PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Verksamhetsområde: Nissan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR GULDFISKENS FÖRSKOLA OCH UPPRÄTTAD AV PEDAGOG OCH FÖRSKOLECHEF År 2011 2012 Ansvarig förskolechef/rektor: Annette Altemyr

PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda.

ARBETSGÅNG: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn- och elever samt personal, oavsett kön, delta. En framgångsfaktor är samtliga vårdnadshavares deltagande. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärderingen ska även redovisas i verksamhetens kvalitetsredovisning. Vision så här vill vi barn/elever och personal, oavsett kön, ha det! Främjande insatser Kartläggning så här ser det ut just nu! Analys så här tänker vi, barn/elever och personal, oavsett kön, om detta! Förebyggande insatser så här gör vi, barn/elever och personal, oavsett kön! Mål detta vill vi barn/elever och personal, oavsett kön, uppnå med åtgärden Utvärdering och upprättande av ny plan - av barn/elever och personal, oavsett kön! UTVÄRDERING och UPPRÄTTANDE AV NY PLAN VISION FRÄMJANDE INSATSER MÅL KARTLÄGGNING ANALYS FÖREBYGGANDE INSATSER

Grunduppgifter: Förskolans/skolans namn: Guldfiskens förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Vår vision: Vi på Guldfiskens förskola har en vision att: Alla har rätt att bli accepterade som de är. Barn och föräldrar skall känna trygghet och glädje att vara på förskolan. Planen gäller från: November 2011 Planen gäller till: November 2012 Ansvariga för planen: Rektorn och arbetslaget Barnens/elevernas delaktighet: Barnen har varit delaktiga kartläggningen genom att bli intervjuade och pedagogerna har även observerat barnens uttryck. Samtliga vårdnadshavares delaktighet: Vårdnadshavarna informeras om planen. Personalens delaktighet: Pedagogerna har gjort utvärderingen samt formulerat främjande och förebyggande insatser. Förankring av planen: Planen ska genomsyra det dagliga arbetet på Guldfisken och pedagogerna reflekterar kring sin verksamhet utifrån den. Vårdnadshavare kommer att informeras om planen på föräldramöte under hösten 2011 och den kommer att finns på Guldfiskens hemsida samt hänga i pappersform i tamburen. Utvärdering: Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: På en APT den 28/9 2011 utvärderade samtliga pedagogerna planen, med stöd från jämställdhetsutvecklare. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Samtliga pedagoger. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Guldfiskens vision formulerades delvis om. I den förra planen hade vi inte koncepten klara för sig vad gäller kartläggning, analys och åtgärder vilket berodde på att pedagogerna inte fått någon introduktion. Nu efter att ha skrivit en plan redan och ha fått utbildning i planarbete, är vi mer klar över hur den skall formuleras. Sammanfattningsvis har vi arbetat med de mål som var uppsatta; att dela in barnen i mindre grupper, låta barnen få välja mer själva om de vill vara inne eller ute och själva deltagit mer i barnens lek. Däremot så hade vi inte haft utomhuspedagogik i den utsträckning som var tänkt. Årets plan ska utvärderas senast: September 2012 Beskriv hur årets plan ska utvärderas: På en APT, genom diskussion utifrån relevanta mallar. Ansvariga för att årets plan utvärderas: Förskolechef Annette Altemyr

Främjande insatser: syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del av det dagliga arbetet X X X Miljö och material Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Att välja material efter intresse och inte efter kön eller funktionshinder. Samt att utveckla medvetenhet kring olika familjekonstellationer. Insatserna följs upp genom kontinuerliga observationer. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet.) Vi pedagogern blandar material och uppmuntrar till att barnen använder olika saker oavsett kön eller andra olika egenskaper. Materialet skall vara tillgängligt för alla oavsett funktionsnedsättning och därmed vara anpassat efter barnens behov och flexibla utifrån deras lek. Man ska se över bokbeståndet och låna eller köpa böcker där olika familjekonstellationer representeras utifrån sexuell läggning mm. Ansvariga: Samtliga pedagoger. Ingela uppdaterar bokbeståndet. Datum när det ska vara klart: I november 2011 skall bokbeståndet vara uppdaterat och det övergripande målet skall arbetas med fram till nästa års plan Språk Områden som berörs av insatsen: X Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning X Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Både pojkar och flickor ska bli bemötta på ett likvärdigt sätt och vi som pedagoger ska förebygga stereotypiskt idéer om kön hos barnen. Insatserna följs upp genom kontinuerliga observationer.

Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet): När vi läser böcker ska vi ibland byta kön på karaktärerna för att kompensera stereotypa föreställningar kring kön och om det är överrepresentation av det ena könet i litteraturen. Vi använder oss av talrundor så att alla får tala oavsett kön och som pedagoger ska vi själva agera i syfte att motverka barnens egna traditionella föreställningar kring vad man kan göra/ha på sig som flicka och pojke. Ansvariga: Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: Målet skall arbetas med fram till nästa års plan X X Etnicitet och religion och annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Barnen (och föräldrarna) skall känna stolthet över sitt ursprung och sin etnicitet och religion. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet): Barnen får berätta om sin religion när de vill det. Vi kommer att informera om religionsfrihet då barnen har frågor kring det. Vi kommer att lyfta fram barnens olika språk genom att de får berätta vad olika ord heter på olika språk. Vi sjunger sånger med ord från olika språk. Ansvariga: samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: Målet skall arbetas med fram till nästa års plan X X Träning i empati Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Barnen skall respektera varandra oavsett vem man är. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet): Vi kommer att arbeta med empatiträning, uppmuntra barn att hjälpa varandra, äldre barn att hjälpa yngre, men uppmuntrar dem även att göra saker själva utan hjälp. Vi lyfter fram positiva handlingar, när barnen gör bra saker istället för att fokusera på det negativa. I rytmiken till exempel får barnen härma olika känslouttryck genom kroppsrörelser. I det dagliga arbetet får barnen

uttrycka sig kring varför de blir arga, ledsna eller glada etc. De får själva komma på lösningar på konflikter. Vi lägger mindre fokus på förlåt-ordet och mer på förståelse för andras känslor. Ansvariga: samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: Målet skall arbetas med fram till nästa års plan X Matro Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Barnen skall kunna äta i lugn och ro utan att utsättas för kränkningar, placeringarna av barnen utvärderas kontinuerligt. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet): Genom att ha bestämda placeringar av barnen vid matbordet, som ständigt utvärderas och kan placeras om, förebygger man att barn kränker varandra. Ansvarig: Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: November 2012. Utvärdering på en APT

Kartläggning: Kartläggnings- metoder: Videofilmning samt intervjuer med barnen. Områden som berörs i kartläggningen: Samtliga diskrimineringsgrunder. Hur barn/elever och samtliga vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: Barnen har varit delaktiga i intervjuer samt blivit filmade under delar av en dag. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Vi pedagoger har filmat samt delvis deltagit i filmerna och gjort intervjuer med barnen. Resultat och analys: Utifrån kartläggningsmaterialet förde pedagogerna diskussioner kring klimatet på förskolan och kom fram till barnen utnyttjar samtliga lokaler och flickor och pojkar leker ihop, även över åldrarna. Men att flickorna, som de flesta är lite äldre än pojkarna, leker mer i målarrummet, kanske för att de får vara lite ifred från de yngre där. Ett par specifika barn leker mest tillsammans med varandra och drar sig på så vis lite undan från de andra. Det finns även barn med alltför höga krav på sig själva. Där behöver pedagogerna agera för att få dem att leka med de andra barnen, i syfte att förebygga utanförskap, och även jobba på att uppmuntra de barn som är osäkra att bli mer självsäkra/sänka prestationskraven. För att stärka enstaka äldre barn inför skolgången kommer pedagogerna att introducera dem för barn på andra avdelningar som kommer att bli deras klasskamrater. Man delar redan in barnen mycket i olika gruppkonstellationer och kommer att fortsätta med detta. Det har även förekommit att barn inte har velat hålla varandra i handen vid vissa tillfällen och sagt saker till varandra som kan befästa stereotypa könsroller eller såra andra barn. Därför skall pedagogerna vara mer vaksamma och mer delaktiga i deras lek och nyansera barnens stereotypa värderingar när de kommer upp. Ett sätt att motverka dessa är att läsa böcker om olika familjekonstellationer och att samtala med barnen om dessa. I utklädningslådan finns mycket roliga kläder som barnen tar på sig. Men eftersom det är mycket prinsesskläder och riddarkläder ska pedagogerna utöka lådan med lite mer ickekönsbundna kläder. I utvärderingen kom det fram att man inte hade haft undervisning utomhus i den grad som man hade velat. Detta vill man ha med sig till nästkommande plan och då kanske boka in ute pedagogerna för tips kring aktiviteter utomhus.

Förebyggande åtgärder: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Namn på åtgärd: Motverka kränkningar och stereotypisering. Områden som berörs av åtgärden: Samtliga diskrimineringsgrunder Mål och uppföljning: Målet är att alla barn skall kunna leka ihop och vara självsäkra och självständiga individer samt att det inte skall förekomma kränkningar. Åtgärd (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet): Vi ska vara med mer i barnens lek och samtal och styra så att barn som upplevs vilja vara lite avsides kommer in mer i barngruppen samt att introducera vissa barn för andra. Som pedagoger ska vi också uppmuntra barn att leka med saker som de inte brukar leka med och på så vis blanda barngrupperna ännu mer än vad man redan gör, samt uppmuntra barn med lägre självkänsla och stötta barn med höga krav på sig själva. Under hösten och våren kommer vi att läsa böcker om olika familjekonstellationer och om könsöverskridande uttryck och diskutera dessa med barnen. Motivera åtgärd (beskriv vilken koppling som finns med kartläggningen): Vi har sett och hört att barn på olika sätt kan uttrycka sig stereotypt om andra barn och därmed såra varandra, även genom att inte vilja hålla handen. Om vi är med delaktiga i barnens lek och hjälper barnen att nyansera deras verklighetsbild så kan man motverka kränkningar i form av stereotypisering och exkludering. Vi har även sett att vissa barn drar sig undan, för att leka ensamma och vill uppmuntra dem att ta mer del av gemenskapen och leken. Ansvarig: Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: november 2012. Uppföljning sker på en APT.

RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Policy: Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola/skola. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och uppmärksamma på vad barnen säger och gör. Den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. All personal känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till: Alla pedagoger ansvarar för föräldrakontakten för de barn som är knutna till sin avdelning. Samtliga vårdnadshavare kan också vända sig direkt till förskolechefen/rektorn. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Upplyser barnet att det är en kränkning och inte okej och meddelar den pedagogiska personal som är kopplad till barnet. Avdelningspersonal samtalar enskilt med berörda barn då de får möjlighet att lägga fram sin syn på saken. Viktigt är att pedagogen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Målet för samtalet är att ingen kränkning ska ske och att den kränkte kan få upprättelse. Att samtalet ägt rum dokumenteras. Pedagogen avgör om samtliga vårdnadshavare och förskolechef/rektor ska kontaktas och av vem. När ett barn anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUF:s utredningsblankett vid samtalet med samtliga berörda vårdnadshavare. Vid detta tillfälle kontaktas förskolechef/rektor. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolan/skolan och förskolechef/rektor för det fortsatta arbetet och kopia till samtliga berörda vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. Rutiner för att utreda åtgärder när barn kränks av personal: Den som ser att ett barn bli kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslagen och skollagen. Anmälan till förskolechef/rektor direkt som ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Förskolechef/rektor meddelar samtliga vårdnadshavare. Förskolechef/rektor kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare.

Rutiner för uppföljning: På BUF:s utredningsblankett fylls i hur och när detta ska ske. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslagen. Rutiner för dokumentation: Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett då barn anses har blivit kränkt. Barnets upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga det var väl inte så farligt. Ansvarig pedagog och förskolechef/rektor ansvarar för dokumentationen. Ansvarsförhållande: Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar förskolechef/rektor och därefter hemmet. Förskolechef/rektor meddelar även huvudmannen. Bilagor: Bil:1 Handlingsplan : Främjande insatser Handlingsplan: Förebyggande insatser Bil: 2 Lagar och centrala begrepp Bil: 3 Dokumentationsblankett Litteratur: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i förskolan Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i skolan Skolverkets Allmänna råd och kommentarer 2009

Bil:1 Handlingsplan - Främjande insatser utifrån: kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet. Namn: Vi främjar likabehandling oavsett: VAD Mål och uppföljning VARFÖR Insats: Konkret handling HUR Ansvarig VEM/VILKA gör? Datum NÄR ska det vara klart? Reflektion inför utvärdering av planen KÖN ETNICITET RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING FUNKTIONSNEDSÄTTNING SEXUELL LÄGGNING ÅLDER KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK KRÄNKANDE BEHANDLING

Handlingsplan - Förebyggande insatser utifrån kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet och kränkande behandling NAMN Åtgärd likabehandling med avseende på (diskrimineringsgrund el. kränkande behandling) VAD har vi sett? MÅL och UPP- FÖLJ- NING ÅTGÄRD = konkret handling HUR? Motivera åtgärden koppling till VAD VEM/ VILKA genomför åtgärden REFLEK- TION UT- VÄRDERING - hur gick det?

Bil:2 Lagar och förordningar Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor, oavsett kön, har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Flickor och pojkar ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn, oavsett kön, har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Samtliga vårdnadshavare har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons, oavsett kön, funktionsförmåga. Graden av funktionshinder (funktionsnedsättning) har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO (Diskrimineringsombudsmannen) rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck (Könsidentitet) omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgender personer (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla, oavsett kön. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre, oavsett kön. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån pojkars och flickors ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.

BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl.. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När pojkar och flickor, behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person, oavsett kön, kan ha fler etniska tillhörigheter, exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel- och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder (funktionsnedsättningar) som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla människor, oavsett kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker flickor och/eller pojkar, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck (könsidentitet som inte inbegrips av den rådande normen), exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker flickors och/eller pojkars värdighet, och som har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn, oavsett kön, kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder (funktionsnedsättning) m.m.

Bil: 3 DOKUMENTATIONSBLANKETT VID KRÄNKANDE BEHANDLING: BUF