Kvalitetsarbete för förskolan Jaktstigen 21 period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Datum för statistik: 2015-03-31 Inskrivna barn, totalt: 22 Antal grupper: 1 åldersblandad grupp Antal årsarbetare (kvinnor/män): 4 kvinnor Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 0 Modersmål på enheten: svenska Ledningsresurs: 1 förskolechef fördelat på 4 förskolor, Pedagogista/pedagogisk utvecklare: 1,0 som delas mellan 4 förskolor Specialpedagogisk kompetens: 1 specialpedagog knuten till alla förskolor i kommunen. 2
Resultat Utveckling och lärande Mål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Process Vi har arbetat med projektet Bilden av Västerby Vi har arbetat i smågrupper. Vi har i NTA-arbetet haft tema Vatten och Luft Vi har arbetat med pedagogisk dokumentation. Vi har arbetat med språkutveckling. Vi har prioriterat att diskutera andra frågor på våra personalträffar, då vi för tillfället inte har några barn med annat modersmål och kulturell identitet, men det är av vikt att vi diskuterar dessa frågor så att vi har en rutin och kunskap kring detta. Resultat I arbetet med Bilden av Västerby har barnen själva funderat på sin omgivning. Vilka platser finns i Västerby som är viktiga? Barnen kom fram till att det fanns många platser så som, det egna huset, Ingemar Brandts potatis, sjö -Kärringtjärnen, motorcyklar och cyklar, Patriks hus, skolan, däckfirman, byggdegården, keramikverkstaden, förskolan Smultronstället och skogen. Några av platserna besöktes. I projektet det egna huset fick barnen ta kort på sina hus som de sedan berättade om, några tog också kort inifrån huset. Detta arbete följdes upp med att barnen målade sina hus på papper, med pensel och färg. Efter detta så har de även byggt upp sina hus i små kartonger. Även en karta på väggen har funnits med bilder av husen på rätt adress för att ge barnen en bild av vart de bor i förhållande till varandra. Pedagogen/erna har delat barnen i mindre grupper. Arbetet i smågrupperna har skett genom valkort. Temat vatten och luft har skett sporadiskt. Arbetet i pedagogisk dokumentation har fortsatt och i dagsläget dokumentar samtliga pedagoger i bild och kort text som kopplas till projekten och läroplanen. Arbetet med språket har bl.a. skett i sång samling i både hel och delad barngrupp. Diskussioner om vardagsteknik har påbörjats och material som finns på förskolan har setts över. Analys I projektet Bilden av Västerby besöktes Kärringtjärnen där vi samtalade om vem och vilka som bor i vattnet samt vad man kan göra där. Besöket dokumenterades i bild. Därefter tappade barnen intresset och vi valde att ta upp nästa tråd som var Ingemar Brands potatis. Vad fanns i hans odlingar? 3
Barnen kom fram till att det fanns många olika grönsaker och bär som odlades. Nyfikenheten växte för att besöka gården, som vi besökte på höstens potatis upplockning. Där traktorn var väldigt spännande. Många bilder togs för att sedan hjälpa barnen till återkoppling. Nya frågor uppstod b.la hur kommer potatisen till affären? Ett nytt besök gjordes där barnen fick se hur sorteringen och packeteringen gick till. Det var en stor skramlig maskin som gjorde jobbet. Även detta besök filmades och fotades. Nu fanns det mycket material att reflektera över. Barnen fick tillsammans skapa en film där de berättade om hur potatisen tas upp och sedan vart den tar vägen. Filmen fick de sedan visa för sina andra kamrater på förskolan. Vi följde upp arbetet om potatisen med att tillverka egna potatispåsar, barnen har klippt, klistrat målat, ritat skrivit m.m. och designat sin egen potatispåse. Barnen fick en påse med potatis som delades och användes som stämplar på två stora ark. Med potatistrycket fick barnen också uppleva att man kan använda potatisen till annat än enbart mat. Barnen har blivit väldigt intresserade av potatisodlingen samt de andra grödorna. Genom detta arbete har barnen erövrat nya kunskaper om sin omgivning, tagit del av odlingsprocessen och de motoriska maskinerna samt samarbetat. I temat vatten och luft har verksamheten varit periodisk och efter vad barnen själva har upptäckt i snö och vattenpölar. Vi arbetar för att återuppta en mer aktiv verksamhet kring dessa två ämnen. I arbetet med språkutvecklingen fortsätter vi att dela barnen i mindre grupper, där vi genomför språklekar, sångsamlingar, rim och ramsor. Vi upplever att våra barn behöver mycket stöd i sin språkutveckling och vi verkar för att stötta alla barn. I diskussioner med arbetslaget upptäckte vi att material för vardagteknik saknades. Vi skapade en inbjudande och tillåtande teknikhörna. Där barnen själva kan plocka fram sitt material och hitta en plats för att utforska och undersöka hur det funkar. Vi upplever att barnens samarbete har ökat genom det nya teknik materialet, vi vill fortsätta att utveckla detta med mer material. I arbetet med pedagogisk dokumentation är det främst vi vuxna som har dokumenterat. Vi känner ett behov av mer återkommande reflektionstid för att diskutera och analysera vad? Varför? och hur vi kommer vidare. Åtgärd Diskutera hur vi kan stötta varandra och hjälpa projektet vidare. Sätta potatis och andra grödor till våren. Besöka gården igen för att se hur den ser ut sommartid. I NTA-arbetet utökar vi med ljud och ser om detta leder till en ny start. Vi kommer att fokusera på ett tema i taget och ha det återkommande varje vecka. Stödja barnen i deras språkutveckling med sånger, sagor, rim och ramsor vi kommer även att föra en mer aktiv dialog med specialpedagogen. I arbetet med vardagsteknik fortsätter vi att utforma vår inomhusmiljö för att sedan även se över utomhusmiljön. Den pedagogiska dokumentationen behöver vi diskutera, reflektera och analysera mer för att kunna utveckla. För att nå alla barn så finns det ett behov av att återuppta/skapa ett modersmålsnätverk som gör att vi pedagoger kan få mer kunskap och förståelse för hur vi ska tillgodose barn med annat modersmål och annan kultur. Tips och idéer! Vägledning! Skapa gemensamma rutiner för hur mottagande ska ske för våra nyanlända familjer. 4
Barns inflytande Mål Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Läroplansmål Process Valkort har använts. Vi har strävat efter att mer aktivt lyssna på varandra. Vi har strävat efter att barnen utvecklar större självständighet. Resultat Vi har infört valkort där barnen genom valkortet kan välja sin egen verksamhet. På valkorten finns val för vilket rum de vill vara i samt vilket material de vill arbeta med. Valkorten ger barnen möjlighet att prova nya saker som de inte gör dagligen. Vi arbetar aktivt med att lyssna på barnen om vad de vill och tänker på, hur de vill att dagen ska se ut för deras del. Vi verkar även för att barnen ska lyssna på varandra och ta till sig av vad kamrater säger sinns emellan. I arbetet med barnens självkänsla är vårt mål att barnen ska känna att de själva kan. Det är i första hand de mest grundläggande färdigheterna, så som mat, av och påklädning hämta det de vill ha m.m. och genom det känna en trygghet i sina egna kunskaper. Analys I arbetet med valkorten upplever vi att de barn som får önskat valkort svarar med glädje, men de barn som inte får plats i önskad aktivitet svarar ibland med ledsamhet och t.o.m. ibland med osäkerhet. Här blir vårt arbete att stötta de barn som upplever en otrygghet inför nya aktiviteter och försöka att uppmuntra till de nya utmaningarna som det kan innebära. Vi pedagoger upplever att barnen vill prata med oss och få påverka sin situation på förskolan, därför försöker vi att i största möjliga mån också möta det enskilda barnets önskan. Vissa tillfällen kan detta vara lätt men även svårt. Vi arbetar aktivt för att barnen ska känna att de själva kan och får bestämma sin vardag på förskolan. Vi har fört aktiva diskussioner om matsituationen samt hur vi ser på tamburen och barnens möjligheter att klä sig själv. Åtgärd Vi diskuterar i arbetslaget om hur vi undviker att samma barn återkommande blir utan önskat valkort. Vi uppmärksammar varandra på hur senaste valet gick. Valkorten måste även uppdateras. Några är inaktuella samt några val saknas. Vi vill skapa en större möjlighet till att ha ett aktivt lyssnande på det enskilda barnet. Ett arbete om turtagning startas upp. Vems tur är det att prata? I arbetet med barnets självkänsla fortsätter vi att uppmuntra och i vissa fal visa e.x hur man kan klä sig för att gå ut på gården en regnig dag alt. en snöig dag. Klädnallen finns till de mindre barnen. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. 5
Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process Förskolans pedagogiska plattform är ett levande dokument på förskolorna. Bokcirkel med fyra tillfällen har genomförts. Skapande nätverk pågår. Två pedagoger har ett uppdrag att tillsammans med förskolorna utveckla lärplattformen Unikum. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Handlingsplaner har utformats utifrån resultaten från personalenkäten. Uppdrag för tre pedagagogistor/pedagogiskutvecklare har skapats. Resultat Förskolorna arbetar utifrån den pedagogiska plattformen. Pedagogistorna har i uppdrag att utveckla förskolornas pedagogiska verksamhet utifrån förskolans läroplan och den pedagogiska plattformen. Ca. Tjugo pedagoger har träffats vid fyra tillfällen, läst och diskuterat boken Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner Godée. Två pedagoger med uppdrag att implementera, lärplattformen, Unikum har besökt förskolorna för att hjälpa pedagogerna igång. Nyckelpersoner finns på varje förskola. Det skapande nätverket har påbörjats under våren och kommer att träffas vid fyra tillfällen. Alla förskolor har prioriterat tre utvecklingsmål från personalenkäten. Handlingsplaner finns. Arbetslagsledarna och förskolans pedagoger har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. Pedagogistorna har ansvar för fyra förskolor var. Analys Förskolans pedagogiska plattform blir mer och mer förankrad i verksamheten efter att pedagogistorna började sina uppdrag. Den används på planeringar och gemensamma möten. Bokcirkeln har gett bra samtal om innehållet i boken men också skapat kontakter mellan pedagoger från olika förskolor. Skapande nätverket skapar också kontakter mellan de olika verksamheterna men det är för tidigt att analysera något resultat. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel" i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder vilket kommer att ske from hösten 2015 Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna arbetas det med men är ett arbete som kommer att ta tid innan någon analys kan ske. Under våren 2015 skickas enkätfrågor ut till förskolorna där det i svaren ska framgå vilken utveckling man upplevt sedan pedagogistorna började hösten 2014. Åtgärd Bilda ytterligare nätverk. Arbeta med handlingsplanerna. Implementera de nya kvalitetsperioderna. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 6
7