Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel

Transkript

1 RAPPORT Kemikalier i varr tillsyn hs sk- ch möbelhandel Tillsynsprjekt i samarbete mellan Malmö, Götebrg ch Stckhlm Antagen av Miljönämnden Rapprtnr 6/2011 ISSN

2 Rapprter (ISSN ) utgivna fr..m. 2006: 01/2006 Livsmedelstillsyn av julbrd i Malmö stad /2006 Livsmedelstillsyn av pizzerir i Malmö stad /2006 Livsmedelstillsyn av sklr med tillagningskök i Malmö stad /2006 Luften i Malmö. Årsrapprt /2006 Kartläggning av luftkvalitén vid Amiralsgatan 2004/ /2006 Rapprt m resultat av Smileyprjektet i Malmö /2006 Livsmedelskntrll av partihandlar samt butiker med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 2005 ch /2006 Kartläggning av luftkvalitén vid Föreningsgatan 2005/ /2006 Rapprt m tillsyn av grafiska ch ftgrafiska branschen /2007 Tillsyn inm Södra Sfielund. Förebyggande fastighetsinspektiner i samarbete mellan Miljöförvaltningen ch Södra Sfielundsenheten under våren /2007 Mätning av luftförreningar vid E6 i södra Tygelsjö 03/2007 Livsmedelskntrll av julbrd i Malmö stad /2007 Luftkvaliteten i Malmö /2007 Kldixidutsläpp från Malmö stads verksamheter /2007 Luftförreningsmätningar i Hamnparken /2007 Livsmedelskntrll under Malmöfestivalen /2007 Livsmedelskntrll av caféer, salladsbarer ch restauranger i Malmö /2008 Livsmedelskntrll av julbrd i Malmö stad /2008 Livsmedelskntrll under julmarknaden i Malmö stad /2008 Mätning av luftförreningar vid Fsie under periden 1994 till ch med /2008 Luftkvaliteten i Malmö /2008 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/ /2008 Prvtagningsprjekt angående dricksvattenkvaliteten på Malmös restauranger /2008 Uppföljning av luftförreningsmätning vid Djäknegatan 2007/ /2008 Mätning med passiva prvtagare i Malmö under vintern 2007/ /2008 Livsmedelskntrll av butiker ch partihandlare i Malmö /2008 Livsmedelskntrll på större livsmedelsverksamheter våren /2008 Livsmedelskntrll under Malmöfestivalen /2008 Livsmedelskntrll under internatinell livsmedelsmarknad i Malmö /2008 Livsmedelskntrll av trghandel i Malmö /2008 Livsmedelskntrll av smmaröppna verksamheter i Malmö /2008 Omprövning ch gdkännande av köken i Malmös försklr under 2007 ch /2009 Livsmedelskntrll på större livsmedelsverksamheter i Malmö hösten /2009 Livsmedelskntrll av julbrd i Malmö /2009 Livsmedelskntrll av kmmunala särskilda benden i Malmö /2009 Luftkvaliteten i Malmö /2009 Livsmedelskntrll under julmarknaden i Malmö /2009 Livsmedelskntrll på restauranger m fl i Malmö /2009 Livsmedelskntrll på icke-kmmunala försklr i Malmö hösten /2009 Livsmedelskntrll på restauranger m fl i riskklass 3A i Malmö /2009 Livsmedelskntrll under Malmöfestivalen /2009 Uppföljning av luftförreningsmätningar vid Nbeltrget 2008/ /2009 Uppföljning av luftförreningsmätning vid Mariedalsvägen /2009 Märkningsprjekt i riskklass 5 B mfattande butiker ch grssister våren /2010 Livsmedelskntrll av julbrd i Malmö /2010 Livsmedelskntrll på kmmunala försklr i riskklass 3B ch 4B 03/2010 Luftkvaliteten i Malmö /2010 Livsmedelskntrll av ksttillsktt i hälskstbutiker samt hs matmäklare 05/2010 Livsmedelskntrll av butiker med förpackade varr samt grssister i riskklass 5B 06/2010 Livsmedelskntrll under Malmöfestivalen /2010 Livsmedelkntrll av livsmedelsverksamheter i riskklass 3A /2011 Kunskapen m Reach hs nedströmsanvändare av kemikalier 02/2011 Uppföljning av luftförreningsmätning vid Amiralsgatan 2009/ /2011 Luftkvaliteten i Malmö /2011 Livsmedelskntrll av äldrebenden i Malmö våren /2011 Kemikalier i byggvarr tillsyn hs återförsäljare 06/2011 Kemikalier i varr tillsyn hs sk- ch möbelhandel Rapprterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, Malmö, telefn (vx). De kan ckså laddas ner från

3 Bild: Kemikalier i varr - tillsyn hs sk- ch möbelhandel Tillsynsprjekt i samarbete mellan Malmö, Götebrg ch Stckhlm

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Genmförande...5 Resultat...6 Slutsatser ch diskussin...7 Bilagr...9 2

5 Sammanfattning Den diffusa spridningen av kemikalier i samhället sm sker via varr är ett prblem sm uppmärksammas allt mer. Vår utgångspunkt i detta tillsynsprjekt har varit att välja varugrupper där kemikalieanvändningen är mfattande ch där varrna har en str spridning i samhället. Varugrupper sm kan innehålla flera miljö- ch hälsfarliga kemikalier är skr ch möbler. I detta prjekt har 28 företag inspekterats. Företagen finns i de flesta fall representerade i flera städer ch har ett huvudkntr där kemikaliekmpetensen ftast finns. Huvudsyftet med inspektinerna har varit att kntrllera företagens egenkntrll, m det finns kmpetens m kemikalier i varr, m kemikaliekrav ställs ch m analyser utförs för att följa upp dessa. Kemikalier i varr är ett relativt reglerat mråde ch endast ett fåtal ämnen är begränsade. Tillsynen har ckså stöd i miljöbalkens allmänna hänsynsregler ch det natinella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Inspektinerna har visat att det finns en str skillnad mellan sk- ch möbelbranschen i hur långt kemikaliearbetet har kmmit. Skbranschen har kmmit betydligt längre ch jbbar mer aktivt med kemikaliekrav ch analyser. 12 av 14 företag sm sålde skr ställde kemikaliekrav, att jämföra med 4 av 14 möbelhandlare. Miljöförvaltningarna har vid varje inspektin valt två varr ch ställt frågr m kemikalieinnehållet. Det har i vissa fall varit svårt att få in svar på de frågr sm ställts. Det har tagit lång tid, det har inte inkmmit fullständiga svar eller svar har inte alls inkmmit. Detta är en brist ch en vana vid denna typ av tillsyn. Infrmatinsplikten ställer stra krav på företagen m att ha vetskap m vad varrna innehåller. I ch med att kandidatförteckningen utökas kmmer det bli ett görligt arbete att i efterhand gå bakåt i sin leverantörskedja för att få infrmatin. Det kmmer då krävas att det finns rbusta avtal mellan inköp ch leverantör m att ämnen upptagna på kandidatförteckningen inte ingår. Det samma gäller ämnen sm är begränsade ch ämnen sm företaget valt att ha egna gränsvärden för. Tillsynsprjektet har lett till att Möbelbranschen har tagit fram kravkriterier ch möbelbutiker har börjat använda sig av dessa dkument vid sina inköp. Detta är en följd av lagstiftningens nya krav men ckså ett resultat av den tillsyn vi riktat mt branschen. De butiker sm inte kände till kandidatförteckningen eller att de hade ett ansvar gentemt kund har nu kunskapen m infrmatinsplikten ch butikens ansvar. Genm att vi vid inspektinerna har fört en vidare diskussin kring prblemen med miljöch hälspåverkan ch den diffusa spridningen av kemikalier upplever vi att förståelsen för dessa frågr har ökat. För de företag ch leverantörer sm arbetar aktivt med dessa frågr är det viktigt att se att myndigheterna nu ckså efterfrågar denna kunskap. Den strstadsgemensamma tillsynen var på detta sätt effektiv ch gav gtt resultat. Under 2011 kmmer detta prjekt att frtsätta med tillsynsbesök hs ytterligare ett antal möbelbutiker. 3

6 Bakgrund Bakgrunden till prjektet är att Kemikalieinspektinen under 2009 var ute på tillsyn hs företag sm tillverkar ch/eller imprterar textilier avsedda för barn. Resultatet av deras tillsyn visade att alltför många företag helt saknar rutiner ch rganisatin för att på ett tillfredsställande sätt skaffa sig kunskap m kemikalieinnehållet i varr. Hälften av företagen saknade helt kunskap m kemikaliefrågr ch kemikalielagstiftning, ch ställde heller inga krav på leverantörerna vad gällde innehåll av kemikalier i varr. Att textilier kan innehålla miljö- ch hälsskadliga kemikalier är känt sedan länge. Kemikalieinspektinen har fört dialg med branschen sm har förbättrat sitt kemikaliearbete. Textilimprtörerna har tagit fram kemikaliekrav, Swerea IVF har startat en kemikaliegrupp med många medlemmar. Frågan uppmärksammas av miljörganisatiner ch andra beställare av analyser. Regler m varr i Reach Den nya eurpeiska kemikalielagstiftningen Reach sm trädde i kraft i juli 2007 reglerar i huvudsak kemiska prdukter men innehåller ckså en del regler sm berör varr. Bilaga XVII till Reach mfattar en del kemikalier sm har sådana egenskaper att användningen av dessa begränsats eller ibland helt förbjudits. Endast ett fåtal av de ämnen sm kan förekmma i varr, såsm skr ch möbler, är begränsade eller förbjudna. Kandidatförteckningen. I ktber 2008 publicerade Eurpeiska kemikaliemyndigheten Echa den första kandidatförteckningen. Identifieringen av ämnen sm kan kmma att tas upp i kandidatförteckningen är en kntinuerlig prcess, vilket innebär att nya ämnen förs upp på förteckningen successivt. I dag innehåller kandidatförteckningen 46 ämnen. Ämnen sm kan föreslås till kandidatförteckningen är ämnen sm har egenskaper sm kan medföra allvarliga ch irreversibla effekter på människrs hälsa ch i miljön, så kallade särskilt farliga ämnen. Dessa ämnen kan kmma att flyttas över till listan (bilaga XIV) över ämnen sm anses sm så farliga att de måste ha tillstånd för att få användas. Om ett ämne inte får tillstånd att användas för någt användningsmråde blir det i princip förbjudet. Infrmatinsplikten. Med kandidatförteckningen följer bland annat ett utökat ansvar genm den så kallade infrmatinsplikten. Infrmatinsplikten innebär att butiken inm 45 dagar ska kunna svara på m en vara innehåller ett ämne på kandidatförteckningen i en halt över 0,1 %. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ch verksamhetsutövares egenkntrll De allmänna hänsynsreglerna finns i miljöbalkens 2 kapitel. Centrala för detta prjekt är de tre första hänsynsreglerna. Alla sm bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap sm behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art ch mfattning för att skydda människrs hälsa ch miljön mt skada eller lägenhet. Alla sm bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar ch vidta de försiktighetsmått i övrigt sm behövs för att förebygga, hindra eller mtverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller lägenhet för människrs hälsa eller miljön. Alla sm bedriver en verksamhet eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska prdukter m de kan ersättas med sådana 4

7 prdukter sm kan antas vara mindre farliga. Mtsvarande krav gäller i fråga m varr sm innehåller eller har behandlats med en kemisk prdukt. Enligt 26 kapitlet 19 i miljöbalken ska den sm bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd sm kan befaras medföra lägenhet för människrs hälsa eller påverka miljön ska frtlöpande planera eller kntrllera verksamheten för att mtverka eller förebygga sådana skadr. Det natinella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, delmål 3 Delmål 3 innebär att nyprducerade varr så långt sm möjligt ska vara fria från nya rganiska ämnen sm är långlivade (persistenta) ch biackumulerande, nya ämnen sm är cancerframkallande, arvsmassepåverkande ch frtplantningsstörande samt kvicksilver så snart sm möjligt, dck senast 2007, övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande ch frtplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen sm är hrmnstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 m varrna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kmmer ut i kretslppet, övriga rganiska ämnen sm är långlivade ch biackumulerande, samt kadmium ch bly, senast år Dessa ämnen ska inte heller användas i prduktinsprcesser m inte företaget kan visa att hälsa ch miljö inte kan kmma till skada. Redan befintliga varr, sm innehåller ämnen med vanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft ch vatten till Sverige av ämnen sm mfattas av delmålet skall minska frtlöpande. Genmförande Varje stad har valt ut fem skbutiker ch fem möbelbutiker. I första hand valdes större kedjr sm inte har ingått i Kemikalieinspektinens tidigare prjekt. Miljöförvaltningarna gick tillsammans ut med ett pressmeddelande, bilaga 1. Sedan skickades ett Vi kmmer brev, bilaga 2. Med brevet bifgades infrmatinsmaterial från Kemikalieinspektinen. Den checklista sm ligger till grund för inspektinerna, bilaga 3, skickades med brevet eller e-pst i efterhand till persn med kmpetens att fylla i den. I brevet har vikten av att såväl butikschef sm ansvarig för kemikaliefrågr ska delta på plats pängterats. I första hand har miljöförvaltningarna velat träffa såväl butikschef sm ansvarig för kemikaliefrågr på plats i butiken. Detta har inte alltid gått att genmföra då huvudkntren i vissa fall legat långt brt eller ansvarig persn har varit på tjänsteresa. Kntakten har då gått via e- pst eller telefn. På plats i butiken har miljöförvaltningar presenterat sig ch sitt arbete. Den utskickade checklistan har i de flesta fall fyllts i förväg. Under inspektinerna har checklistan använts sm underlag ch samtalet har förts utifrån frågrna i checklistan. I samband med inspektinerna har två varr valts i butiken. Miljöförvaltningarna har ställt frågr m kemikalieinnehållet i de utvalda varrna. Varunamn ch frågrna har dkumenterats. Inspektinerna har avslutas med en inspektinsrapprt. Ovanstående är det generella genmförandet, vissa likheter i utfrmning av pressmeddelande, sätt att kmma i kntakt med rätt persner, val av antalet varr har förekmmit. 5

8 Resultat Inspekterade företag Ttalt har 28 företag inspekterats. Malmö Team Sprtia, Ecc, Scrett, Sk Dej, Skkannen, Möbelshp Sven Larssn AB, Svenska Hem i Malmö AB, C/O Hme, ILVA Swe AB Götebrg Stadium, Intersprt, Din Sk, Eursk, Ica Maxi, Mi, Svenssns i Lammhult, BCncept, Sängjätten, Nrrgavel Stckhlm Skpunkten, Nilsn, Vagabnd, Mixage, Stalands Möbler AB, Sva, Gösta Westerlund, EM, KungSängen Urval av frågr från checklistan ch sammanställning av svaren Har ni några specifika krav vad gäller ämnen sm inte får förekmma i era varr? När det gäller skbutikerna ställer 12 av 14 butiker krav vid inköp. En av butikerna sm inte gör det är en återförsäljare av stra leverantörer sm inte säljer skr under eget varumärke. Även bland de sm ställer krav är det så att det ställs hårdare ch mer uttalade krav på leverantörer av skr sm säljs under eget namn. Av möbelhandlarna var det vid inspektinernas start endast 4 av 14 sm ställde krav på det innehållet av kemikalier. Några har i efterhand ställt krav. I likhet med vanstående resnemang m stra leverantörer så är der vanligare i möbelbranschen att man har ett antal stra leverantörer ch inga egna varumärken. Det syns en tydlig skillnad mellan branscherna vilket kan ber på att frågan m kemikalier i skr har var mer mdiskuterad ch att kemikalieinnehållet i skr har blivit analyserat i ett antal undersökningar. Flera företag sm handlar med skr är ckså medlemmar till Textilimprtörerna sm har tagit fram kemikaliekrav sm deras medlemmar kan använda sig av. I ch med inspektinerna hörde möbelhandlarnas branschrganisatin av sig ch var intresserade av att ta fram infrmatin till sina medlemmar. Det har i efterhand resulterat i att branschrganisatinen tagit fram kemikaliekrav sm medlemmarna kan använda. Försöker ni gå längre än de krav sm lagstiftningen ställer, för att undvika risker med kemikalier i varr? Ja det gör i princip alla sm har svarat ja på vanstående fråga. Följer ni upp kemikaliekraven med egna analyser? För skbranschen är det så att ställs kemikaliekrav så följs de ckså upp med egna analyser. Det kan givetvis finnas ett strt spann i hur mycket pengar sm läggs på analyser. Hs möbelhandlarna är det endast en kedja sm har visat att man följer upp med egna analyser. Detta säkerställs i avtal med de agenturer sm anlitats. Finns rutin för infrmatinsplikten? 17 av 28 företag har sagt sig ha en fungerande rutin för att kunna uppfylla infrmatinsplikten gentemt kund. Rutinen behöver inte vara skriftlig det handlar mer m att alla inm företaget, sm kan få en fråga m kemikalieinnehåll i en prdukt, vet till vem inm företaget de ska vända sig för att få svar. 6

9 Exempel på frågr angående valda varr Frågrna har i vissa fall rört endast ett enskilt ämne ch ibland alla begränsade ämnen i enlighet med begränsningsdirektivet, eller ämnen på kandidatförteckningen. Frågans mfattning har till str del avgjrts av varans kmplexitet. Till exempel m den valda varan är en damstövel i skinn har vanligen frågan varit m sexvärt krm finns i detekterbara halter eller en gummistövel till barn, förekmmer ftalater upptagna på kandidatförteckningen. I mer kmplexa varr sm möbler eller skr i flera material kan frågan ha rört alla begränsade ämnen eller alla ämnen på kandidatförteckningen. Analysresultat ch intyg från leverantör Miljöförvaltningen har inte ställt krav på att analysprtkll krävs sm redvisning för att bedöma m efterfrågade kemiska ämnen förekmmer i detekterbara halter eller inte. Analysprtkll har i flera fall skickats in, vissa analysprtkll kmmer från leverantören ch är daterade innan inspektinerna startade, andra analysprtkll är gjrda av det inspekterade företaget efter utförd inspektin. Intyg från leverantörer har ckså gdtagits, det kan då vara intyg m ett enskilt ämnen inte finns i varan eller intyg m att varan inte innehåller ämnen på kandidatförteckningen. Att bedöma inkmna svar är alltid en bedömningsfråga från fall till fall. I vissa fall kan ett intyg från en leverantör ha ett högre värde än analyser utförda i efterhand, då ett intyg kan visa att efterfrågad infrmatin går att få fram i leverantörskedjan. Ttalt har 50 varr valts ut av miljöförvaltningarna. Exakt svar på den fråga sm ställdes har i drygt hälften av fallen inkmmit. I många fall har fullständiga svar inkmmit, i vissa fall har svar angående ämnen sm är begränsade inkmmit i stället för de efterfrågade ämnen på kandidatförteckningen ch vice versa, ch i några fall har svar inte inkmmit alls. I två fall har analysresultaten visat på halter marginellt över företagets egna gränsvärden sm är satta i deras egna inköpskrav. Detta har då inte gällt ämnen sm är begränsade i bilaga XVII till Reach. Företagen har valt att vidta interna åtgärder. Slutsatser ch diskussin Syftet med inspektinerna har varit att kntrllera m det finns en fungerande egenkntrll inm sk- ch möbelbranschen ch att infrmera företagen m de kunskapskrav sm lagstiftningen ställer. Detta har fta medfört en bra diskussin m den diffusa spridningen av kemikalier i samhället. Begreppet egenkntrll används främst då man talar m anmälnings- ch tillståndspliktig miljöch hälsfarlig verksamhet. För sk- ch möbelhandeln kan kntrllen handla m att företaget har rutiner för att se till att önskade kemikalier inte finns i varrna. Inm rganisatinen behövs ckså en rutin sm säkerställer att anställda vet hur de ska agera vid frågr m kemikalieinnehåll i en vara. Skillnad mellan branscherna Resultatet av tillsynen av sk ch möbelbranschen visade en str skillnad mellan branscherna. 12 av 14 skbutiker ställde krav till sina leverantörer jämfört med 4 av 14 möbelhandlare. Skillnaden kan ber på att frågan m kemikalier i skr har varit mer mdiskuterad ch att analyser av kemiska ämnen i skr har utförts i ett antal undersökningar. Flera företag sm handlar med skr är ckså medlemmar till Textilimprtörerna. Textilimprtörerna har tagit fram kemikaliekrav sm deras medlemmar kan använda sig av. I ch med inspektinerna hörde möbelhandlarnas branschrganisatin av sig ch var intresserade av att ta fram infrmatin till sina medlemmar. Det har i efterhand resulterat i att 7

10 branschrganisatinen tagit fram kemikaliekrav sm medlemmarna kan använda sig av. Det är ett mycket psitivt resultat av inspektinerna. Det har varit i vissa fall varit svårt att få svar på de frågr sm ställts m de utvalda varrna. Svaren har dröjt eller har varit fullständiga eller inte inkmmit alls. Detta är en brist ch visar att nödvändig kemikaliekmpetens saknas inm företaget eller att kmmunikatinen med leverantörerna är bristfällig. Infrmatinsplikten medför stra krav på företagen m att ha vetskap m vad varrna innehåller. I ch med att kandidatförteckningen utökas kmmer det bli ett görligt arbete att i efterhand gå bakåt i sin leverantörskedja för att få infrmatin. Det kmmer då krävas att det finns rbusta avtal, mellan inköp ch leverantör, m att ämnen upptagna på kandidatförteckningen inte ingår. Vad är en rimlig nivå Inga inspektiner är avslutade med föreläggande m att vidta åtgärder i stället har råd ch infrmatin använts för att upplysa företagen m vad sm är en rimlig nivå. En rimlig nivå är att kemikaliekrav ska ställas vid inköp ch att de ska mfatta de ämnena sm är upptagna i bilaga VXII till Reach ch kandidatförteckningen. Med hänsyn till att kandidatförteckningen successivt fylls på ch med hänsyn till det Giftfria miljömålet är det lämpligt att kemikaliekraven utökas. Kemikaliekraven ska vara dkumenterade ch de ska följas upp. Råden till företag sm inte har kmmit så här långt i sitt arbete är då att ställa krav på kemikalieinnehållet i prdukterna upprätta avtal, sm mfattar bilaga XVII ch kandidatförteckningen upprätta rutiner för att kunna hantera infrmatinsplikten kntrllera att avtalet följs genm stickprvskntrller etablera gda ch regelbundna kntakter med leverantörerna ta hjälp av branschrganisatiner Uppföljning ch vidare arbete Under 2011 kmmer detta prjekt att frtsätta med tillsynsbesök hs ytterligare ett antal möbelbutiker. Vi kmmer att använda ss av erfarenheterna från detta prjekt för att förbättra metdiken. Checklistan kan utökas med frågr, till exempel sm m det finns en speciellt avsatt budget för analyser ch m hur företaget arbetar med riskvärdering av sina leverantörer. Det kan ckså handla m att titta på avtal. Vi kmmer att ha en frtsatt dialg med branschrganisatinerna ch Kemikalieinspektinen. Vi vill ha en frtsatt diskussin kring vilka kravnivåer sm är rimliga, vilka rutiner kring infrmatinsplikten sm ska finnas, m ch hur rutinerna ska vara dkumenterade ch vilken typ av material sm ska ligga till grund för infrmatinen till kunder m ämnen på kandidatförteckningen. Det behövs ckså vägledning kring eventuella sanktiner kpplade till infrmatinsplikten. Under hösten 2010 fick Kemikalieinspektinen ett regeringsuppdrag att göra en handlingsplan för en giftfri vardag. Handlingsplanen har publicerats, ch innebär bland annat att arbetet med att inspektera ch kntrllera varr ska utökas. Miljöförvaltningarna i Stckhlm, Malmö ch Götebrg har genm den strstadsgemensamma tillsynen skaffat sig kunskap inm mrådet varutillsyn. 8

11 Bilagr Bilaga 1 Pressmeddelande Nu kllas kemikalier i Malmös butiker Vilka kemikalier finns i de möbler ch skr sm säljs? Har handeln den kll sm krävs? Nu gör miljöförvaltningarna i Malmö, Götebrg ch Stckhlm gemensam sak med inspektiner i tre städer. Inspektörer från miljöförvaltningarna i Malmö, Götebrg ch Stckhlm ska i höst besöka ttalt ett 30-tal butiker ch titta närmare på egenkntrllen när det gäller kemikalier. - Vi trr att en gemensam satsning i våra tre städer ska ge uppmärksamhet åt den viktiga kemikaliefrågan ch vi hppas att handeln tar chansen att skaffa kunskap ch bra rutiner, säger Andreas Askman, miljöinspektör på miljöförvaltningen i Malmö. Bakgrunden är det tillsynsprjekt sm Kemikalieinspektinen genmförde 2009 hs företag sm tillverkar eller imprterar textilier för barn. Kntrllerna visade att alltför många företag helt saknar rutiner ch rganisatin för att på ett bra sätt skaffa sig kunskap m kemikalieinnehållet i varr. I höstens tillsynsprjekt har miljöförvaltningarna valt att titta närmare på möbel- ch skbutiker. Den viktigaste anledningen är den senaste tidens larm m ftalater i sandaler för barn ch dimetylfumarat i möbler. Inspektörerna ska ta reda på hur butikernas egenkntrll fungerar när det gäller kemikalieinnehåll i varr. De ska ställa frågr m hur butikerna skaffar infrmatin m innehållet. Hur säkerställer de att de varr sm sälj i butiken inte innehåller förbjudna eller begränsade ämnen? Tillsynsprjektet inleds under september med ett utskick till de butiker sm ska kntrlleras. Planen är att besöka ti butiker per stad, varav hälften skbutiker ch hälften möbel- ch heminredningsbutiker. 9

12 Bilaga 2 Brev Tid för tillsynsbesök Under hösten kmmer Miljöförvaltningarna i Stckhlm/Götebrg/Malmö att ha ett strstadsgemensamt tillsynsprjekt av butiker sm säljer heminredning/skr. Anledningen till inspektinerna är att kntrllera hur egenkntrllen fungerar, d v s vilka kemikaliekrav ställer ni vid inköp av varr ch hur kntrllerar ni att varrna inte innehåller några förbjudna/begränsade ämnen sm exempelvis dimetylfumarat. Vi vill även se era rutiner för hur ni uppfyller kravet på knsumentinfrmatin, då era varr innehåller ämnen på kandidatlistan. Miljönämnder är tillsammans med Kemikalieinspektinen perativ tillsynsmyndighet över varr på marknaden. Enligt miljöbalken ska ni sm säljer varr ha kunskap m varan ch veta att den inte innehåller farliga ämnen sm kan skada människrs hälsa eller miljön. Miljöförvaltningen har för avsikt att besöka er den kl. Det är angeläget att butikschef ch den persn sm är ansvarig för kemikaliefrågr kan delta på plats. Om ni har frågr med anledning av inspektinen eller vill ändra tiden, kntakta mig gärna. För vår tillsyn debiteras en avgift sm kmmunfullmäktige beslutat, se bilaga m tillsyn ch avgift. Vänliga hälsningar <!handläggare> Miljöinspektör Bilagr: Kemikalier i textilier råd till dig sm imprterar ch säljer textilier, KEMI 2009 Faktablad m kemikalier i textilier, KEMI 2009 Infrmatinsblad m tillsyn ch avgifter 10

13 Bilaga 3 Checklista Checklista: Kemikalier i varr 2010 (Frmuläret kmpletteras med anteckningar vid inspektin ch blir då minnesanteckningar.) Inspektinsdatum: Närvarande: Miljöförvaltningen Företaget Allmänt m företaget Företagets namn Är företaget imprtör? Tillhör ni någn branschförening? Ja Nej Om ja - vilken? Vilken typ av infrmatin m kemikaliefrågr får ni därifrån? (lagstiftning, natinellt-eu) Leverantörer Vilka är era leverantörer? (Namn?) (Stra multinatinella företag? Små lkala leverantörer? Svenska tillverkare?) 11

14 Ansvar för miljö- ch kemikaliefrågr Hur är ansvaret för miljö- ch kemikaliefrågr rganiserat? (Ligger ansvaret på butiken, eller på kncernen? Finns någn särskilt utpekad persn? Vilken befgenhet har denne/-a egen budget, möjlighet att beställa tester, stppa prdukter?) Finns miljöaspekter upptaget i företagets plicy? Har företaget någn frm av miljöcertifiering? (EMAS, ISO etc.) Lagstiftning m kemikalier på varumrådet Miljöbalken (SFS 1998:808) Känner ni till hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kapitel? I den svenska miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler med krav på verksamhetsutövare avseende kunskap, försiktighetsmått ch val av mindre farliga prdukter. 2 skaffa sig den kunskap sm behövs för att skydda människrs hälsa ch miljön mt skada eller lägenhet. 3 vidta de försiktighetsmått sm behövs för att förebygga att verksamheten medför skada eller lägenhet för människrs hälsa eller miljön. 4 undvika att använda eller sälja sådana kemiska prdukter sm kan befaras medföra risker för människrs hälsa eller miljön, m de kan ersättas med sådana sm kan antas vara mindre farliga. (Exempel: DEHP byts mt andra mjukgörare eller annan plast, tungmetaller i färger ch cancerframkallande azfärgämnen byts mt mindre farliga, farliga bekämpningsmedel fasas ut allteftersm mindre farliga utvecklas.) Har ni rutiner för att säkerställa att ni uppfyller dessa regler? 12

15 Reach Känner ni till vilka krav Reach-lagstiftningen kan ställa på företag sm hanterar varr? Användningen av ämnen i varr påverkas av Reach genm: att leverantören av en vara ska lämna infrmatin m särskilt farliga ämnen (sm identifierats i kandidatförteckningen för tillståndsprövning) till mttagaren av varan, m varan innehåller mer än 0,1 viktprcent av ett särskilt farligt ämne. Även knsumenter ska på begäran få sådan infrmatin inm 45 dagar att begränsningar i Reach kan användas för att förbjuda eller på andra sätt begränsa varr på marknaden. Har ni rutiner för att säkerställa att ni uppfyller dessa regler? Känner ni till vilka ämnen sm finns på kandidatförteckningen? Känner ni till var ni hittar infrmatin m kandidatförteckningen, t.ex. när nya ämnen kmmer upp? 13

16 Egenkntrll - kemikalieinnehåll Hur försäkrar ni er m att prdukterna inte kan rsaka skadr hs kunderna eller i miljön? Vilka rutiner har ni ch hur följer ni upp era krav? (ställer krav vid avtal med leverantörer, begär muntliga garantier från leverantör/prducent, begär skriftliga garantier från leverantör/prducent, begär certifikat eller analysprtkll i samband med leverans, analyserar stickprver etc.) Vad gör ni m ni upptäcker att en vara sm ni säljer kan medföra risker för hälsa ch/eller miljö på grund av sitt innehåll av kemiska ämnen? (meddelar leverantör/prducent, meddelar myndighet, drar brt varan från marknaden etc.) Har ni några specifika krav vad gäller ämnen sm inte får förekmma i era varr? Ja Nej Exempel? Försöker ni gå längre än de krav sm lagstiftningen ställer, för att undvika risker med kemikalier i varr? Ja Nej Exempel? 14

17 Miljömärkning Har ni några varr i srtimentet sm är miljömärkta? (Ex Svanen, Bra miljöval, EU-blmman, Ök-Tex 1000, FSC-certifierad träråvara mm) Har ni kntrll på att träråvaran i era möbler inte innehåller regnskg? Kemikaliekntrll utvalda varr Exempel på dkumentatin sm visar att det kemiska innehållet för varan överensstämmer med de begränsningar sm finns i bilaga XVII till Reach. Dkumentatinen kan vara analysprtkll eller liknande. (ställer krav vid avtal med leverantörer, begär muntliga garantier från leverantör/prducent, begär skriftliga garantier från leverantör/prducent, begär certifikat eller analysprtkll i samband med leverans, analyserar stickprver etc.) Prdukt 1: Prdukt 2: 15

18 Infrmatin till kunder Ger ni någn infrmatin till kunder m det kemiska innehållet i era varr, alt. miljö- eller hälsrisker förknippade med innehåll av kemikalier? Får ni frågr från kunder m kemikalier ch miljö- ch hälsrisker? (Exempel?) Har ni några exempel på klagmål/tillbud/besvär sm kan ha uppstått på grund av det kemiska innehållet i en vara? Hur hanteras sådana klagmål? Vilka rutiner har ni? 16