Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) information) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Fritidshem: Antal inskrivna barn: 47 barn Gruppstorlek och personaltäthet: 15,7 barn/heltidstjänst Barn i omsorg på obekväma tider: Fritidhemmet öppnas kl 06.00 2
Andel kvinnor och män: 93% kvinnor och 7 %, 2,81 kvinnor och 0,20 män, 4 kvinnor och 1 man. Ledningsresurs: Rektor, halvtid för Västerby skola och fritidshem Specialpedagogisk kompetens: Elevhälsans specialpedagog Övergång och samverkan Mål Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs. Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Läroplansmål Åtgärd fr föregående utvärdering Förskola-förskoleklass/fritids Vi fortsätter som tidigare med vår inskolning på fritids/förskoleklass. Vid utvecklingssamtalet på hösten ha med frågor kring föräldrars- /elevers upplevelse av övergången/inskolningen. Personal från förskoleklass och förskola bör få vara med och diskutera fram gemensamma rutiner vid övergångar. Förskoleklass åk 1 Organisationen bör läggas så tidigt som möjligt för en optimal övergång. Samverkan Med minskade resurser på fritids behöver vi diskutera hur samverkan ska se ut och i vilka årskurser samverkan ska finnas med i störst utsträckning. Vi behöver få igång någon form av samverkan/temaarbete mellan förskoleklass och åk 1 alternativt någon annan klass på skolan. Ev. kan vi starta fadderarbetet redan under vårterminen i förskoleklass och göra något gemensamt med åk.3 som sedan ska vara faddrar för förskoleklassen. Process Förskola - förskoleklass: Vi har följt våra egna rutiner vad gäller övergången. Under april och maj fick barnen komma tillsammans med personal eller föräldrar på besök till förskoleklass. Förskolläraren var på besök på de olika förskolor där barnen gick. I samband med besöket gavs även information om eleverna (överlämningssamtal). Föräldrarna till blivande förskoleklassen bjöds till ett föräldramöte i slutet av maj. På hösten innan skolstart så kom alla barn och föräldrar på ett besök en förmiddag. Vid Öppet Hus i februari delades ett informationsblad till föräldrar. Samma informationsblad skickades sedan hem till de elever som valt Västerby skola och till de förskolor som skulle lämna över barnen. I informationsbladet kunde föräldrar läsa hur övergången till förskoleklass och fritidshem skulle gå till under våren. De barn som behövde börja på fritids innan ordinarie personal var tillbaka från sin semester, skolades in i början av juli. 3
I september hölls ett föräldramöte för förskoleklassens föräldrar där vi informerade mer ingående om vår verksamhet. Vid utvecklingssamtalet/inskolningssamtalet i början av oktober fokuserade vi på barnets trygghet och upplevelse av att börja i förskoleklass. Förskoleklass - åk 1 Organisationen var klar redan i april och detta ledde till att rutinerna enligt Brobygge kunde följas. Samverkan Under vt hade åk 2 och 3 samverkan 4 förmiddagar i veckan. Åk 1 hade en förmiddag i veckan Under ht har åk 1 haft 4 förmiddagar i veckan. Åk 2 och åk 3 har haft två 80 minuters pass. Vi har inte haft någon form av samverkan eller temarbete men vi startade upp fadderarbetet med åk 3 under vt. Förskola förskoleklass Övergången har fungerat bra men det saknas information i överlämningssamtalen i vissa fall. Vid första utvecklingssamtalet görs en självskattning av barnen och den visar att de flesta trivs. I samtal med föräldrar så pekar allt på att de är nöjda. Personalen upplever att elevgruppen känns trygg, att det är bra att få besöka eleverna på deras förskolor under våren för att få träffa dem några få i taget och där eleven är trygg. Att låta eleverna börja på fritids allteftersom under sommaren och anpassa efter föräldrars semester gör att vi får en lugnare start i augusti då många elever redan är inskolade, istället för att alla kommer samtidigt. Förskoleklass - åk 1 Trots att informationen var bra så tar det alltid tid för klassen att anpassa sig till den nya miljön med en ny lärare. Samverkan Den minskade samverkanstiden i åk 2 och 3 märks både i skolan och på fritids. Det finns inte möjlighet att göra flexibla lösningar i klassen eller ge elever egen tid och hjälp. Helhetsbilden på eleven blir sämre och det blir svårare att få till ett samarbete med fritids. Analys Förskola förskoleklass Att det saknas information kan dels bero på att föräldrar inte har gett medgivande till att information överförs. Det kan också bero på bristande rutiner där man inte vet vad som ska ingå i ett överlämningssamtal. Genom att vi skolar in eleverna på fritids vid olika tillfällen beroende på deras önskemål och semester så ger det oss också möjlighet att lära känna varje elev bättre än om de kommer i stor grupp och vi kan anpassa inskolningen efter varje elevs behov. Förskoleklass - åk 1 En anledning till att det tar tid att anpassa sig kan vara att det inte följer med någon pedagog från förskoleklassen vid skolstarten. Tidigare har en pedagog från förskoleklassen följt med till åk 1. Då har tid funnits att diskutera överlämning vid flera tillfällen. Samverkan Vi anser att samverkanstiden är mycket viktig ur många synvinklar. Vi tror också att måluppfyllelsen skulle öka med mer samverkan. 4
Åtgärd Förskola förskoleklass Upprätta rutiner för vad ett överlämningssamtal ska innehålla önskemål om en gemensam mall för alla förskolor. Vi ska utarbeta en enkät om hur föräldrarna upplevt övergången, som skickas hem inför första utvecklingssamtalet. Kommunens rutiner behöver utvärderas och ses över tillsammans med berörd personal. Vi fortsätter som tidigare med vår inskolning på fritids/förskoleklass. Förskoleklass - åk 1 Det skulle behövas tid för att diskutera tillsammans mellan förskoleklassens pedagog och klassläraren i åk 1. Samverkan Samverkan upp till åk 3 fyra förmiddagar i veckan som tidigare, är målet. Skolan och omvärlden Mål Alla elever får underlag för att välja fortsatt utbildning, genom studiebesök, vägledning och arbetslivsorientering. Läroplansmål Åtgärder fr föregående utvärdering prova på lite olika aktiviteter. fritidsprogrammet på gymnasiet där elever kan komma ut och prova på att göra aktiviteter med våra fritidselever. - och Process Under våren hade vi besök av Hedemora Svänggäng vid tre tillfällen och alla elever fick prova på att dansa bugg. Under hösten har vi haft kontakt med en elev från Estetprogrammet. Hon har startat ett projekt med våra elever kring sång och musik och kommer varje vecka en bit in på vårterminen. De flesta elever tyckte det var roligt att prova på att bugga. Flera elever fortsatte sedan på bugg i föreningen. Att få gå på sång och musik har hittills varit ett uppskattat inslag bland eleverna. Analys Det är ett bra sätt för eleverna att få prova på verksamheter/idrotter som inte är så vanliga idag. För oss är det bra att föreningar kan komma till oss eftersom vi har svårt att ta oss 5
någonstans med alla elever. Det som är synd är att sådana här bidrag för att få hit föreningar bara finns en kort tid och inte fortsätter. Åtgärd Vi försöker hitta nya vägar att gå för att få hit föreningar och ge eleverna möjlighet att prova på aktiviteter. Miljöarbete Mål Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar förskolan/skolans verksamheter. Utbildningsförvaltningens handlingsplan Åtgärd fr föregående utvärdering och hålla efter dem. edagar före mellanmålet, delar upp rummen på klasserna och rullar så att eleverna får städa olika rum olika veckor. Process Vi har märkt upp hyllor och lådor så att eleverna ska veta var sakerna ska vara. På fredagarna innan mellanmålet har vi städat tillsammans med eleverna. Under våren jobbade vi med tema Miljö/Kretslopp i flera veckor. Vi pratade om återvinning, samlade skräp som vi skapade av sedan. Vi lekte lekar med naturens material och pratade konsumtion, vad jag behöver och vad jag vill ha. Vi har inte ansökt om Grön Flagg än. Trots att vi har märkt upp och strukturerat hyllor mm så är eleverna väldigt slarviga när de städar. Fredagsstädningarna har fungerat bra. Miljötemat var uppskattat av eleverna och de lärde sig mycket kring återvinning och sortering. Analys Vi vuxna behöver bli bättre på att hålla efter eleverna vid städning inför mellanmål, mm. Vi märker att det finns ett stort intresse hos eleverna att jobba med frågor om miljö och kretslopp och det är något vi ska fortsätta med. Åtgärd Städning innan frukost, lunch och mellanmålet varje dag och då ska det vara varje sak på rätt ställe. På fredagarna dammtorkar vi och river lego, mm. Vi jobbar med tema miljö/kretslopp under våren igen. Vi ansöker om Grön Flagg tillsammans med skolan. 6