Projektmaterial. Önnestads folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. Önnestads folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial FOLKHÖGSKOLAN OCH DEN RÖDA TRÅDEN YLLEBRODERIER Önnestads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 ITiS- rapport Önnestads folkhögskola Ht 2002 Folkhögskolan och den röda tråden Yllebroderier Sol-Britt Johansson Inga Jönsson Ulla Lignell Annika Lindquist Hans-Åke Nilsson Stig Svensson Handledare: Jenny Comstedt.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Introduktion: sid 3 Bakgrund Yllebroderi Vad ville vi? sid 4 Syfte: sid 4 För eleverna För lärarna sid 5 Tillvägagångssätt sid 5 Vad gjorde vi? Utvärdering: sid 6 Resultat av delutvärdering nov 2002 Datoranvändning sid 7 Kulturen i Lund Brodösen och broderiet sid 8 Arbetssättet- Hur har arbetet fungerat? Har vi uppnått våra syften? Diskussion sid 9 Avslutning sid 10 Utvärdering av ItiS-utbildningen Litteraturförteckning sid 12 Bilagor (1-5) sid

4 Sammanfattning Vi har på Önnestads folkhögskola en textil grundutbildning som under läsåret 2002/2003 arbetat ämnesövergripande med ett projekt Folkhögskolan och den röda tråden. Det innebär att eleverna med utgångspunkt från ett befintligt broderi på skolan har arbetat med olika inriktningar för att förstå hur man ur gammalt kan skapa nytt. På vägen har de upptäckt material, färger, former, broderitekniker, människan bakom ett broderi samt provat på dataprogram för att skapa nya mönster. Delar av resultatet finns på en nybildad länk till skolans hemsida, också den ett resultat av projektet. Att planera vår framtid är inte lätt, fast vårt lager av fakta är stort. Men den ordnar sig säkert på något sätt, för det har den ju alltid gjort. 2

5 Rapport ITiS-projektet: Folkhögskolan och den röda tråden. Introduktion Bakgrund Det finns ett väldigt vackert yllebroderi, som hänger på väggen i matsalen på Önnestads folkhögskola. Vi är många som dagligen gläds åt mönster och färger som skänker stämning åt och mjukar upp en ganska hård och kall tegelvägg. Då vi under höstterminen 2002 skulle deltaga i ett ITiS-projekt tillsammans med textillinjen beslöt därför vårt lärarlag att yllebroderiet skulle vara utgångspunkt för vårt ämnesövergripande projekt Folkhögskolan och den röda tråden. I lärarlaget finns följande inriktningar: Textil, kulturhistoria, vuxendövtolkning, ekonomi, data, naturkunskap. Textillinjen är en ettårig grundutbildning på Önnestads folkhögskola. På skolan har länge funnits kurser i textilt skapande och i flera lokaler finns textila utsmyckningar av tidigare elever och lärare. Huvuddelen av tiden ägnar vi åt vävning och klädsömnad. Knyppling, broderi, kulturhistoria och ekonomi finns också på schemat. Eleverna gör sina egna mönster och modeller, varför bildskapande är ett viktigt ämne för dem. I undervisningen tränas eleverna i att finna inspiration till att skapa nytt från gamla förebilder. Många gamla tekniker inbjuder till att bevara kunskap från förr, och i ny tappning kan de kännas mycket moderna. Under året hos oss kan man skaffa sig behörighet i textila ämnen för att senare kunna söka in på textilhögskolor eller lärarutbildningar inom sektorn. Några elever kanske kommer att starta eget, andra går här för att utveckla och fördjupa sina intressen. Yllebroderi Yllebroderi är en teknik där man broderar med ullgarn på ulltyg. Detta har varit förekommande bland allmogebefolkningen i Skåne sedan 1700-talet. Man broderade ofta på samma sorts tyger som använts till kjolar i folkdräkten. Färgerna har varit mustiga och mönsterformerna har ofta bestått av blommor, blomkransar, fåglar och hästar. Det finns gott om gamla täcken, kuddar m.m. bevarade på våra museer och i privat ägo. 3

6 Vad ville vi? Med projektet ville vi låta textileleverna upptäcka en gammal broderiteknik som går att överföra till vår tid. Vi ville också få eleverna att inse att gamla textila tekniker är ett värdefullt kulturarv. Under vilka förhållanden levde man? Vem har broderat? Material och färger - varför ser de ut som de gör? Finns det någon symbolik i mönstren? Vårt yllebroderi på skolan vem har sytt det? Kvinnan bakom detta verk ( f.d. textillärare och rektorsfru på skolan ) har säkert mycket spännande information att ge, både om broderitekniken och verket, men också om tidigare textilutbildningar och traditioner. Genom intervjuer, studiebesök m.m. kan man inhämta mycket information, både vad gäller gamla traditioner och hur man kan omvandla mönster och omsätta dem i andra tekniker. Med hjälp av datorer kan mönster nyskapas i många konstellationer. Istället för att bara användas till väggbonader och dukar kan detta bli mönster på kläder och modern inredningstextil. Textiltryck är exempel på en annan teknik där formgivare ibland inspirerats av gamla mönster. Tanken var också, att en del av de bilder och texter som eleverna tagit fram i sitt arbete skulle vi kunna använda som en textillänk till skolans hemsida. Vi ville också att de elever som redan hade mycket datakunskap skulle få utveckla den genom att vara delaktiga i detta arbete. Med denna länk ville vi skapa en mötesplats för nuvarande, blivande och gamla elever på kursen, d.v.s. ett nätverk för våra textilelever, som vill hålla kontakt med skolan efter sin utbildning här. Vår avsikt är att sidan genom uppgraderingar skall visa på andra textila projekt i framtiden och därigenom bli ett incitament för nya elever att söka till Önnestads folkhögskola. Om sidan hålls aktuell hoppas vi att en del av vårt arbete också kan ses som ett läromedel skapat gemensamt av elever och lärare. Andra kan ta del av vårt projekt och genomföra liknande. Syfte Syfte för eleverna: a) att öka elevernas kunskap om och respekt för gammalt hantverk. b) att uppmärksamma eleverna på hur nyskapande kan uppstå ur gammal teknik. 4

7 c) att använda modern datateknik för att framställa nya mönster som sedan kan användas i helt nya textila sammanhang. d) att med textillänken till skolans hemsida sprida kännedom om textillinjen och rekrytera nya sökande till skolan. e) att med länken bygga ett nätverk för tidigare elever. f) att sätta in dagens textila utbildning i ett historiskt sammanhang. Syfte för lärarna: a) att åstadkomma ett fungerande samarbete mellan olika lärarkategorier. b) att se om vi lärare är redo att på allvar införa datatekniken i undervisningen. c) att undersöka om befintlig datorutrustning, programvara och kunskaper räcker för liknande arbetsmetoder kommande läsår. Tillvägagångssätt Vad gjorde vi? Vid introduktionen av projektet lät vi textilgruppens 14elever få se skolans yllebroderi samtidigt som vi gav en kort beskrivning av vad yllebroderi är. För att göra eleverna lite nyfikna berättade vi att det är sytt av en numera pensionerad lärare och rektorsfru på skolan, som ägnat en stor del av sin tid efter pensioneringen åt yllebroderi. Vi lät eleverna skriftligt besvara en del frågor ( bil. 1 ) för att se vilka kunskaper de hade vid projektets början och för att senare kunna mäta vad projektet har gett dem i form av nya kunskaper och färdigheter. Därefter lät vi elevgruppen komma med funderingar kring ämnet. Dessa skrevs på tavlan i form av en mind-map. Tillsammans med eleverna sammanställde vi alla tankar och idéer under olika rubriker varefter de fick välja vilket område de ville fördjupa sig i ( bil. 2 ). Alla var nyfikna på tekniken och därför beslöts att textilläraren skulle göra en grundlig genomgång av denna. En grupp elever ( 4 st ) var intresserade av yllebroderiets historia och ville söka information i böcker, tidningar, på Internet osv. Två elever ville göra inventeringsarbete på äldreboenden med hjälp av intervjuer och fotografering. En grupp ville arbeta med Photoshop och lära sig mönsterskapande bildhantering med detta datorprogram. Två elever var intresserade av att 5

8 vara med och utforma hemsidan. Efter denna diskussion bildades arbetsgrupper utifrån elevernas intressen. För lärarlaget medförde också gruppindelningen en genomgång av, vad vi som lärare kunde bidraga med och ta ansvar för. Varje elev ingick alltså i en intressegrupp, men vi beslöt också tillsammans att alla skulle få pröva på yllebroderi genom att själva praktisera tekniken (prov, på klädesplagg o.s.v.). Tillsammans bestämde vi att alla skulle göra studiebesök på Regionmuseet i Kristianstad, Hemslöjdens arkiv, inredningsgruppen Saldo i Kristianstad och Kulturen i Lund. Lärarna fördelades på studiebesöken efter intresseinriktning och schema för övrig tjänstgöring. Vi beslöt också att bjuda in brodösen samt Kristianstads hemslöjdskonsulent för textil slöjd. På textilkursen arbetar vi ämnesövergripande varje år. Dock är det nytt för oss i arbetslaget att arbeta enligt PBL-modell d.v.s. att för eleverna presentera ett problem (yllebroderi) som leder till formulering av frågor. Nytt var också att mera planerat föra in datorn i undervisningen. Utvärdering Resultat vid delutvärderingen i november 2002 Eftersom eleverna skall ha detta projekt klart först i januari och redovisa det som en utställning för övriga skolan, har vi strax före rapportskrivandet gjort en delutvärdering i form av ett frågeformulär ( bil.3 ). I dagsläget är elevgruppen mitt uppe i sitt arbete med projektet. Samtliga har börjat brodera d.v.s. lärt sig tekniken och är positivt inställda till broderandet. Detta gäller även de som säger sig egentligen inte vara särskilt intresserade av broderi. Historikgruppen har sökt information på Internet men inget hittat. Istället har skolans och lärarnas böcker fått tjäna som kunskaps- och inspirationskälla. Eleverna har även läst artiklar i ämnet. Studiebesök har gjorts på Regionmuseet, Hemslöjdens arkiv och hos inredningsgruppen Saldo. Dessa besök har uppskattats mycket. Någon säger: Studiebesöken jättebra, hjälpte mig mycket i mitt arbete. Gruppen som har ägnat sig åt inventering på äldreboenden är inte färdig ännu. Detta beror på att de först planerade intervjuerna inte kunnat genomföras då kontaktpersonerna varit sjuka. Därför har eleverna istället vänt sig till andra institutioner och äldreboenden. 6

9 Dataläraren har haft sex lektioner i Photoshop, där eleverna arbetat med digital bildbehandling och scanning. De har också med hjälp av Photoshop gjort egna mönster och har nu möjlighet att själva jobba vidare. Datorer och programvara finns tillgängliga. Mallen till hemsidan är gjord och det återstår att fylla den med bilder och texter som eleverna och lärarlaget producerar. Två gästföreläsare bjöds in till vår projektgrupp. Brodösen besökte oss i slutet av november och hemslöjdskonsulenten kommer i mitten av december. Vi gjorde också ett studiebesök på Kulturen i Lund, där vi blev guidade på en utställning om Katja of Sweden samt på en renässansutställning. Renässansutställningen innehöll bl.a. många gamla textila föremål t ex kläder, heminrednings- och kyrkotextilier. Katja of Sweden (känd svensk modeskapare) har använt sig av mönsterformer från renässansen i sin tyg- och kläddesign. Datoranvändning ( bil. 4 ) Utvärderingen av elevernas datoranvändning visade att 2/3 hade ganska goda datakunskaper före projektstarten medan 1/3 ansåg att de hade lite datakunskap. Av utvärderingen framgår också att eleverna inte anser att deras datakunskap ökat under projekttiden. Av dem som inte tidigare använt digitalkamera och scanner, tycker de flesta att de klarar det nu. Eleverna säger också att de gärna vill ha ytterligare genomgång av Photoshop och hur man kan göra mönster med hjälp av detta program. Om resurser finns planerar vi därför att erbjuda dem flera lektioner i Photoshop under vårterminen. Eleverna uppskattar mycket att de nu fått tillgång till Internet i textilsalen. Kulturen i Lund, Katja of Sweden ( bil. 5 ) De flesta av eleverna var positiva till Katja of Sweden-utställningen och menade också att besöket gav mera eftersom vi hade en kunnig guide. Har lärt mig att man kan finna en massa inspiration från gamla saker. Har inte tänkt på det tidigare. Eleverna minns bäst kläderna, skärningarna och mönstren samt de fantastiska skorna. Flera påpekade att exponeringen av kläderna i tre olika hyllplan, var spännande och originell. Någon ansåg att avståndet till kläderna gjorde det svårt att se dem riktigt. Kulturen i Lund, Renässansutställningen ( bil. 5 ) Samtliga elever som deltog i utvärderingen ansåg att renässansutställningen var bra eller ganska bra. Flera nämner mångfalden av föremål som tydligen också väckt nyfikenhet, 7

10 Vill se och veta mer. Eleverna tyckte att det var lätt att hitta inspiration till fortsatt skapande, vilket deras skisser och anteckningar från utställningen vittnar om. Brodösen Brodösen är en gammal dam som är mycket vital för sin ålder. Samtliga elever upplevde hennes besök mycket positivt och inspirerande. Många nämner hennes positiva sätt och hennes intresse för elevernas egna arbeten och frågor. Man vill börja brodera med en gång. Det går bra att blanda allt som man vill. Arbetssättet Hur har arbetet fungerat? De flesta tycker att grupparbetet har fungerat bra och uttrycker det så här roligt, inspirerande o.s.v. Ett par menade att det var rörigt i början och önskade mera information om själva projektet, t.ex.: är broderiet eller datatekniken viktigast? Har vi uppnått våra syften? Efter utvärderingen med eleverna anser vi att vi uppnått våra syften. Vi noterar också att flera elever önskar mera undervisning i Photoshop (mönsterkonstruktion) och annan datoranvändning. Utvärdering av hemsidan måste anstå tills den är färdig. Detta kan ske tidigast nästa läsår, 2003/2004, då vi beräknar att den börjat användas. När vi lärare har utvärderat våra syften anser vi att samarbetet har fungerat bra. Dock har det varit svårt att hitta gemensam mötestid. Lärarlagets datakunskaper var varierande vid projektstarten men idag känner vi oss alla bättre rustade för att använda datorer i undervisningen. Det saknas i dagsläget resurser för inköp av fler datorer och programvaror. Därför har vi i budgetarbetet för 2003 äskat medel för detta. Vi önskar också att vi fick ytterligare dataundervisning för att öka vår kompetens. 8

11 Diskussion När vi nu ser tillbaka på projektet känner vi oss nöjda med resultatet i stort. Vid presentationen av projektet för eleverna verkade de något missnöjda med valet av ämne. De hade inte fått vara med och välja ämnesområde broderi har kanske inte största prioritet bland dagens elever. Eftersom detta är ett ITiS-projekt var vi i arbetslaget tvungna att välja ämne innan eleverna hade börjat på skolan. Efterhand som projektet fortskred märkte eleverna att de kunde vara med och påverka förloppet. Alla hittade någon bit som intresserade dem. De fick arbeta utifrån sina egna förkunskaper och intresseområden. Är textillinjen en bra grupp för detta arbetssätt? Det är en sammanhållen grupp ( max 14 deltagare ) med egna lokaler, som nu är utrustade med en dator med Internetanslutning. Eleverna har ett stort gemensamt intresse i form av textilt skapande. Ålderssammansättningen varierar mycket (från 18 år upp till 50). Eleverna är till största delen kvinnor men vissa år förekommer manliga elever i gruppen. Vi är förhållandevis få lärare som undervisar i gruppen jämfört med skolans allmänna kurs. Det gemensamma textilintresset borde vara en bra grund för att arbeta i projektform. Dock har vi märkt att eleverna för varje år blir mer och mer individualistiska. De lite äldre brukar klara av att arbeta i grupp kanske beror detta på arbetslivserfarenhet. Man är van att ta hänsyn till varandra. Vi tror att ungdomarna från gymnasieskolan är så inriktade på sina betyg, att de har svårare att se fördelarna med grupparbete. I arbetslivet måste man kunna samarbeta därför är det viktigt att eleverna tränas i detta arbetssätt. Vi anser att textillinjen är en bra grupp att arbeta ämnesövergripande, elevorienterat och problembaserat i. Svårare är det då att skolan som helhet inte tagit ställning till detta arbetssätt. Vi är en relativt liten skola och schemat är i de flesta kurser traditionellt upplagt med ett visst antal lektioner i varje ämne. Om lärarlagsarbete skulle införas måste lärarna ingå i flera olika arbetslag. Orkar man detta? Vi kan bl.a. se följande fördelar med lärarlag där medlemmarna har olika kön, ålder och erfarenhet: Man får ökad förståelse för varandras ämnen och åsikter. Man lär känna varandra. 9

12 Man kan dra nytta av varandras erfarenheter, tipsa varandra om olika saker som kan vara till nytta i undervisningen. Schematekniskt underlättar lärarlagsarbete, genom att man kan byta schemapositioner med varandra och vid behov vikariera för varandra. Detta blir också en stor vinst för eleverna som hela tiden får arbeta med lärare som känner gruppen och är delaktiga i gruppens arbete. Detta sätt att arbeta kräver dock extra ekonomiska resurser. Studiebesök och gästföreläsare kostar pengar, företag har inte råd att ställa upp med gratis information. Datautrustning, programvara som ständigt behöver uppgraderas, digitalkamera, scanner m.m. kostar också mycket pengar. Det krävs också tid till gemensam planering och uppföljning av elevernas arbete. Vi känner också att alla lärare och elever behöver träffas tillsammans minst en gång i veckan för lägesrapportering och uppföljning. Vi hoppas att detta kan inspirera andra grupper på skolan till liknande arbete. Kanske kan det leda till framtida diskussioner om lärarlag på skolan. Avslutning utvärdering av ITiS utbildningen. I stort har vi tyckt att ItiS-projektet har varit mycket positivt. Knapptryckarkursen var bra och nödvändig för dem med liten datorvana. Dock kunde ännu mera av ren datautbildning ha ingått i projektet. Vi hade förväntat oss det men ITiS känns mer som en pedagogisk utbildning. Denna har dock varit bra med intressanta texter och diskussioner. Diskussionerna hade kanske blivit ännu intressantare om vi vuxenutbildare hade ingått i samma undergrupp på seminarierna eftersom vi har gemensamma referensramar och problem. Samtidigt har det varit givande att möta lärare som undervisar på andra stadier. Vi känner att tiden har varit mycket knapp och arbetsbelastningen periodvis mycket stor. Samtidigt som vi arbetat med ItiS-projektet har vi haft vår vanliga undervisning (inga vikarier) i andra grupper. Många av eleverna på allmänna linjen är starkt motiverade att skaffa sig behörighet i kärnämnen (tex B-kurs i engelska) under sitt år på folkhögskola. De kräver därför att vi lärare finns tillgängliga för undervisning och handledning enligt gällande schema. Det tar tid att lära nytt. Vissa av oss hade behövt mer tid för att träna datorhantering för att senare kunna ställa oss i en undervisningssituation där vi använder datorer mera. 10

13 Kanske måste skolan fortbilda oss i datorhantering? Naturligtvis är vi nu bättre rustade för IKT pedagogiken. På ett lärarråd har vi beslutat att vid nästa läsårs start stämma av vilka datakunskaper eleverna har och utifrån detta genomföra en introduktionskurs i studieteknik där dataundervisning ingår. Målet är bl.a. att alla elever efter kursen kan skriva sina arbeten på dator och maila till sina lärare. 11

14 Litteraturförteckning Eggiman-Jonsson, I. ( 1998 ). Svenska broderier. Natur och Kultur/ LTs förlag. Eggiman-Jonsson, I. ( 2001 ). Yllebroderier. Natur och Kultur/ LTs förlag. Eldvik, B. ( 1998 ). Broderi Brodera. Nordiska museets förlag. Skånska yllebroderier i fria sömsätt. ( 1971 ). Årsbok från Malmö museum. Tidskriftsartiklar Durán, A. Blommande utställningar i Skåne. Hemslöjden 4/95. Liljegren, U. Skånsk broderifröjd. Hemslöjden 1/98. Borg.E. m.fl. Skånska yllebroderier. Allers 38/96. Borg.E. m.fl. Dynor en hemgift av börd. Allers 38/96. TT Spektra. Katja kavat visas på Kulturen. Kristianstadsbladet

15 Bilaga 1. Yllebroderi vad, varför, hur, när? Här är några frågor att tänka på innan vi sätter igång. Frågorna diskuteras i respektive arbetsgrupp och kan vara ett sätt att komma igång och tänka efter hur vi skall arbeta. Lägg gärna till egna synpunkter och funderingar! Vad Vad vet vi i gruppen om ämnet? Vad vill vi veta? Varför Varför kan det vara intressant ( spännande, meningsfullt, viktigt ) för oss att syssla med det här? Hur Hur skall vi jobba? Litteraturstudier, arkiv, museer, intervjuer, Internet osv? Vad kan vi om datorer ( datakörkort, ordbehandling ), fotografering ( vanlig kamera, digitalkamera, framkallning ), intervjuteknik, bibliotekskunskap, teckning och annan bildframställning? Vilka redskap har vi tillgång till? När Hur ser vår tidsplan ut? Behöver vi åka på några längre studiebesök? Måste vi boka tider för intervjuer och liknande? När skall arbetet vara färdigt? Vi lärare föreslår att varje grupp pratar sig samman kring de här punkterna och skriver ner vad ni kommer fram till. Det är jättebra om ni också antecknar eventuella frågor, undringar och tveksamheter. Utifrån era diskussioner får vi sedan ett underlag för det fortsatta arbetet. Glöm inte att skriva namnen på medlemmarna i gruppen! Lycka till! 13

16 Bilaga 2. ITiS-projektet Folkhögskolan och den röda tråden. Detta är en skiss över sammanställningen vi gjorde av frågorna efter introduktionen när eleverna fått se skolans yllebroderi. Frågeställning: Färg, form, material och teknik? Hur går vi till väga? Gemensamma lektioner läggs in på schemat med början i vecka 12. Historik och traditioner? Önskemål om studiebesök på Hemslöjdens arkiv, Regionmuseet i Kristianstad och på Kulturen i Lund Läsa litteratur, söka på Internet. Bearbetning av mönster? Måla och rita av, jobba med digitalkamera, scanner, Photoshop. Bearbeta till nya mönster. Nya saker med gammalt som inspiration? Inventera gammalt? Personer som sysslar med yllebroderi? Studiebesök på Saldo i Kristianstad, Katja of Sweden-utställningen i Lund. Titta efter i tidningars inredningsreportage. Åka till äldreboende och se vad som finns. Intervjua personer och fotografera. Bjuda in brodösen och Hemslöjdskonsulenten. 14

17 Bilaga 3. Yllebroderiprojektet Så här lite mitt i projektet skulle vi lärare vilja ha in lite information från er. Ni fick i starten ut ett papper med lite punkter inför ert arbete. Vi vill nu att ni skrifligt stämmer av vad ni gjort inom projektets ramar. Tycker ni att det fungerat som det ska eller har något blivit annorlunda och i så fall varför? Vad håller ni på med just nu? Hur tänker ni gå vidare? Vad har ni kvar att göra? Gör gärna en liten utvärdering av projektet så här långt. Ställ er lite frågor, som om lektioner och studiebesök fungerat? Får ni tillräcklig handledning? Känns det som om ni får ut vad ni tänkt eller vad kan vi göra åt detta? Gå gärna tillbaks till er loggbok- dagbok när ni gör detta. Svaren mailas till oss senast måndagen 11/11. inga@onne.se annika@onne.se hansaken@onne.se solbritt@onne.se stig@onne.se ulla.l@onne.se 15

18 Bilaga 4 (1) Utvärdering, datoranvändning Följande frågor handlar om användningen av datorer och dyl. i vårt ITiS-projekt. Vi vill gärna att du tänker igenom frågorna noggrant innan du besvarar dem. Datoranvändning/datorkunskap. 1.Försök uppskatta hur mycket du kunde arbeta med datorer före projektstarten. Ringa in den siffra som stämmer bäst. Markera också vad du kunde. 1. Inte alls 2. Lite grann 3. Ganska mycket 4. Mycket 5. Väldigt mycket Ordbehandling? Internet? ? Annat?. 2. Hur mycket kan du arbeta med datorn nu?. Markera också vad du lärt dig. 1. Inte alls 2. Lite grann 3. Ganska mycket 4. Mycket 5. Väldigt mycket Ordbehandling? Internet? ? Annat? Digitalkamera 3. Kunde du använda digitalkamera före projektstarten? JA NEJ 4. Kan du nu? JA NEJ Kommentar: 16

19 Bilaga 4 (2) Scanner 5. Kunde du använda scanner före projektstarten? JA NEJ 6. Kan du nu? JA NEJ Kommentar: Photoshop 7. Kunde du använda Photoshop-programmet före projektstarten? JA NEJ 8. Tycker du att du fått inblick i hur du använder Photo-shop? JA NEJ Kommentar: Mönster 9. Hade du använt datorn som hjälpmedel för att skapa mönster före projektstarten? JA NEJ 10. Kan du göra mönster i datorn nu? JA NEJ Övrigt 11. Skulle du vilja lära dig mera om datorer, Photo-shop o.s.v.? JA NEJ Om JA, vad? Deltog du i undervisningen i Photo-shop/scanning/digitalkamera? JA NEJ Kommentar: Egna synpunkter: 17

20 Bilaga 5 (1) Utvärdering Kulturen i Lund 1. Vad tyckte du om Katja of Sweden-utställningen? Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens med din åsikt. 1. mycket dålig 2. dålig 3. ganska bra 4. bra 5. mycket bra Motivera ditt svar a. Vad såg du?. b. Vad minns du bäst?.. c. Vad tror du att du kan inspireras av framtiden? Vad tyckte du om renässansutställningen? Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens med din åsikt. 1. mycket dålig 2. dålig 3. ganska bra 4. bra 5. mycket bra Motivera ditt svar... a. Vad såg du? b. Vad minns du bäst?.. 18

21 Bilaga 5 (2) c. Vad tror du att du kan inspireras av i framtiden? 3. Hur tyckte du de båda utställningarna var uppbyggda? (Disponering av rummet/lokalen, montrar, belysning, föremålens/klädernas placering.) 4. Vad tyckte du om guidningen? Är det bra att ha guidning vid sådana här studiebesök? Varför? Motivera! Utvärdering Brodösens besök 5. Lärde du dig något nytt om yllebroderi och skånsk textil vid besöket? I så fall vad? 6. Fick du veta något nytt om skolans utbildningar och traditioner? 7. Minns du något annat intressant från brodösens besök? I så fall vad? 19

22 20

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN FÖR ALLA - ALLA FÖR EN Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003 Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare

Läs mer

sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide

sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide 2015 Sätergläntans huvudbyggnad sätergläntan hemslöjdens gård Knippbodarna 119 793 41 Insjön 0247-645 70 info@saterglantan.se www.saterglantan.se

Läs mer

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att

Läs mer

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller

Läs mer

Barnkonventionen. Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9

Barnkonventionen. Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9 Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9 Barnkonventionen Gunilla Bergström Ingrid Ekström Jenny Forsgren Ewa-Lott Holmdahl Patrik Knutsson Anne-Sophie Olofsson Inger Ragnarsson Lars-Billy Ragnarsson

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Projektmaterial SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Projektrapport

Läs mer

SPIT Samhällsvetenskapsprogrammet med IKT-inriktning

SPIT Samhällsvetenskapsprogrammet med IKT-inriktning Arbetslag SPIT Söderportskolan Kristianstad Projektarbete inom ITiS Läsåret 99/00 SPIT Samhällsvetenskapsprogrammet med IKT-inriktning Jenny Comstedt Kristina Hedberg Thomas Lindblad Göte Paulsson Ulla

Läs mer

I samarbete med Funäsdalen Berg & Hotell samt Studieförbundet Vuxenskolan

I samarbete med Funäsdalen Berg & Hotell samt Studieförbundet Vuxenskolan Ull & fjäll 2015 Funäsdalen En fjällvistelse med hantverkskurser för dig, och möjlighet till natur-och kulturupplevelser med familj och goda vänner. Lördag 8 augusti till torsdag 13 augusti 2015 Mer info

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Erik Lindegren ( 1910-1968) VÅRVINTER

Erik Lindegren ( 1910-1968) VÅRVINTER Sida 1 av 8 Vikingaskolan Lund 2001-05-16 Erik Lindegren ( 1910-1968) VÅRVINTER Det snöade mellan solen och molnen och guldtungan lapade is ur sjön och den frysande bänken på kullen blåste i sina fingrar

Läs mer

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola Projektmaterial PORTFOLIO MED CV OCH ARBETSPROVER Företagarnas Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Guide till projektarbetet

Guide till projektarbetet Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100

Läs mer

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk). Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projekt Region Skånes Ungdomssatsning Skåneleden, Folkhälsa och Kulturarv

Projekt Region Skånes Ungdomssatsning Skåneleden, Folkhälsa och Kulturarv Koncernkontoret Område Samhällsplanering Lene Hansson Projektledare 044 309 31 42 lene.hansson@skane.se INFORMATION Datum 2014-05 Projekt s Ungdomssatsning Skåneleden, Folkhälsa och Kulturarv Projekttid

Läs mer

VAD FÅR DET LOV ATT VARA?

VAD FÅR DET LOV ATT VARA? VAD FÅR DET LOV ATT VARA? EN GAMMAL HANDELBODSMILJÖ Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Januari 2012 VAD FÅR DET LOV ATT VARA? EN GAMMAL HANDELBODSMILJÖ Välkommen in i vår handelsbod! I utställningen

Läs mer

TSTE05-Elektronik och mätteknik

TSTE05-Elektronik och mätteknik " " 1 (" 7) TSTE05-Elektronik och mätteknik Sändlista Håkan Öhrman Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Mikael Olofsson Tomas Svensson Kurskod Examinator TSTE05 Mikael Olofsson Kursen gavs Årskurs

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

Projektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola

Projektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola Projektmaterial NATUR, MILJÖ OCH KULTUR I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Bäckedals folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan

Läs mer

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson

Läs mer

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Projektmaterial BILD MÖTER TEXTIL METODER I TEXTIL FORMGIVNING. Löftadalens folkhögskola

Projektmaterial BILD MÖTER TEXTIL METODER I TEXTIL FORMGIVNING. Löftadalens folkhögskola Projektmaterial BILD MÖTER TEXTIL METODER I TEXTIL FORMGIVNING Löftadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.

1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Furuboda Folkhögskola

Furuboda Folkhögskola Projektarbete inom ITiS Höstterminen 2002 Furuboda Folkhögskola ur ett deltagarperspektiv Stefan Johansson Roger Lennartsson Kjerstin Perby Agneta Strömberg Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263 Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER

Läs mer

Rehabiliterande undervisning

Rehabiliterande undervisning Rehabiliterande undervisning för SFI-elever Ett samverkansprojekt mellan Samordningsförbundet Umeå,VIVA Komvux/sfi, VIVA introduktion, Arbetsförmedlingen i Umeå, Västerbottens läns landsting/ Ersboda vårdcentral,

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Vad designer gör. Källa: Design projekt guiden http://www.svid.se/sv/designprojektguiden/om-design/vaddesigner-gor/

Vad designer gör. Källa: Design projekt guiden http://www.svid.se/sv/designprojektguiden/om-design/vaddesigner-gor/ Vad designer gör Designer är avgörande för den affärsmässiga framgången för innovationer. En designer har metoder för att samla in och förstå användarnas egentliga behov. Designern kan sedan omvandla behoven

Läs mer

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET Bild av 8 klassare från skola i Östra Göinge Kommun. - En fotografisk workshop Bildkonstnär SOFIA ÄNGHEDE Ankargatan 4a 414 61 Göteborg Tfn 0704 01 31 26 Email:

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Sagt & gjort. House of Alvik

Sagt & gjort. House of Alvik House of Alvik För drygt två år sedan fick eleverna i årskurs 5 och 6 på Alviksskolan i Luleå egna datorer. I samband med det började jag, som undervisar i matematik, no och bild, och min kollega, som

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Rapport från besöken hos Orbang school och Rameshwor school. April - Maj 2012

Rapport från besöken hos Orbang school och Rameshwor school. April - Maj 2012 Rapport från besöken hos Orbang school och Rameshwor school April - Maj 2012 Årets första styrelsemöte hölls i Kathmandu den 13/4 2012. Jenny Adhikari, Eva- Lena Lindh och Marion Ekberger var närvarande.

Läs mer

Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan

Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan Innehållsförteckning 1. Övergripande arbete 2. Aktiviteter för årskurs 7 3. Aktiviteter för årskurs 8 4. Aktiviteter för årskurs 9 6. Utvecklingsarbete

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Att få ett nytt kulturarv

Att få ett nytt kulturarv Att få ett nytt kulturarv Förstudie till integrationsprojekt i Gyttorps centrum 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:14 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Etapp 1 - Metod... 5 Dörrknackning...

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga

Läs mer

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer.

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer. JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2008-2009 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG) organiserar och ansvarar för grundläggande utbildning i biologi - bioteknik - bioinformatik

Läs mer

Londonprojektet 2015

Londonprojektet 2015 Londonprojektet 2015 För första gången någonsin på Stålforsskolan har elever i år fått möjligheten att besöka London i ett slags utbytessyfte med en brittisk skola samt för att få möjligheten att utforska

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder

Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

Ace Simulation AB. Utveckling av kunskapsflödet i företaget. Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström. Linköpings universitet.

Ace Simulation AB. Utveckling av kunskapsflödet i företaget. Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström. Linköpings universitet. Ace Simulation AB Utveckling av kunskapsflödet i företaget Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström Linköping 2007-03-02 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att åskådliggöra hur ett företag

Läs mer

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Stimulerande lärande och utmaning för alla Arbetsklimat Grindskolan 2015-2016 Ansvar och inflytande för elever Bedömnings för lärande (BFL)

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har

Läs mer

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik 1 (7) TBMT41-Projekt i medicinsk teknik Sändlista Håkan Örman Torun Berlind Elin Önstorp Matilda Leinsköld Håkan Örman Göran Salerud Göran Salerud Kurskod TBMT41 Examinator Göran Salerud Kursen gavs Årskurs

Läs mer

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Nyboda skola Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Verksamhetsbeskrivning Nyboda är en nybyggd skola i de centrala delarna av Tyresö. Skolan startade i augusti 2012. All personal är nyrekryterad

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Tegs centralskola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014

Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Vision och målsättning Målet med Myrjöskolans IT-satsning är att förbereda eleverna inför framtida studier och arbetsliv där IT tillsammans med den senaste teknologin är

Läs mer

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015 Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30) Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten

Läs mer

BRODERIER från 50- och 60-talen

BRODERIER från 50- och 60-talen 22 november 2015 3 januari 2016 BRODERIER från 50- och 60-talen VÄLKOMMEN ATT UPPTÄCKA ETT FÄRGSPRAKANDE KULTURARV! Under de senaste årens retrotrend har 50- och 60-talens formgivning kommit i ropet.

Läs mer

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 1 (6) THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Fredrik Wiklund Christoph Röcklingsberg Johan Holström Kurskod THTY41 Examinator Christoph

Läs mer

Att höra barn och unga

Att höra barn och unga Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.

Läs mer

Hedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson

Hedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson Sånnaskolan ITiS rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson Hedvig från A Ö ITiS rapport Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson Innehållsförteckning 1 Bakgrund

Läs mer