Tomaslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 2013-04-04 Tomaslundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Vår vision... 4 Skolans delaktighet i planen... 4 Elevernas delaktighet... 4 Vårdnadshavarnas delaktighet... 5 Personalens delaktighet... 5 Elevrådets delaktighet... 5 Skolrådets delaktighet... 5 Förankring av planen... 5 Utvärdering av den tidigare planen... 7 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 7 Mål för verksamhetsårets hösttermin 2012... 7 Resultat utvärdering... 7 Pedagogisk personal grundskola:... 7 Elever grundskola... 8 Elever fritidshemmet... 10 Trygghetsrådet... 11 Lärarfokusgrupp... 11 Elevfokusgrupp... 12 Elevrådet... 12 Skolrådet... 13 Resultat övrigt främjande arbete... 13 På skolnivå... 14 På gruppnivå... 14 På individnivå... 14 Utvärdering av årets plan... 15 Åtgärder... 15 Februari-mars 2013:... 15 November 2013:... 15 December 2013/Januari 2014:... 16 Februari 2014... 16 Tidsplan (åtgärd, tidpunkt, ansvarig):... 17 Främjande insatser... 18 Kön, könsidentitet eller könsuttryck... 18 Etnisk tillhörighet... 18 Religion eller annan trosuppfattning... 19 Funktionsnedsättning... 19 Sexuell läggning... 20 Ålder... 20 Ytterligare främjande arbete på Tomaslundsskolan... 20 Mål och uppföljning... 20 På organisationsnivå:... 21 På skolnivå:... 22 På gruppnivå:... 22 Kartläggning... 23 Kartläggningsmetoder... 23

3 Förebyggande åtgärder... 24 Mål 1... 24 Mål 2... 25 Mål 3... 26 Mål 4... 26 Kännetecken vid trakasserier eller kränkande behandling... 27 Rutiner vid uppkomna situationer... 27 Policy... 27 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till... 27 Åtgärder då elev/elever utsätts för trakasserier eller annan kränkande behandling av elev/elever:... 28 Åtgärder då elev är i långvarig utsatthet:... 28 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal... 29 Åtgärder då elev/elever utsätts för direkt eller indirekt diskriminering på skolan:... 29 Åtgärder då elev/elever utsätts för trakasserier eller annan kränkande behandling av skolans personal:... 29 Rutiner för uppföljning... 29 Rutiner för dokumentation... 30 Begrepp... 31 Diskrimineringsgrunderna... 33 Kön... 33 Könsidentitet eller könsuttryck... 33 Etnisk tillhörighet... 33 Religion eller annan trosuppfattning... 34 Funktionsnedsättning... 34 Sexuell läggning... 35 Ålder... 35 Våra ordningsregler... 36 Skolans befogenheter... 38 Bilagor... 40 Arbetsgång vid upptäckt mobbning Bilaga 1... 41 Dokumentation av likabehandlingsärende/trygghetsärende Bilaga 2... 42 Frågor vid kartläggningen Bilaga 3... 43 Tomaslundsskolans konsekvenstrappa Bilaga 4... 46

4 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, grundsärskola, fritidshem och förskoleklass Ansvariga för planen Rektor ansvarar för likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Personal och elever har alla ett ansvar för att vara delaktiga i utformandet och revideringen av innehållet i planen. Vår vision Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande. Denna vision innebär: för dig som elev: att du ska känna dig trygg och respekterad för den du är. Du visar omtanke. Du utvecklar dina förmågor tillsammans med andra och tar ett personligt ansvar för dina studier och din arbetsmiljö för dig som vårdnadshavare: att samverka och gemensamt ta ansvar för ditt barns utveckling och lärande. för dig som arbetar på Tomaslundsskolan: att du ser olikheter som en tillgång, erbjuder olika arbetssätt och lärmiljöer och arbetar aktivt för samverkan mellan elever, vårdnadshavare och kollegor. Planen gäller fr.o.m. 2013-02-15 t.o.m. 2014-02-15 Skolans delaktighet i planen Elevernas delaktighet Elevernas delaktighet är viktig i utformandet av likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Eleverna har kunskaper om miljön och kulturen de vistas i både i och utanför skolan och på skolan händer saker som personalen inte alltid känner till. Detta framförallt genom diskussioner i elevgruppen, klassrådet och elevråd. Diskussionerna ska gälla speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som skolan och elevgrupperna ska arbeta mot under året. Utifrån de förslag som framkommer arbetar rektor tillsammans med skolans utvecklingsgrupp och specialpedagoger fram ett förslag till likabehandlingsplanen. Förslaget remitteras till elevgrupper via elevråd med stöd av pedagogisk personal. Eventuella synpunkter beaktas och därefter tas beslut om planens innehåll.

Vårdnadshavarnas delaktighet 5 Vårdnadshavare görs delaktiga genom föräldramöten och skolråd. De tar ansvar genom att samverka med skolan. Diskussionerna gäller speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som skolan och elevgruppen ska arbeta mot under året. Utifrån de förslag som framkommer arbetar rektor tillsammans med skolans utvecklingsgrupp och specialpedagoger fram ett förslag till likabehandlingsplanen. Förslaget kan vårdnadshavarna se via skolans hemsida. Eventuella synpunkter beaktas och därefter tas beslut om planens innehåll. Personalens delaktighet Personalen görs delaktiga genom diskussioner i personalgrupper. Diskussionerna gäller speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som skolan och elevgruppen ska arbeta mot under året. Utifrån de förslag som framkommer arbetar rektor tillsammans med skolans utvecklingsgrupp, trygghetsråd och specialpedagoger fram ett förslag till likabehandlingsplanen. Förslaget remitteras till arbetslagen (mejl till all personal). Eventuella synpunkter beaktas och därefter tas beslut om planens innehåll. Elevrådets delaktighet Elevrådet görs delaktiga genom att aktuell plan tas upp på möte med elevrådet då planen är i fokus. Rektor tar med sig elevrådets synpunkter in i arbetet med att revidera planen och ta fram nya mål i det förebyggande och främjande arbetet. Under läsårets möten med elevrådet ges alla representanter möjlighet att föra fram vad som fungerar och inte fungerar i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolrådets delaktighet Skolrådets representanter får planen hemskickad i god tid innan möte med skolrådet. På efterföljande möte går rektor igenom delar av planen och redovisar hur planen har utvärderats på skolan och vilket resultat som visat sig. Representanterna får möjlighet att tycka till utifrån sina erfarenheter, vilka också tas med i arbetet med den nya planen. Förankring av planen Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling finns tillgänglig i klassrummen och på skolans hemsida: http://skola.vetlanda.se/tomaslundsskolan Den förankras väl hos personal, elever och vårdnadshavare genom att: Rektor vid läsårets första planeringsdagar har en genomgång av likabehandlingsplanen med all personal. Rektor har sedan fortsatt ansvar för att under läsåret se till att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om planens mål och innehåll. Arbetet ingår i

skolans kalendarium. 6 Rektor vid första mötet med elevråd respektive skolråd (representanter för vårdnadshavare) har en genomgång av planen. Rektor vid nyanställning av personal har en genomgång av planen. Den pedagogiska personalen skickar med eleven en kortversion av likabehandlingsplanen med skolans ordningsregler och konsekvenstrappa hem när beslut om likabehandlingsplanen är taget samt vid höstterminens skolstart. Den pedagogiska personalen har genomgång (ett aktivt arbete i elevgruppen som förtydligar och förklarar innebörden) av planen, skolans ordningsregler och konsekvenstrappa när likabehandlingsplanen är tagen och vid höstterminens skolstart. Den pedagogiska personalen ansvarar för att alla elever har kännedom om planens mål och innehåll samt verkar för att planen efterlevs. I alla elevgrupper sker återkommande etiska samtal som ett naturligt inslag i verksamheten. Samtalen ska ge eleverna redskap för att: respektera, tolerera (tåla det som jag inte kan förändra och det som inte skadar mig), tänka kritiskt och självständigt, ta ansvar för sig själva och andra, lösa problem och konflikter, våga säga nej och avstå från det som känns fel. Pedagogisk personal ansvarar för att information ges kring definitioner av begrepp, vad är diskriminering, vad är trakasserier eller annan kränkande behandling, vad är mobbning, vad säger lagen, vilka ser till att lagen följs? Den pedagogiska personalen har genomgång av planerna, skolans ordningsregler och konsekvenstrappa vid läsårets första föräldramöte. Berört arbetslag ansvarar för att korttidsvikarier har kännedom om likabehandlingsplanen genom vikariepärm i klassrummet.

7 Utvärdering av den tidigare planen Fjolårets plan har utvärderats i samtal av rektor tillsammans med elevråd, rektor tillsammans med skolråd och rektor tillsammans med personal på konferenstid. En kartläggning utifrån de sju diskrimineringsgrunderna har skett med samtliga elever i åk 1-6. En analys av trygghetsärenden har skett av trygghetsrådet. En fokusgruppintervju med ett urval elever och en annan fokusgrupp med ett urval pedagoger angående läsårets arbete och diskussioner kring skolans ordningsregler och dess konsekvenser har också skett. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever Personal Rektor Elevråd Skolråd Trygghetsråd Mål för verksamhetsårets hösttermin 2012 Mål 1: Att motverka förekomsten av nedvärderande språkbruk och jargong. Mål 2: Elever och personal på Tomaslundsskolan är säkra på vad begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling står för. Mål 3: Regeln om var eleverna ska vistas när det är rast är tydlig både för elever och personal. Mål 4: All personal har samma goda kännedom om skolans likabehandlings- och trygghetsarbete som Trygghetsrådet. Resultat utvärdering Pedagogisk personal grundskola: När den pedagogiska personalen utvärderade ovanstående fyra mål framkom det att det behövdes mer tid för att se förbättrade resultat. Det gäller nedvärderande språkbruk och jargong, att vara säker på begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och att all personal har samma goda kännedom om skolans likabehandlings- och trygghetsarbete som trygghetsrådet. När det gäller det tredje målet, som handlade om regeln om var eleverna ska vistas när det är rast, så anses målet vara uppfyllt i och med att regeln kommit med i skolans ordningsregler och har tydliga konsekvenser. När pedagogerna diskuterade de främjande insatserna utifrån de sju

8 diskrimineringsgrunderna så upplevde arbetslag 5-6 att de ser eleverna utifrån kunskaper, ej kön. De menade att de ser eleven för den hon/han är! Ett observandum är att jämföra detta med screeningresultatet där 30% av pojkarna i åk 6 svarat att de känt sig diskriminerade på grund av sitt kön. Deras förklaringar till detta är att killarna upplever att toleransen för vad tjejer gör är större, att tjejer får mer uppmärksamhet och killarna mer skäll. När det gäller diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning så ansåg personalen att det inte hänt något med kompisgungan som vi dock fått löfte om att få. Förslag till utveckling: Pedagogerna tycker att det har varit svårt att leva upp till målet när det gäller diskrimeringsgrunden ålder, att skolan ser till att det finns många olika alternativ till social gemenskap och aktiviteter där olika åldrar kan mötas. Skäl kan vara att undervisningstiden inte räcker till för lärarna då arbetslagen befunnit sig i en fas med mycket styrdokumentsarbete. Till nästa år finner lärarna det möjligt att leva upp till målet genom att se över elevens val och genom att anordna fler tema- och friluftsdagar med blandade åldrar. Elever grundskola Verksamheten har kartlagts utifrån samtliga diskrimineringsgrunder av specialpedagoger i grundskolan och av fritidspedagoger på fritidshemmet. Enligt planeringen skulle screeningsresultaten följas upp av fördjupade intervjuer med de elever som svarat jakande. Specialpedagogerna som har genomfört screeningen har bedömt att fördjupade intervjuer inte var nödvändigt, då det gjordes följdfrågor i samband med screeningen. Screeningdelen som genomfördes i november 2012 visade: Grundskolan (alla elever har tillfrågats): Pojkar: 77/139 känner att de trivs mycket bra 55/139 känner att de trivs bra 7/139 känner att de trivs mindre bra. Flickor: 90/136 känner att de trivs mycket bra 46/136 känner att de trivs bra. 0/136 känner att de trivs mindre bra. Av de sju pojkar som trivs mindre bra anger tre som skäl osämja med kamraterna inom den närmsta tiden. En pojke känner allmänt dålig trivsel. Två pojkar känner sig osäkra inför en kamrat. En pojke känner sig orättvist behandlad. Angående diskriminering: Sju pojkar och noll flickor har känt sig diskriminerade på grund av sitt kön. Förklaringarna till detta är att killarna upplever att toleransen för vad tjejer får göra är större, att tjejer får mer uppmärksamhet och killarna mer skäll. Ingen annan form av diskriminering är besvarat jakande. Diskrimineringsgrunden sexuell läggning är inte kartlagd. Angående trakasserier: Två flickor har känt sig trakasserade på grund av att de är en flicka. En på grund av utseende och en på grund av att hon känner sig utesluten på grund av att hon är flicka. En pojke har känt sig trakasserad på grund av att han är en pojke. Pojken kan inte ge någon förklaring men har känslan. En pojke har känt sig trakasserad på grund av att andra

9 inte tycker att han är som en pojke ska vara. Han har en känsla av att han inte är som dom andra. Två flickor och en pojke känner sig trakasserade på grund av att de kommer från ett annat land eller annan kultur. En flicka anger som orsak att en pojke säger att hon ser annorlunda ut. Den andra flickan talar om att andra elever säger att hennes hemland är ett dåligt land. Pojken blir kallad utlänning av en annan pojke. Två flickor och fyra pojkar känner sig trakasserade på grund av sin ålder. En flicka säger att åk 4-elever tar sig större rätt till fotbollen just för att de är äldre. Den andra flickan är ett år äldre än sina klasskamrater och får höra kommentarer om detta. Tre pojkar blir kallade ord som har med ålder att göra. En pojke får inte vara med vid fotbollen med yngre elever. En flicka känner sig trakasserad på grund av att hon får frågor kring funktionshinder. Angående annan kränkande behandling (den senaste tiden): 40 pojkar och 13 flickor har känt sig kränkta av någon annan elev med ord. Med slag och knuffar 33 pojkar och 8 flickor. 13 pojkar och 5 flickor har känt sig uteslutna ur gruppen. 1 pojke och 3 flickor har fått kränkande meddelande på mobilen eller via internet. 11 pojkar och 4 flickor har känt sig kränkta av någon annan elev på grund av andra orsaker än ovan nämnda. Andra orsaker som nämns är; pojkar; bråk mellan pojkar (fritiden) som speglar sig i skolan, blivit tagen på kort i omklädningsrummet, en pojke vill inte säga vad det beror på, blivit drabbad av dålig förlorare, drabbad av oempatisk förmåga, blir nedvärderad, osams om föremål. flickor; att bli utesluten från kamratskap när man ska ta sällskap till skolan, "just nu blir jag ignorerad av min bästa kompis", prat bakom ryggen, kompisar ljuger. En pojke har känt sig kränkt av vuxen på skolan med ord av annan personal. Två pojkar har känt sig uteslutna ur gruppen av vuxen. Den ene pojken säger; "det är orättvist, jag får gå ut när jag stör men aldrig en annan pojke när han stör". Den andre pojken kan inte uttrycka varför han känner sig utesluten men han har en känsla. En pojke har känt sig kränkt av vuxen på grund av andra orsaker, att en vuxen tog bort honom istället för en annan pojke när de bråkade. När eleverna får svara på frågan var på skolan känner du att det kan vara oroligt, känner du dig obekväm, svarar fem pojkar på fotbollsplanen, tre pojkar på skolgården, fem pojkar i idrottshallen, fyra pojkar i omklädningsrum, två pojkar i kapprum, en pojke i skogen och två pojkar överallt. När det gäller flickorna så är det tre flickor på fotbollsplanen, två på skolgården, tre i idrottshallen, tre i omklädningsrum, en i studiehallen, en på toaletten, fyra i kapprummet och två när eleverna går hem. Vid screeningen upptäckte specialpedagogerna att eleverna inte vara säkra på begreppen diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det var mycket tydligt att pedagogerna inte jobbat med dessa begrepp i klasserna. Innan frågorna ställdes till eleverna förklarades begreppen, antingen i klassen eller enskilt. Förslag till utveckling Screeningen visade att Tomaslundsskolan fortsatt behöver arbeta med att motverka dåligt språkbruk och jargong som är den största orsaken till kränkning och därefter med slag och knuffar. Det förekommer också att elever känner sig kränkta på grund av uteslutning.

Elever fritidshemmet Fritidshemmet (104 elever av 180 har tillfrågats). Screeningen gjordes med de elever som var närvarande under en dag. Pojkar: 38/52 känner att de trivs mycket bra 14/52 känner att de trivs bra 0/52 känner att de trivs mindre bra. Flickor: 41/52 känner att de trivs mycket bra 11/52 känner att de trivs bra. 0/52 känner att de trivs mindre bra. Angående diskriminering: 2 pojkar och 2 flickor har känt sig diskriminerade. Angående trakasserier: 2 pojkar och 2 flickor har känt sig trakasserade. Angående annan kränkande behandling: 12 pojkar och 7 flickor har känt sig kränkta på grund av ord. 3 pojkar och 0 flickor har känt sig kränkta på grund av slag eller knuffar. 2 pojkar och 1 flicka har känt sig uteslutna ur gruppen och inte fått vara med. 1 pojke har känt sig kränkt på grund av något annat. På frågan; Var på skolan känner du att det kan vara oroligt, var känner du dig obekväm? svarar eleverna på avdelning Tigern; en pojke på skolgården. Avdelning Kaninen; en pojke ibland ute, ibland inne. En pojke ute när en annan pojke är närvarande, en pojke på fotbollsplanen, en pojke när det blir skrikigt. Avdelningen Ekorren: En pojke i matsalen, en flicka är rädd att vara vid staketet vid parkeringen. Avdelning Delfinen: En pojke i skogen när det är mörkt. En flicka i kudden, rädd att det ska börja brinna och en flicka vid staketet vid cykelparkeringen. En lärdom från screeningresultatet från fritidshemmet är att både personal och elever missförstått frågorna. Det är svårt att utläsa vad, var och hur diskrimering och trakasserier har förekommit. Nästa års screening på fritidshemmet bör föregås av kunskapsinhämtande kring begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och att ett fåtal vuxna bör ställa kartläggningsfrågorna för att undvika felsvar och feltolkningar samt utveckla svaren. Nästa år bör screeningen genomföras med alla elever som är inskrivna på fritidshemmet. Förslag till utveckling: Utifrån resultatet föreslås jobba med målen att motverka förekomsten av nedvärderande språkbruk och jargong samt att elever och personal på Tomaslundsskolan är säkra på vad begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling står för. Dessa mål är desamma som grundskolan också behöver jobba vidare med. 10

Trygghetsrådet Under höstterminen 2012 har det inkommit 20 trygghetsärenden till Trygghetsrådet, vilket är sju fler än höstterminen 2011. Trots att ärendena är många är uppfattningen att de behandlas med mer tydlighet och säkerhet än tidigare. Upplevelsen är att pedagogisk personal reagerar, tar tag i händelser och följer utredningsgången. Trots att den stora delen av inkomna ärenden är fysiska med slag och knuffar är uppfattningen att ärendena anses vara av mildare karaktär och mer lättlösta i jämförelse med fjolårets ärenden. Inblandade blir ofta osams i leken, vid bollspel, kring lekredskap osv. Efter åtgärder och uppföljningar enligt konsekvenstrappan är eleverna generellt sams och vänner igen. Trygghetsrådet ser mönster i vilka elever som kränker respektive blir kränkta. Skollagen 5 kap 9 säger att personalen ska anmäla till rektor om utredning av elev/eleverna som vid upprepade tillfällen stör ordningen. Detta är något som Trygghetsrådet har gjort vid händelser under höstterminen 2012. 11 Lärarfokusgrupp Fokusgruppen med lärare ansåg att ordningsreglerna med dess konsekvenser måste påminnas hela tiden och att det inte räcker med att gå igenom dem en gång. De menade att vissa regler är lättare att efterleva än andra. Upplevelsen är att eleverna är medvetna om skolans ordningsregler och konsekvenser även när de vistas på fritidshemmet. Regeln "du använder ett vårdat språk utan svordomar, könsord eller kränkande ord" bryts oftast trots att lärare säger till och påpekar. Lärarna menade att det är den regeln som är svårast att efterfölja och för vuxna att hantera. Under lektionstid är det lättare att hantera språkbruket. Ute och på fotbollsplanen är det svårare samt i korridorer men ändå försöker lärarna markera hela tiden. Eleverna skärper till sig periodvis när språkbruket diskuteras. Det händer att elever själva säger till de elever som har dåligt språkbruk. Lärarna märker att elever har ett sämre språkbruk efter lov. Lärarna menade att eleverna förstår konsekvenserna och de vill att lärarna ska vara tuffa vid överträdelser. "Eleverna själva vill att vi ska vara tydligare och att vi ofta är för snälla, t ex när någon stör i klassrummet, säger vi till lite för många gånger innan eleven får gå ifrån lektionen". Regeln "du vistas utomhus på rasten" upplevs som svår på det viset att några elever vägrar att gå ut. Lärarnas upplevelser är dock att flertalet elever går ut vid tillsägelse. De menade att lärarna måste finnas bland eleverna när de är på väg ut. Regeln som lärarna tycker ska ändras gäller tillåtet område för snöbollskastning på västra sidan. Ett förslag är cykelvägen mot Nyhagsgatan. Skolans öppnings- och stängningstider har fungerat. Upplevelsen är att det är skönt att skolan är stängd på eftermiddagarna, då lärarna inte finns i klassrummen, utan är i arbetslagsrummen. De gemensamma rasterna för årskurserna stämmer till stor del. Några klasser har ändrat och följer inte grundschemat. Eleverna ser fram emot att få träffa sina årskamrater på rasterna. Det upplevs svårt att vänta in alla elever när man går till maten. Det är trångt att vänta på led i kapprummen och vänta på att alla är redo att gå iväg. Det upplevs svårt att gå på led till matsalen, kan inte stå ute och vänta på grund av årstid och väder. Vuxna står dock alltid vid dörren intill matsalen och släpper in så att det blir lugnare. Under läsåret har man ändrat så att eleverna först går och sätter sig på sin plats och blir tillsagda bord för bord när det är dags att ta mat. Detta har gjort att det upplevs vara lugnare i matsalen. Gemensamma sluttider varierar på grund av att övningsämnen påverkar. En del klasser har ändrat i grundsschemat och gjort om eftermiddagarna på sitt sätt. Ett önskemål är att ha kortare måndagar, för då upplevs

12 eleverna vara tröttare än andra dagar. Kompisval förekommer i åk 5-6, men till största delen är det lärarna som bestämmer vilka som ska arbeta tillsammans. Kompisval förekommer inte på fritids. Lärarna menade att alla elever känner till konsekvenstrappan. Den har lett till att det blivit mycket lugnare. Gången i konsekvenstrappan följs, det vill säga, först sker diskussion med eleven och hjälper inte det, så tar man kontakt med vårdnadshavaren om problematiken. Lärarna menade att konsekvenstrappan inger trygghet för eleverna som upplever att händelser och trygghetsärenden följs upp. Konsekvenstrappan fungerar även på fritidshemmet. Oftast räcker det med steg 1. En fördel är att fritidspersonalen träffar vårdnadshavarna mer eller mindre dagligen. Lärarna tyckte att begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är svåra att skilja på. De har inte resonerat om dem varken i arbetslaget eller med eleverna. Förslag till utveckling: Det önskas en gemensam genomgång (konferens) av begreppen. Elevfokusgrupp Elevfokusgruppen ansåg att ordningsregler och dess konsekvenser har fungerat och efterlevts. Eleverna menade att lärare har följt upp regelbrott med konsekvenser och att elever har fått tillsägelser. Ingen elev ville lägga till eller plocka bort någon ordningsregel. De ansåg att den nya ordningsregeln "Du vistas ute på rasterna" fungerat bättre och bättre. Skolans ändrade öppnings- och stängningstider (8.10-15.00) ansåg elever också ha fungerat bra. Ett par elever tycker att skolan bör öppnas kl. 8.00. Några tycker att skolan ska stängas senare, om elever glömmer något i skolan och att det blir lättare att hämta. Fokusgruppen tyckte att det är bra att ha samma raster som sin parallell. Eleverna beskrev att somliga klasser går gemensamt och att en del går utan lärare till matsalen. När det gäller sluttiden så är den densamma för yngre elever måndag - torsdag men olika för de äldre eleverna. Eleverna från åk 6 berättade att det görs kompisval i deras årskurs. Eleverna menade att kränkningar utreds och åtgärdas. Någon elev berättade att man känner till och att lärare tagit upp konsekvenstrappan. Ingen elev kände till att lärarna tagit upp och klargjort begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. En del elever sa att de vågade säga nej och andra inte. Elevrådet Elevrådet lyfte till stora delar liknande synpunkter som elevfokusgruppen. Det som speciellt kom fram var att regeln med mobiltelefoner inte fungerar, det gäller särskilt de äldre årskurserna, telefonerna samlas inte in och blir inlåsta som det står i ordningsreglerna. När det gäller ordningsreglerna vill eleverna ändra platsen för tillåten snöbollskastning. Eleverna upplever att det är lugnare på skolan men att det fortfarande förkommer mycket svordomar och dåligt språkbruk. Ute på rasterna är det ofta bråk vid fotbollsplanerna. Eleverna påpekar att rastvärdarna glömmer att ha på sig gula västar. Alla har koll på konsekvenstrappan tycker elevrådet. Förslag till utveckling: Ändra området där snöbollskastning får äga rum. Lärarna som är rastvärdar ska alltid ha gula västar. Att rastvärdarna är vid fotbollsplanerna.

13 Skolrådet Skolrådet tog del av resultatet och hur skolan jobbat med utvärderingen. De känner att skolan har koll på eleverna genom den screening som genomförts. Skolrådet reagerade också på att det finns pojkar som känt sig särbehandlade i förhållande till flickor. I övrigt hade inte skolrådet något att tillföra. Resultat övrigt främjande arbete På organisationsnivå: Tomaslundsskolan har arbetat med kamratstödjare. De har varit 27 representanter från åk 2-6 och grundsärskolan. Vid utvärderingen av deras uppdrag visade det sig att 10 stycken under läsåret uppmärksammat att någon/några klasskamrater varit ledsna, illa behandlade eller utanför. Tre representanter har varit med om att klasskamrater kommit till henne/honom som kamratstödjare för att berätta om något som är jobbigt. 10 stycken upplever att de tagit hjälp av vuxna för att lösa konflikter. Alla representanter tycker att kamratstödjare ska finnas kvar till nästa läsår. Under läsåret har Trygghetsrådet träffats var 4:e vecka och diskuterat det främjande arbetet, förebyggande (kartläggning) och trygghetsärenden. Mötena har handlat om att utvärdera arbetet med skolans olika ordningsregler och konsekvenser, diskussioner och uppföljningar av trygghetsärenden, diskussion kring elever som utsätter och elever som känner sig utsatta, storträffar och kontakt samt uppföljning med kamratstödjare, diskussion om rastaktiviteter, diskussion om rastvaktsschema. Diskussionerna har också handlat om otrygga platser inomoch utomhus, stämningar och vilka faktorer som skapar en trygg miljö. Under 2013/2014 fortsätter vi utveckla arbetet med att alla pedagoger ska ha samma goda kännedom om skolans likabehandlings- och trygghetsarbete, som Trygghetsrådet haft tidigare och därför läggs trygghetsarbetet och diskussionerna ut på arbetslagens agenda. Trygghetsrådet ska ha en mer sammanfattande roll och träffas en gång per månad. Trygghetsrådet ska bestå av en representant från varje arbetslag samt skolans två specialpedagoger och rektor. Skolan har varit organiserad i sex arbetslag; fritidshem, förskoleklass, 1-2, 3-4, 5-6 och grundsärskolan. Vid höstterminens start diskuterades betydelsen av "alla elever är allas elever". Avsikten var att den pedagogiska personalen skulle ha goda kunskaper om sitt arbetslags elever, vilket i sin tur skulle underlätta gemensamt elevhälsoarbete. Resultatet visar återigen dock att årsarbetslagen (personalen i parallellklasserna) har lyckats bättre med detta än arbetslagen beskrivna ovan. För personalen är kollegorna i parallellen fortfarande den naturliga samarbetspartnern. Tomaslundsskolan behöver fortsatt verka för att arbetslagen enligt ovan ska bli de "kraftfulla" teamen och för att tänka och agera enligt principen "alla elever är allas elever". På konferenser och i arbetslag har likabehandlingsplanen diskuterats. Diskussionerna har handlat om arbetsformer, gemensamma spelregler, rutiner och ett gemensamt förhållningssätt mot negativa beteenden, t ex hur man ska reagera, utreda, följa upp och dokumentera. Diskussioner om var man ska lägga ribban, vad som är OK, vad är vi överens om har skett. Resultatet visar dock att diskussionerna inte alltid återspeglas i praktiken. Tomaslundsskolan har under läsåret haft möten var tredje vecka i EHT (elevhälsoteamet). Under höstterminen har skolpsykologtjänsten varit vakant fram till slutet av oktober och

skolläkartjänsten är tillsatt med hyrläkare på 20 % och detta har till viss del påverkat det stödjande arbetet. 14 Elevinflytandet har varit synligt i framförallt elevråd och klassråd. Det har varit bra med bestämda mötesdatum i skolans kalendarium. På skolnivå På höstterminens planeringsdagar aktualiserades rastvärdarnas uppdrag och schema. Diskussioner och ändringar har skett under läsårets gång när schemat inte fungerat. I uppdraget har ingått att ha en gul väst på sig för att synas och det har de flesta rastvärdarna använt. De gemensamma ordningsreglerna diskuterades och reviderades i början på läsåret. En ny regel tillkom; Regel E: Du vistas utomhus på rasten med konsekvenserna E1: Tillsägelse. E2: Kontakt med vårdnadshavare. E3: Gemensamt möte elev, vårdnadshavare och ansvarig pedagog. Det är ett fåtal elever som fortfarande inte går ut trots uppföljning med konsekvenser. På gruppnivå Varje elevgrupp har arbetat med skolans värdegrund på något sätt planerat eller på förekommen anledning. Samtliga elevgrupper har haft klassråd minst en gång i månaden (protokoll finns). På höstens föräldramöten informerades om likabehandlingsplanen. Enligt planen ska pedagogisk personal ansvara för elevernas placeringar i klassrummet, se till att inga kompisval görs och utse grupper vid grupparbeten. Arbetet med de här frågorna är på väg att fungera men i utvärderingen framkommer att kompisval fortfarande kan förekomma. Förhållningssättet bland personalen när det gäller den här frågan behöver fortsatt diskuteras. Pedagogisk personal skall gå tillsammans med sin elevgrupp till matsalen, någon vuxen ska sitta med eleverna dagligen och att eleverna ska sitta på bestämda platser. Arbetet med de här frågorna har inte fungerat fullt ut. Den pedagogiska personalen anser att det är svårt att samla elevgruppen på led i kapprum för att de är för trånga, ute, på grund av årstider och väder. De vuxna står dock alltid vid dörren till matsalen och släpper in eleverna så att det blir lugnt. Under läsåret har man ändrat så att eleverna först går och sätter sig på sin plats och sedan blir tillsagda bord för bord när det är dags att ta mat. Detta har gjort att det upplevs vara lugnare i matsalen. På individnivå Nya elever och vårdnadshavare ska få ta del av planen, pedagogisk personal är ansvariga för detta. Huruvida detta skett eller inte är inte undersökt. Vid utvecklingssamtal har dialoger mellan elever, vårdnadshavare och pedagogisk personal skett kring "sociala mål". Personalen har använt sig av en matris där eleven själv först

15 värderat sin utveckling och sedan diskuterat svaren med pedagogen och vårdnadshavaren. Utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas 2014-01-15 Planens mål och främjande arbete ska utvärderas i elevråd, skolråd, arbetslag/konferens, fokusgrupper elever respektive personal samt med hjälp av enkätundersökning. Åtgärder Februari-mars 2013: - Fortsatta diskussioner K Wahlströms; Flickor, pojkar och pedagoger. Arbetslagets deltagare ansvarar för ett kapitel var och efterföljande diskussioner. - Ytterligare ett arbetslagsmöte under vårterminen 2013 ägnas åt diskussioner om ett professionellt förhållningssätt när det gäller sexuell läggning och att undvika familjeschabloner. - Specialpedagoger undersöker att de elever som har rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning erbjuds detta. Pedagoger talar gott om modersmålsundervisning vid utvecklingssamtal. Pedagoger och specialpedagoger behöver fortsätta att få med fler elever i modersmålsundervisningen. - Spontant och på förekommen anledning förmedlar pedagogerna ett förhållningssätt där alla respekteras för den individ de är oavsett religion eller trosuppfattning. - Rektor ser till att utlovad kompisgunga kommer på plats. November 2013: Årets uppsatta mål och arbete för att nå dessa utvärderas genom att varje mål diskuteras bland personalen vid konferens/arbetslagsmöte. Rektor ansvarar. - Årets uppsatta mål och arbete för att nå dessa utvärderas också genom att varje mål diskuteras med fokusgrupper elever respektive personal. Specialpedagoger ansvarar. Kartläggningsblanketten utifrån diskrimineringsgrunderna genomförs med alla elever. Följdfrågor ställs till de elever som känt sig kränkta. Specialpedagoger ansvarar. - Skolråd och elevråd har en punkt då uppsatta mål och arbetet för att nå dessa diskuteras. Rektor ansvarar. Trygghetsrådet ansvarar för att kontinuerligt gå igenom, övervaka, följa upp, utvärdera och se mönster i trygghetsärenden/likabehandlingsärenden som förekommer under året. Arbetslagens representanter som är med i Trygghetsrådet redogör för likabehandlings- och

trygghetsarbetet i arbetslagen. I december tas Trygghetsrådets slutsatser med i kartläggningen inför den nya planen. 16 December 2013/Januari 2014: Rektor och specialpedagoger sammanställer elevenkäterna, personalens, elevrådets och skolrådets synpunkter vilket ligger till grund för utformandet av den nya planen. Vid arbetslag och konferens diskuteras kartläggningen och den nya målformuleringen för kommande plan. Rektor ansvarar. Specialpedagogerna påbörjar utformandet av den nya planen. Utkast lämnas till elever genom elevrådet, där sedan elevvårdsrepresentanter med hjälp av pedagogisk personal för en diskussion i elevgruppen om innehållet. All personal får utkast via mejl och vårdnadshavare via skolans hemsida och skolråd. På så sätt finns möjlighet att påverka och vara delaktig i skrivandet av planen. Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling sammanställs av specialpedagogerna. Rektor ansvarar för att planen fastställs. Februari 2014 Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling träder i kraft.

Tidsplan (åtgärd, tidpunkt, ansvarig): 17 Information om planen med personal, december-januari, rektor Rastvärdarnas uppdrag och schema, nya ordningsregler/rutiner och spelregler, vid skolstart, januaroch augusti, rektor/personal Information om planen till elevråd, december/januari, rektor Information om planen till skolråd, december/januari, rektor Planen fastställs, mitten av februari, rektor Utvärdera planens mål med elevråd, slutet november, rektor Utvärdera planens mål med skolråd, slutet november, rektor Utvärdera planens mål/nya mål, med början december, rektor/personal Ny reviderad plan fastställs, februari 2014, rektor Möte elevhälsoteam, var tredje vecka, rektor -------------------------------------------------------------------------------- Skicka planen med eleven hem i kortversion, när planen är fastställd (februari) och vid höstterminens läsårsstart, pedagogisk personal Genomgång av plan på remiss inklusive ordningsregler/konsekvenstrappa med elevgrupperna, vid läsårsstarten/december-januari, pedagogisk personal Genomgång av fastställd plan/fastställda ordningsregler/konsekvenser med elevgrupperna, februari, pedagogisk personal Genomgång av plan på föräldramöte, första föräldramötet på höstterminen 2013, pedagogisk personal Klassråd, minst en gång/månad, pedagogisk personal Utse två kamratstödjare, första klassrådet, pedagogisk personal Diskussion nya ordningsregler med konsekvenser, 15/2-28/2, arbetslag/konferens Diskussion alla elever är allas elever, vid läsårsstarten, arbetslag Personalen genomför ett antal fördjupade diskussioner i elevgrupperna om förekomsten av kränkningar vad gäller nedvärderande språkbruk och jargong. Personalen genomför diskussioner i elevgrupperna om begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Personalen genomför, tydliggör och förklarar begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlings- och trygghetsarbetet är med som en stående punkt på arbetslagskonferensens dagordning, arbetslagsledare. Utvärdering av plan/nya mål inför ny reviderad plan,december-januari-arbetslag ---------------------------------------------------------------- Möte trygghetsråd, en gång i månaden, ordf trygghetsråd Kartläggning/screening alla elever utifrån de sju diskrimeringsgrunderna, november 2013, trygghetsrådet Analys av trygghetsärenden, november/december 2013, Trygghetsrådet --------------------------------------------------------------------------------

Fokusgruppintervjuer pedagogisk personal och elever, slutet av november, specialpedagoger Utformar underlag för ny plan, december 2012, specialpedagoger 18 Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Ann-Louise Löfgren Lundin Främjande insatser Kön, könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Personalen har ett medvetet förhållningssätt gentemot eleverna när det gäller kön, könsidentitet eller könsuttryck. Insats Hänvisning till mål nr 4 under förebyggande åtgärder Tid avsätts för pedagogiska diskussioner i ämnet utifrån underlaget K Wahlströms (2004) Flickor, pojkar och pedagoger. Personalen diskuterar och synliggör skillnader mellan personlig uppfattning och professionellt förhållningssätt utifrån läroplanen. Ansvarig Alla vuxna på skolan Datum när det ska vara klart 2014-02-15 Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Vi uppmärksammar modersmålsundervisning och studiehandledning för de elever som kommer från annat land eller annan kultur. Insats Kartläggning av behovet av modersmålsundervisning och studiehandledning hos eleverna. Rutiner för hur man ansöker om modersmålsundervisning och studiehandledning. Ansökan ska lämnas ut vid höstterminens utvecklingssamtal, ansvariga är pedagogisk personal som håller i samtalet

19 Tala positivt om modersmålsundervisning. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart 2014-02-15 Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Alla respekteras för den individ de är oavsett religion eller trosuppfattning. Insats Samtal om respekt och alla människors lika värde när det gäller religion eller trosuppfattning Ansvarig Alla vuxna på skolan Datum när det ska vara klart 2014-02-15 Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Skolan har en planerad utemiljö som är anpassad för alla. Insats Rektor ser till att utlovad kompisgunga kommer på plats. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart 2014-02-15

20 Sexuell läggning Mål och uppföljning Skolan bejakar olika familjekonstellationer. Insats Personalen diskuterar ett professionellt förhållningssätt när det gäller sexuell läggning och undviker familjeschabloner i olika uppgifter och diskussioner. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart 2014-02-15 Ålder Mål och uppföljning Elever i olika åldrar umgås och samarbetar vid elevens val samt vid tema- och friluftsdagar. Insats Personalen ser till att anordna så att ovanstående mål uppnås. Ansvarig Pedagogisk personal Datum när det ska vara klart 2014-02-15 Ytterligare främjande arbete på Tomaslundsskolan Mål och uppföljning Det främjande arbetet är en naturlig del i vårt vardagliga arbete som syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och omfattar alla diskrimineringsgrunder. Det främjande arbetet bedrivs utan förekommen anledning och omfattar alla. Vi arbetar främjande genom att:

21 På organisationsnivå: Rektor ansvarar för arbetet. Tomaslundsskolan arbetar med kamratstödjare. Varje elevgrupp (årskurs 2-6 och grundsärskolan) har två stycken representanter. Kamratstödjare hjälper till att se och höra vad som händer på skolan och hjälper skolans personal att uppmärksamma om det förekommer någon form av diskriminering, trakasserier eller andra kränkande handlingar. Uppdraget bygger på frivillighet och tystnadsplikt. Ansvaret för att lösa kränkningsproblem ligger aldrig på kamratstödjarna. Trygghetsrådets representanter fungerar som handledare för kamratstödjarna och har regelbundna träffar med dem. Namn och foton på kamratstödjarna finns uppsatt i korridoren i huvudentrén och i skolkatalogen. Vår skola är organiserad i sex arbetslag. Det innebär att pedagogisk personal har goda kunskaper om sitt arbetslags elever, vilket underlättar ett gemensamt elevhälsoarbete. I varje arbetslag diskuteras vid höstterminens start betydelsen av orden "alla elever är allas elever". Ansvarig är arbetsledaren. Tomaslundsskolan har ett elevhälsoteam (EHT). Teamets syfte är att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. EHT består av personal med olika kompetenser, vilket bidrar till en helhetssyn. Ann-Louise Löfgren Lundin, rektor tfn 97516 Josefine Roman, skolsköterska Florence Bengtsson, skolkurator Torben Lundholm skolpsykolog Vakant tjänsten inhyres, skolläkare Vivianne Källqvist, specialpedagog Karin Blomander, specialpedagog EHT:s uppgift är också att stödja pedagogerna eftersom det är de som har den dagliga kontakten med eleverna som behöver extra stöd. EHT finns också som stöd när det inträffar akuta händelser. EHT träffas var 3:e vecka. Elevinflytandet är strukturerat i olika råd. Dessa är klassråd, fritidsråd och elevråd. Tidpunkter för elevråd finns i skolans kalendarium. I dessa råd deltar elever från åk 1 upp till och med åk 6 och grundsärskolan. Alla arbetslag går varje år igenom skolans rutiner, vision och utvalda dokument för att motverka att diskriminering/annan kränkande behandling ska uppstå. Detta sker vid arbetslagstid, konferenser eller kompetensutvecklingsdagar. Personalen använder också tiden till att diskutera arbetsformer, gemensamma spelregler, rutiner och gemensamt förhållningssätt mot negativa beteenden, t ex hur man ska reagera, utreda, följa upp och dokumentera. Diskussioner om var man ska lägga ribban, vad är OK? Vad är vi överens om? Hur ser det ut i praktiken? Det ligger ett ansvar på arbetslagen att som en återkommande punkt på dagordningen diskutera egna normer och attityder samt hur goda relationer kan vårdas.

På Tomaslundsskolan finns ett Trygghetsråd sammansatt av rektor, pedagoger från alla arbetslag och specialpedagoger. Kontaktperson är rektor Ann-Louise Löfgren Lundin, tfn 97516. Alla på skolan ska veta vilka som ingår i Trygghetsrådet. Gruppen ansvarar för det främjande arbetet när det gäller diskriminering, annan kränkande behandling och mobbning. De ansvarar för kontakten med kamratstödjarna samt för att ha en god kännedom om trygghetsärenden, skolans elever, vilka faktorer som skapar en trygg miljö, stämningar och om någon är utanför. Trygghetsrådet träffas en gång i månaden. 22 På skolnivå: Rektor och personal ansvarar för arbetet. På planeringsdagarna i starten av höstterminen aktualiseras rastvärdarnas uppdrag och schema. I uppdraget ingår att synas ute med gul reflexväst och att cirkulera bland eleverna utifrån kunskaper om vilka platser som eleverna upplever otrygga. Om något hänt meddelar rastvärdarna ansvariga pedagoger samma dag. Alla elever ska vara ute på rast, rastvärden kan inte ha ansvar för barn som vistas inomhus. En rastvärd är en person som eleverna ska kunna vända sig till i förtroende och anses därför vara värd för eleverna på rasten. Varje år i januari diskuteras och revideras gemensamma ordningsregler och klassrumsregler med konsekvenser. Den pedagogiska personalen tar sedan upp reglerna vid första dagen vid läsårsstart och vid varje aktuell situation samt i det vardagliga arbetet under läsåret, förtydligar och diskuterar innebörder av regler. Det finns konsekvenser om ordningsreglerna inte följs. Reglerna utarbetas under medverkan av eleverna och skall följas upp av hela skolenheten i arbetslag och på konferens. All personal ska verka för positiva bemötanden av vårdnadshavare. Det är genom dialog som vi når framgång, I varje arbetslag bör det under vårterminen diskuteras hur kontakten med vårdnadshavare blir positiv. På gruppnivå: Pedagogisk personal ansvarar för arbetet. Pedagogisk personal har ett positivt förhållningssätt och uppmärksammar när elever handlar rätt. Elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil ska tränas. Varje elevgrupp arbetar t ex med moraliska dilemman, samarbetsövningar, avslappning och massage, livskunskap och jagstärkande övningar. Åk 3 och 4 arbetar med Teskedsordens material "Vem är du?", ett material som fördjupar tankar och förståelse för begreppet tolerans. Det är viktigt att välja rätt frågeställningar och formuleringar i värderingsövningarna för att inte skapa eller förstärka nedsättande värderingar och stereotypa föreställningar på de temaområden som behandlas. Arbetet kan vara planerat eller spontant. Minst en gång i månaden har samtliga elevgrupper klassråd. Återkommande punkter på klassrådets dagordning är elevernas arbetsmiljö och kamratstödjarnas uppdrag. Vid första klassrådet på höstterminen väljs två representanter till kamratstödjare.

Föräldramöten med förebyggande diskussioner utifrån trakasserier och kränkande behandling. 23 Pedagogisk personal ansvarar för elevernas placeringar i klassrummet. De ser till att inga kompisval görs och lärarna utser grupper vid grupparbeten. Mors- och fars dag uppmärksammas inte på skolan. Pedagogisk personal ansvarar. Pedagogisk personal går tillsammans med sin elevgrupp till matsalen. Någon vuxen sitter med eleverna dagligen. Eleverna går först och sätter sig på sina bestämda platser och inväntar lärarens tillåtelse att hämta mat. I ämnet idrott och hälsa ser idrottsläraren över situationen i omklädningsrummen och utser lag i lagidrott och grupper vid grupparbeten. På individnivå: Pedagogisk personal ansvarar för arbetet. Nya elever och vårdnadshavare får ta del av planen. Vid utvecklingssamtal förs en dialog mellan elev, vårdnadshavare och pedagogisk personal kring "sociala mål". Ansvarig Rektor och pedagogisk personal Datum när det ska vara klart 2014-02-15 Kartläggning Kartläggningsmetoder För att genomföra vår kartläggning använder vi oss av en enkät med frågor ställda utifrån trivsel och de sju diskrimineringsgrunderna med undantag av sexuell läggning. Syftet är att erhålla information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna uppfattas som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. I kartläggningen ingår också frågorna: Finns det någon plats på skolan där du känner dig otrygg? och känner du att du har en vuxen på skolan att vända dig till om du känner dig utsatt? Det är specialpedagogerna som genomför kartläggningen och ställer eventuella följdfrågor i grundskolan. På fritidshemmet är det fritidspedagogerna som genomför detsamma. Vi använder oss också av information vi får fram via elevråd, skolråd (vårdnadshavare),

kamratstödjare och fokusgruppintervjuer med elever samt personal. 24 Trygghetsrådet bidrar till kartläggningen med den information de får fram genom att analysera och identifiera mönster i skolans trygghetsärenden. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna besvarar kartläggningsenkäten samt deltar i klassvisa diskussioner, bland annat vid klassråd och elevråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion på konferenstid i januari 2014.. Arbetslagen utser vem som genomför enkätundersökningen med eleverna. Pedagogisk personal är med och lyssnar vid klassråd. Resultat och analys Se under rubriken; Utvärdering; resultatet av utvärderingen av fjolårets plan. Förebyggande åtgärder Mål 1 Personalen har nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong Uppföljning Uppföljning sker via enkätundersökning, klassråd, elevråd och fokusgruppintervjuer i november månad där vi tar upp frågor om kränkande uttryckssätt såsom exempelvis miner, gester, kommentarer och fula ord. Åtgärd Vi genomför ett antal fördjupade diskussioner i elevgrupperna om förekomsten av kränkningar vad gäller nedvärderande språkbruk och jargong. All personal reagerar på och tillrättavisar nedvärderande språkbruk och jargong. På föräldrarmöten informeras och diskuteras rådande språkbruk.

25 Motivera åtgärd Kartläggningen i förra årets plan visade att förekomsten av kränkningar med ett nedvärderande språkbruk och jargong är vanligt, framförallt på raster och vid fotbollsplanen men också via mobiltelefonen. Vad beror det på? Hur kan vi ändra det? Finns det elever eller grupper som är särskilt utsatta? Ansvarig Personal och rektor ansvarar. Datum när det ska vara klart 2014-02-15 Mål 2 Elever och personal på Tomaslundsskolan är säkra på vad begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling står för Uppföljning Uppföljning sker med hjälp av enkätundersökningen i november. Åtgärd Pedagogisk personal har en gemensam konferens för att klarlägga vad begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling står för. Därefter genomför pedagogisk personal diskussioner i elevgrupper om begreppen. Motivera åtgärd Pedagogisk personal är fortsatt osäkra på vad begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling står för. Ansvarig Personal och rektor ansvarar. Datum när det ska vara klart 2014-02-15