KVALITETSREDOVISNING 2005

Barn- och Utbildningsnämnden Dnr 06/ 41 KVALITETSREDOVISNING 2005 Barn- och utbildningsnämnden Bollebygds kommun

Barn- och Utbildningsnämnden INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1. Inledning...1 1.1 Verksamhetens omfattning 2. Redovisning av nationella prov och betyg...2 2.1 Resultat i nationella prov år 5 2.2 Resultat i nationella prov år 9 2.3 Avgångsbetyg i basämnena och slutbetyg från grundskolan 2.4 Åtgärder för utveckling 2.5 Betyg på avslutade kurser Vuxenutbildningen 2004/2005 3. Barn och utbildningsnämndens prioriterade mål 2005...8 3.1 Trivsel och trygghet 3.2 Fysisk och psykosocial hälsa 3.3 Barns och elevers inflytande 3.4 Föräldrars delaktighet och inflytande 4. Arbetsmiljö 2005...14 5. Avslutningsvis...16

1. Inledning Drygt 80 % av eleverna i grundskolan i Bollebygd tycker det är roligt att gå i skolan! Det visar den elevenkätsundersökning som genomfördes under hösten 2005, bland elever i år 3, 5 och 8 i Bollebygds kommun. Resultatet från enkäten uppvisar såväl positiva resultat som förbättringsområden. Enkätresultatet är ett avstamp i det fortsatta kvalitetsäkringssarbetet. Årets kvalitetsredovisning innehåller tre huvudområden. I kapitel 2 redovisas resultat från nationella prov och betyg. I kapitel 3 redovisas resultat och måluppfyllelse av de fyra skolplansmål som Barn- och utbildningsnämndens prioriterat för 2005. Skolplansmålen har direkt koppling till de nationella mål som återfinns i läroplanen för respektive skolform. Bollebygd redovisar måluppfyllelse utifrån en fyrgradig bedömningsskala; dålig, mindre god, god eller mycket god måluppfyllelse. I kapitel 4 redovisas måluppfyllelse kring de arbetsmiljömål som Barn- och utbildningsnämnden prioriterat under 2005. 1.1 Verksamhetens omfattning Barn- och utbildningsförvaltningen omfattar förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, skolbarnomsorg, gymnasium och vuxenutbildning. Verksamheten är indelad i 7 ansvarsområden. Barn- och utbildningsförvaltningen har cirka 250 anställda, som arbetar med omkring 1500 barn, ungdomar samt vuxna. 1

2. Redovisning av nationella prov och betyg 2.1 Resultat i nationella prov år 5 Nedan redovisas årets resultat på de nationella proven i år 5 och jämförelse med tidigare år. Tabell 1: Resultat i nationella prov år 5, 2005 Ämne Antal elever Antal godkända % godkända engelska 111 100 90 matematik 115 107 93 svenska 110 103 94 Diagram 1: Totalt antal godkända elever i procent, nationella prov år 5, inom respektive ämne 2002-2005. Nationella prov år 5 2002-2005 Antal godkända elever i procent % 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 2002 2003 2004 2005 Engelska Matematik Svenska 2.1.1 Resultat och måluppfyllelse För att målet ska anses vara uppnått ska samtliga elever klara nivån för godkänt på de nationella proven i år 5, vilket inte uppnåtts. Dock kan en resultatförbättring jämfört med 2004 utläsas både vad gäller svenska och matematik. Elever med behov av särskilt stöd har erhållit stöd i ett tidigare skede vilket har givit positivt resultat. 2

2.2 Resultat i nationella prov år 9 Nedan redovisas årets provresultat inom respektive ämne i de nationella proven år 9, antal elever samt hur stor andel av eleverna som uppnått lägst godkänt. Tabell 2: Resultat i nationella prov år 9, 2005 Ämne Antal elever Har uppnått lägst G % godkända Engelska delprov A 89 (116) 88 (113) 99 (97) Engelska delprov B 92 (115) 88 (109) 96 (95) Engelska delprov C 92 (118) 89 (117) 97 (99) Matematik 89 (118) 80 (111) 90 (94) Svenska delprov A 93 (120) 84 (112) 90 (93) Svenska delprov B 92 (116) 91 (114) 99 (98) Svenska delprov C 93 (120) 91 (118) 98 (98) 2.2.1 Resultat och måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som mindre god till god. 3

2.3 Avgångsbetyg i basämnena och slutbetyg från grundskolan 2001-2005 I tabell 3 redovisas andel elever med avgångsbetyg i basämnena, samt elever som ej ännu uppnått målen, dvs. ej betygssatta, redovisas nedan. Samtliga siffror i tabellen är procentuella. Tabell 3: Avgångsbetyg i basämnena 2001-2005 Ämne År Mycket Väl godkänd Godkänd Ej betygsatta väl godkänd Bolle- Bolle- Bolle- Bollebygd Riket bygd Riket bygd Riket bygd Riket 2005 25,5% 17,0 40,4 % 37,0 26,6 % 39,8 7,4 % 6,1 2004 22,8 % 15,8 42,3 % 39,4 30,1 % 40,0 4,9 % 7,1 Engelska 2003 18,6% 17,4 41,9 % 37 37,2 % 39,8 2,3 % 5,8 2002 17,4 % 16 36,5 % 36,9 43,5 % 41,1 2,6 % 6 2001 15 % 15,5 31,9 % 37,1 49,6 % 41,4 3,5 % 6 2005 20,2 % 11,8 30,9 % 27,6 40,4 % 53,8 8,5 % 6,8 2004 15,4 % 13,6 19,5 % 28,5 61 % 51,5 4,1 % 6,9 Matematik 2003 19,8 % 12 43 % 28,2 36 % 53,4 1,2 % 6,3 2002 7,80 % 10,9 25,2 % 27,9 61,7 % 54,7 5,2 % 6,6 2001 8,80 % 11,2 22,1% 27,7% 66,4 % 54,3 2,7 % 6,8 2005 24,5 % 15,2 35,1 % 37,8 39,4 % 43,1 1,1 % 3,9 2004 22,3 % 15,0 38,8 % 36,8 36,4 % 44,4 2,5 % 5,2 Svenska 2003 20,9 % 14,9 39,5 % 37,9 36 % 43,6 3,5 % 3,7 2002 16,5 % 15 32,2 % 37,4 50,4 % 43,7 0,9 % 3,9 2001 19,5 % 14,6 28,3 % 37,1 47,8 % 44,2 4,4 % 4,2 4

I tabell 4 redovisas elevers slutbetyg och andel elever som var behöriga till gymnasieskolan samt andel elever som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen redovisas nedan. Tabell 4: Elevers slutbetyg, 2001-2005 Antal elever Genomsnittligt meritvärde Andel (%)elever behöriga till gymnasieskolan Andel (%)elever som uppnått målen i alla ämnen Andel (%) elever som ej uppnått målen i ett ämne Andel (%) elever som ej uppnått målen i två eller flera ämnen Andel (%) som saknar betyg i alla ämnen 2001 Bollebygd 117 205,6 88,9 81,2 6,8 8,6 3,4 Riket 104 792 202,9 89,2 74,3 8,6 16 1,2 2002 Bollebygd 115 202,4 93,9 80 8,7 11,3 0 Riket 107 134 204,6 89,5 74,7 8,8 15,4 1,2 2003 Bollebygd 88 214,3 93,2 73,9 13,6 10,2 2,3 Riket 109 378 205,4 89,9 74,8 8,8 15,4 1,1 2004 Bollebygd 123 214,3 93,5 83,7 4,9 9,8 1,6 Riket 116 361 206,9 89,6 75,1 8,6 14,5 1,1 2005 Bollebygd 94 219,8 90,4 86,2 3,2 10,6 0,0 Riket 119894 206,3 89,2 75,5 8,9 14,5 1,1 Diagram 2: Genomsnittligt meritvärde 2001-2005 Genomsnittligt meritvärde 2001-2005 225 Genomsnittligt meritvärde 220 215 210 205 200 195 190 2001 2002 2003 2004 2005 År Bollebygd Riket 5

2.3.1 Resultat och måluppfyllelse Andelen som inte blivit betygsatta i basämnena engelska och matematik ökar samtidigt som andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen har ökat. Det genomsnittliga meritvärdet är också betydligt förbättrat i jämförelse med föregående år. Enligt Skolverkets beräkningsmodell Salsa har eleverna i Bollebygd även för läsåret 04/05 högre genomsnittligt meritvärde än beräknat. Även när det gäller andel elever som når målen presterar Bollebygd bättre än vad som prognostiserats enligt beräkningsmodellen. 1 2.4 Åtgärder för utveckling Resultaten från de nationella proven i år 5 skall analyseras för att olika insatser skall kunna riktas. Fortsatt stöd skall ges till elever som inte uppnått godkänt och ny prövning sker i år 6. Grundskolorna kommer under pedagogiska konferenser fokusera på hur kunskapsmålen konkretiseras och tydliggörs på de nationella proven i år 5. Alla lärare från förskoleklass och upp till år 9 ska vara väl förtrogna med hur kunskapsmål konkretiseras och mäts vid de nationella proven för att kunna arbeta långsiktigt och målmedvetet. Betygsresultatet i år 9 skall undersökas, dels för att kunna bibehålla de insatser som varit bra och dels för att framåt kunna avgöra vilka insatser som skall prioriteras. För att öka måluppfyllelsen inom matematiken är matematik ett prioriterat utvecklingsområde inom både förskolan och skolan de närmaste åren. Inom förskolan arbetar man aktivt med att använda matematiken i vardagliga rutinsituationer. I syfte att öka måluppfyllelsen i svenska fortsätter förskolan att arbeta medvetet med språkpåsar, språklekar, rim och ramsor m.m. samt att dagligen träna begrepp och omvärldsuppfattning. Inom grundskolan fokuseras arbetet på bl.a. problemlösning och tabellträning. Utveckling av elevernas läsförmåga skall också gynnas bl.a. genom att Bollebygdskolan F-6 fortsätter läsutmaningen som syftar till att förstärka elevernas förmåga att läsa och skriva samt att prioritering av läsning och boksamtal fortsätter på Töllsjöskolan. I engelskan kommer vissa lektionspass att genomföras med små samtalsgrupper och vissa med åldersblandade grupper. Vidare eftersträvas även fortsättningsvis att tidigt uppmärksamma de barn/elever som är i behov av extra stöd och tillse att de får erforderliga resurser. Elever med svårigheter att uppnå målen får ett förebyggande, individuellt stöd. Elever som ej uppnått målen erhåller individuellt stöd regelbundet. 1 Salsa är Skolverkets beräkningsmodell. Modellen beräknar betygsvärden för andel elever som uppnått målen samt för genomsnittligt meritvärde. Modellberäknade betygsvärden tas fram i en regressionsmodell där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. 6

2.5 Betyg på avslutade kurser, Vuxenutbildningen läsåret 04-05, de mest frekventa kurserna Ämne Antal MVG VG G IG *REST A Elev Datorkunskap 40 9 18 11 0 0 2 Engelska A 19 4 9 2 1 2 1 Engelska B 23 3 13 4 0 0 3 Matematik A 26 5 9 9 0 1 2 Matematik B 23 5 9 8 0 0 1 Samhällskunskap A 22 8 5 6 0 0 3 Svenska A 17 0 9 5 0 1 3 Svenska B 20 3 9 5 0 2 2 REST innebär att eleven har valt att förlänga kursen för att nå ett högre betyg. Kursen redovisas under vt 2005 eftersom kursslut är lika med terminsslut. Betyg kommer att avges höstterminen 2005. A står för avbrott. Avbrott i en kurs beror huvudsakligen på att eleven fått arbete, av sociala skäl inte har möjlighet att slutföra påbörjade studier, eller har tagit på sig för många studiepoäng och inte hinner med. 2.5.1 Resultat och måluppfyllelse Det övergripande målet för verksamheten är att stimulera och öka varje enskild elevs möjlighet att klara av de krav och uppgifter han eller hon möter på Vuxenutbildningen och förhoppningsvis även senare i livet. Antalet avhopp har minskat från ca 13 % läsåret 2003/2004 till ca 9 % läsåret 2004/2005. Alla elever på Vuxenutbildningen har som målsättning att nå betygsgraden godkänd eller högre i de kurser de väljer att studera. Om eleven inte blir godkänd på en kurs läser eleven, med stöd av läraren, om de delar av kursen som inte är godkända. Detta innebär att eleven uppnår godkänt i kursen senast terminen efter. Skulle eleven av sociala skäl inte ha möjlighet att följa upprättad studieplan och använda det stöd vi erbjuder, kan det emellertid hända att eleven även terminen efter inte blir godkänd. Måluppfyllelsen för 2005 bedöms som mycket god. 2.5.2 Åtgärder för utveckling Ett hälsoperspektiv tillförs vid utvärderingssamtal kring den individuella studieplanen. Uppföljning av studieplanen skall bli tydligare, för att hjälpa eleverna att sätta upp realistiska mål. För att ingen elev skall bli lämnad utanför kommer Vuxenutbildningen utöver "uppropet" att inbjuda till två stormöten per termin. Då kommer viktig information att lämn as samt utvecklingssamtal med vägledare och lärare att erbjudas. På dessa möten kommer eftersträvas att samtliga elev närvarar. Det skall också finnas möjlighet att med kort varsel pröva och/eller validera sina kunskaper i en kurs. 7

3. Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål 2005 Barn- och utbildningsnämnden har under 2005 prioriterat fyra skolplansmål. Resultat och måluppfyllelse av målen med tillhörande uppdrag redovisas nedan. 3.1 Trivsel och trygghet Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet. Uppdrag till förvaltningen: Förvaltningen skall kontinuerligt följa upp barnens/elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vidta nödvändiga åtgärder. 3.1.1 Åtgärder för att nå målen I syfte att uppnå målet bedrivs kontinuerligt insatser för att alla barn och elever skall känna sig trygga, sedda och bekräftade. Exempel på förebyggande insatser som bedrivs är aktiva kamratstödjare, samarbetsövningar, värderingsövningar där empati och social förmåga tränas, temadagar och elevens val, där eleverna arbetar i åldersblandade grupper. Många klasser har också kompissamtal regelbundet. Därtill bedriver alla enheter aktivt arbete för att förebygga mobbning och i ett tidigt skede åtgärda tendenser till mobbning. Skolorna arbetar långsiktigt och med nolltolerans. Förvaltningsövergripande arbetas också med Brobygget, för skolår 4-6, i avsikt att stärka samhörighet, trygghet och gemenskap mellan kommunens skolor. Utöver de åtgärder som belysts ovan har de olika enheterna också arbetat med andra insatser varav några framgår nedan. Inom förskolorna startades under hösten 2005 arbete med lokal trygghetsplan. På förskolorna har man kort på barnen vid deras platser vid mat, vila och samling för att synliggöra varje barn och dess grupptillhörighet. På Örelundskolan och Töllsjöskolan har bl.a. det pedagogiska värdet av en god rastomsorg diskuterats och rastvärdarna synliggörs numera med gula västar. Inom Bollebygdskolan 7-9 genomförs gruppstärkande aktiviteter såsom karneval, idrottsdagar och lägerskola. Därtill arbetas med temaområden såsom etik & moral och samlevnadsundervisning. 3.1.2 Resultat och måluppfyllelse Barnens och elevernas psykosociala såväl som fysiska arbetsmiljö följs from 2004 årligen upp genom enkäter. Föräldraenkäter genomförs också årligen som en del i kvalitetssäkringsarbetet. 2005 års brukarundersökningar genomfördes under novemberdecember 2005. Nedan följer två resultat från den senast genomförda elevenkätundersökningen som har direkt koppling till det prioriterade målet. Hur trivs du i skolan? Känner du dig trygg i skolan? Antal svarande i procent % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 57 36 6 1 1. Dåligt 2. Mindre bra 3. Bra 4. Mycket bra Antal svarande i procent % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 68 28 1 3 1. Nej, aldrig 2. Oftast inte 3. Nästan alltid 4. Ja, alltid 8

Vid den elevenkät som genomfördes i grundskolans år 3, 5 och 8 under hösten 2005 uppger 93 % av eleverna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. 92 % uppger också att de trivs bra eller mycket bra med de vuxna i skolan. 92 % av eleverna trivs med sina klasskamrater. En viktig faktor för att eleverna skall trivas i skolan är också att de känner sig trygga. När det gäller trygghet anser 96 % att de nästan alltid eller alltid är trygga i skolan och på raster. Den elevenkät som särskolans elever besvarat under våren 2005 visar att 13 av 14 elever svarar ja på frågan Har du någon kompis att vara tillsammans med i skolan?. På frågan Finns det någon vuxen i skolan som du kan prata med om du behöver hjälp med något? svarar samtliga 14 eleverna ja. Resultat från den föräldraenkät som genomfördes bland föräldrar i förskoleverksamheten och i grundskolan under hösten 2005 visar att 98 % av föräldrarna i förskoleverksamheten respektive 89 % av föräldrarna i grundskolan är nöjda eller mycket nöjda med hur deras barn trivs i skolan. 96 % av föräldrarna i förskoleverksamheten respektive 86 % i grundskolan är nöjda eller mycket nöjda med hur deras barn trivs med kamraterna. 2 Resultatet från särskolans föräldraenkät som genomfördes våren 2005 visar att samtliga 7 svarande föräldrar är nöjda eller mycket nöjda med hur deras barn trivs i skolan. 6 av 7 föräldrar i särskolan är nöjda med hur deras barn trivs med sina klasskamrater. Måluppfyllelsen i grundskolan, förskoleverksamheten och särskolan bedöms som god. Bedömningen grundar sig på enheternas redovisningar samt resultatet från elev- och föräldraenkäterna. Uppföljning av trivsel på Vuxenutbildningen visar att alla deltagarna trivs bra eller jättebra och anser att de får den stöttning och hjälp de behöver. 3.1.3 Insatser för fortsatt utveckling kring trivsel och trygghet Den kommunövergripande handlingsplanen mot mobbning och kränkande särbehandling skall revideras och kompletteras med en likabehandlingsplan samt lokalt anpassas på respektive enhet. För att bibehålla de goda resultaten och förbättra dem kommer det arbete som påbörjats med förebyggande insatser, såsom kamratstödjare, samarbetsövningar och värderingsövningar att fortgå. Därutöver kommer bl.a. trivselreglerna att diskuteras och vidareutvecklas på Töllsjöskolan och Örelundskolan. Inom en förskola kommer rollspel testas som en metod för konflikthantering. Inom Bollebygdskolan F-6 kommer vissa organisatoriska förändringar genomföras för att öka trivseln och tryggheten i skolan. Därtill genomförs samtal med föräldrar och barn där barnet trivs mindre bra. Inom särskolan fortsätter man arbetet med att ge eleverna redskap och träning i sin sociala kontakt med andra elever samt att anpassa skolmiljön så att varje elev upplever trygghet och trivs i skolan. 2 Samtliga föräldrar till femåringar i förskoleverksamhet och barn som går i år 3,5 och år 8 i grundskolan har tillfrågats i 2005 års föräldraenkät. 9

3.2 Fysisk och psykosocial hälsa Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att utveckla varje barns/elevs möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Uppdrag till förvaltningen: Skolan skall erbjuda alla barn/elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. 3.2.1 Åtgärder för att nå målet Flera enheter har schemalagt fysisk aktivitet dagligen, genom idrottslektion eller aktivitetspass. Aktivitetspasset kan ske såväl inomhus som utomhus i form av antingen lek, bollspel eller promenader. Enheterna har arbetat med att utforma skolgårdarna med olika redskap som gör det attraktivt för eleverna att gå ut och röra sig bl.a. genom motorikbanor och basketkorgar. Nedan följer exempel på andra åtgärder som har vidtagits på respektive enhet. IV-programmets elever erbjuds träningskort, ett sätt att bokföra fysisk aktivitet, för att få rutin och motivation för sin träning. På elevens val har Bollebygdskolan 7-9 erbjudit elever fysiska aktiviteter såsom dans, styrketräning, bollspel och påbörjat arbetet med att utforma en skolgård med olika redskap som gör det attraktivt för eleverna att gå ut och röra sig etc. På Bollebygdskolan F-6 anläggs en motorikbana. På Örelundskolan har psykosocial träning schemalagts enligt SET, socioemotionell träning, varje vecka. Handlingsplan för hälsa i förskolan finns utarbetad och ingår i den lokala arbetsplanen för verksamhetsområdet. Förskolorna har dagliga fysiska aktiviteter och utevistelse både i skog och på lekplatser. På Töllsjöskolan har bl.a. idrottslektioner förlängts och regelbundna promenader genomförs runt skolslingan. Särskolans elever har olika fysiska aktiviteter på sitt veckoschema såsom idrott, simning, dans, motorikträning samt specialidrott utifrån behov och förutsättningar. 3.2.2 Resultat och måluppfyllelse Några enheter har schemalagt dagliga fysiska aktiviteter. Antalet konflikter på skolgården har minskat, då eleverna sprider ut sig och det finns aktiviteter för alla. Regelbundna promenader och nyttjandet av skolslinga har inneburit att elever på ett naturligt sätt kunnat få värdefull samtalstid med personal och att eleverna rör mer på sig. Antal svarande i procent % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 Hur ofta motionerar du i skolan? 45 1. Aldrig 2. 1-2 ggr/vecka 25 28 3. 3-4 ggr/vecka 4. Varje dag Antal svarande i procent % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 4 Hur nöjd är du med ditt barns möjligheter till fysiska aktiviteter i förskolan/skolan? 10 Inte alls nöjd 16 36 40 31 49 14 Mindre nöjd Nöjd Mycket nöjd Fsk/Fdh Gsk Den senast genomförda elevenkätundersökningen visar att cirka 50 % av eleverna upplever att de motionerar 3-5 dagar i veckan i skolan. Enligt den senaste föräldraenkätundersökningen är 80 % av de svarande föräldrarna i förskoleverksamheten nöjda eller mycket nöjda med barnens möjligheter till fysiska aktiviteter. Av grundskolans föräldrar är motsvarande siffra 54 %. Utifrån resultatet från enkäterna och enheternas redovisningar bedöms måluppfyllelsen som mindre god till god. Bedömningen grundar sig på observationer, brukarenkäter, dokumentation samt samtal i arbetslagen. 10

3.2.3 Insatser för att förbättra förutsättningarna för barns/elevers hälsa Enheterna kommer att fortsätta att aktivt arbeta för att målet säkerställs i sin helhet och blir en naturlig del av skoldagen. Bl.a. har Örelundskolan utsett läsåret 05-06 till gångår. Alla på skolan samlar gemensamt kilometer och varje delmål som nås uppmärksammas. Därtill kommer motorikbanans användning att aktualiseras. Vuxenutbildningen kommer att undersöka möjligheterna till att erbjuda deltagarna schemalagda fysiska aktiviteter, exempelvis simning eller promenader. På Bollebygdskolan F-6 införs regelbundna uteaktiviteter i skolans omgivning och natur. Därtill får alla klasser schemalagd fysisk aktivitet varje dag. På förskolorna planeras en översyn om möjligheter till ljudsanering. 3.3. Barns och elevers inflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att varje barn/elev har stort inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med barnets/elevens inflytande och det inre arbetet i skolan. 3.3.1 Åtgärder för att nå målet I syfte att skapa förståelse och delaktighet förs kontinuerliga diskussioner och samtal i klasser om kursplanemål, sociala mål, lärandet, arbetsformer och redovisningssätt. I samverkan med eleverna arbetar lärarna med att hitta olika vägar att nå målen och gör det möjligt att varje elev ska kunna påverka sitt eget lärande och sin egen skolsituation. Elevernas intressen är utgångspunkten vid planering av olika kunskapsområden/arbetsområden. På flera enheter arbetar man systematiskt med någon form av dokumentation, exempelvis kontaktdagbok, skoldagbok och portfolio. När temadagar planeras har eleverna stort inflytande över upplägg och innehåll. Genom klassråd och elevråd, som genomförs regelbundet i samtliga skolor, får eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande över aktiviteter som berör grupper som helhet. Bl. a. berörs frågor som utemiljö, skolmat, trygghet och trivsel samt andra skolplansfrågor. Uppföljning görs också genom pedagogiska diskussioner vid arbetsplatsträffar. Arbetet med att förbättra den inre och yttre skolgårdsmiljön i samverkan med elever, föräldrar och personal har också varit ett viktigt förbättringsområde under året. Genom samtal i grupp får eleverna i särskolan möjlighet till delaktighet och inflytande över aktiviteter som berör hela gruppen. Utifrån sina förutsättningar får varje elev också möjlighet att vara delaktig och ha inflytande över sitt eget lärande. Bollebygdskolan 7-9 har arbetat med att tydliggöra målen och diskutera lärande och varför man går i skolan. På Töllsjöskolan arbetar eleverna på ett målinriktat sätt med egen planering. Elevernas lärande synliggörs och dokumenteras genom portfolios. Vid planering utgår man i möjligaste mån från elevernas intresse och planerar därefter undervisningen tematiskt. Inom temats arbetsområden har eleverna stort inflytande. På Vuxenutbildningen upprättar deltagarna tillsammans med studieoch yrkesvägledaren en individuell studieplan, där de själva väljer vilka kurser de vill läsa. Under varje kurs har deltagarna möjlighet att påverka kursupplägg och redovisningssätt. Eleverna på IV-programmet upprättar en studieplan tillsammans med lärarna samt väljer praktikplats i samråd med undervisande lärare. Örelundskolan har under en tid arbetat med individuella utvecklingsplaner som ett led i varje elevs inflytande över sin egen utbildning. På förskolan eftersträvas att göra barnen delaktiga i det dagliga arbetet och ta vara på vardagssituationer. 11

3.3.2 Resultat och måluppfyllelse Planerar du tillsammans med din lärare vad du ska arbeta med för att nå målen i de olika ämnena? Planerar du tillsammans med din lärare på vilket sätt du ska arbeta, tex arbeta i grupp eller ensam? Antal svarande i procent % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 42 26 22 10 Antal svarande i procent % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 37 29 23 11 1. Nej aldrig 2. Oftast inte 3. Nästan alltid 4. Ja, alltid 1. Nej aldrig 2. Oftast inte 3. Nästan alltid 4. Alltid I 2005 års elevenkätundersökning 3 handlade 4 frågor om inflytande, varav resultatet från två av frågorna redovisas ovan. Det samlade resultatet av de fyra frågor visar på att drygt 63 % av de svarande eleverna i grundskolan upplever att de nästan alltid eller alltid har inflytande över sin utbildning. I särskolans elevenkät från vårterminen 2005 svarade 9 av 14 elever ja på frågan: "Får Du vara med och bestämma vad Du vill arbeta med i skolan?" 3 elever svarar på alternativet både ja och nej och 2 elever svarade nej. Måluppfyllelsen varierar på de olika enheterna. Den sammanvägda måluppfyllelsen i kommunen bedöms som mindre god till god. 3.3.3 Insatser för att förbättra barn- och elevinflytandet Implementeringen av individuella utvecklingsplaner för alla elever i grundskolan och särskolan är en del i arbetet med att öka måluppfyllelsen av elevinflytandet. Därtill vidtar ett arbete med att kvalitetssäkra betyg och bedömning i ett F-9 perspektiv. På enheterna genomförs även ett antal andra insatser för att öka elevinflytandet vilka några beskrivs kortfattat nedan. På Bollebygdskolan F-6 samplanerar lärare och elever kring uppstart av nya arbetsområden. Lärarna skall också arbeta med att förtydliga för eleverna vad de kan vara med och påverka samt informera föräldrar vilket ansvar som barnen ges i förhållande till sin ålder och mognad. På Töllsjöskolan fortsätter det arbete som pågått under tidigare läsår med elevaktivt arbetssätt och man inför även elevgrupper som deltar i planering av teman. På Vuxenutbildningen utses en elev som fungerar som en länk mellan elev och personal och är med på vissa verksamhetsmöten. Inom förskolorna kommer samtal och intervjuer genomföras med barnen för att ta reda på barnens önskemål. 3.4 Föräldrars delaktighet och inflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med föräldrasamverkan. 3.4.1 Åtgärder för att nå målet På samtliga förskolor har föräldraråd bildats. På Töllsjöskolan och Örelundskolan deltar föräldrarna vid upprättandet av sitt barns utvecklingsplan och sätter tillsammans med barn och lärare upp nya mål vid utvecklingssamtalet. Föräldrarna bjuds in till inflytandemöten inför förändringar. På IV-programmet genomförs introduktionssamtal med nya elever och deras 3 Elevenkät 2005 har elever i år 3, 5 och år 8 i hela kommunen fått möjlighet att besvara. 12

förälder/ar. Elevernas föräldrar är alltid välkomna att besöka verksamheten. På förskolorna planeras inskolnings- och utvecklingssamtal noggrant. Därtill sker regelbundna samtal också med föräldrar vid hämtning och lämning. Vid dessa samtal har föräldrarna stor möjlighet att delge barnets behov samt ha synpunkter på verksamheten. 3.4.2 Resultat och måluppfyllelse Enligt 2005 års föräldraenkät är 54 % av de svarande föräldrarna i förskoleverksamheten respektive 49 % av föräldrarna i grundskolan nöjda eller mycket nöjda med sina möjligheter att påverka verksamheten i skolan. " 80 % av föräldrarna i förskoleverksamheten och 85 % av föräldrarna i grundskolan är nöjda med hur personalen samarbetar med dem angående deras barns lärande. 4 Resultaten framgår av diagrammen nedan. Hur nöjd är du med din möjlighet att påverka i förskolan/familjedaghemmet/skolan? Hur nöjd är du med hur personalen samarbetar med dig angående ditt barns utveckling och lärande? Antal svarande i procent % 100 80 60 40 20 0 10 8 Inte alls nöjd 43 36 Mindre nöjd 33 35 Nöjd 21 14 Mycket nöjd Fsk/Fdh Gsk Antal svarande i procent % 100 80 60 40 20 0 0 3 1. Inte alls nöjd 20 12 2. Mindre nöjd 47 39 38 41 3. Nöjd 4. Mycket nöjd Fsk/Fdh Gsk På motsvarande frågor har 6 av de 7 svarande föräldrarna i särskolan svarat att de är mycket nöjda eller nöjda med sin möjlighet att påverka verksamheten. På frågan Hur nöjd är Du med hur personalen samarbetar med dig angående Din sons/ dotters utveckling och lärande? har samtliga 7 svarande föräldrarna i särskolan angivit att de är nöjda eller mycket nöjda. Måluppfyllelsen varierar på de olika enheterna och måluppfyllelsen bedöms därför som mindre god till god. 3.4.3 Insatser för att utveckla föräldrars delaktighet och inflytande På Töllsjöskolan kommer dialog att föras med föräldrar och föräldraråd kring vilka verksamhetsfrågor föräldrarna kan vara delaktiga och hur denna delaktighet skall skapas. Därtill kommer enheten att vidareutveckla och systematisera öppna dialogmöten inför förändringar, där föräldrarna får en reell möjlighet att påverka skolans beslut. Bollebygdskolan 7-9 kommer man arbeta med att förbättra informationen angående målen och kontinuerligt sprida information till föräldrarna. Därutöver kommer både Bollebygdskolan F-6 och Bollebygdskolan 7-9 att intensifiera arbetet med Fronter. Fronter är ett webbaserat system och innehåller många verktyg som syftar till att stödja det pedagogiska arbetet. Systemet kommer framöver göras tillgängligt för samtliga föräldrar i grundskolan. 4 Samtliga föräldrar till femåringar i förskoleverksamhet och barn som går i år 3,5 och år 8 i grundskolan har tillfrågats i 2005 års föräldraenkät. 13

4. Arbetsmiljö 4.1 Åtgärder för att nå målen Förvaltningen har upprättat en handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kartläggning och åtgärder för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön genomförs genom en individuell medarbetarenkät som alla medarbetare inom Bollebygds kommun bereds möjlighet att svara på. Kartläggning och åtgärder för att förbättra den fysiska arbetsmiljön genomförs under våren. Enheterna skall därefter analysera sitt resultat och arbeta utifrån förbättringscirklar där analys av resultatet och åtgärder för utveckling är centrala delar. 4.2 Resultat och måluppfyllelse A) Andelen medarbetare som upplever sin arbetsbelastning acceptabel skall öka till minst 75 %. 2005 års medarbetarenkät visade att 75 % av medarbetarna instämde i påståendet Min arbetsbelastning är acceptabel. Måluppfyllelsen bedöms som god. B) Andelen medarbetare som upplever att informationen fungerar väl på arbetsplatsen skall öka till 70 %. 2005 års medarbetarenkät visade att 73 % av medarbetarna instämde i påståendet Jag är välinformerad om det som rör min arbetsplats. Måluppfyllelsen bedöms som god. C) Andelen medarbetare som upplevt sig hotade skall minska med minst 2 %. 2004 upplevde 6,5 % av medarbetarna inom barn och utbildning sig hotade. För 2005 är motsvarande siffra 6 %. Måluppfyllelsen bedöms som dålig. D) Andelen medarbetare som upplevt sig mobbade, trakasserade eller utsatts för annan kränkande särbehandling skall minska med minst 3 %. Andelen som upplever sig mobbade, trakasserade eller utsatts sig för annan kränkande särbehandling var 8 % både 2004 och 2005. Måluppfyllelsen bedöms som dålig. Resultatet kring andelen medarbetare som upplever sin arbetsbelastning acceptabel förbättrades kraftigt mellan åren 2004 och 2005. Nästintill en tredjedel av medarbetarna inom Barn- och utbildningsförvaltningen upplever fortfarande att informationen inte fungerar väl på arbetsplatsen. Dock har resultatet förbättrats mellan åren. Andelen medarbetare som upplevt sig hotade samt andelen medarbetare som upplevt sig mobbade, trakasserade eller utsatts för annan kränkande särbehandling är oförändrat mellan åren. Som grund för måluppfyllelsebedömningen ligger den medarbetarenkät som samtliga medarbetare inom Bollebygds kommun fått möjlighet att besvara. Resultatet från enkäten har börjat bearbetas och medarbetarna på respektive enhet har prioriterat ett antal förbättringsområden. Den fysiska arbetsmiljön har kartlagts genom arbetsmiljörond. Arbetsmiljöronder har genomförts på samtliga enheter. Mycket har åtgärdats, däremot har de insatser som kräver större investeringar ännu ej åtgärdas utan nedtecknats i handlingsplan för åtgärder de närmsta åren. En del av den fysiska miljön är i behov av renovering i olika etapper. Måluppfyllelsen bedöms för den fysiska miljön som mindre god till god. 14

4.3 Åtgärder för utveckling Utifrån de prioriterade områdena på respektive enhet fortgår arbetsmiljöarbetet och behandlas som på arbetsplatsträffar. Utifrån det nämndsövergripande resultatet från medarbetarenkäten har Barn- och Utbildningsnämnden i verksamhetsplanen för 2006 prioriterat följande fem områden; andelen medarbetare som upplever sin arbetsbelastning acceptabel skall öka, andelen medarbetare som upplever att informationen fungerar väl på arbetsplatsen skall öka, andel medarbetare som inte upplevt sig hotade skall öka och andelen som inte upplevt sig mobbade, trakasserade eller utsatts för annan kränkande särbehandling skall öka samt andelen medarbetare som upplever Bollebygds kommun som en attraktiv arbetsgivare skall öka. Förvaltningen kommer att vidta åtgärder utifrån de prioriterade områdena. Bl.a. kommer respektive medarbetares arbetssituation att ses över för att eliminera eventuella onödiga arbetsuppgifter, diskussioner i arbetslagen för att ge förutsättningar till en bättre arbetsfördelning inom arbetslaget. Därtill erhålla en bättre schemaläggning och utarbeta rutiner för hur information skall spridas. 15

5. Avslutningsvis Värdegrundsarbete och det trygghetsfrämjande arbetet är viktiga områden som verksamheten kommer att fokusera på framöver. Som ett led i det arbetet kommer de nya bestämmelserna i lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever att implementeras i verksamheten. Lagen träder i kraft i april 2006. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen syftar också till att motverka annan kränkande behandling. Bl.a. införs ett krav på att likabehandlingsplan skall finnas i varje förskola och skola, för varje enskild verksamhet. Likabehandlingsplanens främsta syfte skall vara att förebygga och motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall därför planerade åtgärder ingå. Uppföljning och utvärdering av åtgärderna ska redovisas årligen i kvalitetsredovisningen. Implementeringen av individuella utvecklingsplaner för alla elever i grundskolan och särskolan kommer att prägla verksamheten framöver. Individuella utvecklingsplaner är en viktig del i det fortsatta arbetet med att öka måluppfyllelsen av elevinflytandet. Under hösten 2005 har förvaltningen arbetat fram en Bollebygdsmodell för individuella utvecklingsplaner. Individuella utvecklingsplaner kommer implementeras under en flerårsperiod. Ett annat viktigt område som också kommer prioriteras under kommande år är kvalitetssäkring av betyg och bedömning i ett F-9 perspektiv. För 2006 kommer kvalitetsredovisningen att anpassas utifrån de nya bestämmelserna i kvalitetsförordningen. Varje kommun, varje förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall enligt förordningen årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enheterna kommer för läsåret 05/06 att kvalitetsredovisa enligt de nya bestämmelserna. 16