Närmiljön. Värpinge förr och nu. Siv Erlandsson Cecilia Nettestad Sabina Varga Anita Wingren. Handledare: Gun Jacobsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Transkript

1 Sida 1 av 7 Gråsparvskolan Lunds Kommun ITiS-projekt VT 2002 Närmiljön Värpinge förr och nu Siv Erlandsson Cecilia Nettestad Sabina Varga Anita Wingren Handledare: Gun Jacobsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sammanfattning 1 Bakgrund 1.1 Beskrivning av skolan 1.2 Förutsättningar 1.3 Syfte 2 Mål för arbetet 2.1 Elevens mål 2.2 Arbetslagets mål

2 Sida 2 av 7 3 Tillvägagångssätt 3.1 Planerad tid 3.2 Introduktion för eleverna 3.3 Arbetsgång 4 Resultat 5 Diskussion/analys Litteraturförteckning Sammanfattning När vi startade vårt temaarbete ville vi att eleverna skulle bli mer förtrogna med sin närmiljö. Dels ville vi arbeta med Värpinge i ett historiskt perspektiv och dels med hur Värpinge ser ut i dag. Genom detta arbete ville vi stärka elevernas känsla för sammanhang och få dem att känna stolthet över sin närmiljö. I vårt arbete har vi utgått från elevernas egna frågor och intressen samtidigt som vi försökt inspirera till sökande av ny kunskap om närområdet. Faktasökningen har till stor del skett genom intervjuer där eleverna ställt sina frågor till personer med kunskap om närområdet. Att fundera, reflektera samt jämföra har också varit viktigt under temaarbetets gång. Dokumentationen av tankar, reflektioner och fakta har gjorts med hjälp av dator och digitalkamera men även handskrivna texter och ritade bilder har gjorts. Allt material samlas i en egentillverkad bok med varierande innehåll allt efter intresse. 1.Bakgrund/ Introduktion 1. Beskrivning av skolan Gråsparvsskolan ligger i närheten av Värpinge bostadsområde beläget i utkanten av Lund. Skolan tillhör Klosters rektors område. Den är en F 4 skola med ca 100 elever. Gråsparvsskolan är relativt ny, ca 5 år gammal, och har således ingen lång tradition. Eleverna kommer mestadels från ett relativt nybyggt bostadsområde, ca 10 år gammalt. Ett stenkast från skolan ligger Rinnebäcksravinen, som sträcker sig ner till Värpinge by, en gammal kulturbygd med anor från 1100-talet. Höjeå med sina rika naturområden ringlar sig genom Värpinge by. Här ligger också

3 Sida 3 av 7 Lunds reningsverk med dammar. I motsatt väderstreck finns Folkparken och Centrala idrottsplatsen med Bollhuset. 2. Förutsättningar Vi är två arbetslag som arbetar med två 1-2: or. Tillsammans har vi 30 elever. I arbetslagen ingår två lärare och två fritidspedagoger. Vi har haft tillgång till två datorer, en i varje klassrum. Skolan har en digitalkamera som vi alla använt oss av. Vi har även nyttjat kopieringsapparat och färgskrivare till vårt arbete. 3. Syfte När vi gjort vår målbeskrivning har vi haft idén om att stärka elevernas känsla för sammanhang, KASAM, i åtanke. Denna idé kommer från Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi och författare till bl.a. boken Hälsans mysterium. För att uppnå en stark känsla av sammanhang måste tillvaron enligt Antonovsky vara begriplig, hanterbar och meningsfull. Även goda relationer är viktiga. Vi tror och hoppas att elevernas KASAM påverkas i positiv riktning genom att arbeta med sin närmiljö både i ett historiskt- och nutida perspektiv. Vi har velat arbeta problembaserat och elevorienterat genom att utgå från elevernas tankar, funderingar och frågor. I Det öppna lärorummet sid. 61, 1999, står det: " I ett undersökande arbetssätt, är vägen dit viktigare än målet d.v.s, tanke- eller kunskapsprocessen hamnar i fokus, och inte resultatet eller svaret på frågan. Det är den genomtänkta frågan, hur man bearbetar och vilka frågor man ställer då arbetet är slutfört som är grunden för arbetet." Vi har även velat arbeta ämnesövergripande. Därför har vi integrerat NO, SO, svenska, bild, matte samt idrott och hälsa i temaarbetet. 2. Mål för arbetet Utedag med Gun i ravinen.. Det var iskallt och regnade. 2.1 Elevernas mål: Eleverna ska känna till historiken om Värpinge by, Värpinge gård, Trollebergs gård samt områdena runt omkring.

4 Sida 4 av 7 Eleverna ska förstå vilken betydelse jordbruket, vindkraftverken och reningsverket har. Eleverna ska veta vilka möjligheter närområdet har för Lunds invånare när det gäller fritid och rekreation. 2.2 Arbetslagets mål: Vi ska bli förtrogna med elevernas närområde. 3. Tillvägagångssätt 3.1 Planerad tid Vi planerade att arbeta med ITiS - projektet under ordinarie schemalagd tematid. Vår målsättning var att använda måndag eftermiddag och hela onsdagen till vårt projekt, men detta var svårt att genomföra pga. olika opåverkbara yttre faktorer. I snitt arbetade vi 3 lektioner / vecka med projektet. 3.2 Introduktion för eleverna Vi startade vårt arbete med en gemensam introduktion för eleverna där vi vuxna genomförde en dramaföreställning. Föreställningen utgick från en bok av Ulf Nilsson som heter Pojkdjävlar. Den utspelar sig för hundra år sedan i närheten av Lund. Vi dramatiserade ett stycke ur boken där vi visade hur barnens vardag kunde vara på den tiden. Skådespelet väckte många frågor som vi skrev ner på ett blädderblock - brainstorming. Frågorna sorterades in under fyra huvudrubriker. Skolan Fritid och nöjen Hemmet Samhället 3.3 Arbetsgång Eleverna fick efter intresse välja ett arbetsområde att fördjupa sig i. Därefter blandades de i de fyra intressegrupperna. Vi pedagoger ansvarade för var sin grupp. Eleverna fick fundera på hur de skulle söka svar på frågorna. Efter diskussioner kom vi fram till olika sätt att söka kunskap. Genom intervjuer, studiebesök, besök på Västers bibliotek, vandringar i området samt söka efter fakta i böcker. Dokumentationen skulle ske genom fotografering med digitalkamera, skriva texter både på dator och för hand, arbeta praktiskt på olika sätt samt reflekterande samtal. Samhällsgruppen vandrade ut till Värpinge by, där de träffade en dam som gärna berättade om byns historia. Eleverna fick dokumentera med digitalkamera. De fortsatte sitt arbete på skolan med att måla en karta över byn, sätta dit vägarnas namn, hus och gårdar. De tog också reda på historien om de äldsta husen. Skolgruppen besökte Värpinge skola. Eleverna intervjuade en lärare som arbetat på skolan i 40 år. De fick svar på en hel del frågor om hur skolan var förr. Bilder togs med digitalkamera under besöket. Frågor och svar bearbetades och skrevs ner på dator. Inspirerade av bilder i böcker ritade eleverna egna bilder från olika skolsituationer. Gruppen som arbetat med hemmet var husdetektiver i Värpinge by. De letade gamla hus och försökte få fram fakta om dessa. Givetvis var digitalkameran med under detektivarbetet. Kontakt togs med Papegojelyckans dagcentral där de intervjuade några äldre om hur det var att vara barn i Värpinge förr. Frågor och svar skrevs ner med hjälp av dator. Eleverna gjorde även ett kollage om hur ett

5 Sida 5 av 7 hem kunde se ut. Gruppen Fritid och nöjen tog kontakt med Centrala Idrottsplatsen och Bollhuset. Där intervjuades föreståndaren för idrottsplatsen om dess historia. En veteranidrottare vid namn Asta Larsson inbjöds till skolan. Hon berättade om hur det var att vara barn för 70 år sedan. Samtliga elever har, efter egna förutsättningar, bearbetat texter på datorn. Gun Jacobsson besökte oss vid 2 tillfällen. Då var vi tillsammans båda arbetslagen. Vid första tillfället hade vi precis startat upp vårt tema. Vi gick till Rinnebäcksravinen fulla av förväntan trots att regnet piskade mot oss i stormbyarna. Gun berättade för oss hur ravinen bildades under istiden. Därefter ledde Gun in tankarna på hur det kunde ha varit här för 100 år sen. Eleverna fick sedan leka detektiver två och två. Uppdraget var att leta efter saker som fanns där för 100 år sen respektive inte fanns där för 100 år sen. Utflykten dokumenterades med digitalkamera. Tillbaka i skolan gjorde vi en diktering klassvis och eleverna illustrerade sina tankar kring Rinnebäcksravinens bildande. Reflekterande samtal kring hur det var i närområdet för 100 år sedan uppstod. Vid nästa besök av Gun hade vi avslutat historiedelen. Uppgiften för dagen var att leta efter olika energikällor i närområdet. Elevernas intresse var stort och de fick upp ögonen för olika alternativ. Även efter detta besök gjordes diktering och bilder. Reflekterande samtal fördes även efter detta besök. Eleverna har även valt ut var sitt träd i närområdet som de bekantat sig med. Dessa återvänder vi till med jämna mellanrum. Träden har blivit fina akvarellmålningar som eleverna skrivit fantasihistorier om. Eleverna har även valt ut var sitt "Smultronställe" i närområdet. Dessa har de dokumenterat med digitalkamera och skrivit om. I anslutning till temat har vi läst "Pojkdjävlarna" av Ulf Nilsson och "Målarens påg" av Karin Berg. I slutet av maj åker båda arbetslagen till Statarmuséet och Skolmuséet vid Torup för visning och upplevelse. Utvärderingen sker genom diskussion med eleverna samt rundvandring i närområdet där de olika grupperna redovisar sina olika arbeten.

6 Sida 6 av 7 Interiörbild från statarmuséet Exteriörbild från Statarmuséet 4. Resultat Valet av tema samt inriktningen på detta har känts helt rätt. Eleverna har vidgat sina vyer när det gäller sitt närområde. De rör sig på ett större område under sin fritid och ber gärna föräldrarna följa med till Trollets öra för att håva eller till Rinnebäcksravinen för att leka vid vattnet. Värpinge by har blivit ett begrepp för många som inte tidigare kände till detta. Eleverna vill gärna promenera längs Bäckarännan, titta på husen där och fundera över vem som kan ha levt där för länge sedan och över hur det kunde ha varit. Särskilt statarbarnens livsvillkor med halva dagen i skolan och halva dagen med kroppsarbete har fått eleverna att reflektera över skillnader då och nu. "Tur att man inte gick i skolan då med så stränga lärare och rottingen vid tavlan." (Citat från elev i 2:an.) Skillnaderna mellan att växa upp på Trollebergs gård och i en statarlänga har lett till många reflekterande samtal. Eleverna har på ett medvetet sätt fått upp ögonen för alla de energikällor som finns i närområdet. Funderingar om vad dessa innebär för dem har väckts. "Man kan inte veta vad man ska tycka om kraftledningen, den är både bra och dålig." "Man borde bara använda Grön el." (Citat från elever i 1:an.) Stoltheten hos eleverna över sitt område har skapats och stärkts eftersom vi vid de flesta utetillfällen har träffat på klasser från andra delar av Lund på besök vid Rinnebäcksravinen. Detta har fått eleverna att bli medvetna om vilken betydelse deras närområde har för elever från andra områden. För oss vuxna har temat varit inspirerande på flera sätt. Dels har vi lärt oss mycket både historiskt och etnologiskt. Inte minst har alla möten med äldre personer som delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter varit intressanta och givande. Elevernas intresse och entusiasm att ge sig i kast med arbetet har varit vår drivkraft. Dokumentationen av temat kommer att resultera i egentillverkade böcker med texter både skrivna för hand och på dator samt bilder tagna med digitalkamera och elevernas egna illustrationer. 5. Diskussion / analys Att arbeta problembaserat och elevorienterat har varit både spännande och lärorikt. Eftersom vi utgått från elevernas intressen har vi på förhand inte exakt kunnat veta vad vi skulle jobba med. En viss "is i magen" krävdes i början. Men detta var lärorikt och en erfarenhet för oss alla. Att sedan söka efter personer med kunskaper inom olika områden har inte varit lätt, men mycket spännande och kreativt.

7 Sida 7 av 7 Även för eleverna har detta varit lärorikt. Att forska har för många tidigare varit att skriva av lämplig text ur en faktabok. Att istället först skriva egna frågor som man söker svar på känns numera betydligt intressantare. Under temats gång har många intressanta möten skett mellan elever och äldre personer som annars inte skulle ägt rum. Tema närmiljön ger väldigt många idéer till arbetsområden. Även om vi försökt fokusera på historik och energikällor har även annat dykt upp som varit intressant för eleverna och som vi arbetat med under temats gång. Vid en vandring längs Rinnebäcksravinen upptäckte eleverna några råkor vilket ledde till att vi letade fåglar. Vi fann raskt 10 arter som vi ritade och skrev om när vi kom till skolan. Några hann vi faktiskt också fotografera med digitalkameran. Eftersom temat är så mångfasetterat ger det ständigt upphov till nya idéer att jobba vidare med. Responsen från eleverna gör att det känns naturligt att fortsätta arbetet. I backspegeln kan vi konstatera att våra mål för ITiS-projektet var för vida och allmänt skrivna. Detta har medfört att de varit svåra att utvärdera. Dock har vi lyckats uppfylla dem till viss del. Att mäta resultat av vår idé, att stärka elevernas känsla för sammanhang, är inte möjligt. Men vi har fått en känsla av att arbetet påverkat eleverna i positiv riktning. Stolthet över sitt område, intresse och nyfikenhet att vidga sina gränser samt en medvetenhet om närområdets mångfald där de är en del av det hela har skapats hos eleverna. I skolan måste det finnas tid at tänka, fundera och reflektera. Att rita och måla sina tankar. Att läsa sina och andras tankar. Att arbeta, fantisera och leka. Denna metod ställer krav på att barnen tar ansvar för sitt arbete. Rutiner och konsekventa krav medverkar till att grupperna blir harmoniska och hänsynstagande. Alla vet vad som skall hända och vad som förväntas av dem. Inte bara under en lektion, en dag utan under hela året. I en öppen barnskola tar inte arbetet slut när skoldagen är över. Det finns en fortsättning, som barnen ser framemot med nyfikenhet. Det är en nödvändighet för våra barn, från sex år och uppåt, för att de skall uppleva sitt skolarbete som meningsfullt. Förts då har vi gett våra barn möjlighet att få varaktig kunskap som de med intresse vill utvidga i livets skola. (ur En öppen barnskola med lek som metod av Christina Tornberg, sidan 7-8.) Litteraturförteckning Antonovsky, Aron. 1991, Hälsans mysterium Blom, K Arne Lundaguiden. Cronsioe, Ingela. Lusten att lära och lusten att leda. Itis. Studiematerial. Eliasson, Anette. 1999, Det öppna lärorummet. Nilsson, Ulf. 1979, Pojkdjävlar. Skolverket, Internet på gott och ont. Sjövall, P. G. 1919, Lunds idrottsplats. Söderpalm, Kristina. 1967, Värpinge by, Lund, En lokalhistorisk studie. Tornberg, Christina. 1993, En öppen barnskola. Wretman, Steve. Skolbarn nr 1/ 2002, En skola som går före.