KORPADALEN VÅR PLATS I VÄRLDEN
|
|
- Anton Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ITiS-PROJEKTET Hösten 2001 KORPADALEN VÅR PLATS I VÄRLDEN Andersson Monika Larsson Lars-Olof Olsson Birgitta Carlberg Christina Martinsson Ulla-Britt Svensson Ingegärd Doverlind Johanna Mörth Lilian Svensson Siv Ivarsson Michael
2 Tack till vår handledare Ulf Ivarsson som har stöttat oss under arbetets gång. Vi tackar också Nils Magnusson som delgivit oss värdefull bakgrundsfakta. 2
3 Innehåll Innehåll...3 Bakgrund och förutsättningar...4 Målbeskrivning...5 Genomförande så Genomförande så Resultat - Måluppföljning...8 Diskussion...9 3
4 Bakgrund och förutsättningar När vi satt och resonerade om vilket ItiS-projekt vi skulle genomföra, kom den tanken upp att vi inte hade någon hemsida på Korpadalsskolan. Det ville vi göra något åt. Ingen av oss var vid det tillfället kapabla att skapa en sådan. Från början hade vi vilda planer på att samtliga lärare skulle lära sig detta hantverk. Snabbt insåg vi att det var så mycket annat inom datorernas värld, som vi inte behärskade och som vi hade mer nytta av. Därför begränsade vi vår ambition till att lära oss så mycket, att vi tillsammans med eleverna skulle kunna arbeta fram underlag till hemsidan. Vår tanke var från början att jobba spårvis så 3-6. Under våren 2001 reviderade vi detta och beslöt oss för att samarbeta så 3-4 respektive så 5-6 i stället. Vi bedömde att det var för stort gap i datakunskap mellan så 3 och så 6. Hösten 2000 fick vi veta att vi skulle få vara med i ITiS-projektet under Eftersom många av oss hade ganska begränsade erfarenheter av datorer, valde de flesta att gå en grundläggande utbildning under höstterminen. Under vårterminen lade vi upp planerna för vårt arbete. Vi skrev målen och förkovrade oss ytterligare, bl.a. tränade vi på att använda digitalkamera och scanner. Under arbetets gång, hösten 2001, kom vi på att det hade varit bra att lära sig hantera ett Multimediaprogram. Därför inbjöd vi en föreläsare från Elevdata att komma och presentera och lära oss lite om Multimedia Lab V. Detta genomfördes under en studiedag och bekostades med hjälp av ITiSpengar. I vårt projekt deltog allt som allt 168 elever och 10 lärare. Varje klass hade tillgång till två eller tre datorer, varav några var något åldersstigna. Datorerna är utplacerade i studiehallen utanför respektive klassrum. Denna placering uppfattade vi som positiv, eftersom vi inte behövde planera tiden för vår datoranvändning utan kunde använda datorerna vid behov. 4
5 Målbeskrivning Eleverna som ingick i detta projekt bor i Korpadalen, Asarum. Detta område är relativt nytt som bostadsområde och är mycket litet omskrivet. Mål för personalen: Bli förtrogna med ordbehandling användande av digitalkamera, webbkamera, scanner och cd-brännare. bildbehandling Kunna söka information på Internet och kommunicera via e- post. Förstå något av hemsidans struktur. Genom att bli förtrogna med ovanstående är vårt mål att mer se datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i vår undervisning. Datormål för eleverna: Så 3 Eleverna bör kunna grundläggande ordbehandling så att de kan skriva och bearbeta en text på datorn. spara, öppna och skriva ut dokument. Så 4 Förutom ovanstående bör dessa elever kunna använda digitalkamera och scanner för att lägga in bilder. Så 5-6 Förutom ovanstående bör dessa elever kunna enkel bildbehandling. Pedagogiska mål för eleverna: Så 3-4 Eleverna bör känna till något om skolans närmiljö vad gäller historia, natur och lekmiljö och med hjälp av ovanstående redskap kunna dokumentera detta. Så 5-6 Eleverna bör känna till något om skolans närområde vad gäller kulturhistoria, struktur förr nu och näringsliv och med hjälp av ovanstående redskap kunna dokumentera detta. Mål för projektet: Skapa en sida på Internet med elevarbeten under temat Korpadalen Vår plats i världen. Genomförande så 3-4 5
6 Vi startade projektet med eleverna under augusti månad. Det första vi gjorde var att samla eleverna i två olika grupper, 3A och 4A respektive 3B och 4B, för att presentera vårt tänkta projekt. Eleverna kom med förslag på olika områden som de skulle vilja arbeta med. Tillsammans kom vi fram till flera olika teman, men bestämde oss för att arbeta med följande arbetsområden under höstterminen: Lekar och lekmiljö Fornminnen i skolans närhet Naturen runt skolan Vi hade i förväg delat upp eleverna i åldersblandade grupper med 4-5 elever i varje. Eleverna fick sedan välja det område som de helst ville arbeta med. Vi arbetade med projektet 80 minuter i veckan och var då tre lärare som ansvarade för var sitt tema. Detta innebar att varje vuxen hade hand om elever. Vi visste att eleverna i fyran hade sysslat med enkel ordbehandling i trean. Däremot kände vi inte alls till vad nuvarande treor kunde. Därför fick varje elev i trean visa sina datakunskaper för en av oss vuxna. Med utgångspunkt från detta gjorde vi en individuell grundutbildning för varje elev (se bilaga 1). Fyrorna lärde sig att använda digitalkameran för att sedan kunna hjälpa treorna i gruppen. Grupperna som arbetade med fornminnen gjorde en rundvandring i området tillsammans med en lärare, som visade och berättade. För att få mer fakta fick sedan eleverna söka i olika böcker och intervjua vuxna. De elever som arbetade med lekar och lekmiljö fick sin information genom att intervjua elever i olika åldersgrupper. Naturgrupperna valde att koncentrera sig på blommor och träd runt skolan. De hämtade fakta ur olika naturböcker. Alla grupperna använde sig av digitalkamera för att bilddokumentera. När det sedan var dags att skriva texterna på datorn och infoga bilderna, uppstod det ibland lite problem. En del bilder var felvända, andra var för stora. När eleverna skulle spara sina arbeten på diskett fick dessa inte plats. Men vi fixade det och lärde oss en del nytt. 6
7 Genomförande så 5-6 Eleverna i så 5-6 har under höstterminen arbetat med skolans närmiljö vad gäller kulturhistoria, struktur förr nu och näringsliv. Vi startade med att samla eleverna från alla fyra klasserna. Sammanlagt var de 83 elever. Det tänkta projektet presenterades för eleverna. Efter diskussion enades vi om följande arbetsområden: Skolans historia Östralycke servicehem Fritidsgården Hejan Pia Närköp Graneforsverket Jannebergs ridhus Jannebergs gård Jannebergs kvarn Strömma bomullsspinneri Namnhistoria Tidningsansvariga Eleverna delades in i grupper efter sina önskemål. Följande vecka började eleverna att planera upp sitt arbete med hjälp av stödfrågor (se bilaga 2). Vi lyckades parallellägga fyra lektioner i veckan, då huvuddelen av arbetet utfördes. Eleverna har letat fakta i litteratur, intervjuat personer och gjort studiebesök för sin dokumentation. Kommunarkivet har varit till mycket stor hjälp för eleverna. Vidare har de varit i kontakt med tre lokala tidningar för att få allmänhetens hjälp. Med stor entusiasm har eleverna mailat, telefonerat, digitalfotograferat, scannat och sökt fakta på Internet. Eleverna håller nu på att sammanställa fakta och bilder till olika dokument för den kommande hemsidan. I detta arbete har även femmor och sexor ställts inför liknande problem med bildbehandling. Vi lyckades också!! 7
8 Resultat - Måluppföljning Arbetet är inte slutfört så själva slutresultatet vet vi ännu inte, men vi tycker att vi är på god väg. Alla elever i trean har ännu inte hunnit slutföra sin grundutbildning, men arbetet fortskrider som planerat. Eleverna i fyran kan skriva ut sina texter, och en del kan infoga sina bilder. De flesta eleverna kan använda digitalkamera. Däremot har vi inte haft någon anledning att arbeta med scanner ännu. När det gäller femmor och sexor har eleverna som grupp uppnått datormålen. Vi kan dock inte påstå att detta gäller för varje enskild elev utan vi kämpar vidare. Eleverna har lärt sig mycket om skolans närmiljö, men de har ännu inte redovisat sina arbeten för varandra. När detta är gjort, hoppas vi att alla elever har nått upp till de pedagogiska målen. Vi vuxna känner oss förtrogna med ordbehandling, användande av digitalkamera, e-post och sökning på Internet. Under studiedagen fick vi lite insikt i hur en hemsida kan struktureras med hjälp av Multimedia Lab V. Däremot har vi inte uppnått målen vad gäller bildbehandling och scanner. Webbkamera och cd-brännare har vi ännu inte haft någon användning för. Men vår ambition är att lära oss dessa framöver. 8
9 Diskussion Vi är lyckligt lottade på Korpadalsskolan, eftersom vi har lokaler som gör det lätt att arbeta tillsammans över åldersgränserna. De äldre eleverna har varit duktiga på att stötta sina yngre kamrater. Vi upplever att elevernas intresse för sin närmiljö har ökat under arbetets gång. I sökandet efter fakta har eleverna fått lära sig ta olika kontakter i samhället. De har också fått lära sig en bra intervjuteknik. Vid bearbetning av texter och bilder har det vuxit fram ett kritiskt tänkande. Eleverna har också förstått att det är viktigt att ange sina källor. Det som inte har varit så bra är att vissa grupper har varit för stora, därför har inte alla elever i gruppen varit aktiva. Vi tycker också att vi har varit för få vuxna per elevgrupp. Det har varit svårt schematekniskt att lösa gemensamma tider för fyra klasser som vi hade planerat för så 5-6. Vi hade för få datorer med tillräcklig kapacitet för våra stora elevgrupper. Skulle vi genomfört projektet idag, hade vi gjort mindre grupper och anpassat oss bättre till befintligt schema. Förmodligen hade vi inte heller haft så många elever igång samtidigt. Då kunde vi ha utnyttjat datorerna bättre. Sammanfattningsvis tycker vi att projektet har varit både roligt och lärorikt. Vi har upptäckt den nya teknikens möjligheter. Men det har också krävt många sena kvällar och hårt arbete. Vi fortsätter dock till dess att eleverna är nöjda och deras arbeten har blivit publicerade på vår hemsida. 9
10 Bilaga 1 Mål att uppnå i data - så 3 Starta och stänga av datorn Öppna ett ordbehandlingsprogram Skriva in en text Spara ett dokument på diskett Skriva ut ett dokument Öppna ett befintligt dokument Enkel textbehandling: Stor bokstav Ny rad Radera Infoga text Ändra textstorlek och typsnitt Fet, kursiv och understruken text Centrera rubrik 10
11 Bilaga 2 Frågor att fundera över innan arbetet sätter igång: Vad vill vi veta? Vad kan vi själva i gruppen om detta? Vad behöver vi ta reda på? Från vilka platser och källor tänker vi hämta informationen? Är det några särskilda personer vi behöver träffa? Vilken typ av presentation ska vi göra? Hur lång tid har vi på oss? 11
12 bilaga 3 Elev arbete så 3-4 Björk Björken växer i hela Sverige, men det är inte samma sorter. I fjällen blir glasbjörken mindre och krokigare och kallas för fjällbjörk. Björkens bark är vattentät. Björken kan bli 300 år gammal. Den vita stammen har givit björken sitt namn, för björk är ett gammalt namn för ljus.honblommorna sitter i de mindre hängena och hanblommorna i de större hängerna. När maj månad kom tappade man björken på sav. Saven blandades med honung och användes som dricka. Dricka märg i benen kallades det då. 12
13 bilaga 4 elevarbete så 5-6 Jannebergs kvarn Man vet inte hur gammal kvarnen är, men man vet att Nils Santesson köpte den år Hans son Bernt-Olof gifte sig med Janna von Castaieus, sedan döpte man området efter henne. Man vet också att den delen av kvarnen, som är i tegel alltså den nyaste delen är byggd 1870 av Hedvig Santesson. Alltså har Santesson- släkten haft kvarnen i över 200 år. Man byggde kvarnen för att få mjöl. Kvarnen finns där för att den skulle finnas där det fanns strömmande vatten. Förr i tiden fanns det både garveri och kvarn där. Jocum Egertson hade kvarn i Strömma redan Kvarnen är troligen äldre än så. Kanske från slutet på talet. Längs Mieån fanns det en hel mängd kvarnar och sågkvarnar. De revs, byggdes om och flyttades. Det är därför svårt att veta om Jannebergs kvarn stått på exakt samma plats hela tiden. Det är också svårt att fastställa vilken kvarn som avses eftersom Froarp var stort från Strömma upp till Långasjön. Fastighetsnumreringen genom lantmäteriet kom till ca Idag finns en enda sågkvarn kvar i Mieån och den finns i Gäddeviksås i Småland alldeles intill sjön Mieån. Därifrån reglerar man också vattnet i Långasjöns vattenverk. 13
14 Man tar emot säden från lantbrukare, på hösten torkar och lagrar man den. Under vintern kan de komma och hämta den och man kan också få den krossad om man vill. De kan lagra ca, 1500 ton spannmål och krossa hundra ton om året, mycket av det är till hästar. Vi säljer även spannmål. Det är endast 2 personer som jobbar på Jannebergskvarn det är Joakim Santesson och Bernt Santesson. Joakim är son till Bernt. Vi jobbar inte lika mycket som förr i tiden i kvarnen, men vi samarbetar med lantmännen. År 1965 byttes stenkvarnen ut mot hammarkvarnen. I slutet av1800-talet byggdes den första kraftstationen och år 1918 byggdes den nya. Janneberg har växt ut från en tämligen ringa början. Den ursprungliga gården lär ha inköpts för den för oss anspråkslösa summan av 16 skilling. Men det hände inte i går! Herr BruksPatro N: B: Santesson kunde ej upwisa till huru stort antal wirke denna Såg är skattlagd,dock berättade han at den 1785 blifwit skattlagd til 40 tolfter kubbare Sågning af köpe wirke, samt at där då varit 4 blad, men hvaraf endast ett nu för tiden nyttjas; Denna såg är på krono skatte grund anlagd. Källor: Joakim och Bernt Santesson. Kommunarkivet 14
Konstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merPROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass
Sidan 1 av 7 PROJEKTRAPPORT Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass Kristianstad, i maj 2001 Birgitta Ericson, Centrala stödteamet
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merCarin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merEtt försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
Läs mer2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Läs merProjektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
Läs merEn världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merProjektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.
ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merProjektmaterial. Företagarnas Folkhögskola
Projektmaterial PORTFOLIO MED CV OCH ARBETSPROVER Företagarnas Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSlutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer
Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merTollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Läs merSmärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande
Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merProjektmaterial. Bosöns Folkhögskola
Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS
Läs merPedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden
Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot
Läs mer2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan
2002-2003 NATUREN Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2. Syftet med försöket...s.2. Tillvägagångssätt...s.2. Resultat...s.3. Diskussion...s.4. Litteraturförteckning...s.4
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. PRO folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merNärmiljön. Värpinge förr och nu. Siv Erlandsson Cecilia Nettestad Sabina Varga Anita Wingren. Handledare: Gun Jacobsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
Sida 1 av 7 Gråsparvskolan Lunds Kommun ITiS-projekt VT 2002 Närmiljön Värpinge förr och nu Siv Erlandsson Cecilia Nettestad Sabina Varga Anita Wingren Handledare: Gun Jacobsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sammanfattning
Läs merTrollhättan 001122 Skolan i skogen
Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merProjektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola
Projektmaterial ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport
Läs merIKT-plan 2010-2011. Barn- och ungdomsnämnden. Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida: http://www.landskrona.
IKT-plan 2010-2011 Barn- och ungdomsnämnden Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida: http://www.landskrona.se Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte... 4 Grunden för planen...
Läs merÅk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13
Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat
Läs merVälkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg
Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada
Läs merÄr det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merRapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare
Läs merHur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande.
ITis arbete. VT 2002 Internationellt tänkande. För elever på gymnasiesärskolan. Norretullskolan. Ann Christin Stigsdotter, Rikard Svensson, Kerstin Emilsson, Ingegärd Enroth, Gunnel Berg. Handledare Peter
Läs merKvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg Familjedaghemmet Enbusken drivs i enskild regi av Susanne och Magnus Åkesson. Under läsåret var 11 barn inskrivna i åldrarna 1-5
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merProjektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola
Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge
Läs merProjektmaterial. Önnestads folkhögskola
Projektmaterial FOLKHÖGSKOLAN OCH DEN RÖDA TRÅDEN YLLEBRODERIER Önnestads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merVallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan
Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt
Läs merEtt ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar
Läs merEtt arbete om kamratskap
Ett arbete om kamratskap ITiS-projekt av Helgedalskolans arbetslag 3-5 1999-2000 Gunnel Skoogh Karlolof Lundgren Carin Birgersson Hans Wall Pia Granqvist Bakgrund I Helgedalskolans planering för verksamheten
Läs merInledning Väcker intresse och introducerar ämnet
En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Läs merITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:
Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund
Läs merGemensam KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Ugglan Läsåret 2014-2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Gemensam KVALITETSREDOVISNING Förskolan Ugglan Läsåret 2014-2015 2010-09-09 1 Förskoleavdelningen Inledning Varje avdelning på förskolan har gjort uppföljningar mot
Läs mer3. Hämta och infoga bilder
Sida 1 av 8 Lektion 1: sida 4 av 4 «Sida 3 av 4 Till kursens framsida 3. Hämta och infoga bilder Nu vet vi ju hur man sätter in text i sin sida. Men hur gör man med bilder? Det är inte svårt alls! Det
Läs merUndersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Läs merFörsta hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10
Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering
Läs merVerksamhetsberättelse för Solstigensförskola
Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola 2013-2014 Årets prioriterade mål Våra prioriterade mål för detta verksamhetsår har varit: Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg,
Läs merPedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Läs merKursutvärdering Matematisk analys IV H11
Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs mer!Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker.
Lera Bild, åk 6 Datum: v.45- Utbildningsförvaltningen Svartbäcksskolan Lärare: Diana Hallberg November 2013 Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker. Förmågor
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merCarl von Linné 300 år
Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1 1 (5) Nationella kursplanens uppnåendemål År 5 Älta skolas uppnåendemål År 5 Delmål för förskoleklass-år 5 Älta skolas strävansmål mot År 9 Eleven skall kunna använda informationsteknik som ett verktyg
Läs merTema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
Läs merUtvärdering att skriva för webben - Snabbrapport
Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merUtvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Läs mer2. Dela upp texten i mindre delar/helheter som ni sedan behandlar var del skilt för sig.
Ni får här allmänna råd utgående från det projekt vi genomfört. Det är ändå viktigt att fundera i vilken utsträckning ni lyckas knyta an arbetet med läsförståelsestrategier till det vanliga arbetet i klassen.
Läs merElevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007
Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna
Läs merS A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002
S A M E R Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002 M A O R I E R Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.2 Resultat...s.4 Diskussion...s.5 Litteraturförteckning...s.6
Läs mer1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.
Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merBlåbärets Kvalitetsredovisning
Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan
Läs merPå resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Läs merAlmunge skola Tankesmedja
Utvärdering Jättebra samtal TACK! Kommer gärna nästa gång! Det var jättetrevligt Roligt! Väldigt bra initiativ av skolan: Bra format: Trevligt. Bra upplägg med stationerna Bra frågor Roligt Bra roligt
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merKursen som helhet. 1. Har du nått kursens mål. 2. Hur fungerade startdagen i ditt eget lärande?
UTVÄRDERING Pedagogisk baskurs för handledare i MED924, Göteborg Introduktion: Lärande och handledning i klinisk praktik 1,5 hp Start 28 februari praktikuppgift - uppföljning 28 mars 2017 15/16 deltagare
Läs merIKT - handlingsplan för skolområde Tuna
Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen
Läs merFörslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Läs merFamiljematte. Ann Aktius
Familjematte Ann Aktius Med utgångspunkt i händelser från dagstidningar arbetade klassen, parallellt med övrigt stoff, genomgående med huvudräkning och överslagsräkning i hela åk 4. Syftet var att få eleverna
Läs merVeckobrev för Opalen 1 v 6-8
Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger
Läs merTräningsdagbok. Av Erik Stintzing. Inom ämnet Idrott och hälsa
Träningsdagbok Av Erik Stintzing Inom ämnet Idrott och hälsa Indroduktion Jag bestämde mig för att träna på handstående för att det alltid har varit en sport som jag inte riktigt har brytt mig så mycket
Läs merAtt använda talsyntesen ClaroRead Pro
Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Version 5 Talsyntesen kan läsa upp all text som går att markera. Till exempel Word-dokument, på Internet, e-post mm. Den kan även läsa PDFfiler och inskannade texter.
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merLille prinsen ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSEFRÅGOR: ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRY ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Y VILJA ORDLISTA filosofiskt lagd (förordet) tänka mycket, vilja förstå saker perspektiv (förordet) här: se saker på ett nytt/annat sätt byte (s 10, rad 2) djur som vilda djur
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs mer