H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Relevanta dokument
vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Räkning med potensserier

Om komplexa tal och funktioner

101. och sista termen 1

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Trigonometriska polynom

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Lösning : Substitution

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Andra ordningens lineära differensekvationer

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Bertrands postulat. Kjell Elfström

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

Kompletterande kurslitteratur om serier

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Föreläsning 10: Kombinatorik

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

FUNKTIONSLÄRA. Christian Gottlieb

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Föreläsning 2: Punktskattningar

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Polynomekvationer (Algebraiska ekvationer)

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Av Henrik 01denburg\ Radikaler. För att lösa ekv.: x n = a (n helt, pos. tal) konstruerar man kurvan

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL


1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

TFM. Avdelningen för matematik Sundsvall Diskret analys. En studie av polynom och talföljder med tillämpningar i interpolation

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

Svar till tentan

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

Datastrukturer och algoritmer

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Analys av algoritmer. Beräkningsbar/hanterbar. Stora Ordo. O(definition) Datastrukturer och algoritmer. Varför analysera algoritmer?

TAMS15: SS1 Markovprocesser

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Vid mer än 30 frihetsgrader approximeras t-fördelningen med N(0; 1). Konfidensintervallet blir då

Inledande kombinatorik LCB 2001

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Stokastiska variabler

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

Funktionsteori Datorlaboration 1

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Integralkalkyl, Föreläsning 4

Manipulationer av algebraiska uttryck

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

Sidor i boken

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Transkript:

POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING Defiitio Polyom är ett uttryck av följade typ P( ) a a a, där är ett icke-egativt heltal (Kortare 0 P k ( ) a a 0 k ) k Defiitio Låt P( ) a a vara ett polyom där a 0, då kallas för polyomets grad och iblad beteckas grad( P( )) Alltså är polyomets grad lika med högsta förekommade epoet i uttrycket a a Eempel Polyomet P ( ) 5 har grad, P ( ) har grad, P ( ) 5 har grad och P ( ) 8 har grad 0 Defiitio Låt P( ) a a vara ett polyom Lösigar till ekvatioe P ( ) 0 dvs a a 0 (ekv) kallas polyomets ollställe Defiitio E ekvatio av type a a 0 kallas för algebraisk ekvatio Defiitio Ratioell fuktio är kvote av två polyom, dvs uttrycket av type a b k k a a b b 0 0 E ratioell fuktio är defiierad edast om ämare är skild frå 0 a Evetuella ollställe till (de ratioella) fuktioe f ( ) b k k a a b b ekvatioe täljare=0, dvs geom att lösa ekvatioe a a 0 0 0 får vi ur Eempel f ( ) är e ratioell fuktio Fuktioe f ( ) är defiierad om Frå ekvatioe "täljare=0" dvs 0 får vi ollstället

Uppgift Bestäm ollställe till följade polyom a) P( ) 9 b) P( ) 9 c) P( ) 5 6 d) P ( ) 5 e) P ( ) 0 0 Lösig a) Nolställe till polyomet ekvatioe 9 0 P( ) 9 får vi geom att lösa (de algebraiska) Vi faktoriserar polyomet och därefter löser eklare ekvatioer, faktor(k) = 0 9 0 ( 9) 0 ( )( ) 0 Alltså är 0,, polyomets ollställe Svar a) 0,, Lösig b) 9 0 ( 9) 0 0 eller 9 0 Frå 9 0 har vi 9 9 i Svar b) 0, i, i Lösig c) 5 6 0 ( 5 6) 0 0 eller 5 6 0 p p 5 5 Vi har 0 och 5 6 0, q, 6 Efter föreklig, Svar c) 0,, Lösig d) För att lösa 5 0 iför vi substitutioe y och löser ekvatioe y 5y 0 som ger y, y Frå har vi Frå har vi, Svar d),,,, Lösig e) De här gåge faktoriserar vi polyomet geom att gruppera första två och sista två termer 0 0 ( ) 0( ) ( )( 0) Alltså 0 0 0 ( )( 0) 0, 0, 0 Svar e), i 0, i 0 i i ================================================================= Följade formler aväder vi ofta vid faktoriserig av ett polyom:

i) a ( a)( a) ii) a ( ai)( ai) p p iii) p q ( )( ) { där, q iv) a ( a)( a a ) v) a ( a)( a a ) Amärkig: I formel iv) ka ma fortsätta och faktorisera vidare uttrycket komplea faktorer ( eligt formel iii) Samma gäller för formel v) } a a i vi) a ( a )( a ) ( a)( a)( a ) { = ( a)( a)( ai)( ai) om vi vill ha komplea faktorer} vii) a ( a)( a a a ) (Mer om faktoriserig av ett polyom kommer i adra dele av de här stecile) Uppgift Faktorisera följade polyom i reella faktorer a) b) 5 c) 0 d) e) 5 5 0 f) 8 g) h) i) 6 j) 5 Svar a) ( )( ) b) 5 ( 5) ( 5)( 5 ) c) 0 ( 5 6) ( )( ) ( )( ) d) ( )( ) ( )( ) e) 5 5 0 5( 6) 6( )( ) f) 8 ( )( ) g) ( )( ) h) ( ) ( )( ) i) 6 ( ) 6( ) ( )( ) 6( ) ( ) 6 ( )( 6) ( ) 5 j) ( )( ) Uppgift Faktorisera följade polyom i lijära faktorer Faktorera får iehålla komplea tal a) b) 5 c) Lösig: a) ( i)( i) b) Först vi löser ekvatioe 0 i, i

Nu har vi ( )( ) ( i) ( i) Svar a) ( i)( i) b) ( i) ( i) POLYNOMDIVISION: Defiitio: Om för polyome P (), Q (), K () och R () gäller (*) P( ) R( ) K( ) där grad( R( )) grad( Q( )) Q( ) Q( ) så kallar vi K () för kvote och R () för restterm vid divisio av P() med Q () Sambadet (*) ka också skrivas som (**) P( ) Q( ) K( ) R( ) ------------------------------------------------------------------- Om R( ) 0 säger vi att polyomet P() är delbart med Q () Då gäller P( ) Q( ) K( ) Eempel Utför divisioe Kotrollera resultat Lösig: 6 8 dvs bestäm kvote och reste STEG Vi delar först terme med största epoete i täljare ( i vårt fall ) med terme som har största epoete i ämare ( i vårt fall ) Alltså / = Därefter beräkar vi gåger ( ) och subtraherar produkte ( ) frå polyomet P()= 6 8 och får REST= ( 6 8) ( ) 8 Detta utförs eklast med hjälp av e tabell ( 6 8 ) / ( ) = ( ) 8 rest

STEG Vi delar rest med ämare (+) på samma sätt som i STEG dvs vi delar terme med största epoete i rest, ( i vårt fall ) med terme som har största epoete i ämare ( i vårt fall ) Alltså vi delar / = + Vi adderar + i kvote och därefter subtraherar (+)*=+8 Vi gör detta direkt i tabelle : ( 6 8) / ( ) = ( ) 8 rest -( ) rest Vi ka ite fortsätta eftersom reste har midre grad ä ämare + Därmed blir kvote = och reste = Alltså vi ka skriva P( ) R( ) K( ) Q( ) Q( ) dvs 6 8 Amärkig: Ett aat sätt att tolka resultat är att skriva P( ) Q( ) K( ) R( ) dvs 6 8 ( )( ) Kotroll Vi kotroller resultat geom att beräka högerledet i resultatet: Högerledet= = 8 = = västerledet Svar 6 8 Uppgift Utför divisioe P( ) Q( ) och bestäm om polyomet P () är delbart med Q () a) 6 9 b) 6 8 5 5

Lösig: a) ( 6 9 ) / ( ) = ( ) 9 rest ( 9) 0 rest Reste R = 0 Med adra ord är polyomet P () = 6 9 delbart med Q () = Vi ka skriva 6 9 = eller ( 6 9) ( )( ) b) ( 6 8 5) /( ) ( 6) Svar 5 rest ( 6) rest 6 8 5 Polyomet P () = 6 8 5 är INTE delbart med Q () = eftersom reste R = är skild frå 0 FAKTORISERING AV ETT POLYNOM Låt P () vara ett polyom Efter att vi utför polyomdivisio och delar P () med ( a) ka vi skriva P( ) ( a) K( ) R Då uppebart gäller { P () är delbart med ( a) ] } {R=0} { P( ) ( a) K( ) } { P ( a) 0 } Faktorsatse Ett polyom P () är delbart med ( a) om och edast om P ( a) 0 6

Med adra ord: Ett polyom P () är delbart med ( a) om och edast om a är ett ollställe till P () Uppgift 5 Bestäm om talet a är ett ollställe till polyomet P () där a) P ( ) 6, a b) P ( ) 6, a c) P ( ) i, a i Svar: a) Ja eftersom P ( ) 0, b) Nej eftersom P ( ) 0 c) Ja eftersom P ( i) 0 Uppgift 6 Talet är e lösig till ekvatioe 0 a) Bestäm alla lösigar Lösig: Polyomet är delbart med ( eligt faktorsatse) Polyomdivisioe ger a) ( ) / ( ) = ( ) rest ( ) rest ( ) 0 rest Vi har kvar adragradsekvatioe 0,, och Svar:,, ---------------------------------------------------------------------------------------- Följade sats ka vi aväda för att fia evetuella heltalslösigar till e algebraisk ekvatio Sats om heltalslösigar Om de algebraiska ekvatioe a a 0 har heltalskoefficieter och e heltalslösig k ( dvs k är ett hel tal) då är de kostata koefficiete a0 delbart med k 7

Bevis Om k är e heltalslösig då gäller a k ak 0 som vi ka skriva som a k ak a0 Väster ledet är delbart med k (otera att alla koefficieter a j är eligt atagade hela tal och att k fis i varje term) Därmed är också a0 delbart med k Uppgift 7 Bestäm om följade ekvatioer (med heltalskoefficieter) har heltalslösigar Lös ekvatioer om så är fallet a) 8 0, b) 6 5 0 c) 0 Lösig a) Evetuella heltalslösigar är faktorer i de kostata terme dvs fis blad Vi testar alla fyra och iser att är e lösig till 8 0 Polyomdivisio ger ( 8 ) /( ) Frå 0har vi, 5 Svar a), Svar b),,, 5 Lösig c) Ige av faktorer uppfyller ekvatioe implicerar att ekvatioe ite har ågo heltalslösig Amärkig: Vi ka faktorisera ekvatioe geom att gruppera första två termer: ( ) ( ) 0 ( )( ) 0 Härav / och, i (me ige heltalslösig) Algebras fudametalsats Varje polyom P () av grad har mist e (reell eller komple) rot Med hjälp av de här satse och faktorsatse drar vi slutsatse att varje polyom ka faktoriseras i lijära faktorer eligt följade: a a a a a )( ) ( ) (F) 0 ( där k är polyomets ollställe ( reella eller komplea) 8

Uppgift 8 Låt P( ) 0 50 60 a) Bestäm polyomets ollställe b) Faktorisera polyom i lijera faktorer Lösig: Vi får ollställe frå 0 50 60 0 Vi kombierar faktoriserig och formel för adragradsekvatioer: Först bryter vi ut 0 och får ekvatioe 0 ( 5 6) 0 Härav först 0 och ( frå adragradsekvatioe 5 6 0 ), Faktoriserig: ) a ( )( )( ) 0( 0)( )( ) P( Svar a) 0,, b) P ( ) 0( 0)( )( ) ----------------------------------------------------------- Polyom med reella koefficieter Om polyomets koefficieter a k är reella tal då evetuella komplea ollställe förekommer i kojugerade par k a bi, k a bi Om vi öskar faktoriserig i reella faktorer då grupperar vi motsvarade kojugerade par: ( ( a bi))( ( a bi)) ( a bi)( a bi) ( a) ( bi) ( a) b a a b Alltså för att få e reell faktoriserig, ersätter vi ( ( a bi))( ( a bi)) i F med adragradspolyomet a a b Uppgift 9 Låt P( ) 5 a) Bestäm polyomets ollställe b) Faktorisera polyom i lijära faktorer c) Faktorisera polyom i reella faktorer ( som då får iehålla adragradspolyom) Lösig: a) 5 0 ( 5) 0 0, i, i b) Faktoriserig i lijära faktorer: 9

P( ) a( )( )( ) ( 0)( ( i))( ( i)) ( i)( i) c) Faktoriserig i reella faktorer ( som då ka iehåller adragradspolyom) har vi reda fått i börja av uppgifte : ( 5) Svar a) 0, i, i b) P( ) ( i)( i) c) P ( ) ( 5) Uppgift 0 Det komplea talet z 5z z 5 0 z i är e lösig till ekvatioe Bestäm alla lösigar Lösig: (Ekvatioe har reella koefficieter och z i är e lösig ) z i är också e lösig till ekvatioe och därför är ekvatioe delbart med ( z z)( z z ) ( z i)( z i) ( z ) i z z Polyomdivisioe ger (z 5z z 5) /( z z 5) (z ) dvs (z 5z z 5) ( z z 5)(z ) De tredje lösige får vi ur ( z ) 0 z 5 Svar z i, z i, z / Uppgift Det komplea talet z i är e lösig till ekvatioe z 5z 6z 0 Bestäm alla lösigar Lösig: (Ekvatioe har reella koefficieter och e komple lösig z i ) z i är också e lösig till ekvatioe 0

Därför är ekvatioe delbart med ( z z)( z z ) ( z i)( z i) ( z ) z z (z 5z 6z ) /( z z ) z De tredje rote får vi ur z 0 z Svar z i, z i, z Uppgift z i är e lösig till ekvatioe z z z z 0 Bestäm alla lösigar Lösig: (Ekvatioe har reella koefficieter och z i är e lösig ) z i är också e lösig till ekvatioe och därför är ekvatioe delbart med ( z z )( z z ) ( z i)( z i) z i z Polyomdivisioe ger ( z z z Två lösigar till får vi ur z Svar z ) /( z z 0 z, z ) z z i, z i, z, z ---------------------------------------------------------------- z Nollställe av högre multiplicitet Det ka häda att vi får ågra lika lijära faktorer termer i faktoriserige a a a a a )( ) ( ) (F) 0 ( Om vi grupperar lika lijära faktorer då ka vi skriva (F) på ekvivaleta forme a a a a ( j ) j K j (F) Epoetera K j visar hur måga gåger upprepas faktor ) i formel F ( j Vi säger att j är e rot av multiplicitete K j Om t e K j är ( eller ) då säger vi att j är e dubbel rot ( trippel rot) till ekvatioe

Uppgift Bestäm polyomets ollställe, faktorisera polyom i lijära faktorer, och bestäm ollställeas multiplicitet, då a) P ( ) 6 b) P ( ) 6 9 Lösig: a) 6 0 ( 6) 0 0,, Alltså har polyomet ollställea 0, och Faktoriserig: P ( ) ( )( ) Eftersom varje faktor, ( ) och ( ) förekommer eakt e gåg i faktoriserige, ser vi att varje ollställe har multiplicitete b) 6 9 0 ( 6 9) 0 0,, Alltså har polyomet ollställea 0, och, ( dubbelrot) Faktoriserig: P ( ) ( )( ) ( ) Härav ser vi att ekvatioe har två olika rötter ( tre totalt om ma räkar med deras multipliciteter) : Rote 0 ( dvs 0) har multiplicitete = meda rote = ( dvs ) har multiplicitete =, Uppgift Låt P ( ) Bestäm polyomets ollställe, faktorisera polyom i lijära faktorer, och bestäm ollställeas multiplicitet Tipps: Ma ka aväda formel ( a b) a a b ab b Lösig: Om vi aväder formel ( a b) a a b ab b med a och b får vi ( ) [ Alterativt ka ma fia e rot blad heltals delare ( + och -) till de kostata terme ( dvs ) i polyomet ] Härav får vi direkt att ekvatioe P( ) 0 har e trippelrot,, Alltså är e rot med multiplicitete = Svar:,, P ( ) ( ) Rote har de algebraiska multiplicitete = Amärkig: Ma ka äve defiiera multiplicitete av e rot på fäljade ekvivaleta sätt: Defiitio ( E ekvivalet defiitio för multiplicitete av ett ollställe) Om i är ett ollställe till polyomet P () och K P( ) ( i ) g( ) där g ( i ) 0,för ett positive heltal K, då säger vi att i har multiplicitete K PARTIALBRÅKSUPPDELNING

Partialbråksuppdelig av e ratioell fuktio är ett viktigt verktyg i itegralkalkyl och trasformmetoder Dea metod aväds för att dela e ratioell fuktio upp i eklare ratioella fuktioer Utgågspukte är att fuktioe är ett äkta bråk dvs att grad(s()) < grad(q()) Om detta ite stämmer, dvs om vi har e fuktio där grad(p()) grad(q()), utför vi polyomdivisio av P() med Q() och skriver, ä S Q Vi faktoriserar ämare Q() och delar i partiella bråk Vi faktoriserar ämare Q() i reella faktorer (lijära faktorer eller adragradspolyom) Därefter gör vi e asats eligt följade ledig: Faktor i ämare Motsvarade bråk i asatse a A a ( a) A A A a ( a) ( a) a b A B a b ( a b) A B A B A B a b ( a b) ( a b) 5 Eempelvis: För att dela ( )( )( ) ( )( ) följade asats: i partiella bråk börjar vi med 5 ( )( )( ) ( )( 8) A B C C C D E F G F G ( ) ( ) 8 ( 8) = (*) Notera att har komplea ollställe och ka ite faktoriseras i reella lijära faktorer Ovapå sådaa ämare har vi i asatsee lijära täljare Därefter bestämmer vi kostatera A,B så att (*) blir sat ================================================

I edaståede eempel visar vi i detaljer hur ma delar upp i partiella bråk Vi börjar med ett ekelt eempel (där ämare är reda faktoriserad) Uppgift 5 Dela upp 7 i partiella bråk ( )( ) Lösig: Vi ska försöka skriva bråket som summa av ekla bråk asatse A B och Vi börjar med 7 ( )( ) A B (*) Okäda kostater A och B ska vi bestämma så att (*) blir sat för alla Eklast är att multiplicera (*) med gemesamma ämare ( )( ) Vi får att fäljade måste gälla (för alla ) : 7 A( ) B( ) (**) Härav ka vi fortsätta med två metoder: Metod : Vi ordar båda sidor som polyom och därefter idetifierar koefficieter fraför lika poteser Vi har 7 A A B B eller 7 ( A B) A B De två polyom (västerledet och högerledet) är lika om och edast om deras motsvarade koefficiet är lika Alltså har vi följade ekvatioer: ekv: ekv: A B (eftersom koefficietera framför är lika) 7 A B (eftersom kostatera på båda sidor är lika) Vi ka lösa ovaståede ekvatiossystem på flera sätt, eempelvis med substitutiosmetode: Frå ekv har vi A B som vi substituerar i ekv och får 7 ( B) B som ger B Därför A B =

Slutlige, eligt asatse 7 ( )( ) A B Därmed har vi delat fuktioe i partiella bråk 7 ( )( ) Metod Vi gör på samma sätt till 7 A( ) B( ) (**) Eftersom (**) ska gälla för alla ka vi välja två olika -värde substituera i (**) och få två ekvatioer med obekata A och B (Amärkig: Om vi har tre kostater A,B och C i asatse då väljer vi tre olika värde på och får tre ekvatioer med obekata A,B och C Har vi kostater väljer vi olika - värde osv) Som sagt ka vi välja vilka som helst olika -värde och substituera i (**) me vi väljer, av praktiska själ, sådaa som ger ekla ekvatioer på A och B i) Om vi väljer = då försvier A och vi får e ekv med ebart B som obekat: ( ) 7 A ( ) B( ) dvs B Härav B= ii) Om vi i (**) väljer = får vi A B 0 dv A= Frå A= och B= och asatse (*) har vi 7 ( )( ) Svar: 7 ( )( ) Kommetar: I de flesta fall är metod eklare ä metod Uppgift 6 Dela upp i partiella bråk Lösig: Först faktoriserar vi ämare Vi har 5

( ) Nu gör vi asatse ( ) A B (*) Härav A( ) B (**) Vi aväder metod och väljer två lämpliga -värde (sådaa som aullerar e variabel) i) = ger B dvs B ii) = 0 ger A Alltså ( ) På likade sätt gör vi om vi har tre lijära faktorer som i edaståede eemple Uppgift 7 Dela upp i partiella bråk ( )( )( ) Lösig: Nämare i bråket är reda faktoriserad Vi startar med asatse ( )( )( ) A B C (*) multiplikatioe med gemesamma ämare ger A( )( ) B( )( ) C( )( ) (**) Vi aväder metod Vi väljer lämpliga -värde som vi substituerar i (**) i) = ger =A och därför A=/ ii) = ger 7= B och därför B= 7/ iii) = ger = C och därför C= Därmed ( )( )( ) / 7/ Svar: 7 ( )( )( ) ( ) ( ) 6

I följade eempel har vi, efter faktoriserig av ämare, e faktor av grad (polyom ) som ka ite faktoriseras i reella lijära faktorer (polyomet har komplea rätter) I sådaa fall har vi asats med e lijär faktor i motsvarade täljare, som vi visar i edaståede eempel Uppgift 8 Dela upp Lösig: i partiella bråk (otera lijära uttrycket B+C ovapå +) (Vi aväder metod) Vi idetifierar koefficieter och får tre ekvatioer: Härav,, och därför = Svar: = 7