Bertrands postulat. Kjell Elfström

Relevanta dokument
H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

101. och sista termen 1

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Kompletterande kurslitteratur om serier

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

Tentamen i Envariabelanalys 1

Introduktion till statistik för statsvetare

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet Passagesannolikheter Passagetider...

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Räkning med potensserier

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

TFM. Avdelningen för matematik Sundsvall Diskret analys. En studie av polynom och talföljder med tillämpningar i interpolation

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

Stokastiska variabler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Tentamen i Sannolikhetsteori III 13 januari 2000

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Datastrukturer och algoritmer

i de fall de existerar. Om gränsvärdet ifråga inte skulle existera, ange i så fall detta med motivering.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Sannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad

Om komplexa tal och funktioner

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Analys av polynomfunktioner

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

F3 Lite till om tidsserier. Statistikens grunder 2 dagtid. Sammansatta index 4. Deflatering HT Laspeyres index: Paasche index: Index.

För att skatta väntevärdet för en fördelning är det lämpligt att använda Medelvärdet. E(ξ) =... = µ

a) Beräkna E (W ). (2 p)

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Föreläsning 10: Kombinatorik

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Primtalssatsen Två olika bevis

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

Av Henrik 01denburg\ Radikaler. För att lösa ekv.: x n = a (n helt, pos. tal) konstruerar man kurvan

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

Multiplikationsprincipen

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Jeep-problemet. Kjell Elfström

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Trigonometriska polynom

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

TENTAMEN Datum: 16 okt 09

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Transkript:

F r å g a L u d o m m a t e m a t i k Matematikcetrum Matematik NF Bertrads ostulat Kjell Elfström Bertrads ostulat är satse, som säger, att om > är ett heltal, så fis det ett rimtal, sådat att < < 2 2. Påståedet, som var ett förmodade frå 1845 av de fraske matematiker Joseh Bertrad, bevisades 1850 av de ryske matematiker Pafutij Tjebysjov. Det bevis, som reseteras här, överesstämmer i allt väsetligt med det elemetära bevis, som de ugerske matematiker Paul Erdős lät ublicera 192 [1]. Några olikheter Lemma 1 Det gäller att Bevis Det räcker att visa att och dea olikhet är ekvivalet med Derivatio ger att och att 2 x x 2 1 > xx 2 2x, x 1024. 2 x x 2 > xx 2 2x, x 1024, f(x xl2 2lx xlx 2xl2 f (x l2 2 x 2+lx 2 x, f (x 2 x 2 + lx 4x x. > 0, x 1024. Eftersom f (x 0 då x 1, är f växade å itervallet [1,. Eftersom f (1024 l2 2 1024 2+l1024 2 17l2 17 1024 96 512 17 ( l2 96 16 så är f växade å [1024,. Av att 0, f(1024 1024l2 2l1024 1024l1024 2048l2 följer det slutlige att f(x > 0 då x 1024. 4l2 > 0 Coyright c 2014 by Kjell Elfström 1

Sats 1 Det gäller att 4 4 2 1 > (2 2 4 2, 512. Bevis Påståedet följer, om vi sätter x 2 i lemma 1. Sats 2 Om > 5, så gäller det att 2 > 2. Bevis Eftersom > 5, så är 4 > 20 > 18. Detta ger att 4 2 > 18, varav (2 2 2 > 2. De cetrala biomialkoefficiete Lemma 2 Om k och är aturliga tal, och 0 k 2, så gäller det att ( ( 2 2. k Bevis På grud av symmetri räcker det att visa åståedet, då 0 k. Påståedet är då ekvivalet med (! 2 (2 k!k!, vilket i si tur är ekvivalet med Dea olikhet ka skrivas! k! (2 k!.! ( 1 ( ( k 1 (2 k(2 k 1 (2 k ( k 1 och är giltig, ty ( i (2 k i, då i 0,..., k 1. Sats Det gäller att ( 2 4 2+1, N. Bevis Det gäller eligt biomialsatse och lemma 2, att Exoeter 4 2 2 (1+1 2 2 k0 ( 2 k 2 k0 ( 2 (2+1 ( 2 Defiitio 1 Om är ett rimtal och ett ositivt heltal, defiierar vi exoete l ( av i som det största aturliga tal k, för vilket k. Lemma Om m och är ositiva heltal, så gäller det att l (m l (m+l (, och om m, att l (/m l ( l (m. Bevis Påståedet följer av aritmetikes fudametalsats.. 2

Följade sats bevisades 1808 av Adrie-Marie Legedre [2]. Sats 4 Om är ett aturligt tal och ett rimtal, så är l (! k. Bevis Vi oterar att k {j Z; 1 j, k j}. Defiiera för k Z + fuktioe f k : Z + {0,1} geom { 1 om k j, f k (j 0 aars. Då är l (j f k (j. Vi ka u geomföra beviset av satse med iduktio över. Då 0, är åståedet trivialt sat. Atag att likhete gäller, då m. Då är, eligt lemma, m l ((m+1! l (m!+l (m+1 k + f k (m+1 ( m k +f k (m+1 ( {j Z; 1 j m, k j} +f k (m+1 {j Z; 1 j m+1, k j} m+1. Summa i satse iehåller bara ädligt måga termer skilda frå oll. Om Z +, ka vi låta k löa frå 1 till log. Lemma 4 Om är ett aturligt tal och ett rimtal, så gäller det att 2 0 k 2 k 1. Bevis Det gäller eligt divisiosalgoritme, att det fis ett heltal r, sådat att k k +r, 0 r < k. Det följer att varav 2 2 k k +2r, 0 2r < 2 k, { 2 0 om 2r < k, k 2 k 1 om 2r k. k

Sats 5 Om är ett ositivt heltal och ett rimtal, så är (( 2 l log 2. Om > 2, så är (( 2 l 2 2 1. Bevis Eligt lemma, sats 4 och lemma 4 är (( 2 l l ((2! 2l (! log 2 ( 2 k 2 k log 2 2 k 2 log k log 2 log 2. Det adra åståedet i satse följer av lemma 4 och det faktum att 2 k 2 k 0, om k > 1 och > 2. Primultet Defiitio 2 Om är ett aturligt tal, defiierar vi -rimultet som #, därgeomlöer mägdeav rimtal,som är midreäeller lika med. Eligtdevaliga kovetioera för rodukter är 0# 1# 1. Lemma 5 Om är ett aturligt tal, så gäller det att ( 2+1, där rodukte är över rimtal. +2 2+1 Bevis Om rodukte är tom, är olikhete ufylld. I aat fall delar vart och ett av de igåede rimtale högerledet, vilket därför också delas av deras rodukt. Lemma 6 Om är ett aturligt tal, så gäller det att ( 2+1 4. Bevis Påståedet följer av att ( ( 2+1 2+1 2 + ( 2+1 +1 2+1 k0 ( 2+1 2 2+1 2 4. k 4

Sats 6 Om är ett aturligt tal, så gäller det att # 4. Bevis Vibevisaråståedetmediduktioöver.Då0 2,fiermaattolikhete är ufylld geom uträkig. Atag att m, och att olikhete gäller, då < m. Om m är ett jämt tal, så är m ite ett rimtal, och ma får att m# (m 1# 4 m 1 4 m eligt iduktiosatagadet. Atag att m 2k +1 är udda. Då är m# (2k +1# ( ( (k +1# ( 2k +1 4 k+1 k 2k+1 k+1 4 k+1 4 k 4 m eligt iduktiosatagadet och lemma 5 och 6. Bertrads ostulat k+2 2k+1 k+2 2k+1 Sats 7 Om > är ett heltal, så fis det ett rimtal, sådat att < < 2 2. Bevis Vi bevisar först åståedet, då 512. Då gäller det eligt sats 2, att Om är ett rimtal, och gäller det därför eligt sats 5, att (( 2 0 l Det följer att ite delar 2 < 2 < 2 1. 2 <, 2 2 ( 2. 2 2 0. Om rimtalet delar dea cetrala biomialkoefficiet, så gäller det att (2!, och därför att k för ågot heltal k, sådat att 1 k 2. Eftersom 2 ite är ett rimtal, så gäller det att < 2. Atag u att det ite fis ågot rimtal, sådat att < < 2 2. Om rimtalet delar biomialkoefficiete, så gäller det då att 2 eller 2 1, eftersom ite heller 2 2 är ett rimtal. Om 2 1 är ett rimtal, så är självklart (( 2 l 1. 5

Vi får därför att ( 2 ( l((2 l((2 2 ( 2< 2 l((2 (2 1. Eligt sats 5 är l((2 (2 2 (2, 2 2 eftersom atalet rimtal, sådaa att 2, ite överstiger 2. Eligt samma sats gäller det att (( 2 l 1, om > 2. Därför är 2< 2 l((2 2< 2 2 2 # 4 2 2 4 eligt sats 6. Vi får alltså, att ( 2 2 (2 4 2 (2 1, och om vi kombierar detta med sats, får vi 4 4 2 1 (2 2 4 2. Eftersom detta strider mot sats 1, har vi visat åståedet i satse, då 512. Det återstår att visa åståedet, då 4 511. Betrakta följde ( k 10 k0 (4,5,7,11,19,1,59,11,22,44,88, i vilke alla elemet utom 0 är rimtal. Det gäller att k+1 < 2 k 2, då k 0,1,...,9. Om 4 511, väljer vi k, så att k < k+1. Då är 2 2 2 k 2 > k+1, och vi fier, att det för rimtalet k+1 gäller, att < k+1 < 2 2. Det var i själva verket följade ågot mer elegata me svagare sats, som bevisades av Erdős. Korollarium 1 Låt vara ett ositivt heltal. Då fis det ett rimtal, sådat att < 2. Bibliografi [1] Erdős, P., Beweis eies Satzes vo Tschebyschef, Acta Sci. Math. (Szeged 5 (190 192, 194 198. [2] Legedre, A. M., Essai sur la théorie des ombres (2 e éd.. Paris, 1808. 6