5.1.1 z-transform av impuls δ[n] Låt oss se på z-transformen för en impuls [ n]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5.1.1 z-transform av impuls δ[n] Låt oss se på z-transformen för en impuls [ n]"

Transkript

1 5 Sigaler och em i -lae Vi har hiill e å igaler och em i id- och revelae och de egeaer vi har ommi ram ill viar aleraiva ä a beriva och aalera igaler och em. Dea meoder har doc ie via ig eciell avädbara ör a ge våra em öade egeaer, ör a dimeioera em. De eda vi har e å iom dea område är hur vi via ouriererie och iver DFT a eiera igaler. Vi ommer u a övergå ill a udera igaler och em i -lae. Äve dea la är mce avädbar ör a aalera igaler och em me vi all i dea la äve hia ä a realiera em med öade egeaer. Vi ommer då vi er å emrealierig a e å ela digiala iler me meodera är ie begräade ill dea ua vi a ju ha adra äl ä ilrerig ill a vilja aa em med eciicerade egeaer i id- och revela. Vi ileder med a deiiera -raorme och de iver, dv raorme rå id- ill - la och illbaa ige, vi uderar raorme egeaer ör a eda övergå ill a e å vile a vi a ha av de. 5. -raorm Vi all u deiiera de om alla -raorme. Dea deiiio a äa oruerad och ö me vi har rihe a deiiera vad vi vill. Om de är avädbar ill ågo är e aa råga. Vi all doc eare e a vår deiiio har lara oligar ill våra idigare id- och revela och vi all deuom e a vi a ha or a av -raorme. om Vi deiierar -raorme av e iddire eve [ ] [ ] Fuioe är bilaeral, dv de ummerar över alla amel, < <. De i ocå e uilaeral deiiio av -raorme där vi ummerar amle i iervalle < <. I raie elar de oa ige roll vile deiiio vi väljer eerom vi ormal har igaler om är oll ör egaiva ider, i alla all iar vi oa bara å igale rå och med ide oll ( ) och deiierar då igale om om de började vid dea idu. Ser vi i älle å iddirea em å räver aualiee a imulvare är oll () ör egaiva ider. Lägg märe ill a i -raorme är e oiuerlig variabel varör vi aväder valiga areeer ör argumee ill. är deuom i de lea all e omle variabel. Vad iebär u dea raorm? ur all vi ola de och äu viigare vad a vi aväda de ill? Lå o e å ågra eemel raorm av imul δ[] Lå o e å -raorme ör e imul [ ] δ [ ] δ. Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.

2 -raorme blir allå e reell oa raorm av eg ördröjd imul δ[- ] Vad häder då om vi ördröjer imule eg, dv ör δ [ ]? δ [ ] dv ördröjig av imule eg i idlae movara av muliliaio av imule -raorm med i -lae. Dea är om vi oaerar eda e allmä egea om gäller ör alla igaler raorm av eheeg u[] Lå o e å -raorme ör e eheeg u [ ] imuler u [] δ [] δ [ ] δ [ ] δ [ 3] L δ [ ]. Vi a beriva ege om e erie av -raorme a vi å via ueroiio av -raorme ör var och e av imulera, dv U 3 L ( ) { Geomeri erie} raorme egeaer -raorme har amma egeaer om vi idigare har e ho ouriererie och ourierraorm am DFT. Lijarie [ ] B [ ] A B A Tidi [ ] Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.

3 dv idi eg medör i -lae muliliaio med aor Falig [] h h[] [] [] [][] h[] dv alig i idlae erä av muliliaio i - lae, Figur 5., vile är e mce viig egea om vi ommer a ha or a av. odulaio [] [] () () Y()() () Figur 5. I- och uigal i id- och -la dv muliliaio i idlae movara av alig i -lae raorm av e igal Vi åg idigare a ördröjig i idlae a beriva med muliliaio med aor i -lae, dv [ ] [ ] Vi åg ocå a vi har lijarie å a vi a aväda ueroiio. ar vi allå e igal om e beriv av urce [ ] δ [ ],3δ [ ],7δ [ 5] å a vi å igale -raorm geom a behadla de eilda alade imulera var ör ig och ummera reulae, dv [] δ, 3δ, 7δ och vi år [ ] [ 5], 3, 7 5 5,3,7 Eemel Bilaga 5. Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.3

4 5..6 -raorm av e imulvar E igal och e imulvar a beriva å reci amma ä i idlae. Ovaåede igalurc ulle allå lia gära ua vara e em imulvar h [ ] δ [ ],3δ [ ],7δ [ 5] vile då ger eme överöriguio i -lae 5,3,7 Vi all eare e a vi ommer a uja överöriguioe oler och ollälle ör a aalera och dimeioera em, vi åerommer ill vad vi mear med oler och ollälle. För a uja överöriguioe oler och ollälle å bör vi riva urce å e orm om uderläar beämmade av dea oler och ollälle och dea orm år vi om vi river urce å gemeam brårec och er ill a de bara iehåller reella ermer och ermer iehållade oiiva eoeer av. Dea ulle i ovaåede urc ge 5 4,3,7,3, 7 5,3,7 5 5 är vi vill övergå rå urc i -lae ill urc i idlae, dv övergå ill diereevaio eller imulvar å är de doc i de lea all läa a bara ha reella ermer och ermer med egaiva oeer av varör vi bör ua haera båda riväe. ar vi u e reuriv imulvar e h [ ] δ [ ],7δ [ ],4h [ ] å år vi -raorme,7,4 om ger överöriguioe i -lae δ[] h[] h[] () () Figur 5. Imulvar i idoch -la,7,4,7,4 (,7),4 Eemel Bilaga E diereevaio -raorm ar vi diereevaioe ör e em, e Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.4

5 [ ] [ ],8 [ ],3 [ ] å år vi ör dea em elig amma reoemag -lae Y, 8, 3 [, 8, 3 ] om då ger överöriguioe i -lae Y,8,8,3, 3 Är diereevaioe reuriv [ ] [ ],7 [ ],4 [ ] å år vi å amma ä i -lae överöriguioe Y,7,7,4, 4 Vi er a e em imulvar och diereevaio båda ger eme överöriguio i -lae, dv amma a, doc ger de oädliga imulvare ör e reuriv em i de lea all ige lue oma överöriguio vile vi däremo år rå diereevaioe. Eemel Bilaga 5.3 De öra oe av om igår i urce bruar alla eme gradal, om iblad age om. Ovaåede överöriguio har allå gradale e, Falig via -raorm Vi ämde idigare a alig i idlae movara av muliliaio i -lae, Figur 5.3. Dea iebär a vi a beämma e em uigal ör e give iigal aige geom a ala iigale [ ] med eme imulvar h [] i idlae eller ocå a vi överäa iigal och imulvar eller diereevaio ill - lae. Imulvare eller dierevaioe ger då överöriguioe i -lae. Vi mulilicerar eda iho iigale i -lae med eme överöriguio ör a å uigale i -lae Y Figur 5.3 Falig i idla och via -la Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.5

6 Vi överäer eda uigale Y illbaa ill idlae. ur går vi då illbaa ill idlae? Vi år e å meoder ör a aa dea ivera -raorm. Eemel Bilaga Iver -raorm Vi har allå e urc i -lae om vi öar åeröra ill idlae. 5.. Dire åerraorm av -urce Är urce av orme Y, dv om vi a urca de om e erie av reella ermer och eoeer av (i de auala alle måe eoeera vara egaiva) å a vi väda å de meod om vi aväde ör a ola imulvare och ola reella ermer i -lae om ice-ördröjda, alade imuler och -ermer om idiade och alade imuler. Vi år allå här [ ],8δ [ ].5δ [ ].86δ [ ] Eemel Bilaga Åerraorm via abell Ela urc i -lae a ola med hjäl av Tabell 5. i i dea aiel. I måga all hiar vi i abelle ie urc om ämmer ea me de a då oa ola om vi iör e alaor eller e ördröjig (idi) i urce. Iblad a vi ocå via arialbråudelig å e umma av ela urc om vi a ola med hjäl av abelle. Eemel Bilaga Åerraorm via diviio ar vi e urc i -lae i orm av e brå, å a vi å idurce via diviio öljd av dire olig. ar vi e e överöriguio,7,4 å ileder vi med a dela äljare med ämare och år,7,4 3 4,7 :,4,,44,76,74 K Dea urc a vi eda åeröra ill idlae via amma direa olig om ova. Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.6

7 [ ], δ [ ],44δ [ ],76δ [ 3],74δ [ ] K h[ ] δ 4 I de lea all går diviioe ie jäm u och reulae ommer a orgå i i oädlighee, dv vi har e oädlig imulvar. I de här ela alle ulle vi i älle ha ua aväda Tabell 5. ör a å idurce, dv imulvare om blir h [],4 u[],7,4 u[ ] Iäig av olia värde å viar a vi om väa år amma a med de vå meodera. Eemel Bilaga Åerraorm via lijeiegral Om vi har e bevärligare -urc a vi göra åerraorm rå - ill idlae geom a aväda urce π j [ ] d e lijeiegral var löig ligger uaör måle ör dea ur. 5.3 Kolade em Eerom vi a haera överöriguioer i -lae om vila adra evaioer om hel å a vi i -lae beämma de oala överöriguioe ör olade em, dv em beåede av arallell- och erieolade delem och eda via åerraorm ill idlae beämma de oala diereevaioe. Deleme överöriguioer a vi ha å med ågo av ovaåede meoder. Lå o e å vå em med diereevaioera [] [], [ ],3 [ ] [] [],7 [ ],4 [ ] dv med överöriguioera,,3,7,4 Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.7

8 5.3. Serieolade em Vi har i idlae e a vi a beämma de oala imulvare ör vå erieolade em geom a ala iho de vå eme imulvar. Vi ve ocå a imulvar i idlae movara av överöriguioer i -lae am a alig i idlae movara av muliliaio i - δ[] lae. Sluae blir a vi a å de oala eme överöriguio geom a mulilicera iho de vå erieolade deleme överöriguioer och eda gå illbaa ill idlae med de oala överöriguioe ör a å de oala diereevaioe, Figur 5.5. Vi år om vi erieolar ovaåede vå em,,3,7,4 [] h [] (,) (,7) (,3) (,4) [] Figur 5.4 Serieolade em h [] h [] h [] h [] o [] h o []h [] h [] () o () () () () () Figur 5.5 Serieolade em i id- och -lae,5,4,5,7,,7,4, om ger de oala diereevaioe Y [ ] [ ],5 [ ],4 [ ],7 [ ], [ ] Dea ä a aa e oal diereevaio är viig och vi har ie lara dea med idigare meoder. Eemel Bilaga Parallellolade em Lägg märe ill a de vå diereevaioera iehåller ermera [ ] reeive [ ]. [ ] och [ ] är ie amma a och ige av dea ermer är heller liada om de ördröjda oala uigale [ ] och vi a därör ie å e eel ä aa e eda urc. är a vi då ie å ågo amla oal urc ua vi år uigale via e evaioem iehållade de vå eme diereevaioer [] h [] h [] [] [] o [] Figur 5.6 Parallellolade em Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.8

9 [ ] [ ], [ ],3 [ ] [ ] [ ],7 [ ],4 [ ] [ ] [ ] [ ] Eemel Bilaga ur olar vi -lae? ur all vi då ola -lae och vile iormaio a vi å u ur -raorme? Variabel är e omle al, vile iebär a -lae är e omle alla, dv de har e reell ael och e imagiär ael. Lå o e å vad om häder med -raorme om vi håller o å ehecirel i -lae, dv å e cirel med radie e () ru origo i -lae där vi a variera viel Ω, Figur 5.7. Vi ubiuerar allå e j Ω j Im() dv ( Ω) [ ] e j Ω om vi jämör dea med ourierraorme ( Ω) [ ] e j Ω - -j Figur 5.7 Ehecirel i -lae Re() å er vi a de är amma urc, dv amma a. Fourierraorme är allå e ecialall av -raorme där iräer ig ill a beia ig å e cirel med radie e () ru origo i -lae. Vi a jämöra med hur vielrevee ω ligger ueer de imagiära ael i -lae (Lalace). ur olar vi då dea? Jo, vår ormala lijära reveala omorma (raormera, maa) ill ehecirel i -lae och eerom våra iddirea egeaer urea då vi har å revee, amligrevee, å gäller a e varv ru ehecirel (mool, väade viel) movarar a vi öar revee med, dv π ~ / π/ ~ /4 Im() 3 π/ ~ 3 /4 Re() π ~ Figur 5.8 Vilar och relaiva reveer i -lae Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.9

10 Ω π och vår relaiva reve (relaiv ) der åer ige u, Figur 5.8. Då vår igalreve ädra å ommer vi allå a röra o ueer ehecirel Poler och ollälle i -lae E ollälle är e u i -lae där eme överöriguio blir oll (), dv e u där överöriguioe äljare blir oll (), meda e ol är e u i -lae där eme överöriguio blir oädlig ( ), dv e u där överöriguioe ämare blir oll (). Re geerell gäller r m m m K ( ) P I urce beder rodue mella ermera, å amma ä om beder umma av ermera. Vi har allå omorma urce å a beriver urce ollälle meda är urce oler. E ollälle är allå e u i -lae där urce blir oll () meda e ol är e u i - lae där urce blir oädlig ( ), dv där ämare blir oll (). Lägg märe ill a överöriguioe a iehålla e alaor K om ie då vi bara er å oler och ollälle. Poler och ollälle a vara omlea me måe då uräda i omleojugerade ar, dv a ± j b Ae, ör ± j B a ge reella oeicieer i diereevaioe, vile vi i alla reella ammahag måe ha. E öljd av dea är a e ol- eller ollälleurc av udda gradal måe iehålla mi e reell ol reeive e reell ollälle. Vi beriver överöriguioe med hjäl av e ol/ollällediagram i -lae, där vi marerar ollälle med rigar (o) och oler med r (), Figur Vi mi ocå a ecialalle ourierraorm ör reella igaler iebar a vi bea o å ehecirel i -lae. Vi a allå omleojuga ar av ollälle Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5. ollälle Im() ol Figur 5.9 Reella oler och ollälle i -lae Im() Re() omleojuga ar av oler Re() Figur 5. Komlea oler och ollälle i -lae

11 göra e ourierraorm ör reella igaler och em via -lae om vi gör olige a reveael raoera (överöre, maa) ill ehecirel i - j Ω lae och vi har e där Ω π π ~ / π/ ~ /4 Im() Re() π ~ Pue (;) i -lae ( Ω ) movarar då liäig eller mer geerell revee meda ue (-;) ( Ω π ) movarar revee eller mer gee- 3 π/ ~ 3 /4 Figur 5. Vilar och relaiva reveer i -lae rell ov, Figur Överöriguioe oler och ollälle Traverella diereevaioer, dv urc om bara iehåller ördröjda variaer av iigale har orme [ ] [ ] [ ] [ ( )] [ ] K och ger i -lae överöriguioe Y K K K K ( ) ( ) ( ) dv urce alla oler ligger i origo meda ollällea a vara ilda rå oll och vara reella eller omlea. Lägg doc åer märe ill a omlea ollälle måe vara omleojugaa ör a ge reella ermer i diereevaioe. Reuriva diereevaioer, dv evaioer med ördröjda variaer av både i- och uigale Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.

12 Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5. [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] r r K K [ ] [ ] r ger i -lae överöriguioe { } Om r r r Y K K K r r K K dv vi a å både oler och ollälle ilda rå origo och både oler och ollälle a vara omlea me måe då åer uräda i omleojugerade ar ör a ge reella ermer i diereevaioe. Lägg märe ill a härledige ger erme i ämare, dv e aal oler i origo. ade vi i älle ha å hade vi å e aal ollälle i origo. ade vi gå å adra hålle och ugå rå olera och ollällea lacerig och rå dea beäm diereevaioe å hade dea erm ie behöv i urce. Vi all doc eare e hur vi bör välja aale oler i örhållade ill aale ollälle. Eemel Bilaga A ola oler och ollälle ur all vi u ola olera och ollällea lacerig i -lae. Vi all e å hur vi ur lacerigara a å iormaio om eme abilie och hur vi a ola eme reveegeaer Sabilie Selar de ur abilieu ågo roll var överöriguioe oler och ollälle ligger? Vi mi a raverella läar allid är abila. Vi åg ova a raverella urc har alla oler i origo meda ollällea ie behöver hama i origo och de a vara både reella och omlea. Vi har allå ie a ågra gräer å ollällea lacerig. Sluae måe bli a De elar ur abilieu ige roll var i -lae ollällea är lacerade

13 Vi åg a e reuriv em a ha både oler och ollälle ilda rå origo och de a vara reella eller omlea. Vi har reda e a ollällea ie iverar å abiliee. ur är de med olera? Lå o e å e eel reuriv lä [ ] [ ] r [ ] om i -lae har överöriguioe r r dv vi har e ollälle i origo och e ol i r. Vi mi rå idigare a villore ör abilie var a r < (Kaiel Sabilie), dv de reella ole måe ligga iaör ehecirel. I de här ela alle, med e eda ol, å måe dea vara reell, dv ligga å reella ael ör a ge e reell oa i diereevaioe. Vi a egelige ie dra ågo geerell lua ur dea me åår ädå a E em är abil om alla oler, reella om omlea, ligger iaör ehecirel i -lae, dv om olera har belo midre ä e () De är väl aurlig a ju ärmare ehecirel olera lägger ju ärmare iabilie ligger vi och vi a å vägigar (rigigar) i imulvare Freveera ur e em oler och ollälle Lå o e å e eel reuriv em med e ol och e ollälle [ ],5 [ ],4 [ ],5 [ ] Vi år överöriguioe i -lae,5,4,5,8,5,5,5,8,5 Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.3

14 dv vi har e ollälle i, 8 och e ol i,5, Figur 5.. Im() Re() Vi er å verliga, reella igaler, dv vi rör o å ehecirel och gör därör ubiuioe Ω e j Figur 5. Överöriguioe ol/ollällediagram j Ω e,5 j Ω e,8,5,8 co,5,5 co ( Ω) j i( Ω) ( Ω) j i( Ω),5 [,8 co( Ω) ] i ( Ω) [,5 co( Ω) ] i ( Ω) i arca,8 co ( Ω) ( Ω) i arca,5 ( Ω) co( Ω) Lå o beraa äljare ör ör a e om vi a omma ram ill e grai rereeaio av belo och aviel. För illälle borer vi rå alaor,5. Vi börjar med beloe där vi a göra olige elig Figur 5.3 då vi uderar örhålladea vid e lummäig vald reve om movarar viel Ω. Om vi aväder geomeria begre (Phagora) å er vi a beloe äljare [,8co(Ω)] i (Ω) Ω i(ω),8co(ω) Figur 5.3 Tolig av äljare ollälle om belo [,8 co( Ω) ] i ( Ω) [co(ω)-,5] i (Ω) är avåde rå ollälle ill de u å ehecirel om movarar revee ( π ). På amma ä a vi elig Figur 5.4 ola ämare belo om Ω i(ω) co(ω)-,5 [,5 co( Ω) ] i ( Ω) Figur 5.4 Tolig av ämare ol om belo Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.4

15 ämare belo är allå lia med avåde rå ole ill de u å ehecirel om movarar revee. Vi år allå de oala beloe,5 [,8 co( Ω) ] i ( Ω) [,5 co( Ω) ] i ( Ω) om roorioell mo avåde rå ollälle ill de auella ue å ehecirel dela med avåde rå ole ill de auella ue å ehecirel. A beloe är roorioell mo dea vo och ie lia med de beror å a vi i dea reoemag i ol/ollälledia-gramme ie har ua a med urce alaor,5. I realiee är allå beloe i dea all häle å or om de reula vi år ur ol/ollälledia-gramme. Lå o e å äljare a. Vi er ur Figur 5.5 a äljare aviel i arca,8 co ( Ω) ( Ω) blir viel mella lije mella ollälle och de auella ue å ehecirel och reella ael. På amma ä år vi ör ämare Figur 5.6. ämare aviel i arca,5 ( Ω) co( Ω) blir viel mella lije mella ole och de auella ue å ehecirel och reella ael. Vi år allå de oala ae i arca,8 co ( Ω) ( Ω) i arca,5 ( Ω) co( Ω) arca i(ω),8co(ω) om ollälle aviel miu ole aviel. Lägg märe ill a här gäller lihe, vi har ige aligoa. Om vi u låer revee gå rå oll () ill amligrevee å a vi beämma och ria u belo- och aera ör alla reveer i iervalle. De är ie å vår a äa ig i i hur beloe örädra då vi låer revee väa. De är åerige vär a åea a ol/ollällediagramme bara ger e belo om ie ödvädigvi är lia med de verliga beloe ua de är roorioell mo dea. Ω i(ω),8co(ω) Figur 5.5 Tolig av äljare ollälle om aviel i(ω) arca co(ω)-,5 Ω i(ω) co(ω)-,5 Figur 5.6 Tolig av ämare ol om aviel Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.5

16 Vi a oa å e grov uaig av era geom a beräa ågra iuer och i ae ola vad om häder mella dea reveer. Fra ela iuer är,, 3 och där vi grai ör beloe a å 4 ~ 4 3,8,5 4 ~ ~ 3,6,8,5 ~,8,5,8,5,33,45,45 Vid reveer däremella å ommer de, i dea all med e eel urc, ie a bli ågra löliga ho i belourva ua vi år e urva om har i maimum vid revee oll och eda avar med revee, dv vi har e lågailer. I Figur 5.7 har vi ria u era i iervalle ill. Vi har då äve agi med örärigaor,5 ör a å de verliga belourva. Vi er a då vi går över revee å urear ig beloe (egelvä) å grud av eglig och vi behöver egelige bara beräa era i iervalle ill. Vi a göra movarade reoemag ör ae. Belo Belo Freve (relaiv ) Figur 5.7 Beloera, Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.6

17 arca arca o arca 8 arca 66,4,37π radiaer 4,8,5 arca arca 3 36 arca 36 8 arca 4,8,5 o 66,4,37π radiaer Fa (relaiv Pi) Vi er a de är lie bevärlig a hålla ordig å aviel. Vi er ur beräigara a vi år de örväade eglige ovaör (med omb ece å ae) och de i ige aledig a göra beräige ör örre iervall ä och vi riar ocå ormal bara u reveiervalle i våra belo- och adia- gram. Vi år oal ör ae Figur 5.8. Vi a aväda amma reoemag om vi har omlea oler och ollälle, dv ådaa om ie ligger å reella ael och vi a uvidga reoemage ill a gälla överöriguioer om har lera oler och ollälle. Beräigara ör a via dea blir doc omlicerade och vi uelämar dea. Vi a ammaaa reulae Faviel Freve (relaiv ) Figur 5.8 Faera, Avåde ill ollälle Avåde ill ol L L L L Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.7

18 och vi a göra gaa ela (me örelade) oligar geom a udera revegåge då Ω går rå illπ, dv å revee går rå ill. Vi åg a aviel var lie bevärlig a haera å de är i öra had överöriguioe belo vi olar å dea ä. Vill vi udera vad om häder lie ärmare å bör vi ocerera o å reveområde där vi har oler och/eller ollälle ära ehecirel eerom dea åverar överöriguioe me. Obervera a vår överöriguio i de lea all ie äger ågo om eme abilie och äve iabila em (med oler uaör ehecirel) oa ger ill e veiga urvor över överöriguioe belo och a. De eda all då vi år reula om viar å iabilie är då vi har oler å ehecirel eerom dea ger e ol i överöriguioe ämare och därmed e oädlig belo. Eemel Bilaga Dimeioerig via lacerig av oler och ollälle Eemel Bilaga Ur bilagora eemel er vi a e eeiv lågailer bör ha oiiv reell ol och egaiv reell ollälle och vär om ör e högailer om de gäller öragradem. Är gradale högre å år vi ler rihegrader och ambade mella urvorm och ol/ollällelacerig a bli mer omlicera och vi a å örre och braare variaioer i urvorme. Vi er ocå a oler är eeivare ä ollälle ör a ra revegåge, varör reuriva iler är eeivare och a göra arare ä raveraliler av amma gradal. Vi all doc eare e a reuriva iler har adra acdelar, i öra had i orm av olijär agåg. Vi åerommer ill lijär och olijär a i Kaiel 7.4 Lijär agåg. För raig dämig bör vi lacera ollälle å eller ära ehecirel vid de viel om movarar de reve om vi vill däma (glöm ie omleojuga ör aa ä reella ollälle, dv ollälle vid och ). På amma ä ger e ol ära ehecirel e örärigo (glöm ie a ole måe ligga iaör ehecirel ör abilie och a vi äve här måe ha omleojuga ör omlea oler). Vi åg ocå a e ol å ehecirel ger iabilie och oler måe ligga iaör ehecirel meda ollälle a ligga var om hel. Kom doc ihåg a vi ie er a eme är iabil geom a udera överöriguioe era, de er vi bara i ol/ollällediagramme (och i imulvare). Som vi äm e ar gåger å måe oler och ollälle ilda rå de reella ael ( och ) vara omleojugerade ar ör a ge reella ermer i diereevaioe, dv vi måe ha mi vå oler reeive vå ollälle då vi vill ha ivera vid adra reveer ä och och överöriguioe måe då ha e gradal örre ä e ( > ). Vi er a abadörärige i -laurce ua alaor allid är örre ä e ( b > ), dv vi år iöra dämig om vi vill ha abadörärige e (). I raie är de viig a äa å var i eme dämige iör ör a vi ie all boa eme i ågo del amidig om vi all uja aale biar i våra daaord å e- Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.8

19 eiv om möjlig. Kom ocå ihåg a dea oa eller eveuell aa alaor i överöriguioe, om i med om vi vill orrigera eme örärig, ie i olera och ollällea lacerig i ol/oll-ällediagramme. Vi a allå göra ela iler geom a göra lämliga lacerigar av oler och ollälle. Vi år doc med dea meod oa gaa dålig oroll över ileregeaera och all eare e a vi a aväda eeivare meoder. De i bara re er av väl ugerade, eeiva iler om vi a oruera geom eel ol/ollällelacerig och de är mala bada- och badärriler, de eare alla ocå ochiler, am amiler. Kamiler öreommer både i raverell och i reuriv orm varör de beriv i Kaiel 8 Traverella iler reeive Kaiel 9 Reuriva iler meda mala badailer och ochiler är reuriva varör vi ommer a behadla dom i Kaiel 9 Reuriva iler Selar aale oler i örhållade ill aale ollälle ågo roll? Vi har e a överöriguioer a bgga u av urc iehållade oler och ollälle. ur måga oler reeive olälle bör vi u ha, ärmare beäm: gör de ågo om vi har ler ollälle ä oler eller vär om? Fler ollälle ä oler Lå o e vad om häder om vi har ler ollälle ä oler. Vi ar e eel urc Y ( )( ) ( ) För a å e re [] -erm i diereevaioe å måe vi ha e ea och e aal -ermer i ämare, -ermer om ger ramida uigaler a vi rimlige ie ha med. Vi brer därör u ur urce och år ( ) om ger diereevaioe [ ] [ ] ( ) [ ] [ ] [ ] dv urce iehåller erme [ ], e ramida iamel, och eme är ie aual. Sluae å här låg blir då a aale ollälle ie år vara örre ä aale oler ör a å e aual em. Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.9

20 Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida Fler oler ä ollälle Vad häder då om aale oler är örre ä aale ollälle. Vi väder u och er å amma ela urc Y ör a å e re [] -erm i diereevaioe brer vi de här gåge u [ ] om ger diereevaioe [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] Vi har allå e era ol i origo om ger e eg ördröjig av iigale. Dea ol ommer ie a åvera revegåge belourva, me däremo aurva, eerom de ligger i origo. För a bli av med dea era, ormal e, oödiga ördröjig å omleerar vi med e ollälle i origo och år om ger [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] Vi a allå här dra luae a vi ie bör ha ler oler ä ollälle ör a ie å oödig ördröjig i eme. De oala luae blir allå Vi bör välja lia måga ollälle och oler i överöriguioer. Sulle vi ie ha dea å omleerar vi med aa aal oler eller ollälle i origo

21 Tabell 5. -raorme egeaer Egea eller oeraio Sigal -raorm Traorm [ ] [ ] Iver raorm π j [ ] d Lijarie [ ] a [ ] a a a Tidi [ ] u[ ] Diereierig [ ] [ ] ( ) Tidiegraio [ ] Falig [ ] [ ] Sluvärdeeorem Limi { [ ] } Limi Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.

22 Tabell 5. -raormar Vågorm Sigal [ ] Serum ollälle och oler i -lae δ [ ] Im() Imul δ[] ehecirel Re() u [ ] Im() Eheeg u[] Re() Ram r[] r [ ] ( ) Im() dubbelol Re() a u[ ] a Im() Eoeialuio Re() Eoeialuio ( a ) u[ ] ( a) ( a) ( ) Im() Re() Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.

23 Tabell 5. oräig -raormar Vågorm Sigal [ ] Serum Coiu co ( Ω ) u[ ] [ co( Ω ) ] co( Ω ) ollälle och oler i -lae Im() Re() Siu i ( Ω ) u[ ] i ( Ω ) co( Ω ) Im() Re() Dämad iu i ( Ω ) u[ ] a i ( Ω ) a co ( Ω ) a a Im() Re() Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.3

24 Kaiel 5 Sigaler och em i -lae ida 5.4

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Approimatio av erie umma med e delumma APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL Låt vara e poitiv och avtagade utio ör åda att erie overgerar. Vi a

Läs mer

förekommer i uttrycket. och vidstående blockschema, Figur 8.1. Vi kan direkt säga att filtrets impulssvar blir

förekommer i uttrycket. och vidstående blockschema, Figur 8.1. Vi kan direkt säga att filtrets impulssvar blir 8 Traverella ilter Vi har tidigare delat upp tiddireta ytem i två huvudgrupper traverella och reuriva ytem och amma uppdelig är aturligtvi giltig är vi börjar tala om tiddireta ilter eterom de är e typ

Läs mer

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer) Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto Raphsos metod NEWTON-RAPHSONS METOD (e metod ör umeris lösig av evatioer Måga evatioer är besvärligt och iblad äve omöjligt att lösa eat. Då aväder ma umerisa metoder

Läs mer

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd: Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekvioem Guelimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekvioem med oek m m m m () m ekvioer: E lföljd (-ippel) är e löig ill eme om uiuioe ifierr

Läs mer

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER TENTAMEN Daum: aug TEN: TRANSFORMMETODER Program:. Daa/ lkro och. Gamla udr Mdicikkik Kur: MATEMATIK Kurkod HF, H Skrivid::5-:5 Hjälpmdl: Formlblad dla u låmpl och miiräkar av vilk p om hl. Lärar: Armi

Läs mer

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Summor och itegraler UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR Om vi betratar e futio ff() som är otiuerlig i itervallet [aa, bb] då atar futioe sitt mista

Läs mer

SOS HT10. Punktskattning. Inferens för medelvärde ( ) och varians (σ 2 ) för ett stickprov. Punktskattningen räcker inte!

SOS HT10. Punktskattning. Inferens för medelvärde ( ) och varians (σ 2 ) för ett stickprov. Punktskattningen räcker inte! aa O HT0 ervallkag uwe@mah.uu.e h://www.mah.uu.e/uwe/o_ht0 ervallkag rouko ere ör meelväre () och vara (σ ) ör e ckrov kag av är är kä kag av är är okä me or kag av är är okä och e heller or *A kaa e aaravvkele

Läs mer

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd. Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekvioem med oek m m m m () och m ekvioer: E lföljd (-ippel) är e löig ill eme om uiuioe ifierr

Läs mer

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

TENTAMEN Datum: 4 feb 12 TENTAMEN Daum: b Tid: 8:5-:5 TEN: TRANSFORMMETODER Program: Daa/ lkro och Gamla udr Mdicikkik Kur: MATEMATIK Kurkod HF, 6H Skrivid:8:5-:5 Hjälpmdl: Formlblad dla u låmpl och miiräkar av vilk p om hl Lärar:

Läs mer

DN1240 numi12 1

DN1240 numi12 1 F7 Ssem av ODE - iiialvärdesproblem Exises & edige Lipsciz Euler overges fel overgesordig Lösigssaror fasrum Sabilie äslige Högre ord. evaio ill försa ord. ssem Ruge-Kua-meoder seglägdsreglerig Sva evaioer

Läs mer

+ + om systemet har M transversalkonstanter

+ + om systemet har M transversalkonstanter 9 Vi har tidigare ett att polera placerig har törre ivera på frevegåge ä vad olltällea placerig har, vilet gör att reuriva filter är effetivare ä traveralfilter. Vi a därför apa reuriva filter om a geerera

Läs mer

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer) Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod NEWTON-RAPHSONS METOD (e metod för umeris lösig av evatioer Måga evatioer är besvärligt och iblad äve omöjligt att lösa eat. Då aväder ma umerisa metoder

Läs mer

Formler, grundläggande statistik

Formler, grundläggande statistik Formler, grudläggade aiik Medelvärde N X μ σ Sadardavvikele, populaio Sadardavvikele, ickprov Sadardavvikele, räkevälig z Z-poäg z z r Pearo korrelaio, urpruglig r Pearo korrelaio, räkeväligare Oe ample

Läs mer

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer) Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Newto-Raphsos metod NEWTON-RAPHSONS METOD (e metod för umeris lösig av evatioer Måga evatioer är besvärligt och iblad äve omöjligt att lösa eat. Då aväder ma umerisa metoder

Läs mer

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t. Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe VÄRMEEDNINGSEKVAIONEN Vi berakar följade PDE u x u x k (, ) (, ), < x (ekv), där k> är e kosa Ekvaioe (ekv) ka bl aa beskriva värmeledige i e u sav

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

E I T. Efficient & Integrated Transport. EIT - Efficient & Integrated Transport Processes. Projektkonferens

E I T. Efficient & Integrated Transport. EIT - Efficient & Integrated Transport Processes. Projektkonferens EIT - Efficie & Iegraed Trapor FFI Traporeffekivie i Projekkofere 2011-0-1 Se Lidgre, Odee Swede 1 Måläig och bakgrud EIT-projeke hadlar om hur rapor/logiikföreag kommuicerar med ia kuder (B2B-relaioer).

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar KTH/ICT IX50:F7 IX305:F Göra Adero goera@th.e Statiti: Sattigar Statiti Vi all u tudera obervatioer av toatia variabler. Vad blev det för värde? Dea obervatioer alla ett ticprov (ample). Iom tatitie fi

Läs mer

============================================================ ============================================================

============================================================ ============================================================ Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. AREABERÄKNING Lå D vr e pl område mell e oiuerlig urv y f (), där f ( ), och -el som defiiers med, y f ( ), dvs D {(, y)

Läs mer

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

Digital signalbehandling Digital signalbehandling Istitutioe för data- och eletrotei --8 Ly, Fuerst: Itroductory Digital Sigal Processig Kapitel. 7 Mbit/s. 96 Mbit/s., bit/s. a) b) - - CHALMERS LINDHOLMEN Sida Istitutioe för data- och eletrotei Sve Kutsso

Läs mer

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0 TALFÖLJDER OCH SERIER Läs avsitte - och 5 Lös övigara, abcd, 4, 5, 7-9, -5, 7-9, -abcd, 4, 5 Läsavisigar Avsitt Defiitioe av talföljd i boe är ågot ryptis, me egetlige är det ågot väldigt eelt: e talföljd

Läs mer

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie. Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR FOURIERSERIER Deiiio. rigoomerisk serie E uryck v öljde orm [ cos x b si x ] är e rigoomerisk serie. Amärkig: Förs erme skriver vi som v prkisk skäl som vi örklrr ed. Deiiio.

Läs mer

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM OROGONL KOMPLEMEN ILL E UNDERRUM Definiion 7 Lå ara e underrum i R n De orogonala omlemene ill är mängden a de eorer i R n om är orogonala mo alla eorer i : n { R : för alla i } n Sa : Om an å är en eor

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Uiversitet Matematisa Istitutioe Thomas Erladsso LÄSANVISNINGAR VECKA -5 BINOMIALSATSEN Ett uttryc av forme a + b allas ett biom eftersom det är summa av två moom. För uttrycet (a + b) gäller de

Läs mer

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder Föreläning 3: Fler grafalgorimer Korae vägar mellan alla noder Maximal flöde i graf Bipari machning Korae vägar mellan alla noder Dijkra och Bellman-Ford algorimer beräknar korae avånd från en nod ill

Läs mer

Analys av polynomfunktioner

Analys av polynomfunktioner Aals av polomfutioer Aals36 (Grudurs) Istuderigsuppgifter Dessa övigar är det tät du sa göra i aslutig till att du läser huvudtete. De flesta av övigara har, om ite lösigar, så i varje fall avisigar till

Läs mer

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t. Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio VÄRMEEDNINGSEKVAIONEN Vi braar öljad PDE u u v där > är osa Evaio v a bl aa bsriva värmldig i u sav där u bar mpraur i pu vid id därör am värmldigsvaio Radvärdsproblm

Läs mer

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system Bilaga 6. Lå oss sudea e geeell ada odiges idsdiskea sysem [] [] [ ] [ ] [ ] [ ] y y x x x y Vi besämme öveföigsfukioe i -plae Figu B6.. Tidsdiske sysem på gudfom,, blockschema [ ] [ ] Lå oss fomulea om

Läs mer

Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system

Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system Ierpolao Några llämpgar Ierpolao odelluoer som saserar gva puer Amerg rörelser,.e. ead lm Blder ärger salg Gra Dsre represeao -> ouerlg Peder Joasso Ierpolao V äer puer,.., V söer e uo P så a P P erpolerar

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter TATM79: Föreläsig Absolutbelopp, oliheter och biomialoefficieter Joha Thim augusti 018 1 Absolutbelopp Absolutbelopp Defiitio. För varje reellt x defiieras absolutbeloppet x eligt { x, x 0 x x, x < 0.

Läs mer

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/ Tetme me löigr i IE4 Reglertei Måg 6/ 9.-. Allmä iformtio Emitor: Willim Sqvit. Avrig lärre: Willim Sqvit, tel 8-79 4487 Cmpu Kit, Tetmeuppgifter behöver ite återläm är u lämr i i rivig. Hjälpmeel: Räre/rfräre.

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Eget handskrivet formelblad (A4), utdelad tabellsamling, miniräknare med tömt minne Studenterna får behålla tentamensuppgifterna

Tillåtna hjälpmedel: Eget handskrivet formelblad (A4), utdelad tabellsamling, miniräknare med tömt minne Studenterna får behålla tentamensuppgifterna UMEÅ UNIVERSITET Ititutioe för matematik tatitik Statitik för lärare, MSTA8 PA LÖSNINGSFÖRSLAG 004-0-8 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statitik för lärare, poäg Tillåta hjälpmedel:

Läs mer

Omtentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Fredag 12/

Omtentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Fredag 12/ Omeme me löigr i IE Reglerekik Freg /6 5.-. Allmä iformio Emior: Willim Sqvi. Avrig lärre: Willim Sqvi, el -79 7 mpu i, Temeuppgifer ehöver ie åerläm är u lämr i i krivig. Hjälpmeel: Räkre/rfräkre. ure

Läs mer

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal TATM79: Föreläsig 3 Biomialsatse och omplexa tal Joha Thim augusti 016 1 Biomialsatse Ett miestric för att omma ihåg biomialoefficieter (åtmistoe för rimligt små är Pascals triagel: 0 1 1 1 1 1 1 3 1 3

Läs mer

Pingsteld över Maramba, Zambia

Pingsteld över Maramba, Zambia Nyhesbrev Nr 10 2014 Jesus är desamme i går och idag och i evighe. (Hebr. 13:8) Pigseld över Maramba, Zambia Maramba är e kåksad srax uaför sade Livigsoe i Zambia. I dea yhesbrev vill jag rapporera frå

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P( Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Polyom POLYNOM OCH ALGEBRAISKA EKVATIONER Defiitio Polyom är uttrycet av type a a a 0, eller ortare a 0, ( där är ett ice-egativt heltal) Defiitio Låt P( a a a0 vara ett

Läs mer

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsig 6, Ht 2 Hambley avsitt 12.7 (äve 7.3 för de som vill läsa lite mer om gridar) Biära tal Vi aväder ormalt det decimala talsystemet, vilket har base 10. Talet 2083 rereseterar då 2 10 3 0 10

Läs mer

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin --9 Meaisa vibraioer Hjulupphäi ria oäpae sväiar Sväisie för peelrörelse 9 7 S e ( S) r ( ) P; e r e 7 9 De aeaisa peel (parielpeel) ( ) (...) 7 Approxiaioe si Rörelseevaioe.99.9.97 si.9.9.9 P ; si, (

Läs mer

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson) Sigalbeadlig i multimedia - ETI65 Föreläsig 3 Sigalbeadlig i multimedia - ETI65 Kapitel 3 Z-trasforme LT 5 Nedelo Grbic mtrl. frå Begt Madersso Departmet of Electrical ad Iformatio Tecolog Lud Uiversit

Läs mer

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-08-29

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-08-29 Tetame del 2 i kure Elitallatio, begräad behörighet ET1020 2014-08-29 Tetame omfattar 60 poäg. För godkäd tetame kräv 30 poäg. Tillåta hjälpmedel är räkedoa amt bifogad formelamlig Beräkigar behöver bara

Läs mer

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen TNA00 Förslag till övigsugiter FN = Forslig/Neymar, K = Komediet Vetorer, lijer och la, ÖT = Övigstetame Vetorer, lijer och la ÖT:4,, K, K och Ugitera, och eda Ugit x Lije y t, t R z a) Beräa avstådet

Läs mer

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom

Läs mer

Sannolikhetslära statistisk inferens F10 ESTIMATION (NCT )

Sannolikhetslära statistisk inferens F10 ESTIMATION (NCT ) Stat. teori gk, vt 2006, JW F10 ESTIMATION (NCT 8.1-8.3) Ordlita till NCT Iferece Slutledig, ifere Parameter Parameter Saolikhetlära tatitik ifere Hittill har vi ylat med aolikhetlära. Problem av type:

Läs mer

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad. Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig

Läs mer

Stokastiska variabler

Stokastiska variabler TNG006 F2 11-04-2016 Stoastisa variabler Ett slumpmässigt försö ger ofta upphov till ett tal som bestäms av utfallet av försöet. Talet är ite ät före försöet uta bestäms av vilet utfall som ommer att uppstå,

Läs mer

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER 5B1134 MATEMATK OC MODELLER EMTE ÖRELÄSNNGEN NTEGRALER 1. OM NTEGRALER 1.1. Primiiva unkioner. Vi har se idigare a vissa unkioner,, har primiiva unkioner, dvs en unkion,, vars derivaa. Om är en primiiv

Läs mer

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion. Idutio och Biomialsatse Vi fortsätter att visa hur matematisa påståede bevisas med idutio. Defiitio. ( )! = ( över ).!( )! Betydelse av talet studeras seare. Med idutio a vi u visa SATS (Biomialsatse).

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R. P Potesserier Med e potesserie mear vi e serie av type c x, där c, c, c,... är giva (reella eller komplexa) kostater, s.k. koefficieter, och där x är e (reell eller komplex) variabel. För varje eskilt

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd: Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekviosssem. Gusselimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekviosssem med oek m m m m ss) och m ekvioer: E lföljd -ippel) s s s är e lösig ill

Läs mer

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten ) rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler TYLORS FORMEL FÖR FUNKTIONER V FLER VRIBLER PPROXIMTIONER FELNLYS --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

a VEKTORRUMMET R, - dimesioella etorer.. STANDARDBASEN i R. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER LINJÄRT BEROENDE OCH OBEROENDE VEKTORER LINJÄRT HÖLJE (LINJÄRT SPAN) -----------------------------------------------------------------

Läs mer

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter TNA00 Matematisk grudkurs Övigsuppgiter Iehåll: Uppgit Uppgit 8 Uppgit 9 6 Uppgit 7 5 Uppgit 55 60 Facit sid. 8-0 Summor, Biomialsatse, Iduktiosbevis Ivers uktio Logaritmer, Expoetialuktioer Trigoometri

Läs mer

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions) - 1 - Vad är si? si är amet på e av måga ibyggda fuktioer i Ada (och de återfis i paketet Ada.Numerics.Elemetary_Fuctios) si är deklarerad att ta emot e parameter (eller ett argumet) av typ Float (mätt

Läs mer

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/4 2014 24/4 2014 150 kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/4 2014 24/4 2014 150 kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret Ho gosadssydd och fio D ä upp ill vaj ladsig a fassälla om osadsa sall vaa 1100 ll läg fö högosadssydd. D lagsifad högosadssydd ä isgilig. Elig Fullmäigs bslu ä högosadsa fö öpp hälso- och sjuvåd fö pso

Läs mer

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsig 5/11 Hambley avsitt 12.7 (äve 7.3 för de som vill läsa lite mer om gridar) Biära tal Vi aväder ormalt det decimala talsystemet, vilket har base 10. Talet 2083 rereseterar då 2 10 3 0 10 2 8

Läs mer

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren? Problemlösig. G. Polya ger i si utmärkta lilla bok How to solve it (Priceto Uiversity press, 946) ett schema att följa vid problemlösig. I de flod av böcker om problemlösig som har följt på Polyas bok

Läs mer

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska istitutioe Abrahamsso 7-6796 Prov i matematik IT, W, lärarprogrammet Evariabelaalys, hp 9-6-4 Skrivtid: : 5: Tillåta hjälpmedel: Mauella skrivdo Varje uppgift är värd maimalt

Läs mer

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN 48 5 LINJER OCH PLAN 5. Lijer och pla 5.. Lijer Eempel 5.. Låt L ara e lije i rummet. Atag att P är e pukt på L och att L är parallell med e ektor, lijes riktigsektor. Då gäller att e pukt P ligger på

Läs mer

TENTAMEN TE 12. HÖGSKOLAN I BORÅS Textilhögskolan Olle Holmudd. VÄVERITEKNIK, 4,5 högskolepoäng, Ladokkod TVT10A. Datum: 2012.11.09. Tid: 09.00 13.

TENTAMEN TE 12. HÖGSKOLAN I BORÅS Textilhögskolan Olle Holmudd. VÄVERITEKNIK, 4,5 högskolepoäng, Ladokkod TVT10A. Datum: 2012.11.09. Tid: 09.00 13. HÖGSKOLAN I BORÅS Texthögoa Oe Homudd TENTAMEN TE 12 VÄVERITEKNIK, 4,5 högoepoäg, Ladood TVT10A Datum: 2012.11.09. Td: 09.00 13.00 Hjäpmede: Räare, färgpeor, upp, ja, petå, tejp Aayad och formead Ata dor:

Läs mer

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN. Ari Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR NOLLRUMMET och BILDRUMMET ill e lijärildig. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN. NOLLRUM (Kerel (kär i kuroke Defiiio. Lå T r e lijär ildig frå R ill R. Mägde ll ekorer i R o ild

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik Sammafattig, del I G. Gripeberg Aalto-uiversitetet 2 oktober 2013 G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet) MS-A0409 Grudkurs i diskret matematiksammafattig, del 2Ioktober

Läs mer

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}: CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA EGUJÄA SPÅK (8p + 6p). DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följade NFA över alfabetet {,}:, a) kovertera ovaståede till e miimal

Läs mer

HYPOTESPRÖVNING. De statistiska metoderna som används för att fatta denna typ av beslut baseras på två komplementära antaganden om populationen.

HYPOTESPRÖVNING. De statistiska metoderna som används för att fatta denna typ av beslut baseras på två komplementära antaganden om populationen. HPOTESPRÖVNING De tatitika metodera om aväd för att fatta dea typ av belut baera på två komplemetära atagade om populatioe. Partiet produkter har atige de utlovade kvalitete eller å har de de ite. Atige

Läs mer

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET INLEDNING Ett polyom ( i variabel λ ) av grad är ett uttryc på forme P( λ) a λ + aλ + aλ + a, där a Polyomets ollställe är lösigar ( rötter) till evatioe

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera. Uppsala Uiversitet Matematisa Istitutioe Bo Styf rasformmetoder, 5 hp gyl, I, W, X 20-0-26 Att repetera. Vi samlar här e del material frå tidigare urser som a vara avädbart uder urses gåg. Serier. E serie

Läs mer

Räkning med potensserier

Räkning med potensserier Räkig med potesserier Serier (termiologi fis i [P,4-4]!) av type P + + + + 4 +... k ( om < ) k + + + + P 4 4 +... k k! ( e för alla ) k och de i [P, sid.9, formler 7-] som ärmast skulle kua beskrivas som

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp. VÅGEKVATIONEN Vi betratar följade PDE u( u( x t, där > är e ostat, x, t (ev) Evatioe (ev) a besriva vågutbredig, trasversella svägigar i e sträg och adra fysialisa förlopp Radvärdesproblemet består av

Läs mer

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH 1 Matematiska Istitutioe KTH Tetame i Lijär Algebra, SF164 14 december, 21. Kursexamiator: Sadra Di Rocco OBS! Svaret skall motiveras och lösige skrivas ordetligt och klart. Iga hjälpmedel är tillåta.

Läs mer

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik Pla rörelse Kiematik vid rotatio av stela kroppar Iledade kiematik för stela kroppar. För de två lijera, 1 och, i figure bredvid gäller att deras vikelpositioer, θ 1 och θ, kopplas ihop av ekvatioe Θ =

Läs mer

FILTER: Tvåportar. Tvåportar, impedansparametrar (z-par.) Uttryck två av storheterna V 1, V 2, I 1 och I 2 som funktion av de andra två.

FILTER: Tvåportar. Tvåportar, impedansparametrar (z-par.) Uttryck två av storheterna V 1, V 2, I 1 och I 2 som funktion av de andra två. V I 7 - Filterteori FILTER: Tvåortar V I Paivt RLMC-ät Kaualt LTI-ytem Uttryck två av torhetera V, V, I och I om fuktio av de adra två. T.ex V f I, I V f I, I Lijärt ytem uero. z I + z I z I + z I Coyright

Läs mer

KURV- OCH YTAPPROXIMATION MED POLYNOM

KURV- OCH YTAPPROXIMATION MED POLYNOM KURV- OCH YTAPPROXIMATION MED POLYNOM Magus Bodesso Isiuioe för Daaveeskap 999-02-04, 200-02-0 (red), 2003-02-05 (red) Allmä om kurvapproximaio med polyom Dea papper ersäer framsällige i HB: 35-354, FvD:

Läs mer

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken. Kommetarer till Christer Nybergs bok: Mekaik Statik Kommetarer kapitel 2 Sida 27 Resultatet av kryssprodukte i exempel 2.9 ska vara följade: F1 ( d cos β + h si β ) e z Det vill säga att lika med tecket

Läs mer

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner. Föreläsig 12 LV1, Torsdag 12/10 Upplägg 1. Kofidesitervall för proportioer. 2. Kofidesitervall för skillade mella två proportioer. 3. Grafteori Kofidesitervall för proportioer Atag att vi vill skatta adele

Läs mer

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x Uppgift 1 a) Vi iför slackvariabler x 4, x 5 och x 6 och löser problemet med hjälp av simplexalgoritme. Z -2-1 1 0 0 0 0 x 4 1 1-1 1 0 0 20 x 5 2 1 1 0 1 0 30 x 6 1-1 2 0 0 1 10 x 1 blir igåede basvariabel

Läs mer

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen gamla eor maem me E, fk, del B () CTH&GU, maemaik Teame i maemaiska meoder fk, del B, TMA98, -8-, kl 85-5 Hjälpmedel: Formelsamlig (delas u, lämas illbaka efer skrivige) Bea Ej räkedosa Telefo: Rolf Liljedal,

Läs mer

Stort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.

Stort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal. Komressorer F1 F Skillad mot fläktar: Betydade desitetsförädrig, ryk mäts ormalt som absolut totaltryk. vå huvudgruer av komressorer: Förträgigskomressorer urbokomressorer Egeskaer Lågt massflöde Höga

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n. 27. NATURLJUD 171 a f4 Fredri: 4 o o p z o o Hysch-hysch! Tys-ta u! Ett ljus som är-mar sej! O ja, det är di-tör. Göm er på stört! Å Pirater: a f4 4 j m 4 j j m l l d d u om-mer visst di - tör! Å ej, u

Läs mer

JULSPEL. Prolog På herdarnas äng. Sidan 1 av 35. Personer

JULSPEL. Prolog På herdarnas äng. Sidan 1 av 35. Personer ULSPEL Sida 1 av 5 Persoer Beräare (ug) (gammal) Fole i sade F (Mä = M1-) + (Kvior = K1-) Soldaer S1-6 osef Maria M Herdar H1-4, A (=Aro), o (=oaa) Äglar Ä1-5 Vise mä V1- Herodes He Täare T1-2 Gräsvaer

Läs mer

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material: Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Besrivade statisti BESKRIVANDE STATISTIK. GRUNDBEGREPP Följade begrepp aväds ofta vid besrivig av ett statistist material: LÄGESMÅTT (medelvärde, media och typvärde): Låt

Läs mer

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Tetame del 2 i kure Elitallatio, begräad behörighet ET1013 2013-06-03 Tetame omfattar 60 poäg. För godkäd tetame kräv 30 poäg. Tillåta hjälpmedel är räkedoa amt bifogad formelamlig Beräkigar behöver bara

Läs mer

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING a) Maclauris formel ( ) f () f () f () f ( ) f () + f () + + + +!!! ( ) f ( c) där R och c är tal som ligger mella och ( + )! Amärkig Eftersom

Läs mer

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system. Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter DETERMINANTER A Determiter v r orige Determite v e mtris A följe är ett tl som etes eta eller Eempel: 6. oh efiiers eligt Motiverig: Determiter utveles i sm me lösigsmetoer

Läs mer

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING Defiitio Polyom är ett uttryck av följade typ P( ) a a a, där är ett icke-egativt heltal (Kortare 0 P k ( ) a a 0 k ) k Defiitio

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P( Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Polyom POLYNOM OCH ALGEBRAISKA EKVATIONER Defiitio Polyom är uttrycket av type a a a 0 ( där är ett icke-egativt heltal) Defiitio Låt P( a a a0 vara ett polyom där a 0, då

Läs mer

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b]. MÄNGDER Stadardtalmägder: N={0,, 2, 3, } mägde av alla aturliga tal (I ågra böcker N={,2,3, }) Z={ 3, 2,,0,, 2, 3, 4, } mägde av alla hela tal m Q={, där m, är hela tal och 0 } mägde av alla ratioella

Läs mer

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF7 LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN INLEDNING LINJÄRA DIFFERENTIAL EKVATIONER E DE är lijär om de är lijär med avseede å de obekata fuktioe oc dess derivator

Läs mer

0 Testvariabel t, x s n. Lite historia om t-testett. testet. Ett stickprov: Hur räknar r. testet. ett stickprov

0 Testvariabel t, x s n. Lite historia om t-testett. testet. Ett stickprov: Hur räknar r. testet. ett stickprov -ee Le hora om -ee ee ude -e "ude," peudom om aväd av Wllam Goe (bld) Jobbade på Gue brggere Dubl börja av 9-ale allmä beecka alla e om aväder - fördelge om -e uwe.mezel@mah.uu.e Defo för f r -fördelge

Läs mer

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp) KTH-Matematik Tetameskrivig, 2008-0-0, kl. 4.00-9.00 SF625, Evariabelaalys för CITE(IT) och CMIEL(ME ) (7,5h) Prelimiära gräser. Registrerade å kurse SF625 får graderat betyg eligt skala A (högsta betyg),

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x) Uppsala Uiversitet Matematiska Istitutioe Bo Styf Evariabelaalys, 0 hp STS, X 200-0-27 Föreläsig 26, 9/2 20: Geomgåget på föreläsigara 26-30. Att lösa de ihomogea ekvatioe. De ekvatio vi syftar på är förstås

Läs mer

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser. Lasse Björkma 999 . Rita följade tidssekveser. a) δ e) u b) δ f) u u c) δ + δ g) u d) u h) u. Givet tidssekvese x i edaståede figur. Rita följade tidssekveser. a) x c) x b) x + 3 d) x 3. Givet tidssekvesera

Läs mer

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2 Teta i MVE5/MVE95, Komplex (matematisk) aalys, F och TM/Kf 6, 8.3-.3 Hjälpmedel: Formelblad som delas ut av tetamesvaktera Telefovakt: Mattias Leartsso, 3-535 Betygsgräser: -9 (U), -9 (3), 3-39 (4), 4-5

Läs mer