksom ndlagda anläggningar... Intgrrad safguard För att kunna bdöma om intgrrad safguard kan tillämpas i n stat måst följand baktas: 1.En i samhällt väl tablrad policy att nbart använda kärntknik för frdliga ändamål. 2.Kontrollavtal av 153-typ och tilläggsprotokollt har trätt i kraft. 3.Ett åtagand att vara öppn (nuclar transparncy), kunskap om statns kärntknikprogram (historiskt, nutid och framtid). 4.Att alla åtagandn nligt kontrollavtalt och tilläggsprotokollt har uppfyllts. 5.Ett utökat samarbt md dn nationlla kontrollmyndightn (SKI) vid tillämpningn av safguard, vilkt innbär ökad ffktivitt vid informationsinhämtning och vid klargörand av frågor samt när tillträd till platsr är nödvändigt. 6.Utökat samarbt md Euratom och utnyttjand av dras rsultat spcillt vid tillämpningn av intgrrad safguard 7.IAEA har gjort sin gn obrond bdömning av statn basrad på all tillgänglig information. Dt finns inga kvarstånd frågor och utökat tillträd tillämpas i dn omfattning som är nödvändigt. 8.Nödvändiga och tillräckliga vrifiringsmtodr tillämpas av IAEA för att kontrollorgant md stor sannolikht skall kunna dra slutsatsn att ingn avldning av dklarrat kärnämn sktt. 9.IAEA har gjort sin bdömning att ingn odklarrad vrksamht llr odklarrat kärnämn finns i statn. IAEA har tagit bslutt att fortsätta att införa intgrrad safguard i landt 10. Ett åtagand av IAEA att i samarbt md landt och Euratom upprätthålla förutsättningarna för fortsatt tillämpning av intgrrad safguard. Trovärdig försäkran Ovanstånd punktr måst vara uppfyllda för att intgrrad safguard skall kunna tillämpas. Spcillt viktigt är att IAEA har dragit slutsatsn att dt finns n trovärdig försäkran om frånvaron av odklarrat kärnämn och odklarrad kärntknisk aktivitt båd vid d dklarrad anläggningarna och i hla landt. När n sådan försäkran finns och kopplas till frånvaron av anläggningar för anrikning och upparbtning förfallr dt möjligt att minska på vissa dlar av dn traditionlla kärnämnskontrolln. Dnna minskning är lättar att motivra ju mindr mängd känsligt matrial (obstrålat höganrikat uran och plutonium) som finns. SKI:s mning är att d schmalagda rutininspktionrna var trdj månad kan rsättas av några oanmälda inspktionr samt att intgrrad safguard skall tillämpas på tt sådant sätt att IAEA kan gå tillbaks till dn traditionlla safguardn om man j längr har n trovärdig försäkran. Svrigs förslag Fysisk invntring n gång pr år vid varj MBA. Lika som i dag. Inga rutininspktionr förutom fysisk invntring utförs av IAEA. I dag cirka fyra gångr pr år/anläggning. Max två oannonsrad inspktionr pr år vilkt båd gr n kvalittskontroll av safguardarbtt och n avskräckand ffkt. Inga i dag. Inga sigill llr övrvakningskamror bhövs vid någon anläggning i Svrig då allt matrial vrifiras vid årliga invntringar. Dt finns int längr något motiv att bhålla dssa om IAEA bslutar att förlänga tidn från 3 till 12 månadr mllan vrifiringarna av bstrålat LWR-bränsl. Idag finns kamror på samtliga kraftraktorr. 32 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

18 ...Spcillt viktigt är att IAEA har dragit slutsatsn dt fi nns n trovärdig försäkran om frånvaron av odklarrat kärnämn och odklarrad kärntknisk aktivitt båd vid d dklarrad anläggningarna och i hla landt... Modrn tknik för, innslutning/sigill och ick-förstörand mätmtodr, md llr utan fjärrövrvakning kan användas för att minska onödigt upprpat vrifiringsarbt. Om MOX kommr att användas är dssa mtodr lämpliga båd för att öka möjlightn till att rtappa någon vid avldning samt i avskräckand syft. Utrda konskvnsr Vid dn snast ESARDA-konfrnsn, (Europan Safguards Rsarch and Dvlopmnt Association) som hölls i Drsdn tidigar i våras bildads n arbtsgrupp för intgrrad safguard, där Svrig och Finland dltar. Gruppn skall koncntrra sitt arbt på att utrda vilka praktiska konskvnsr som intgrrad safguard får för anläggningarna samt för d rgionala och statliga kontrollmyndightrna. Vilka är farhågorna? En sak som bkymrar SKI är att i lagn om inspktionr är dt rgringn som skall bsluta om inspktionns gnomförand. Vi tror att dt kan vara svårt att få tt rgringsbslut på två timmar, vilkt blir fallt om man vid n inspktion på n kärntknisk anläggning bgär utökat tillträd till någon byggnad där int kärnämn används. Bildn förställr kutstillvrkning vid Wstinghous Atoms fabrik i Västrås. Ett ld i safguardarbtt är att kontrollra uranbalansn på fabrikn, dvs. skillnadn mllan bokfört och fysiskt innhav. Dt görs bl.a. gnom viktkontrollr, gammamätningar och kmisk analys. Foto: Sörn Fröbrg Dfinition av anläggning En annan viktig fråga som måst blysas är hur n kärntknisk anläggning skall dfiniras. Svårightr kan nämlign uppstå om vad som ska rapportras vid Studsvikanläggningn som har n mängd byggnadr som tidigar använts för forskningsoch utvcklingsarbt. Många av dssa lokalr används i dag av privata bolag vars vrksamht int har något md kärntknik att göra, fast d liggr innanför anläggningns stakt. På VTT:s anläggningar i Finland, som omfattas av motsvarand problmatik, pågår n utrdning där man skall göra n fiktiv grunddklaration av områdt. En liknand gnomgång avsnd rglrat tillträd har rdan utförts i Japan. Tid för ratificring Mot bakgrund av att vi int vt när övriga EU-ländr ratificrar tilläggsprotokollt är dt svårt att svara på frågan när dt börjar gälla i praktikn. Rprsntantr för dn franska myndightn talad i slutt av sommarn om att dt åtrstår myckt arbt. Eftrsom tilläggsprotokollt skall träda i kraft i alla fmton EU-ländr samtidigt så har vi i dag int något svar på frågan. Hittills har sx ländr mddlat IAEA att d har anpassat sin lagstiftning. Dn grundläggand dklarationn skall dock vara inlämnad till IAEA snast 180 dagar ftr ikraftträdandt, dvs. då samtliga EU-ländr anpassat sin lagstiftning. Rfrnsr: Mats Larsson 1. SKI Rapport 99:21 Svrig, USA och kärnnrgin, Framväxtn av n svnsk kärnämnskontroll Thomas Jontr, Maj SKI Rapport 98:16 Swdn and th Making of Nuclar Non-prolifration: From Indcision to Assrtivnss Lars van Dassn, mars Nuclus nr 2, 2000, Stödåtgärdr och nya avtal sidorna Utgs av SKI. 4. Fördrag av Göran Dahlin och Mats Larsson framfört på INMM Application of Stat-Lvl Intgration to Safguards in Swdn 5. Nationalncyclopdin 6.IAEA, Tilläggsprotokollt, INFCIRC/540 7.IAEA, Kontrollavtalt INFCIRC/193 Förkortningar NPT, Non Prolifration Traty, ick-spridningsavtalt. IAEA, Intrnational Atomic Enrgy Agncy. Euratom-fördragt, En av EU:s tr grundplar. Safguards, kärnämnskontroll. Kontrollvrksamht för att förhindra att kärnämn och kärntknisk utrustning används för annat än frdliga ändamål. Intgrrad safguard, dn ffktivar kontroll som blir rsultatt när kontrollavtalt, tilläggsprotokollt och information från öppna källor fungrar tillsammans. INFCIRC/153 (Corrctd) Kontrollavtalt, safguardavtalt. INFCIRC/540 (Corrctd) Tilläggsprotokollt. MBA, matrialbalansområd. PIV, physical invntory vrification, fysisk invntring LOF, location outsid facility, plats utanför anläggning, främst laboratorir. MOX, mixd oxid ful, kärnbränsl innhålland plutonium LWR, light watr ractor, lättvattnraktor. HEU, high nrichd uranium, höganrikat uran, = > 20 % U Faktaupplysningar Kärnämn (i Svrig) som had USA som ursprungskod har mllan 1961 och 1974 kontrollrats av USA/IAEA. Svrig undrtcknad NPT, 19 augusti NPT förskrivr att statn slutr tt safguardavtal md IAEA, vilkt Svrig undrtcknad Från och md 1995 följr Svrig tt avtal (INFCIRC/193) som är gmnsamt för d 13 ländrna inom EU som int har gna kärnvapn. I maj 1997 godkänd IAEA:s styrls n modll av tt tilläggsprotokoll till safguardavtalt. Dn 22 sptmbr 1998 undrtcknad Svrig och d 15 andra EU-ländrna samt Euratom dtta tilläggsprotokoll. Protokollt skall träda i kraft samtidigt inom hla EU. 34 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

19 Transportmballag tstat för ny crtifiring Osäkrhtr tvingad fram nya fallprov Av Eric Häggblom Artiklförfattarn är inspktör inom områdt transportsäkrht vid Statns kärnkraftinspktions avdlning för nuklär ick-spridning. Av Jörgn Gustafsson Artiklförfattarn är säkrhtschf vid Wstinghous Atom AB i Svrig. Två av d i Svrig mst använda transportmballagn för färskt kärnbränsl har tstats för att få undrlag för nya myndightsgodkännandn. Tstrna har utförts vid Wstinghous Atom AB:s kärnbränslfabrik i Västrås då d tidigar säkrhtsrdovisningarna för mballagn har blivit ifrågasatta av SKI. Dtta sdan dn franska kärnsäkrhtsmyndightn informrat om svaghtr bträffand rdovisningarna för tt fl rtal transportmballag för färskt kärnbränsl. Ansökningar om förnyat godkännand basrat på nya rdovisningar liggr nu hos SKI. Transport av fissilt matrial krävr myndightsgodkännand av kollit i varj land gnom vilkt transportn passrar. Dtta skr gnom att tt kolliprototypcrtifikat utfärdas av dn bhöriga myndightn i dt land där mballagt är konstrurat. Därftr kan innhavarn ansöka om godkännand av dtta kolliprototypcrtifikat i övriga brörda ländr. Kravn i dn svnska lagstiftningn som rglrar transportr basrar sig på intrnationlla övrnskommlsr i olika FN-organ. Ifrågasatt crtifi kat Fram till år 1997 förnyads d flsta crtifikat för färskbränslkollin utan störr komplikationr ungfär vart trdj år och transportvrksamhtn var rlativt stabil. Dtta år offntliggjord dn franska kontrollmyndightn IPSN rsultat från n utrdning vilkn visad på osäkrhtr i dn rdovisning som utgjord grundn för crtifikatt för dt i Frankrik vanligast PWR-mballagt, RCC. Därvid drog IPSN parallllr till tt antal andra mballag, bland annat dt av Wstinghous Atom AB använda RA-mballagt för BWR-bränsl. IPSN:s offntliggörand kom att sätta stora spår i hla dn uropiska bränsltransportvrksamhtn. SKI gav int längr några svnska godkännandn för d av IPSN omnämnda kollina. Inom Atom skdd tt uppvaknand liksom för flrtalt av konkurrntrna. Dn produkt som tillhandahölls blv myckt omständligar att lvrra till kundn. Man tvingads lägga nd myckt arbt på tillståndn för varj nskild transport. Krav på nya rdovisningar Transportrna i Svrig kom att bygga på så kallad särskild övrnskommls, vilkt innbar att spcilla kompnsatoriska åtgärdr måst vidtas. D sökand, förutom Atom ävn alla till Svrig xportrand förtag, fick inkomma md komplttrand säkrhtsrdovisningar främst i form av förnyad kriticittssäkrhtsbräkningar. Därtill gjords ävn mkaniska förstärkningar av mballag. Så införd till xmpl Atom n förbättring av stängningsanordningarna på RA-mballagt och montrad förstärkningsplåtar i sina PWR-mballag. Transportkoncpt I vrksamhtn på Atoms bränslfabrik finns många olika typr av mballag för transport av d färdiga bränslpatronrna. Till BWR-kundrna inom Nordn används n ståltub kallad Emballag 7. Eftr laddning md n bränslpatron fyllds tidigar mballagt md vattn och frysts. Dtta mballag visad sig int möjligt att hantra utan modifiringar på d anläggningar som saknad upptiningsanläggningar. När uropamarknadn öppnads undr 80-talt såg sig Atom därför tvungt att ta fram och köpa in tt altrnativt mballag vilkt blv dt tyska så kallad RAmballagt. Dt bstår av n inr stållåda vilkn rymmr två BWR-bränslknippn och som placras i n yttr låda av trä. Allt strängar krav på hantringn av d kylmdl som används för infrysning ldd till att Emballag 7-koncptt sdrmra kom att basras på transportr utan infrysning. Atom had därmd två olika transportkoncpt för BWR-bränsl. Ett för Europa och tt för anläggningarna i Nordn. För dt PWR-bränsl som kom att utvcklas ftr att dt dåvarand samarbtt md Wstinghous upphörd, köpts n mballagtyp in från dåvarand RBU i Tyskland. Emballag 7 är tt i grundn svnskt koncpt utvcklat rdan undr 1960-talt och har tt svnskt kolliprototypcrtifikat. Atoms RA-mballag har därmot för närvarand tt tyskt grundcrtifikat basrat på tysk säkrhtsrdovisning. Dtsamma gällr Atoms PWR-mballag. Uppläggning av prov Dn provning Atom nu gnomfört för RA och Emballag 7 börjad md att rspktiv mballag vattnbgöts undr n timm. Bhållarna flyttads sdan till provningslokaln för staplingsprovning vilkn pågick undr tt dygn. Därftr utförds n ny vattnbgjutning innan dt var dags att göra dt första fallprovt från 1,2 mtr. Provningn fortsatt sdan md pntrationstst, fallprov mot pål samt tt nio mtrs fall. Atom gnomförd ävn tt förnyat fallprov mot pål ftr niomtrsfallt, ftrsom oklarhtr förlåg om lämplig turordning mllan dtta och fall mot pål. Rglrna sägr att dn turordning som gr dt värsta utfallt skall användas och dtta var svårt att i förväg fastställa. Fram till dtta stadium var gnomförandt av provn lika för RA och Emballag 7. Undr samtliga prov diskutrads utfallt mllan d dltagand myndightrna och Atom som fick motivra d olika fallvinklar som använts. Dt var framför allt fallvinklarna för RA som skapad diskussionr. Inom Atoms provningsgrupp bslöt man att obrond av diskussionrna gnomföra programmt som planrat. Evntulla xtra prov fick lämnas till tt snar tillfäll. Provsrin avslutads för RA:s dl md brandprovning av dn inr stållådan md sina två patronr. Dn yttr trälådan had rdan vid fallprovningn slagits isär och skull då nligt rglrna int vara md vid brandprovt. Provningn gnomförds på brandkårns övningsområd i Västrås n dag utan störand vind. Eftr ungfär n timm lämnads brandplatsn och dt brända kollit för avsvalning. Provningsrsultat Fyra timmar snar inspktrads skadorna från fallprov och brandprov i n lokal på bränslfabrikn dit kollit förts. Stållådan var ordntligt tilltygad mn stängningsanordningarna had klarat sin uppgift. Emballagt öppnads och alla fick s patronrna i sina boxar. D var något snda, buckliga och brända mn i dt närmast intakta. Patronn i Emballag 7 kund int bskådas rdan då, ftrsom dt krävds kraftigar mtodr att få isär mballagt. Lockt var dformrat och hla tubn något bananformad. Intryckningn från fallt mot pål var dock ndast ca n cntimtr. Dokumntation av skador Eftr provningn gnomförds undr några vckor uppmätning och dokumntation av alla d skador som på något sätt kund kopplas till provningn. D patronr md box som provats i RA-mballagt skars upp längs md korssvtsn så att stavarna Lilla bildn till vänstr visar hur RA-mballagt hängr upp vid takt. Fall från 9 m mot stumt undrlag utgör tt av momntn när s.k. olycksförhållandn provas. Kollit får int skadas på tt sådant sätt att dt uppstår risk för n självundrhålland kärnraktion (kriticittsolycka) i n uppställning av skadad kollin. Fall md mballag RA från 1 m mot pål ingår också som tt av provningsmomntn undr olycksförhållandn. Påln gick rätt ignom dn yttr trälådan vars syft är att dämpa och skydda mot hantringsskador. Dn inr stållådan blv dock int punktrad. Emballagt klarad sin uppgift. Foto: Wstinghous Atom AB 36 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/

20 Lockt i gavln till mballag RA:s inr stållåda var ganska nära att släppa ftr fallprovningn. Om dt had öppnat sig så had Atom fått problm md säkrhtsrdovisningn. Foto: Eric Häggblom, SKI frigjords. Övrdln på Emballag 7 fick sågas upp för hand för att blypatronn skull kunna tas ut för inspktion. Skadorna på dnna patron var små och bdömds som accptabla. Båd Atom och SKI har gjort bdömningn att avstå från tt brandprov på Emballag 7 då dt int förväntas g någon yttrligar information. Ingt läckag trots hål En dl av stavarna md utarmat uran som provats i RA-mballagt, visad n uppblåsning i toppändn av kapslingn, md åtföljand sprickor och små hål som följd. Dtta var i övrnsstämmls md d rsultat som tidigar rhållits vid ndan nämnda försök. Ingn stav had gått av och bränslknippna var inom dn förväntad tvärsnittsytan. Uran had int läckt ut ur sprickorna. Sålds had int urant omfördlats på tt sådant sätt att kriticittssäkrhtn kan hotas av dtta. Samarbt md konkurrntr År 1998 insåg Atom att n åtrgång till normal tillståndshantring int var möjlig utan visst samarbt md konkurrntrna. Kontaktr togs och avtal tcknads därför md bl.a. Framatom för att få tillgång till dt nya koncpt för transport av PWRbränsl som Framatom arbtad md att ta fram. Koncptt är basrat på n ombyggd RCC-bhållar kallad FCC, för vilkn n hlt ny säkrhtsrdovisning gjords. Bhov av nya prov För BWR-transportrna diskutrads tänkbara lösningar i samarbt md Simns. År 1998 blv dt tt uppvaknand ävn i USA där dn amrikanska myndightn krävd provning av dåvarand ABB CENP:s bhållar för att förnya transportcrtifikatns giltightstid. Atom bstämd samtidigt att något måst göras ävn för d gna BWR-mballagn och tt program för praktiska fallprovr togs fram för RA och för Emballag 7. Emballag 7 var int omnämnt i IPSN:s utrdning, då dt har n mot d analysrad mballagn hlt avvikand konstruktion. Att ävn Emballag 7 kom att ingå i programmt brodd på att SKI btt om komplttringar till dn gamla svnska säkrhtsrdovisningn avsnd fallprov mot pål. Dssa komplttringar visad sig svåra att utföra utan förnyad fallprov. Provplanringn För att få n brd förståls för dn praktiska fallprovningn bildads n spcill provgrupp md kriticittsfysikr, mkanikr, säkrhtstknikr och produktionsprsonal. En provplan togs fram nligt d IAEA-krav som bskrivs ndan. En av ABB:s ndlagda vrkstädr hyrds, md n takhöjd på nära 12 mtr och innhålland n 60-tons travrs. En spcill lyftkrok som kund öppnas på avstånd införskaffads. Ett förförsök gjords i form av tt fallprov md patronrna rsatta av viktr vilka placrads i RA-mballag md nygjorda trälådor. Matrial för d vrkliga fallprovn togs fram i form av två bränslpatronr innhålland riktiga uranstavar md utarmat uran samt n patron md blykutsar i stavarna. D två uranpatronrna används till dt prov som utförds md RA och blyvariantn till provt md Emballag 7. (Blykutsar kan smälta om d ut- På bildn ss brandprovningn som pågår i 30 minutr vid n rökgastmpratur av minst 800ºC. Eldn från disloljan omslutr transportmballagt för kärnbränsl. Foto: Wstinghous Atom AB sätts för brand, mn brandprov planrads ndast för RA). IAEA-krav Dn tyska provningsmyndightn BAM har lång rfarnht av dn här typn av fallprovning och Atom och SKI var niga om att tt utlåtand från dm om provningns gnomförand skull undrlätta ftrföljand bdömningar. Ganska snart stod dt klart att dt skull bli svårt att föra i bvis hur oftrgivligt undrlagt på ndslagsplatsn vrklign var. Kontaktr togs därför md stålvrkt i Lulå som ordnad tt 20 tons platt stålämn vilkt fick utgöra ndslagsplats. Eftr dtta rhölls från BAM tt intyg att d bdömd att provningn skull kunna göras i nlight md IAEA-kravn. För brandprovt prövads md hänsyn till miljön först mtanol i tt förförsök. Dtta visad sig int räcka för att komma upp i d fastställda 800ºC. Ett antal fat md miljödisl fick införskaffas iställt. Provplann och inbjudningar att övrvara provningn skickads ut av Atom till myndightrna i Svrig, Finland, Tyskland, Frankrik, Schwiz och Spanin. Vid provningn fanns rprsntantr närvarand från SKI, SSI, BAM och IPSN. Transportrglr Grundn för kravn gälland transport av farligt gods, klass 7 radioaktivt matrial, finns i IAEA:s Rgulations for th saf transport of radioactiv matrial 1985 dition (as amndd 1990). En ny upplaga, 1996 dition, är utgivn och innhållt förväntas bli infört i svnsk lagstiftning undr år Transportrglrna (IAEA 1996) krävr att tt kolli av d typr vi här diskutrar för fissilt matrial skall klara följand prov utan att dt uppkommr risk för n kriticittsolycka: Normala förhållandn 50 mm rgn undr n timm Fritt fall från 1,2 m mot stumt undrlag Staplingsprov Pntrationsprov Olycksförhållandn Fritt fall från 9 m mot stumt undrlag Fritt fall från 1 m mot n vrtikalt stånd pål Brand undr 30 min i 800 C rökgastmpratur Dt skall dock läggas till att bräkningsmtodrna för utfallt av tstrna är olika brond på om dt gällr normala förhållandn llr olycksförhållandn. Säkrhtsrdovisningar och framtida planr D RA-mballag som Atom ägr har modifirats och stämmr j längr hlt md dn tyska ursprungskonstruktionn. Dt visad sig därför naturligt att Atom tog fram n hlt ny svnsk säkrhtsrdovisning och att grundcrtifikatt övrgår till att bli svnskt. Undr vårn 2000 har säkrhtsrapportr som byggr på provutfallt tagits fram. Dssa har lämnats till SKI för ställningstagand till nya kolliprototypcrtifikat för båd RA-kollit och Emballag 7. Eftr SKI:s handläggning av Atoms ansökningar är syftt att svnska kolliprototypcrtifikat skall kunna utfärdas. När crtifikat från SKI förliggr så kommr Atom att ansöka om godkännand av dssa hos myndightrna i d ländr till vilka Atom avsr att transportra kärnbränsl. En spcill vidofilm md klipp från d olika dlarna av provsrin har rdan visats för olika myndightr i Europa tillsammans md datorisrad vidoklipp från d mst kritiska momntn. Bra dokumntation Transportr av kärnämn är idag n myckt känslig dl av hla lvransprocssn. Ingn av världns bränsltillvrkar har förblivit opåvrkad av dn kritik som lämnads av IPSN av framförallt d mballag som används för PWR-bränsl. Wstinghous Atom har md fallprovrna fått n myckt bra säkrhtsdokumntation för d bhållar som används för BWR-lvransrna. För PWR-mballagn som saknar box kommr dt nya FCC-koncptt att bilda skola. I avvaktan på gnrlla mballagkoncpt inom Wstinghous-koncrnn, görs nu myckt sofistikrad modllförsök där rsultatn kommr att användas för att söka tidsförlängning för dt nu gälland crtifikatt för dnna kolliprototyp. Eric Häggblom & Jörgn Gustafsson Ett bränsllmnt till n kokvattnraktor bstår av fyra dlknippn md kärnbränslstavar. Eftr att dlknippna sparrats från varandra kan vi s hur bränslstavarna dformrats och brandskadats. Skadorna fallr inom ramn för dt accptabla. Foto: Eric Häggblom, SKI Dt inr övrtryck som uppstod inuti bränslstavarna vid brandn, blåst upp några av stavarna så att d sprack i dn änd där inga bränslkutsar fi nns. Ingt uran kom därför ut och skadorna kan accptras. Om uran kommr ut så måst dtta baktas i kriticittsrdovisningn. Foto: Eric Häggblom, SKI 38 Nuclus 3-4/2000 Nuclus 3-4/