Sida 1(12) Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trulsagårdens förskola

Transkript

1 1(12) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trulsagårdens förskola

2 2(12) Innehåll 1 Vision Delaktighet Utvärdering Främjande insatser Kartläggning Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Bilagor...10 Begreppsdefinitioner Bilaga Lagar och regler Bilaga Dokumentationsblankett vid kränkande behandling...13

3 3(12) 1 Vision På Trulsagårdens förskola skall alla barn känna sig trygga och respekterade. Bemöta alla utefter deras förutsättningar oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. 2 Delaktighet Barnens delaktighet Pedagogerna har samtalat och intervjuat barnen. Enkät undersökning med frågor till de äldre barnen 4-5 åringar. Vårdnadshavares delaktighet Arbetet med denna plan har delgivits på föräldrasamråd och alla föräldrar har fått anteckningar ifrån dessa mötena. Enkätundersökning med frågor om vår verksamhet till alla föräldrar. Personalens delaktighet Alla pedagoger har varit delaktiga i arbetet med planen och utvärdering. Vi startade med kartläggning och fördjupningsfrågor utifrån husmodellen. Vi har tittat på alla rummen som finns och diskuterat risker, mål och åtgärder på arbetsplatsträffar och planeringar. Förankring av planen Planen ska genomsyra det dagliga arbetet och pedagogerna ska reflektera och planera verksamheten utifrån den. Vi visar och går igenom planen på föräldrasamråd. Visar planen vid inskolningssamtal och på föräldramöten. Planen finns på hemsidan och hänger i alla hallar på förskolan. Barnen blir delaktiga genom våra åtgärder och mål samt att vi samtalar med barnen om vårt arbete med detta. 3 Utvärdering Hur har förra årets plan utvärderats? Samtliga pedagoger utvärderade fjor årets plan på studiedag och arbetsplatsträff. Delaktiga i utvärderingen av förra årets plan Förskolechef och samtliga pedagoger. Vad blev resultatet av utvärderingen? Föräldrar behöver bli mer medvetna om planen och dess innehåll. Vi kommer att intervjua barnen mer och lämna enkäter med frågor till vårdnadshavare. Observera barnen mer i deras lek.

4 4(12) Årets plan ska utvärderas senast Så här ska årets plan utvärderas Vi följer upp och utvärderar planen enligt vårt årshjul för det systematiska kvalitetsarbete. Planen utvärderas och diskuteras på Apt och planeringar. Ger föräldrar frågor vid utvecklingssamtal och intervjuar barnen. Ansvarig för att årets plan utvärderas är Förskolechef Annika Martinsson och Trulsagårdens arbetslag. 4 Främjande insatser Förstärka respekten för allas lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Områden som berörs av denna insats Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Personalen kommer att utöka sina kunskaper i olika religioner och trosuppfattningar när behov uppstår. Alla barn ska kunna deltaga i verksamheten och dess aktiviteter oavsett kön, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning. Föräldrar ska känna sig trygga med att lämna sina barn på förskolan. Pedagogerna är närvarande i barnens lek och fördelar sig i våra olika rum och utemiljöer. Personalen ska fördela sig mer över hela gården. Flickor och pojkar ges samma förutsättningar. De ska inte bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen eller etnisk tillhörighet. Åtgärder för att nå målen Visa ev. mångfald och alla ska känna sig sedda utifrån sitt eget kulturarv. Vi måste vara öppna för och visa på olika familjekonstellationer.

5 5(12) Kontinuerliga diskussioner i arbetslaget om hur arbetet ska utvecklas och förbättras. Pedagogerna ska vara en förebild och agera vid eventuella kränkningar eller diskrimineringar. Samtala med barnen hur en kompis ska vara. Detta ska ingå i vårt temaarbete med vännerna i Kungaskogen Föra dialoger med föräldrar om vårt främjande arbete. Ansvariga för insatsen Hela arbetslaget arbetar ständigt med det främjande arbetet på avdelningar och i hela huset. Genomför och följer upp arbetet med detta kontinuerligt vid planeringar och arbetsplatsträffar. Tidpunkt för när insatsen ska vara klar Arbetet och uppföljning sker under hela perioden, men utvärderas i juni och oktober Kartläggning Kartläggningsmetoder Observerat och samtalat med barnen. Personalen tillsammans med förskolechef gått efter husmodellen och tittat på alla förskolans rum och utemiljö för att hitta risker och behov av åtgärder. Gått igenom och diskuterat utifrån fördjupningsfrågor till varje diskrimineringsgrund för att få fram hur det ser ut nu på förskolan. Vi har tittat på vår verksamhet och aktiviteter om alla barn kan deltaga utan att bli diskriminerade eller känna sig kränkta. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur har barn och föräldrar gjorts delaktiga i kartläggningen? Vi har genomfört samtal med barnen som berör de olika diskrimineringsgrunderna. Dagliga samtal med barn och vårdnadshavare

6 6(12) Hur har personalen gjorts delaktiga i kartläggningen? Diskussioner på studiedagar och arbetsplatsträffar där all personal deltog. Husmodellen och fördjupningsfrågor. Diskuterat vårt förhållningssätt och bemötande. Resultat och analys av kartläggningen Innergården på baksidan och skogen på gården är skymda utrymmen som det händer en del konflikter. Vi måste se över så att alla avdelningar har flaggor från barnens länder. Vi behöver utöka med böcker,pussel och spel som visar på olikheter/ likheter, olika religioner, familjekonstellationer och genustänk. Vi behöver se över böcker, musik och annat material som vi har på förskolan. Respektera de barn som är på toaletterna och på skötbordet, ibland kanske varit flera barn som vill vara med och titta, tjuvkika när de ej vill. Vi behöver finna verktyg och rutiner för att kunna informera vårdnadshavare som har ett annat språk på det bästa sätt och kanske på deras språk. 6 Förebyggande åtgärder Planera verksamheten och olika aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett kön, religion eller funktionsnedsättning. Respektera varandra. Att alla ska bli jämställda och känna trygghet och att inte känna sig avvikande i något avseende. Områden som berörs av denna insats Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska välja sina lekar utifrån sina intressen utan att bli begränsade av traditionella könsmönster. Bemöta pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt Respektera barnens integritet

7 7(12) Öka uppsikten över barnen i våra olika miljöer. Att alla ska bli jämställda och känna trygghet och att inte känna sig avvikande i något avseende. Åtgärder Se över våra rutiner för toalettbesök och blöjbyten för barnen. Låta barnen vara mer privata och lyssna på deras önskningar om andra barns närvaro. Köpa in eller låna böcker och musik på andra språk Köpa in eller låna böcker som visar på olika familjekonstellationer och genustänk. Prova oss fram med olika översättningsverktyg så att vi kan lättare informera skriftligt till vårdnadshavare med annat språk. Använda oss av tolk/språkresurs oftare och även för att översätta texter till föräldrar. Öka vuxennärvaron över hela gården. Observera barnens lekar kontinuerligt i dessa miljöerna. Att föra kontinuerliga diskussioner i arbetslagen gällande värdegrunden, gentemot barn och vårdnadshavare. Motivering till vald åtgärd I våra observationer och samtal med barnen och personalens diskussioner har vi kommit fram till att dessa åtgärderna var aktuella i nuläget. Ansvariga för insatsen Förskolechef och hela arbetslaget. Tidpunkt för när förebyggande åtgärd ska vara klar Inköp av material och uppdatering av böcker, musik, leksaker och annat ska vara färdigt juni 2016 Samtal och diskussioner med personal, vårdnadshavare och barn fortsätter kontinuerligt under perioden. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagoger håller god uppsikt på de platser där barn leker. De är lyhörda och uppmärksamma på vad barnen säger och gör. Grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar är den årliga kartläggningen av verksamheten.

8 8(12) Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vårdnadshavare och barn kan vända sig till alla pedagoger och förskolechef på respektive förskola. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart och talar om för barnen att detta inte är okej. Pedagogen/pedagogerna samtalar med berörda barn då de får möjlighet att lägga fram sin syn på händelsen. Viktigt är att pedagogen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Målet för samtalet är att ingen kränkning ska ske och att den kränkte kan få upprättelse. Samtalet ska dokumenteras. Pedagogen avgör om vårdnadshavare och förskolechef ska kontaktas. Vid samtalet med vårdnadshavare medverkar pedagog och förskolechef. För dokumentation används utredningsblanketten för kränkning/trakasserier eller diskriminering. Utredningsblankettens innehåll omfattar sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska skickas till utbildningsförvaltningen för diarieföring och kopia skickas till förskolan, förskolechef och vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som ser att ett barn blir kränkt av personal agerar omedelbart. Den personal som har sett eller hört händelsen talar om för berörd perosnal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslagen och skollagen. Anmälan ska ske direkt till förskolechef, som ansvarar för utredning av händelsen, där samtal med berörd personal och barn ingår. Information ska alltid lämnas till utbildningschef. Förskolechef meddelar vårdnadshavare vad som hänt och kallar till samtal. Rutiner för uppföljning På utredningsblanketten fylls i hur och när uppföljning ska ske. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslagen. Rutiner för dokumentation Dokumentation sker på utredningsblanketten. Barnets upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga det var väl inte så farligt.... Ansvarig pedagog och förskolechef ansvarar för dokumentationen. Vem är ansvarig? Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar förskolechef och därefter hemmet. Förskolechef meddelar även huvudmannen.

9 9(12) 7 Bilagor Begreppsdefinitioner Bilaga 1 Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När pojkar och flickor behandlas sämre än andra p.g.a. någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person, oavsett kön, kan ha fler etniska tillhörigheter, exempelvis kan man vara född i Sverige, vara rom, same, svensk, kurd m. m. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel- och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder (funktionsnedsättningar) som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla människor, oavsett kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker flickor och/eller pojkar, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck (könsidentitet som inte inbegrips av den rådande normen), exempelvis transvestiter eller transsexuella.

10 10(12) Trakasserier Uppträdande som kränker flickors och/eller pojkars värdighet, som har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn, oavsett kön, kränks p.g.a. En förälders sexuella läggning, funktionshinder (funktionsnedsättning) m. m.

11 11(12) Lagar och regler Bilaga 2 Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier, och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) Barnkonventionen Barnkonventionen FN s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, antogs Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som respekterar barnen i alla sammanhang. Konventionen ska också stärka barns roll både i familjen och i samhället i stort. Kapitel 6 i skollagen, Åtgärder mot kränkande behandling, grundar sig bland annat på barnkonventionens artikel 2, 3, 6, 12, 19 och 28. Dessa artiklar är därmed särskilt relevanta för likabehandlingsarbetet. Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får barn inte diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa. Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till överlevnad och utveckling. Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet. Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande. Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska verka för ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet. Utdrag ur lagar och regler som är aktuella för likabehandlingsarbetet finns på

12 12(12) Dokumentationsblankett vid kränkande behandling