ITiS - PROJEKT. Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen Vårt arbetslag består av :

Transkript

1 ITiS - PROJEKT Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen 2001 Vårt arbetslag består av : Christina Andersson Bertil Borglund Ulrica Gustafsson Annelie Jonsson Ethel Karlsson Marita Nilsson specialpedagog folkskollärare fritidspedagog barnskötare lågstadielärare lågstadielärare

2 Sammanfattning. Barnens arbete presenterades genom bildcollage. Karlstorpsskolans personal fick erbjudande att söka ett ITIS projekt. Eftersom vi var många, som kände att vi behövde förkovra oss på datorn, anmälde vi vårt intresse. Dessutom kände vi behov av att utveckla och fördjupa samarbetet i arbetslagen. Vårt arbetslag bestod av sex personer. En heterogen grupp, som innehöll såväl lärare som fritidspersonal från två spår. Arbetsenheten bestod av 60 barn från åk 3-5 från två spår. Projektet omfattade tre veckor med projektarbete åtta tim/v. En av drivkrafterna var att vi vill arbeta problembaserat. Vi valde storylinekonceptet ovetande om att det fanns ett sådant begrepp. Genom film och föreläsning fick vi bekräftelse på vårt arbetssätt. Vi bestämde oss för att jobba med ett projekt om vår stad Trollhättan. Barnen delades in i familjer. Storyn var att alla familjerna kom inflyttande till Trollhättan och där ställdes de inför alla de problem och möjligheter, som möter nyinflyttade. Det gällde för familjerna att skaffa jobb, bostad och göra upp familjebudget mm.

3 Innehållsförteckning Bakgrund organisation Syfte Mål Genomförande Resultat Diskussion Referenslista Bilagor; brev 1 brev 2 utvärderingsfrågor

4 Bakgrund - Organisation Vårt arbetslag består av personal som arbetar med elever i år 3-5. Eleverna är ungefär 60 st från år 3-5. En del av barnen i år 3 går på Äldrefritids. I dagsläget samarbetar vi mest horisontellt, t ex att de två 4-5:orna gör saker gemensamt. Detta samarbete kan dock utvecklas mycket mer. Vid vissa tillfällen arbetar vi även vertikalt, med elever i olika åldrar. Även detta samarbete känns mycket viktigt och vi vill fördjupa det. Under detta projekt kommer vi att arbeta åldersblandat Efter att ha provat ett antal olika organisations modeller gäller detta från och med ht 2000 beroende på elevantal och lokaler. Bakgrunden är att vi har tre olika spår; gult, blått och rakt. Vi är 150 barn. Det raka spåret är träningsskola, det blå spåret består av en förskoleklass, två 1-3:or och en 4-5:a. Det gula spåret är organiserat på samma sätt som det blåa. Det finns också två fritidshem på skolan. Ett för år 0-1 och ett för år 2-4. På grund av att hela spåret inte får plats i samma byggnad arbetar vi mer horisontellt än vertikalt. Vi ser också ett pedagogiskt värde i att samma årskurser jobbar tillsammans. Syfte Att utveckla problembaserat lärande och ett elevaktivt arbetssätt. Att lära av varandra i arbetslaget. Att utveckla och fördjupa samarbetet i vårt arbetslag. Att utveckla och fördjupa samarbetet mellan klasserna i åk 3-5. Att väcka intresse för vår kommun. Att levnadsgöra vår historia och ge upplevelser genom kulturell verksamhet. Att samordna våra olika kompetenser så att vår verksamhet blir optimal.

5 Mål Att barnen inser vilka kunskaper, om sin nya kommun, de behöver skaffa sig för att leva och trivas här. Att vi ska bli förtrogna med vår stads historia, utveckling ämnena och nutid. Att vi ska bredda vår kunskapsinhämtning där datorn är ett viktigt instrument. Att arbeta ämnesövergripande med både praktiska och teoretiska ämnen. Att personal och barn kan använda datorer för faktasökning och redovisning. Att alla ska känna sig delaktiga i projektet. Att vi lär oss behärska First Class. Att vi ska samarbeta både på elevnivå och personalnivå. Genomförande. Vi delade in barnen i grupper om fem i varje, som var och en bildade en familj. Resp grupp innehöll barn från alla tre årskurserna. Fyra familjer handleddes av två vuxna, som bildade en liten arbetsenhet. Projektet omfattade tre sådana arbetsenheter. Förutsättningen var att familjerna kom nyinflyttade till Trollhättan. Samtliga fick en introduktion i kommunhuset, där de bl a fick se ett bildspel om Trollhättan. Därefter konstituerade familjerna sig. Barnen fick själva bestämma familjesammansättningen. Varje familjemedlem fick presentera sig genom att rita en bild på sig själv och skriva ner fakta om sin person på ett vidhängande papper. Informationen innehöll för- och efternamn, ålder, yrke/skola/dagis och intressen. Familjerna fick skriva ner vad de i initialskedet visste om sin nya hemort Trollhättan. Härefter fick familjerna lösa alla de praktiska frågor, som uppstår för en familj som ska etablera sig på en helt ny ort, t ex skaffa bostad, skaffa jobb, sätta barnen på dagis eller i skola osv. Som avslutning på projektet fick barnen en resa genom Trollhättans historia förmedlad av Lisa Green.

6 Vi tillämpade alltså problembaserat lärande. Barnen fick handledning i vissa moment, inför olika uppdrag, t ex hur man använder en telefonkatalog, hur man inleder telefonsamtal och besök, vett och etikett mm. Hur familjerna lyckats lösa sina uppgifter visades med bildcollage. Barnen fick till sist göra en utvärdering av sitt arbete i projektet. Resultat. Samarbete mellan alla olika konstellationer har tränats. Det tog ganska lång tid för barnen att bilda familjer. Flera barn stod inte fast vid den personroll de först valt. De ville vara någon annan. Inga kärnfamiljer bildades. Vi gick in och styrde så att det fanns minst en vuxen i varje familj. Många ville vara tonåringar. Någon familj bestod bara av vuxna - ett kollektiv. Vi styrde familjebildningen för att det skulle bli en eller flera inkomster i familjen. Flera familjer bestod av flera generationer. Vissa familjer hade flera efternamn, några utländska. Familjebildningsprocessen samt val av yrken och jobb tog en tredjedel av projekttiden. Det berodde på att en del inte var nöjda med det jobb de först valde, utan bytte till sig jobb, som gav högre lön. Centrala moment som barnen tränade var sådant som hur man uppträder när man kontaktar arbetsgivare, söker bostad, mm. Vidare har barnen sökt/tagit kontakter, hittat nya sökvägar på nätet och använt telefonkatalogen för att få fram information. Barnen har ringt många samtal och gjort många besök. Ett arbete som tog mycken tid i familjerna var att bestämma sig för bostadsområde/stadsdel. I detta arbete studerade vissa familjer stadskartan ingående. De bestämde sig för vilken gata och tom vilket gatunummer de ville bo på. Avgörande för deras val var i vissa fall närhet till skola, dagis och arbete. Därefter åkte de till den aktuella adressen och tittade på huset och fotograferade detsamma. Alla våra familjer valde att bosätta sig i tätorten Trollhättan. De flesta familjerna bestämde sig kvickt för villa resp lägenhet, till synes utan diskussion. Familjerna besökte Eidar och andra fastighetsärare resp fastighetsmäklare, där de fick se hur man skriver hyreskontakt resp köpekontrakt.

7 Många familjer ägnade mycket tid åt att inreda och möblera sina bostäder. Familjebudgetar var ett annat centralt moment i arbetet. Barnen i vissa familjer omprövade faktiskt sin budget för att möjliggöra sitt önskeboende. I ett fall tog familjen helt sonika bort bilen. Utvärderingen bland barnen visar att de flesta tyckte att projektet var roligt, att de lärt sig mycket och att de blivit bättre på att samarbeta. Kanske är det så att Robert i åk 5 sammanfattar vad många tyckte i sin kommentar: Jag vill ha ett nytt projekt. Diskussion Såväl projektet som det problembaserade arbetssättet engagerade barnen, som levde sig in i sina påtagna personligheter. Åldersintegrationen fungerade väl. I projektet fanns såväl enkla som svåra uppgifter att utföra. Barnen fördelade detta självständigt på ett föredömligt sätt. Var och en fick eller tog sig arbetsuppgifter av lämplig svårighetsgrad. Alla bidrog till gruppens resultat. Det allra mest glädjande var att barnen själva tog egna initiativ till vad de kunde göra i projektet. I de grupper där arbetet avstannade stimulerades barnen till nya initiativ genom de brev, som vi vuxna skickade till dem. När vi jämförde resultaten i de olika småarbetslagen, kunde vi konstatera att de hade glidit iväg åt var sitt håll innehållsmässigt. Detta visar att vi tillät att såväl småarbetslagen som familjerna vara ganska självständiga i sitt arbete. Arbetet blev ganska intressestyrt, vilket var vår avsikt. Vi funderar nu på om det kan bero på hur de vuxna omedvetet styrde barnen genom sina egna intressen. Även den fysiska arbetsmiljön kan ha styrt arbetets inriktning i vissa delar. Vi har noterat att de familjer som hade större tillgång till datorer använde dessa flitigt och upptäckte en del information där, som medförde att arbetet fick en ny och inte i förväg planerad inriktning. Exempelvis hittade de helt apropå Eidars planlösningar för olika lägenheter, och då fick de intresse för att inreda och möblera sin lägenhet. Det hade de kanske inte gjort annars. Alla grupper hann inte med allt vi hade tänkt oss att göra, t ex vår stads historia, dess utveckling och nutid.

8 Vi hann inte heller lära barnen alla de datorprogram som vore önskvärt, t ex publisher och powerpoint. Vi tror att förklaringen till detta kan vara att vi tog vara på barnens intressen i allt för stor utsträckning. Vi borde ha satt fler distinkta deadlines. Då hade vi kunnat genomföra mer av det vi planerat att göra. Varje delmoment tog mycket längre tid att genomföra än vad vi tänkt. Å andra sidan hade vi en bärande idé, att vägen är viktigare än målet. Vi har kanske inte anledning att vara alltför självkritiska, eftersom vi från början var medvetna om, att vi hade satt upp fler mål än vad som var möjligt att genomföra. Detta är kanske rent av en bra modell, dvs att sätta upp en rad mål, som inte alla måste uppnås. Utrymme för flexibilitet bör finnas även beträffande mål. Ett delmål var att smälta samman två olika arbetslag (det gula och det blå) till ett gemensamt större arbetslag (det gröna). Vi tycker att vi lyckats ganska bra med detta, som faktiskt var ett av huvudmålen. Det har funnits svårigheter att hitta gemensamma tider för planering. Därför planerade vi lite i smågrupper i stället för det stora arbetslaget. Planeringsarbetet i vårt arbetslag haltade ibland, pga att fritidspersonalen inte alltid kunde deltaga, eftersom vi inte fick vikarier till deras fritidsgrupper. Detta påverkade både temaplaneringen och vårt integrationsarbete inom arbetslaget negativt. Det samma hände när någon av personalen var sjuktjänstledig. Ett utanförskap uppstod pga detta. Den som blev ensam med sin barngrupp, kände det som att processen avstannade. Detta kan delvis bero på att vi tillämpade ett nytt och ovant arbetssätt. Efterdiskussionerna har varit väldigt bra. Lärarna som är vana att arbeta ensamma har lärt sig mer om lagarbete än fritids personalen, som redan förut var vana att arbeta i lag. Vi hade behövt ha mer och intensivare diskussioner före och under arbetats gång, för att undvika vissa misstolkningar. Efter att ha arbetat teoretiskt och praktiskt tillsammans så har vi fått större förståelse för varandras tankegångar. Vi har upptäckt att det funnits en del outtalade meningar om hur arbetet skulle bedrivas. Inför nästa projekt bör vi skriva ner våra individuella tankar och jämföra dem, så kanske missförstånden minskar. Samspelet mellan de vuxna har fungerat. Tre veckor var lagom lång projekttid. Vi hade tänkt oss att projektet skulle löpa varje skoldag, men det gick inte att genomföra pga av yttre omständigheter. Efteråt kan vi konstatera att det var tur, att det blev en projektfri dag i veckan. Därigenom kändes projektet hela tiden spänstigt.

9 Vi har inte gjort allt vi skulle, men vi har gjort mer än vi tror! Projektet har givit oss sådana erfarenheter, att vi kommer att genomföra minst ett liknande projekt per termin i framtiden.

10 Referenslista Itis delegationen för IT i skolan: Studiehandledning Rask S-R: Med eller utan filter Sturmark C: En ny skola för en ny tid? Granström K & Colnerud G: Lathund om rapportskrivning Cedergren J: PBL och lärstilar Lundin Y: Datorn i utbildningen Dimenäs J: PBL? Hallberg A: Varför etik och internet?

11 Hej på er! Här kommer några uppgifter till er familj. Leta efter en karta över er stadsdel! Kopiera den, klipp ut och klistra in den i er bok. Kryssa sen i var ni bor. Var ligger din arbetsplats eller skola? Hur kommer du dit? Finns det cykelvägar? Vilken buss går dit? Var ligger klubben eller föreningen som du är med i? Hur kommer du dit? Finns det cykelvägar? Vilken buss går dit? Lycka till!

12 Hej igen! Nu har familjen bott ett tag i det vackra Trollhättan och släkten vill gärna komma på besök för att se hur ni har det. Dom vill också gärna se hur det ser ut i Trollhättan för det är första gången som dom besöker vår stad. Vad skulle ni vilja visa dom? Välj 1-3 sevärdheter eller utflyktsmål och ta reda på fakta om dessa. Hur tar ni er dit? Är det något som kostar pengar så får ni ta reda på hur mycket det kostar. Lycka till!

13 Utvärderingsfrågor 1. Vad har du lärt dig? 2. Vad har varit bra/roligt? 3. Vad har varit mindre bra/tråkigt? 4. Vad skulle du vilja arbeta mer med? 5. Vad är du mest stolt över i ditt arbete? 6. Hur har du letat efter fakta? Namn:..