Årlig plan gällande för Karamellens förskola



Relevanta dokument
Arealens Förskola Arealens Förskola A

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Trimsarvets förskola

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Förskolan Tvärflöjtens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Garnvindeskolans förskola Läsår

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Handlingsplan efter Våga visa observation

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2015/2016

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Årikets förskola

I Ur och Skur Vattendroppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alboga förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

!!!!!!! LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING KINDERGARTEN 2016!!!!!!! 1 (15)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Samhälle, samverkan & övergång

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Skogsgläntans förskola.

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Verksamhetsrapport 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

Mosslelunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bäckalyckans förskola

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Malmberga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Herrängs förskola 2016

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Kvalitetesutvärdering Droppen gul

Snäckans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

2015-03-13 Torshälla stads nämnd 2016-01-22 1 (5) Torshälla stad Torshälla förskolor Bilaga 1 Årlig plan gällande för Karamellens förskola -gäller perioden 1 januari 2016 till 31 december 2016. Nuläge: Karamellens förskola består av två avdelningar, en för yngre barn (Grodan) och en för äldre barn (Grisen). Avdelningarna samarbetar nära med varandra dagligen. Personalstyrkan är stabil. Alla pedagoger har utbildning inom utomhuspedagogik och arbetar med utomhuspedagogisk profil på förskolan. Förskolan är belägen i utkanten av Torshälla och har lite skog på gården. Som närmsta grannar har vi två större förskolor vars gårdar vi kan använda. Eftersom vi valt att arbeta mycket utomhus kan vi erbjuda en könsneutral vardagsmiljö för barnen. Förskolan har även miljöfokus i arbetet och har Grön Flagg-certifikat sedan sex år tillbaka. Upptagningsområdet för Karamellen består av villa/radhusområden. Samtliga barn har svenskt ursprung och svenska som modersmål. De flesta barnen lever i kärnfamiljer. Uppföljning: Vi har utvärderat föregående års årliga plan, och dessa är våra slutsatser: Vi har förändrat våra utvecklingssamtal. Barnen är nu delaktiga och drivande i samtalet. Vi utgår från barnets lärande och lyfter barnets positiva utveckling. Barnet får själv berätta på sitt sätt, vara stolt och visa upp sin vardag för föräldern genom bilder och video på Ipaden. Vi fick positiv respons från både föräldrar och barn angående formen av utvecklingssamtalen.

Eskilstuna kommun 2016-01-22 2 (5) Vid vårt årliga föräldramöte fick föräldrarna vara delaktiga i olika diskussionsgrupper. Deras uppgift var att se lärande i bilder/filmer från barnens vardag i förskolan. Vi fick många positiva uttalanden kring verksamheten och den kreativa miljön som stimulerar barnens utveckling och lärande. Vi arbetar med Klart språk, enligt Eskilstuna Kommuns modell ModigtMedarbetarskap. Vi uppmuntrar barnen att berätta med ord vad de känner eller vill istället skrika eller slåss. ICDP är ett förhållningssätt som vi arbetar med kontinuerligt. Det är inget mål som uppnås och kan bockas av. Klimatet i gruppen måste vi ständigt arbeta med. Vid vår årliga Pippidag (Förskolans dag) väljer barnen fritt om de vill klä ut sig till någon figur i Pippis värld. Många barn väljer att klä ut sig till Pippi, både pojkar och flickor. Vi ser varje barn utifrån den de är. I vårt förhållningssätt arbetar vi mycket med självkänsla, att våga stå för sina åsikter, att våga göra det man vill. Det är ok att tycka olika. Vi fortsätter att erbjuda genusneutralt material och neutrala lekmiljöer. Vi för diskussioner med varandra och barnen när ämnet kommer upp. Till exempel att alla kan ha vilka färger de vill. Att alla kan jobba med vilket yrke som helst. En light-version av ICDP genomfördes i storgrupp under utbildningsdagen. Önskvärt är att få vägledning i arbetslaget för att fördjupa och bli påmind om förhållningssättet, samt för att kunna fördjupa diskussionerna i ämnet. Kartläggning: Pedagoger: Genom observationer ser vi att att det finns ett behov av att vi pedagoger finns nära barnen i deras lek för att upptäcka och förhindra att kränkningar sker. Med en vuxen nära sig är det lättare för de barnen att fungera i sina kontakter med andra barn. Uttalanden som Jag vill inte leka med dig eller Jag vill inte sitta bredvid. tar vi på största allvar. Vi diskuterar mycket med barnen hur man är en bra kompis och hur det känns för den som inte får vara med. Vi ser barnen som individer. Vi utgår inte från kön i vår behandling av barnen. Vi är medvetna och observerar barnen och varandra som pedagoger utifrån genusperspektivet. Vi behöver få vidare handledning i ICDP, för att fortsätta att fortsätta att fördjupa detta arbete och bibehålla förhållningssättet.

Eskilstuna kommun 2016-01-22 3 (5) Brukarenkät: Deltagandet av föräldraenkäten var lågt, framför allt från Grodans föräldrar. Eftersom enkäten ger oss viktig fakta för vidare arbete med tex trygghet och bemötande behöver vi pusha mer för att vårdnadshavare fyller i den nästa år. De svar vi fått visar på att föräldrarna är nöjda med den verksamhet vi bedriver. Genom daglig kontakt med vårdnadshavarna får vi indikationer på om barnen upplever ev kränkningar eller känner sig diskriminerade. Det hjälper oss ytterligare att observera och agera. Barnen: Kartläggning av inomhusmiljön genomfördes enskilt med fem av Grisens äldsta barn. Barnen använde sig av glada och ledsna gubbar för att illustrera hur de känner på olika platser inne på förskolan. Genomgående för hur barnen visade gubbarna var utifrån de egna intressena i leken och det som sker i verksamheten. Ledsna gubbar i hallen symboliserade att det är tråkigt att klä på sig, inte att det är en otrygg plats att vara på. Utifrån det barnen berättade vid rundvandringen fann vi inga tecken på att det finns ställen där de inte vill vara. Ur ett genusperspektiv fann vi inte att det fanns platser där endast flickor valde att vara, eller där pojkar valde att vara. Miljön är utformad på ett sånt sätt att den ska vara attraktiv för både pojkar och flickor. Det är svårt för barn i den åldern att förstå begreppet trygg. Vid rundvandringen användes olika sätt att fråga. Finns det platser där det känns mindre bra att vara? Finns det platser där du känner dig ensam? Hur känns det när du är i det här rummet? Vår slutsats när det gäller agenterna är att det kan vara svårt att hitta platser där det inte är tryggt att vara med hjälp av barnen. Det är ändå värdefullt att ta hjälp av barnen då vi får insyn i hur de tänker om vår verksamhet. Med barnen pratar vi mycket om respekt för allt levande, både människor, djur och natur. Inte störa eller förstöra är ett utryck för barnen och oss som är lätt att ta till sig och återkoppla till. Vårdnadshavare: Vårdandshavare uttrycker att samarbetet mellan förskolan och hemmet är bra, ur flera aspekter. Samarbetet kommer såledeas att fortsätta att utvecklas under 2016. Genom delaktighet och inflytande från vårdnadshavare, kan barnens trygghet på förskolan fortsätta att vara stabil och även utvecklas än mer. Föräldrarna önskar fortsätta med gemensam fixardag. Vårt sätt att arbeta med utvecklingssamtalen tycker ALLA, barn, föräldrar och personal fungerar bra. Formen av föräldramötet var bra och uppskattad. Föräldrarna fick en tydlig inblick i verksamheten och hur vi tänker kring lärande i vardagen. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Lpfö10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Lpfö10

Eskilstuna kommun 2016-01-22 4 (5). Vi har ett nära samarbete med föräldrarna. Målet är att ha en daglig dialog med alla vårdnadshavare. Vi lyssnar in föräldrarnas och barnens upplevelser och synpunkter kring verksamheten genom att ta del av den årliga enkäten samt genom utvecklingssamtal och daglig kontakt. Vi har ett positivt och uppmuntrande förhållningssätt (ICDP) mot barnen och varandra. En gång per år har vi ICDP-uppföljning för att aktualisera tänket kring ICDP så att det fortsätter vara ett levande förhållningssätt. Vi kan mäta detta genom att se resultatet i medarbetarenkäten. Där ser vi hur nöjda vi är med vårt förhållningssätt gentemot varandra. Genom att observera barnen och lyssna in deras samspel i olika situationer kan vi se på dem om vi arbetar med ICDP som förhållningssätt. Vi arbetar genusmedvetet med barnen. Genom att arbeta med alla människors lika värde och att alla har rätt till ett bra bemötande vill vi motverka kränkningar och trakasserier. Personalen ska alltid ha god uppsikt över de områden och platser där barn befinner sig för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Åtgärder Utvecklingssamtalen är en av delarna för att öka vårdnadshavarnas delaktighet i förskolans verksamhet.vi kommer hålla årets utvecklingssamtal under våren 2016 med start i februari. Vi kommer även ha en fixardag tillsammans med föräldrarna den 28 april. Till hösten kommer vi att ha ett föräldramöte där vi på olika sätt kommer att presentera vårt arbetssätt. Föräldrarna får då en inblick i hur vi arbetar och de får möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Genom dagliga samtal vid hämtning och lämning samt vid utvecklingssamtal 1 gång/år kan vi ta del av föräldrarnas tankar om verksamheten för att få reda på hur vi ska arbeta vidare. Vi ska även analysera resultaten av föräldraenkäten som genomförs varje år.vi ska göra barnen delaktiga i planering och utvärdering av aktiviteterna i förskolan genom att ta tillvara på barns idéer och intressen. Detta gör vi genom samtal och observationer. Genom att vi sprider ut oss där barnen befinner sig i sin lek kan vi lyssna in och vägleda barnen och på så sätt stärka dem i sitt förhållningssätt gentemot varandra.

Eskilstuna kommun 2016-01-22 5 (5) Vi ska föra diskussion om vårt förhållningssätt kontinuerligt på planeringstid.vi ska även genomföra en uppföljning av ICDP med en av de ICDP-vägledare som finns i Torshälla. Vi ska hålla igång vårt genusmedvetna arbetssätt genom diskussion i arbetslaget utifrån konkreta situationer i vardagen. Vi ska erbjuda barnen genusneutralt material och genusneutrala lekmiljöer utifrån det vi kommer fram till i våra diskussioner. Uppföljning: Uppföljning ska ske regelbundet vi Husmöten.Uppföljningen dokumenteras och ligger till grund för revidering av den årliga planen i slutat av 2016. Alla pedagogerna på Karamellen är delaktiga i uppföljningen.