Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet

Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6 Uppföljning av likabehandlingsplan... Medarbetarperspektiv...9 Medarbetarnas bedömning av psykosocial miljö... Sjukfrånvaro... Ekonomiperspektiv...12 2

Inledning Önnerödsskolan är en 6-9 skola som ligger i Landvetter samhälle. Här finns 350 härliga elever som utvecklar sitt lärande tillsammans med ca 35 lärare, samt all övrig personal som behövs för elevernas växande. Vår strävan är att utgå från elevernas behov och möta varje elev där han/hon befinner sig. Tillsammans med föräldrarna och eleverna själva kan vi hjälpas åt att nå de nationella målen. All personal tar gemensamt ansvar för eleverna och vårt förhållningssätt grundar sig på att alla elever är allas elever. Detta innebär att alla vuxna är goda förebilder i umgänget med varandra och eleverna. Skolan är organiserad i fyra arbetsenheter. Varje enhet består av ett arbetslag och fyra klasser år i 6-9. I arbetslagen finns en bred ämneskompetens vilket gör att eleverna möter ett begränsat antal pedagoger. Även föräldrarna får träffa samma personal under flera år och kan på så sätt samverka med arbetslaget. Inom respektive enhet skapar vi ofta tillfällen där alla tillsammans träffas för att stärka vikänslan. Vår erfarenhet är att det åldersintegrerade arbetet skapar en trygg och trivsam miljö för alla. Torget är en öppen arbetsplats för eleverna i arbetslaget. Här får eleverna arbeta under eget ansvar på lektionstid och ledig tid. Vid ett flertal undervisningstillfällen under veckan har eleverna arbetslagstid. Detta innebär att eleverna arbetar behovsanpassat tillsammans med pedagoger från sina arbetslag. Arbetslagstiden används också till teman, studiebesök mm. I enheten finns ett antal datorer som står till elevernas förfogande. Kring torget finns tre grupprum, två klassrum samt ett arbetsrum för pedagogerna. I en av enheterna är särskoleelever, som följer grundsärskolans kursplan, integrerade. Perspektiven i sammandrag Att sätta eleven i centrum är grunden i alla våra styrdokument, men inte alltid så enkelt att genomföra i vardagsarbetet. Under året har vi arbetat med att utveckla elevinflytandet, både det formella med elevråd osv, men också inflytandet över vardagsarbetet på den s.k. a-tiden. Våra änglar bjuder med jämna mellanrum på små aktiviteter för att öka trivseln. Då har vi kunnat lyssna på lunchmusik och ätit lyckokakor bl.a. Vi har en stor nöjd föräldragrupp som vi önskar att få ett större samarbete med. Genom föräldramöten med olika teman hoppas vi kunna öka intresset men också kunskapen om innehållet i vår verksamhet. Med eleven i centrum kan vi tillsammans finna vägar för eleven under tonåren. För personalen har det varit ett omvälvande år med vik. rektor under en stor del av våren och sedan ny skolledning till hösten. Med anledning av det har vi fått möjlighet att samtala mycket kring vilka faktorer som är viktiga för att det ska fungera på en 3

arbetsplats, oavsett vilka arbetsuppgifter man har. Därmed har vi nu en gemensam plattform att utgå från när vi sätter nya mål för att utveckla verksamheten tillsammans. Genom att vara delaktig ökar möjligheten att kunna ta ansvar. Därför har arbetet med att göra enhetsråd, men även den stora personalgruppen, mer insatt i skolans ekonomi varit viktigt. Köpstoppet som infördes i september blev en tydlig signal om att ekonomin måste går igenom. Ann Nilsson-Mäki Rektor 4

KVALITETSREDOVISNING FÖR ÖNNERÖDSSKOLAN 1. Verksamhetsperspektiv Prioriterade mål 1. Skolan skall sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Lpo 94) 2. Ge eleverna ett gott självförtroende för att kunna lära och utvecklas. 3. Ge eleverna inflytande över sin skolgång Resultat och måluppfyllelse 1. Övergripande mål för grundskola. Skolan skall sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Lpo 94) Vidtagna åtgärder för att nå målet: I årskurs 6 och 7 arbetar vi regelbundet med Livsviktigt. En stund varje vecka då eleverna arbetar med värderingsövningar, dilemmafrågor, tala inför grupp och kontaktövningar av olika slag. Eleverna har sina egna kamratstödjare som hos oss kallas Änglarna. De träffas regelbundet tillsammans med en handledare för att samtala kring det de ser omkring sig, får höra av andra men också genom samtal med elever som känner sig utsatta eller ensamma. Resultat och måluppfyllelse: Vi upplever att eleverna blir mer toleranta och ödmjuka inför varandra. Eleverna inom klassen lär känna varandra mer och det blir en tryggare miljö för eleverna att vistas i. Änglarna har en hög status bland eleverna och blir därför delgivna mycket som händer på skolan. Deras ständiga närvaro med sina änglatröjor bidrar till att skapa en tryggare miljö på skolan. Åtgärder för vidareutveckling: Vi vill fortsätta att arbeta med Livsviktigt, helst även i år 8 och 9. Till vårterminen planerar vi att arbeta mer med drama i år 6 för att nå samma resultat fast med en annan väg. 2. Enhetens mål Ge eleverna ett gott självförtroende för att kunna lära och utvecklas. Vidtagna åtgärder för att nå målet: Genom arbetet med Livsviktigt når vi också detta mål. Se ovan. 5

Resultat och måluppfyllelse: Se ovan. Åtgärder för vidareutveckling: Se ovan. Vi vill också utveckla möjligheten för eleven att få syn på sitt eget lärande vilket ökar självförtroendet. Detta gör vi genom att ständigt utveckla våra utvecklingssamtal samt portfolioarbetet. 3. Enhetens mål Ge eleverna inflytande över sin skolgång Vidtagna åtgärder för att nå målet: Under två läsår har vi arbetat med projektet Demokrati genom hälsa, vilket avslutades nu under hösten. Syftet har varit att öka elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet i flera olika sammanhang och på många olika nivåer. Elevrådsarbetet har numera en väl genomtänkt arbetscykel av olika mötesformer som stärker elevernas möjlighet till inflytande. Genom att eleverna har a-tid varje vecka ökar också deras möjlighet att påverka vad de vill och behöver studera. Lärare finns alltid tillgängliga för att ge dem det stöd de behöver för att komma vidare i sina studier. Resultat och måluppfyllelse: Vi upplever att demokratiarbetet bara har börjat på skolan. Ju mer medvetna eleverna blir om sina möjligheter, desto större krav ställer de på oss vuxna. Med all rätt! Tyvärr är det svårt att få ungdomar intresserade av demokratiska frågor framförallt den demokratiska processen där elevrådsarbetet har en central roll. Alla elever klarar inte av att ta ansvar för sina studier på a-tiden. Åtgärder för vidareutveckling: Vi kommer att tillsammans med eleverna fundera vidare på hur vi ska organisera elevrådsarbetet. Kanske fler arbetsgrupper kan bildas utifrån olika intressen. Idag har vi matråd bl.a. På sikt vill vi även ha med eleverna vid anställning av ny personal. Vi vuxna måste arbeta för att hitta sätt som passar dessa elever bättre för att de ska kunna arbeta vidare mot de nationella målen. 2. Medborgarperspektiv Övergripande mål för grundskola. Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevens vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet (Lpo 94) Vidtagna åtgärder för att nå målet: Vi arbetar för att ha täta kontakter med föräldrarna. Det sker på olika sätt genom föräldramöten, vid utvecklingssamtal, vid besök samt telefonsamtal. Det goda samtalet med föräldern är grunden för en god relation med eleven. Våra 6

föräldramöten har ofta ett tema, vilket ger föräldrarna möjlighet till inblick i t.ex. betyg och bedömning, samtal och info om droger samt samtal kring att vara tonårsförälder. Genom att göra föräldrarna delaktiga och insatta i elevernas vardag ökar deras möjligheter att kunna stödja och hjälpa dem i deras växande. Skolans föräldraförening träffas regelbundet för att utveckla samarbetet ytterligare. Resultat och måluppfyllelse: Vi upplever oss ha goda och täta kontakter med våra elevers föräldrar. Föräldrarepresentationen i föräldraföreningen är dock låg. Åtgärder för vidareutveckling: Vi planerar att utveckla föräldramötena ytterligare, samt att skapa tillfällen för föräldrar att ta del av sina barns skolarbete i någon form, t.ex. tema-kvällar under våren. Uppföljning upplevd kvalitet Grundskola ÅR 7 ÖNNERÖDSSKOLAN Sammanställningen visar jämförelse mellan tre år, medelvärde per fråga, helhetsbedömning som är medelvärdet på alla frågorna och svarsfrekvens. Föräldrar 04 05 06 06 05 04 Barn 04 05 06 Lärare Hur trivs ditt Hur trivs du Hur barn i skolan? 4,1 4,5 4,1 4,4 4,3 4,1 i skolan? 4,1 4,4 4,7 bedömer du att barnen trivs i Känner du dig trygg när ditt barn vistas i skolan? Vad tycker du om de vuxnas engagemang beträffande ditt barn? Hur bedömer du de kunskaper som ditt barn får i skolan? 4,4 4,5 4,4 4,7 4,6 4,3 3,9 4,0 4,0 4,2 4,2 3,6 3,7 3,9 3,8 4,2 4,1 3,9 Känner du dig trygg i skolan? Tycker du att de vuxna på skolan bryr sig om dig? Har du nytta av det som du lär dig i kolan? 3,9 4,0 3,8 3,8 4,1 4,2 3,7 3,8 4,0 skolan? Upplever du att barnen känner trygghet i skolan? Hur upplever du ditt engageman g beträffande varje barn? Hur bedömer du de kunskaper du ger varje barn? 7

Tycker du att det bemötande du får när du besöker skolan är bra? Får du tillfälle att vid behov samtala med lärarna? Anser du att ditt barn får använda olika arbetssätt? Tror du att ditt barn kan påverka sitt skolarbete? 4,4 4,6 4,3 4,1 4,4 4,4 4,0 4,2 3,7 4,0 4,1 3,6 3,6 3,8 3,7 4,2 4,1 3,7 3,5 3,6 3,6 4,1 4,0 3,7 Tycker du att du får den hjälp av dina lärare som du behöver? Får du tillfälle att prata med dina lärare när du behöver? Får du använda olika arbetssätt i skolan? Får du vara med och bestämma hur du skall arbeta i skolan? 4,0 4,1 3,9 3,6 4,0 4,0 3,4 3,7 3,7 4,2 4,2 4,3 4,1 4,2 3,7 4,1 3,8 3,8 Tycker du att du kan ge det bemötande som barnen / föräldrarna förväntar sig? Får du tillfälle att vid behov samtala Med barnen Med föräldrarna Låter du barnen använda olika arbetssätt? Låter du varje barn påverka sitt skolarbete? HELHET 4,0 4,2 4,0 4,2 4,2 3,8 HELHET 3,9 3,9 4,1 HELHET Svarsfrekven s i % 47 50 50 93 95 72 95 57 24 Generellt sätt har skolan mycket höga siffror, vilket i sig inte betyder att vi inte kan förbättras ytterligare. Eleverna och föräldrarna uttrycket höga siffror vad gäller elevernas trivsel och känsla av trygghet, vilket är en bra grund för att kunna bedriva en god verksamhet. Siffrorna visar också på ett gott samtalsklimat från alla tillfrågade grupper. Däremot är föräldrarnas siffror lägre vad gäller innehållet i verksamheten såsom kunskap, arbetssätt och påverkansmöjlighet. Detta bör vara ett utvecklingsområde för skolan, att öppna upp den vanliga verksamheten på olika sätt. Personalen planerar bl.a. att ha tema-kvällar då eleverna får visa mer av sitt arbete i skolan. Andra sätt är att införa besöksveckor och att arbeta mer aktivt på föräldramöten med kunskapssyn och bedömning. Uppföljning av likabehandlingsplan Vi har under hösten arbetat fram en likabehandlingsplan. Dessförinnan har vi arbetat efter vår antimobbingplan. Elevvårdarbetet pågår och utvecklas hela tiden vi lär oss ständigt. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen följs upp i olika sammanhang. Planen som sådan måste varje år revideras och uppmärksammas på APT i början av läsåret. 8

Utvärdering sker vid läsårsslut i antimobbinggruppen, EHT, elevråd samt änglarna. De två senare grupperna är elevernas forum som handleds av lärare. Genom att följa upp planen både bland eleverna och personalen stärker det insikten om att den är skriven för alla som arbetar på skolan. Vi har alla ett gemensamt ansvar för hur vi förhåller oss till varandra, oavsett ålder och uppgift. 3. Medarbetarperspektiv Härryda kommuns personalpolitiska program fokuserar på medarbetarperspektivet enligt följande: Medarbetarskapet inom kommunen skall bland annat präglas av att utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Vidtagna åtgärder för att nå målet: Möjlighet till flera olika former av mötesplatser såsom APT, enhetsråd, samordnarmöten, antimobbingteamet, EHT och olika arbetsgrupper. Genom att tillsammans besluta om vilka mötesformer vi ska ha och vilka personer som ska ingå möjliggör vi delaktighet och inflytande för alla. Varje vecka har personalen en timmes friskvård tillsammans. Då finns möjlighet att träna tillsammans i någon form, både inomhus och utomhus. Varje läsår börjar med en kick-off på annan ort då vi tillsammans planerar upp läsåret och lär känna varandra bättre. Under hösten gick skolan med i skolutvecklingsprojektet PBS som kommunen har tillsammans med Karlstads universitet. Resultat och måluppfyllelse: Vi har under hösten, då ny rektor tillträdde, haft färre mötestillfällen än tidigare. Uppdragen i de olika grupperna har fördelats mer inom personalen. Tyvärr blev ej friskvården schemalagd inför hösten vilket har medfört att vi ej haft gemensam tid under nuvarande läsår. Kick-offen är mycket uppskattad då vi har möjlighet att träffas under andra omständigheter. Arbetsdagarna blir mycket effektiva och konstruktiva då alla finns på plats och har fokus på uppgifterna. Att dessutom göra trevliga aktiviteter tillsammans stärker oss som personalgrupp. Åtgärder för vidareutveckling: Genom arbetet med PBS tror vi att vårt samtalsklimat kommer att utvecklas ytterligare. Dessa lärsamtal kommer att användas i arbetslag, ämneslag samt olika intressegrupper. Genom att fördjupa förståelsen kring vardagsfrågor hoppas vi kunna utveckla vår verksamhet och finna nya vägar för att stötta eleverna i sitt lärande. Friskvården kommer att schemaläggas till nästa läsår. 9

Medarbetarnas bedömning av psykosocial miljö utifrån miljöenkät ÖNNERÖDSSKOLAN Fråga 2004 2005 2006 Arbetsbelastning Fysisk 3,9 3,8 3,8 Psykiskt 3,5 3,4 2,7 Arbetsorganisation Möjlighet att påverka 3,9 3,8 3,2 Möljlighet till delaktighet 4,0 3,9 3,5 Hur fungerar arbetsplatsträffen 3,6 3,8 3,9 Arbetsplanering Engen planering 4,0 3,9 3,6 Arbetslagets planering 3,0 3,2 3,0 Information till mig från arbetskamraterna 3,8 3,7 3,6 från arbetsledningen 4,0 4,1* 3,6 från rektor 4,1 från biträdande rektor 4,1 Samarbete med arbetskamraterna 4,0 4,0 4,0 med arbetsledningen 4,2 4,2* 3,3 med rektor 4,2 med biträdande rektor 4,2 Trygghet i min yrkesroll 4,3 4,2 4,1 Möjlighet till personlig utveckling i min yrkesroll 3,4 3,1 3,0 Uppskattning från arbetskamraterna 3,9 3,8 3,9 fran arbetsledningen 3,9 3,7* 2,8 från rektor 3,7 från biträdande rektor 3,7 Arbetsställning, utrustning 3,5* 3,4* Arbetsställning 3,6 3,5 3,8 Utrustning 3,3 3,3 3,0 Lokalernas funktion 3,3 3,3 3,0 Trivs jag 4,6 4,3 3,6 snitt 3,8 3,8 3,4 10

antal 30 32 30 svarsfrekvens 97% 80% 88% Handlingsplan till psykosociala miljöronden 2006. Två punkter i den Psykosociala miljöronden kräver en handlingsplan, därför träffas vi vid två tillfällen för att i samtal få en fördjupad förståelse av vilka förändringar som är nödvändiga för en positiv utveckling. Första tillfället inför den 20 februari. Reflekterar över de två nedanstående punkter. Skriv ner dina egna personliga anteckningar i god tid innan samtalet som en förberedelse. Vad skulle behövas för att du skulle sätta ett poäng högre i miljöronden? Den psykiska arbetsbelastningen (2,7) Uppskattning från arbetsledningen. (2,8) Tillfälle två i arbetslaget den 20 februari Lärsamtal i arbetslagen utifrån era enskilda reflektioner. En sammanställning med förändrings-/förbättringsförslag görs av samordnaren. Tillfälle tre 26 februari Lärande samtal i samordnargruppen tillsammans med enhetsrådet för att fördjupa förståelsen av arbetslagens dokumentation. Gunilla leder samtalet som avslutas med att en gemensam dokumentation görs. 11

Enhetsrådet har utifrån en sammanställning av lärsamtalet den 26 februari samtalat kring vilka åtgärder som bör genomföras. Mycket av det som framkommit grundar sig i det rektorsbyte som skedde vid läsårsstarten i augusti. Skolan har i och med det fått en ledning med en ny ledarstil jämfört med vad man haft tidigare. I samtalen har det dock uttryckts att mycket har blivit till det bättre ju mer skolledning och personal lär känna varandra. Genom att lyfta upp och samtala genom att låta alla komma till tals har mycket av frustrationen lagt sig. Skolledningen har tagit till sig det som framkommit i samtalet med stort allvar. Sjukfrånvaro ÖNNERÖDSKOLAN Ålder Frånvaro i procent -29 14,45 30-39 8,87 40-49 2,56 50-59 5,59 60-9,31 Tot 6,46 Det är oroande att sjukfrånvaron är stor hos framförallt de riktigt unga lärarna. Mycket av frånvaron beror dock på att några få har varit sjukskrivna en längre tid. Kollegiet har en låg medelålder vilket också innebär många småbarnsförälder som under perioder ofta själva är sjuka när barnen är det. Däremot är korttidsfrånvaron ändå ganska hög vilket bör följas upp med personliga samtal med berörda. 4. Ekonomiperspektiv Skolan har en total budget på ca 22,5 miljoner kronor. Naturligtvis läggs den största delen på personal och lokaler. För att öka kompetensen kring elever i behov av stöd använder skolan de s.k. Wernerssonpengarna till att öka tjänsterna för skolvärd, kurator och studie- och yrkesvalslärare. Då behovet av elevassistent varit stort under hösten har ytterligare en assistent anställts på halvtid. Skolan fick ny skolledning i höstas och då ökades också skolledarresursen tillfälligt, vilket dock bidrog till ett underskott för skolan 2006. Många av skolans personal går utbildningar på arbetstid, i kommunens regi, vilket ökar på behovet av vikarier ytterligare. Då vikariekostnader ej fanns planerade för i tjänsteunderlaget gick även undervisningen med underskott. Till nästa år finns 0,5 tjänst avsatt till vikarier. Mycket arbete har under hösten skett i att medvetandegöra personalen om hur en skolas budget ser ut och vad den ska räcka till. Detta för att kunna ta ett större eget ansvar för de inköp som personalen ansvarar för. Även om pengar söks utanför det egna ansvarsområdet så påverkar det den totala budgeten. Det ekonomiska resultatet blev ett underskott på 623 t. Kr. Totalt 2,5% av budget. En stor del av underskottet har varit svår att påverka vid rektorsbytet i augusti då nästa läsår redan var planerat. Nästa läsårs organisation måste krympas något då vi även minskar i elevantal. 12