BESLUTSUNDERLAG. Kommunstyrelsen. Ärende. Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Datum Sida 1(1) Kommustyrelse Ärede 143 Kommuhuset Dr Kommustyrelses mål 2017 Dr Styrdokumet för arbetsmarkadsehete (AME) Dr Nossebro Markad Dr Medborgarlöfte 2017 Dr Reviderig av föreigsbidrag Dr Riktlijer för bostadsförsörjig Dr Beslutsuderlag Ivesterigar utöver objekt i verksamhetsplae (5 10 år) Mål Förslag - Tjästeskrivelse - Statistik Förslag Förslag - Samrådsredogörelse - Tjästeskrivelse - Förslag med uderlag och kartor 150 Styrdokumet för krisberedskap Dr Ledigspla vid extraordiär hädelse Dr Förslag Förslag

2 Sid 1 av Ivesterigar utöver objekt i verksamhetsplae Fastigheter - Bredöl Mjukreoverig rekommederas - Stallaholm Förskola Rotreoverig iom 10 år rekommederas - Statioshuset Byte av tak samt iordigställa sista skorstee iom 5 år rekommederas - Amirale 4 mkr - Ombyggad skollokaler Nossebro samt utegårde/utemiljö 5 mkr - Om och tillbyggad skollokaler Joslud 5 mkr Rotreoverig rekommederas - Yttre miljö på alla skolor och förskolor - Evetuellt förskola 2 avdeligar 10 mkr - Eergi optimerigar fastigheter - Reoverig kommuala fastigheter ROT 50 mkr (fördelat på 10 år) Ifrastrukture Gata - Utökade gatukostader avseede detaljplaer (+ VA-ledigar i gata) Exempelvis Nossebro södra - Nya bostadsområde (Gata och VA) - Asfaltsprogrammet Ivesterigara är idag i fas. Om vi bibehåller uvarade ivesterigs- och pegavärde, kommer pegara att räcka för att hålla stadarde? - Maskiivesterigspla Risk om maskiivesterigsplae ite följs är att maskiera ka vara slut om 5 10 år. Vatte och avlopp - Pumpstatioer 5 av 11 pumpstatioer behöver omfattade reoverig/ombyggatio iom e 10 årsperiod. - Tillkommade vatteaboeter (aslutig av befitliga och framtida fastigheter) Kommer med största saolikhet att kräva utbyggad av befitligt VA-ät. I dagsläget räcker vattet, dock kommer reservera ite räcka för tillkommade fastigheter och vatteförsörjige måste säkerställas geom samverka med krigliggade kommuer och byggade av reservoarer. - VA-ätet sakar uderhållspla. Då gatureoverig sker, reoveras äve VA-ätet, då kostadera blir mer fördelaktiga. Uta uderhållspla är det svårt att bedöma behovet av uderhåll, e VA-uderhållspla ger framförhållig för låg tid framåt.

3 Sid 2 av 2 Fortsättig Vatte och avlopp - Befitligt dagvattesystem Måste förstärkas/byggas ytt då dages dagvattesystem ite har utrymme för fler aslutigar. Alterativt ka ett politiskt beslut tas på LOD* vid alla framtida bygglov. *Lokalt Omhädertagade Dagvatte Övrigt - GC-vägar 10 mkr - IT i skola 10 mkr (fördelat på flera år) - Ökade driftkostader LSS-boede och kök Kerstisås - Persoella resurser Är idag hårt belastade av itera och extera krav/lagar med mera. Idag fis iga resurser för plaer, strategiskt arbete, diverse utredigar eller likade då fokuserige ligger på att upprätthålla grudläggade kvalitet på VA, gata, park, ledigsät med mera.

4 Kommufullmäktiges lågsiktiga mål och kortsiktiga delmål 2017 Område: Närigsliv och arbetsmarkad Iriktig: Kompetes KF-mål : Kommuivåare ska ha goda möjligheter att utvecklas geom arbete och utbildig KF-delmål 2017: Samverka med företag om persoal- och kompetesförsörjig Markadsföra samt erbjuda utbildigar efter behov Område: Närigsliv och arbetsmarkad Iriktig: Företagsklimat KF-mål : Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag staar kvar och utvecklas och att ya företag fier det fördelaktigt att etablera sig här KF-delmål 2017: Kommue ska ha ett gott företagsklimat Område: Närigsliv och arbetsmarkad Iriktig: Ifrastruktur KF-mål : Det ska vara möjligt för kommuivåare, företagare och besökare att å service och arbete iom kommue och regioe KF-delmål 2017: Plaera för ytterligare e gåg- och cykelväg till Nossebro Fler möjligheter att resa iom kommue

5 Område: Boede och befolkig Iriktig: Boede KF-mål : Attraktiv kommu med bra boede och trygga miljöer KF-delmål 2017: Mist 50 ya bostäder skall färdigställas Plaera för byggatio av ytterligare mist 15 ya lägeheter uder 2018 Egagera mist e privat aktör för bostadsbyggatio (flerbostadshus) Område: Boede och befolkig Iriktig: Ugdomar KF-mål : Ugdomar ska trivas och må bra i kommue KF-delmål 2017: Ugdomar utvecklar ya mötesplatser i samråd med kommue Förslag framtaget av Visio & Utvecklig i dialog med kommuchef Kjell Karlsso & kvalitetsutvecklare Susae Bard, justerat utifrå Visio & Uveckligs möte

6 Verksamhetspla Arbetsmarkadsehete (AME) Dokumettyp Fastställd Pla av Kommustyrelse , 145 Arbetsmarkadsehete Detta dokumet gäller för Giltighetstid 2017 Dokumetasvarig Arbetsmarkadschef Dr

7 Iehållsförteckig Syfte och bakgrud... 3 Omvärldsbevakig... 3 Progos... 3 Itegratio... 4 Ugdomar och uga vuxa... 4 Feriepraktik... 4 Arbetsföra i kommue... 5 AME:s uppdrag... 5 Primärt fokus... 5 Sekudärt fokus... 5 Målsättig... 5 Samarbete... 5 AME:s äredehaterig... 6 Mål

8 Syfte och bakgrud Verksamhetsplaes övergripade syfte är att stärka det strategiska ageradet avseede iriktig, målsättig och samverka med adra eheter i kommue. Plae utgår frå de utmaigar och möjligheter som verksamhete idetifierat. Nuvarade styrdokumet för arbetsmarkadsehete Pla för sysselsättig fastställdes av kommufullmäktige Väldigt mycket har förädrats seda dess och eftersom arbetsmarkade ser så aorluda ut i dagsläget i jämförelse med 2011 så ser också AME:s uppdrag väldigt aorluda ut. Ige kude till exempel aa att asylsökade skulle komma till Sverige förra året och att av dessa var 70 procet uder 30 år. I Essuga kommu har vi precis som i adra kommuer persoer som av olika aledigar står utaför arbetslivet, studier eller civilsamhället. Essuga har e hög ambitiosivå vad gäller sysselsättigsfrågora. Ma har påtagit sig ett stort asvar för persoer som aars riskerar stå utaför arbetsmarkade och vi mear att Essuga är ett föredöme vad gäller att jobba eligt arbetslije och ite lägga fokus på bistådsrätte. I kombiatio med e het arbetsmarkad är pla för full sysselsättig idag istället e fråga om matchig. Det hadlar om att ta tag i sia ega resurser varför det u är ä viktigare att förstärka de teoretiska asatse om idivides egetasvar och egemakt. Vi måste äve skapa utrymme för bedömig. Omvärldsbevakig Vår omvärld är svår att progostisera; de alltmer globala ekoomi påverkar företag i vår ärhet, klimat och krig i världe omkrig oss sätter stora migratiosströmigar i rörelse som också år Essuga. De politiska situatioe i flera läder i Europa är svår att förutsäga och käeteckas till del av e ökad politisk extremism och isolerig. De seaste åres ettoivadrig har ökat arbetskraftes storlek och påverkat sysselsättigstillväxte positivt. Detta har lidrat de befarade effekte som e åldrade befolkig har på försörjigskvote me gruppe yaläda är lågt ifrå homoge och för att säkerställa e väl fugerade itegratio ställs stora krav på arbetsmarkadspolitike. Vi har e stor tillväxt på ya jobb me få irikes födda mä i sysselsättig. För att täcka kommues kommade persoalförsörjigsbehov och äve försöka motverka stigade försörjigsstödsiffror är det viktigt att itegratio och återetablerig på arbetsmarkade lyckas. Progos Arbetsförmedliges (AF) progosudersökig visar att adele företag i privata ärigslivet som avser öka atalet sysselsatta uder 2017 sälla varit så stor. De köpstarka västsveska hushålle bidrar tillsammas med de ökade exportförfråga och det stora behovet av persoal iom offetlig sektor. Missmatche bedöms dock vara fortsatt stor och kokurres om persoal råder. Eligt progose för arbetslöshete i läet fram till 2017 beräkas sysselsättige vara god, äve i Skaraborg äve om Skaraborg av traditio legat sist i kojukturcykel i jämförelse med resterade av läets sammalagt fyra delregioer. (AF:s progos för 2017 släpps ) 3

9 Itegratio På atioell ivå idag går edast var tredje yaläd vidare till jobb eller utbildig efter etablerige. Det fis dock stora möjligheter för Essuga att lyckas med e bra itegratio. Vi är lite kommu med sabba beslutsvägar och bra kotakter med arbetsgivare. E lyckad itegratio iebär blad aat: Persoalförsörjige för våra arbetsgivare uderlättas. Våra ivåare får bättre liv. Välmåedet ökar Kostadera miskar för kommue. Några av de viktiga faktorera för att lyckas: Aktivt arbete med samverka krig sysselsättigsfrågor och utbildig iom kommue. Persoer med aat modersmål ä sveska - goda kuskaper i det sveska språket. Väl fugerade vuxeudervisig med bra utbud. Vuxeutbildige beskrivs idag, av arbetsmarkadsmiister Ylva Johasso, som e eda låg aställigsitervju. Det vill säga att ma har jobb efter utbildige, äve om ma kaske behöver förläga utbildige e termi med ett förstärkt språkstöd. Kommues avtal med Migratiosverket för 2016 var att ta emot 18 persoer på kvot. Uder 2017 förvätas Essuga ta emot 28 yaläda på kvot. Iteratioellt erfarehetsutbyte För att mäiskor skall kua vara delaktiga både i arbetsliv och civilsamhälle så krävs att vi som kommu hela tide ifrågasätter och omprövar vårt arbetssätt, att vi är öppa för iflueser utifrå och på det sätt utvecklar vår verksamhet. Iom området itegratio har vi mycket att lära av adra läder och framöver är og iteratioellt erfarehetsutbyte e av måga vägar vi behöver ta i på. Ugdomar och uga vuxa För att få ut våra uga i sysselsättig behöver vi vara lösigsfokuserade och ta ett samlat grepp. Det vill säga samarbete mella kommues alla eheter och verksamheter. Vi har e stor tillväxt på ya jobb me få irikes födda mä i sysselsättig. För att täcka kommues kommade persoalförsörjigsbehov och äve försöka motverka stigade försörjigsstödsiffror är det viktigt att detta lyckas. Feriepraktik Uder sommare erbjuds alla Essuga kommus ugdomar i grudskolas årskurs 9 och i gymasieskolas årskurs 1 feriearbete. Samtliga 110 ugdomar som asökt 2016 fick praktik. Fortsatt samarbete med Grästorps kommu om sommarlovsetrepreörer är öskvärt. 4

10 Arbetsföra i kommue Arbetsföra i kommue år Arbetsoförmöga Öppet arbetslösa samt sökade med aktivitetsstöd år Öppet arbetslösa samt sökade med aktivitetsstöd år Atal arbetsföra yaläda som är iskriva i etablerige AME:s uppdrag persoer (SCB) 121 persoer (AF) 118 persoer ( pers.) 26 persoer ( pers.) 19 persoer Persoer som uppbär försörjigsstöd och som ite hidras att ta ett arbete på grud av sjukdom eller aa socialmedicisk omstädighet ska i må av ledig plats efter remiss frå socialsekreterare beredas praktikplats sarast möjligt. Primärt fokus Arbete med arbetslije för mäiskor som av olika skäl står utaför ordiarie arbetsmarkad. Sekudärt fokus Utföra uppdrag åt kud, me med ett socialt och ett omhädertagade perspektiv. Ite erbjuda tjäster som iefattar de extrauppdrag pesioärer ka beställa, uta bistådsbedömig. Uppdrag åt Essuga kommus olika verksamheter. Målsättig Arbetsmarkadsikluderig av alla AME:s och IC:s persokategorier. Alltså för e arbetsmarkadsetablerig för: yaläda, ugdomar och uga vuxa, och de som söker återiträde på arbetsmarkade. efter att till exempel blivit övertalig AME har övertygelse om att e permaet plats som aställig eller sysselsättig är det optimala för deltagare Samarbete AME jobbar i samarbete med: kommues olika eheter adra mydigheter orgaisatioer föreigar företagare 5

11 AME:s äredehaterig AME ka idag erbjuda re aktivitet för att idivide ska komma igåg och för att få ett första itryck av idivides förmåga. Arbetsledara hadleder i arbetet och observerar idivide i aktivitet, skulle e bredare bedömig av idivides aktivitetsförmåga behövas krävs ett ära och tätt samarbete med AF:s specialister. 1. Samtliga placerigar ska gå via AME:s hadläggare och arbetsmarkadssekreterare. 2. AME:s arbetsledare fördelar de remisser som ikommit och diskuterar vilka möjliga isatser AME ka erbjuda. Det ska klart framgå av remisse vilket syfte eller frågeställig remittete har på vad AME förvätas leverera. 3. Om äredet ite ases vara aktuellt för AME ska det omgåede återremitteras, med e förklarig. 4. A) Äredet ka i vissa fall placeras i kö, exempelvis om e familjemedlem reda deltar i verksamhete. B) När äredet blir aktuellt för isats geomförs ett 3-partsmöte med arbetsmarkadssekreterare, remittet samt kliet. 5. I de fall e arbetsgivare har för avsikt att hyra i e amgive perso (i syfte att på sikt aställa vederbörade) flyttas arbetsledarasvar och arbetsmiljöasvar med amgive perso till arbetsgivare, uder arbetstide. 6. All praktik, förutom arbetsplatsutbildig (APU), iom kommue ska samordas via arbetsmarkadssekreterare. 6

12 Mål 2017 Område Övergripade mål Delmål 2017 AME 2017 Boede och befolkig Itert utveckligsarbete iom de kommuala verksamhetera (Fastställt av förvaltig) God arbetsmiljö där alla medarbetare käer delaktighet och medverkar till att å verksamhetes mål (Fastställt av förvaltig) Alla verksamheter ska öka si effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med isatta resurser (Fastställt av förvaltig) Förbättra verksamhetes arbete för persoer med psykisk ohälsa 1. Jobb/praktik åt alla iskriva deltagare på AME. 2. Samtliga arbetsledare dokumeterar regelbudet i Procapita för varje deltagare. Närigsliv och arbetsmarkad Företagsklimatet ska vara så gott att etablerade företag staar kvar och utvecklas och att ya företag fier det fördelaktigt att etablera sig här (Fastställt av Kf) Kommuivåare ska ha goda möjligheter att utvecklas geom arbete och utbildig (Fastställt av Kf) Kommue ska ha ett gott företagsklimat (Fastställt av Kf) 1. Alla kommuivåare ska ha jämlika möjligheter till sysselsättig och utbildig. 2. Samverka med företag om persoal- och kompetesförsörjig. (Fastställt av Kf) Utveckla kreativa ärigar som komplemet till det befitliga ärigslivet 1. ESF-projekt mot ugdomsarbetslöshet "Level-Up". 2. Säkerställa validerig av deltagaras kompetes. 3. Ökad itegratio geom sysselsättig och aktiv fritid för esamkommade bar. Fias God ekoomisk hushållig (Fastställt av Kf) Budget i balas (Fastställt av Kf) Budget i balas Att få må bra av arbete - är ite alla föruat Arbetet är ett livsvillkor för mäiska. Det är e skyldighet me också e cetral aktivitet i livet. Mäiska har ett aturligt behov att aväda sia talager och egeskaper till att utveckla sig själv. Med take på välbefiadet är det viktigt att arbetet ger livet rytm. Geom arbetet ka ma förverkliga sig själv och röa uppskattig. 7

13 ~ Essuga kommu

14 Tjästeskrivelse Nossebro Markad Förslag till beslut Kommustyrelse beslutar - 50 procet extra i platsavgift för markadsförsäljare som kommer till markade och ite har bokat plats. - Avgift för elektricitet: 230 volt/10 ampere igår i hyra 16 ampere 150 kroor exklusive moms 32 ampere 300 kroor exklusive moms Öskemål om elektricitet utöver dessa val ska uppges i god tid ia och avgifte beslutas av kommuutvecklare. - Betalig och amälig vid akomst görs på agive plats, markadsiformatioe. - Öppettider Nossebro Markad: Jauari Oktober kl. 08:00 13:00 Jui och Juli kl. 08:00 16:00 November julmarkad kl. 08:00 14:00 Markadsförsäljara ska erbjuda samtliga produkter till försäljig uder markades öppettider. Ovaståede ädrigar gäller frå och med Sammafattig av äredet Markadsgruppe har fått i uppdrag (Ksau , 94) att utvärdera Nossebro Markad och presetera förslag till utvecklig av markade. Av de framtaga statistike framgår klart och tydligt att e effektiviserig av rutier med mera behöver ske. Som e börja på detta föreslår markadsgruppe ovaståede förädrigar. Markadsgruppe kommer äve att titta vidare på aa utvecklig av markade så som till exempel: - Locka ya markadsförsäljare. - Utöka produktutbudet. - Temamarkader. - Egagera och locka etablerade företag. Studiebesök har geomförts och e ekätudersökig pågår för att få e samlad bild av vad som efterfrågas och förhoppigsvis ispiratio till ytäkade. Markadsgruppe kommer framöver presetera fler förslag på utvecklade förädrigar gällade Nossebro Markad. Perilla Nilsso Kommuutvecklare

15 Nossebro Markad Statistik Nossebro markad Perilla Nilsso Kommuutvecklare

16 Atal kallar Atalet kallar per år och måad Atalet kallar JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

17 Atalet markadsplatser Atalet uthyrda markadsplatser per år och måad Atalet uthyrda markadsplatser JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

18 Atalet uthyrda platser 2016 per måad Atal uthyrda platser i % 2016 Tillgägliga platser ,19% 79,74% 64,09% 46,22% 42,91% 33,89% 33,15% 18,05% 7,18% JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

19 Atalet uthyrda platser 2015 per måad Atal uthyrda platser i % 2015 Tillgägliga platser ,77% 62,46% 61,38% 54,31% 50,00% 43,38% 42,46% 25,38% 20,77% 5,85% 13,69% 12,92% JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

20 Atalet uthyrda platser totalt Atal uthyrda markadsplatser totalt, fram till sept

21 Ekoomi

22 Itäkter per år (2016 oktober) BELOPP I TKR Belopp i TKR 891,6 769,9 692,2

23 Extera kostader per år(2016 oktober) BELOPP I TKR Belopp i tkr 368,8 437,9 375,8

24 Kostad per måad 2016, t.o.m.oktober KOSTNAD I TKR Ja Feb Mars April Maj Jui Juli Aug Sep Okt Nov Dec KOSTN FÖR ARBETSKRAFT 13,6 13,3 12,9 12,2 14,2 11,5 10,8 6,7 14,4 15,1 0 0 ANLÄGGNM, BIDRAG, ENTREPR 1 7 6,6 12,7 8,2 16,7 28,9 27,5 21,5 19,7 1 1 Övrigt 7, ,9 25,6 31, ,5 1,8 37,3 33,7 2,9 2,9

25 Kostad per måad BELOPP I TKR Ja Feb Mars April Maj Jui Juli Aug Sep Okt Nov Dec ,7 46,8 34,9 48,5 41,7 66,8 32,9 85,4 50,2 52, , ,5 34,8 49,2 56,3 57,1 73,3 63,3 93,3 90,2 58,3 46,7 154, ,3 45,3 43,4 50,5 53,8 52,2 95, ,2 68,5 3,9 3,9

26 Vi måste göra ågot u Höja avgiftera? Tyvärr är taxora för låga och reda taga i politike. (Förslag på höjig med 20-40kr 2017.) Förslag på extra avgift 100kr/ kalle som ej bokat i förväg. Ska vi ta ut e el-taxa? Ska vi ta ut e miljöavgift för städige? Jobba på att få hit rätt sortimet och flera företag. Tema-markader

27 Medborgarlöfte Essuga 2017 Särskilt fokus krig problemområde med hög hastighet och störade trafik med ombyggda bilar på Storgata i Nossebro, agräsade gator och på markadsområdet.

28 Bakgrud Medborgarlöftet är e utvecklig av samverkasövereskommelse mella polis och kommu krig det brottsförebyggade arbetet. Medborgarlöftet hadlar om gemesamma åtgärder vilka ska hatera lokala problem, öka trygghete och miska brottslighete i ett område uder ett verksamhetsår. Problemområdet är idetifierat geom medborgardialoger, medarbetardialoger och e gemesam problembild, framtage av polise och Essuga kommu. Problemområde Störade trafik med ombyggda bilar och adra fordo i tätorte. Utifrå dialogmöte som geomfördes uder höste 2015 teckades ett medborgarlöfte utifrå e gemesam problembild. Det framkom att trafike med ombyggda bilar på Storgata och agräsade gator i cetrala Nossebro och på området vid markadsplatse upplevdes som ett problem som oroade och bidrog till otrygghet i samhället. Iför 2016 är problembilde oförädrad. Ombyggda bilar, s.k. A-traktorer och adra fordo framförs i strid mot gällade bestämmelser och i höga hastigheter. Hög hastighet i kombiatio med påverkade, ofta körkortslösa förare, eller udermåliga fordo är e bidragade orsak till atalet allvarligt skadade och döda i trafike. Statistiskt ka det påvisas att hög polisiär ärvaro och sylighet på utsatta platser ökar träffprocete gällade alkohol- och drogpåverkade förare i trafike samtidigt som aa brottslighet ka upptäckas och lagföras.

29 Vårt löfte till medborgara Uder 2017 fortsätter polise och Essuga kommu arbetet med samma gemesamma problembild som föregåede år. Geom medborgarlöftet, med gemesamma åtgärder och åtagade, ska trafikbeteedet och trafiksäkerhete förbättras och de upplevda trygghete stärkas i Essuga kommu. Geom säkt hastighet, kotroller av bristfälliga och trafikfarliga fordo och ökad uppmärksamhet mot påverkade och eller körkortslösa förare förebygger vi äve aa brottslighet i Essuga kommu vilket i förlägige leder till e miskad brottslighet och ökad trygghet. Vårt medborgarlöfte är e utvecklig av framtage samverkasövereskommelse mella Polise och Essuga kommu.

30 Aktiviteter uder 2017 Polise och Essuga kommu ska i samverka aktivt jobba för att miska problemet med störade trafik, höga hastigheter, förekomste av bristfälliga fordo och påverkade förare i cetrala Nossebro geom: att geomföra mist 12 stycke riktade trafikövervakigsisatser fördelat över året med fokus på hastighet, påverkade förare, bristfälliga fordo och trafikfarligt beteede på Storgata och agräsade gator och torg i Nossebro. (Polise) att se över och förbättra trafikmiljö, och vid behov, sabbt åtgärda uppkoma brister samt utreda och prioritera behovet av e utbyggad av cykelvägar. (Kommue) att bistå med iformatio till olika itressegrupper utifrå ett särskilt behov eller problem. (Kommue och Polise). att erbjuda drogförebyggade isatser i syfte att hjälpa idivider att komma frå sitt missbruk. (Kommue och Polise). Lidköpig de / Daiel Adersso kommualråd. Fredrik Malm t.f lokalpolisområdeschef

31 Ivesterigsbidrag Bidrag till kostadskrävade projekt Ädamål De föreigar som är berättigade till kommualt bidrag ka erhålla ivesterigsbidrag för upprustig, y- till- eller ombyggad. Förslag till formulerig istället: Bidraget avser att ekoomiskt stödja iköp av kapitalvaror och adra ivetarier till lokal/aläggig som ägs eller lågtids förhyrs av föreig. Samt uppförade om- och tillbyggad eller uderhåll av aläggig/lokal/utrustig som ägs av föreige och som bedöms ageläget för verksamhete. Bidragsregler Storleke på bidraget prövas i varje eskilt fall. För samtliga arbete gäller, att asöka om bidrag ska vara ilämad ia arbetea påbörjas. Det utgår ormalt 25% av de totala ivesterigskostade i bidrag, me udatag ka göras. Bidrag lämas ite till projekt vars totala kostader uderstiger kr. Till trossamfud ka utgå kommualt ivesterigsbidrag för lokaler avsedda för ugdomsverksamhet.storleke på bidraget prövas i varje eskilt fall, efter avdrag av evetuella statliga stöd och av ega medel. Som förutsättig för att bidraget ska utgå gäller att kyrka på skäliga villkor upplåter ugdomslokalera äve till adra föreigar och orgaisatioer på orte i de må de ite är upptaga för ega aktiviteter. Föreigara ska, för att vara berättigade till kommualt ivesterigsbidrag, söka statliga eller adra möjliga stöd om gällade förordigar är tillämpliga. Följade kriterier (uta ibördes ragordig) är vägledade vid bidragsgivige: Storleke och geomföradet av föreiges ugdomsverksamhet. Projekt/motsvarade som är direkt ödvädiga för ugdomsverksamhetes geomförade och utvecklig. Behov av åtgärder som är e grudförutsättig för olika aläggigar/lokalers utyttjade och fuktio, hadikapptillgäglighet. Krav frå adra bidragsistaser på ågo form av kommual isats för att aat bidrag skall utgå. Ivesterigar som syftar till att skapa lägre ega drift- eller verksamhetskostader och/eller som bygger på samverkaslösigar mella flera föreigar. Krav frå tillsysmydigheter på lokaler/aläggigar/utrustig. Jämställdhetsskapade åtgärder. Föreiges möjlighet att ekoomiskt driva aläggige/lokale/utrustige. Uppföljig hur det ser ut historiskt sett samt jämförelse cetralort/ladsbygd Om föreige fått ivesterigsbidrag uder de seaste 3 åre, eller om ma fått bidrag för samma ädamål.

32 Asöka Asöka ska ilämas och igågsättigstillståd erhållas ia arbetet påbörjas. Tillåtelse att få påbörja arbetet, iebär dock ite ett ställigstagade om bidrag ska utgå eller ite. Vid budgetbehadlige upptas äredea i de ordig de ikommit. För att komma med i dea behadlig måste asökigshadligar i regel vara ilämade seast de 30 april året ia medel ka aslås. Asöka görs på särskild blakett eller via e-tjäst. Asöka skall i regel åtföljas av följade hadligar: E kortfattad beskrivig över de plaerade ivesterige och syftet med de verksamhet som kommer att bedrivas där. Ritigar och i förekommade fall arbetsbeskrivigar. Noggra kostadsberäkig eller offert Fiasierigspla som visar hur kostadsberäkiges slutsumma är avsedd att täckas. Hit räkas frivilligt arbete som kommer att utföras av föreiges medlemmar. Asökigara behadlas av kommustyrelse eligt följade: Om agiva bidragsregler är uppfyllda och om medel för ivesterigsbidrag fis avisade beviljas asöka. Om aslaga medel är förbrukade skall kommustyrelse, om föreige så öskar, häskjuta äredet till prövig i kommade budgetbehadlig. Utbetalig Utbetalig sker efter det att arbetet slutförts och efter besiktig. Delutbetaligar uder pågåede arbete ka göras efter besiktig och övereskommelse.

33 SYNPUNKTER Yttrade med sypukter krig förslag till Bostadsförsörjig har ikommit frå utbildigsämde och socialämde i Essuga kommu, Essuga Bostäder AB, Lässtyrelse Vara kommu samt Vårgårda kommu. Utbildigsämde Utbildigsämde har iget att tillägga till förslaget. Socialämde Socialämde har iget att erira mot förslaget. Essuga Bostäder Bolaget och styrelse har iget att tillföra gällade samrådet. Lässtyrelse Lässtyrelses samrådsyttrade utgår frå hur väl riktlijera för bostadsförsörjige lever upp till krave i 2 av lage om kommueras bostadsförsörjigsasvar. Därutöver lämar Lässtyrelse också råd eligt 3 i samma lag. Samlad bedömig Essuga kommus förslag till riktlijer för bostadsförsörjige har ett tydligt upplägg och lever i allt väsetligt upp till det som lage om kommueras bostadsförsörjigsasvar föreskriver. Riktlijera för bostadsförsörjig iehåller sju klara mål och e rad strategier för att uppå måle. Det görs relevata koppligar till atioella och regioala mål, plaer och program av betydelse för bostadsförsörjige. Riktlijera grudas på e aalys av de demografiska utvecklige, av efterfråga på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och markadsförutsättigar. Lässtyrelses kommetarer och råd De sju måle bildar tillsammas e bred igåg på bostadsförsörjige i kommue. Kommue tar avstamp i det befitliga bostadsbestådet, vilket välkomas då tillkommade bostäder utgör så lite del sett till kommues totala bostadsbeståd, me sträcker sig äda till boedekvaliteter som kultur, fritid och friskvård. Bra att kommue särskilt lyfter fram det kommuala bostadsaktiebolaget. Att alägga ett brett perspektiv på bostadsförsörjige och aväda sig av de verktyg som fis både iom som utom de kommuala verksamhete är positivt och ödvädigt för e lågsiktig bostadsförsörjig. Lässtyrelse föreslår: - att kommue utser och redogör för asvarsfördelige över vilke förvaltig som ser till att strategiera geomförs och hur uppföljig och evetuella omprioriterigar sker. Kommetar Dokumetasvarig för riktlijera är kommuchefe (vilket framgår av förstasida av dokumetet) vars uppgift är att leda och fördela arbetet. Plaarbetet lyder uder kommustyrelse. Asvarsfördelig för strategiera måste

34 tydliggöras för respektive förvaltig, ehet och ämd/styrelse efter atagade av riktlijera i kommufullmäktige. I Essuga kommu fis e bostadsförsörjigsgrupp som består av tjästemä och förtroedevalda frå bostadsbolaget och kommue som träffas ett atal gåger per år där aktuella frågor krig behov, efterfråga och pågåede projekt är på dagordige. Möjlige ka kommue precisera vilke typ av bostäder ma ser behöver tillkomma och äve dela upp tidsitervallet. Det sista med take på att riktlijera för bostadsförsörjige sträcker sig över e kortare tid, fram till år 2020, ä vad målet för 100 bostäder gör till Kommetar I Strategisk pla och i Verksamhetsplae för är boede ett av de prioriterade övergripade måle. Uppsatta mål för 2017 är: Det är positivt och bra att arbetet skett parallellt med översiktsplaearbetet. Om det är möjligt ka kopplige mella dokumete stärkas ytterligare, till exempel geom e utökad kopplig mella måle och strategier i riktlijera och översiktsplae. Kommetar Kopplig sker till arbetet med y översiktspla. Riktlijera avser relativt kort period, me mycket ka häda iom området som ka få iverka på iehållet i riktlijera. Det hade varit bra om riktlijera iehållit förslag på uppföljig och reviderig av dokumet, exempelvis hur det ska gå till och vem som har asvar för det. Kommetar Uderlaget till riktlijera kräver årlig uppföljig och uppdaterig. Riktlijera gäller till 2020 om ite förutsättigara ädras som föraleder omprioriterig och ya ställigstagade. Dokumetasvarig är kommuchefe. Lässtyrelse rekommedera att riktlijera också beaktar Västra Götaladsregioes visio Det goda Livet, där flera delmål har bärig på bostadsförsörjig och segregatio samt Samlig för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa och Jämställt Västra Götalad. Kommetar På sida 8 i uderlaget äms ågra regioala viktiga dokumet för bostadsförsörjige blad aat Västra Götaladsregioes visio Det goda Livet. Vikte av social hållbarhet framgår som e viktig fråga uder rubrike Lässtyrelses särskilda uppdrag.

35 Det atioella målet för itegratio har bytt am och heter u Mål för yalädas etablerig. Kommetar Rubrike mål för itegratiospolitike på sid 7 byts ut till det ya amet Mål för yalädas etablerig. Uderlaget tar avstamp i e itressat och ageläge omvärldsaalys rut samhällsutvecklige i kommue, läet och riket och visar relevat bevakig över kommues gräser samt relevat hävisig till aktuell lagstiftig. Lässtyrelse tydliggör resultat som redovisas ur rapporte: Bostadsbehov, plaerig och bostadsbyggade i Västra Götalads lä/ : Resultat i rapporte bygger på aalyser som mydighete Tillväxtaalys har defiierat och som baseras på progos över arbetspedligsmöster Lässtyrelse vill också förtydliga att lässtyrelses bedömig över Essugas behov av bostäder framförallt grudar sig på Västra Götaladsregioes befolkigsprogos för samma period. Bedömige gjordes ia det ökade atalet asylsökade kom till läet uder höste Skillade mella begreppe efterfråga och behov uppmärksammas: Efterfråga ibegriper aspekter som hushålles resurser och ekoomiska förmåga, boedeprefereser avseede bostades utformig, storlek och geografiska läge. Bostadsbehov ibegriper e bostad per hushåll. Därför ka bostadsbehove i e kommu vara tillgodosedda äve om efterfråga på vissa typer av lägeheter eller i vissa delar av e kommu kvarstår och överstiga det utbud som fis. Kommue redovisar bostadsbehovet för olika grupper me lässtyrelse sakar redovisig av situatioe för hemlösa i kommue. Kommetar Dea grupp har ite särskilt berörts i riktlijera. I de lilla kommue uppmärksammas detta om och är det uppkommer och ma försöker att hitta lösigar iom rame för de olika boede som fis. Beredskap i form av detaljplaer för att kua erbjuda aktörer e mågfald av möjligheter till e ybyggatio är e viktig del i kommues lågsiktiga bostadsförsörjig. Redovisige ka kompletteras med e översiktskarta över kommue. Kommetar E översiktskarta över kommue bifogas uderlag till riktlijera. Uderlagets defiitioer av olika begrepp som förekommer ökar läsbarhete och gör riktlijera tillgägliga för de som ite är va vid förekommade begrepp. Ett begrepp som också bör förklaras är pesioärslägeheter. Kommetar Begreppet pesioärslägeheter läggs till uder avsittet defiitioer.

36 Möjliga utbyggadsområdes lämplighet behöver, där så ite skett, prövas i kommade översikts- och detaljplaerig. Vara kommu Vara kommu har ite ågot att erira. Ökad byggatio av bostäder i Essuga kommu gyar äve Vara kommu och riktlijer för bostadsbyggatio är ett viktigt politiskt styrdokumet för att stimulera bostadsbyggatioe i stort i vårt gemesamma ärområde. Vara kommu vill emellertid poägtera att Västra Götaladsregioes kommuer bär ett gemesamt asvar att tillgodose det regioala tilläggsmålet för Västra Götalad beträffade miljömålet ett rikt odligsladskap. Tilläggsmålet iebär att år 2020 ska de totala areale i regioe ite ha miskat med mer ä 200 hektar jämfört med Vårgårda kommu Vårgårda kommu fier samrådsförslaget väl bearbetat och uderbyggt. I uderlaget till riktlijer för Bostadsförsörjig berörs kopplige till Vårgårda kommu uder Närigsliv och arbetsmarkad i form av pedlig över kommugräse mella Essuga och Vårgårda kommuer, vilket till stor del utgörs av lije 581 och E20. Vårgårda kommu ser att det fis skäl att också i mål och strategier lyfta vikte av kommuikatioer och då framförallt kollektiva sådaa. De mellakommuala rörlighete och tillgäglighete har e stor betydelse för utvecklig av befitligt bostadsbeståd och yproduktio samt möjlighetera att bosätta sig och bo kvar. Avslutigsvis ser Vårgårda kommu fram emot dialog krig hur e evetuell samverka krig bostadsförsörjig liksom övrig översiktlig plaerig ka se ut blad aat gällade kommuikatioer. Kommetar Dialog krig mellakommuala frågor är av stor vikt och Essuga kommu har samverkasareor i flera riktigar med flera kommuer iom samtliga kommualförbud. De berörigspukter som Vara och Vårgårda kommuer påtalar är viktiga frågor att utöka dialog och samverka krig.

37 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Riktlijer för Bostadsförsörjig , Essuga kommu Essuga kommu har upprättat Riktlijer för Bostadsförsörjig Förslag till samrådshadlig upprättad godkädes av kommustyrelse Riktlijera visar hur kommue avser att leva upp till sitt bostadsförsörjigsasvar och utveckla boedet med syfte att alla ska ges möjlighet att leva i goda bostäder. Eligt Pla- och bygglage ska samråd ske med Lässtyrelse, kommuer som berörs samt med adra som har ett väsetligt itresse av plaer och riktlijer som utarbetas. Samråde syftar till att utbyta iformatio och sypukter. Uder tide 5 oktober till och med 10 ovember har det fuits möjlighet att läma sypukter på upprättad samrådshadlig. Samrådshadlige har fuits att tillgå på kommues hemsida biblioteket och vid receptioe i kommuhuset. Förslag till riktlijer har skickats på remiss till ämder och styrelse i Essuga kommu samt till agräsade kommuer, Lässtyrelse och Västra Götaladsregioe. I dea samrådsredogörelse redovisas e sammafattig av ikoma sypukter. Till sypuktera redovisas förvaltiges kommetarer där det framgår hur kommue avser att tillmötesgå dem. Ädrigar har gulmarkerats i uderlag till riktlijer. Kartbilagora har kompletterats med e översiktskarta. Kommustyrelseförvaltige Aita Holmer Persso Chef för tillväxt och utvecklig.

38 Förslag Riktlijer för bostadsförsörjig Dokumettyp Fastställade/upprättad Riktlijer för bostadsförsörjig 2016-XX-XX, XX av Kommufullmäktige Samtliga ämder Detta dokumet gäller för Giltighetstid Dokumetasvarig Kommuchef Dr

39 2

40 Iehåll Riktlijer för Bostadsförsörjig... 1 Iledig... 4 Riktlijeras syfte... 4 Attraktivitet och hållbart byggade... 4 Utvecklige i kommue... 4 Kommues mål för bostadsbyggade och utvecklig av bostadsbestådet... 5 Övergripade mål... 5 Kommues strategi för att uppå måle... 5 EssugaBostäder AB... 8 Essuga kommus övergripade visio Närhet skapar meigsfulla möte där mäiskor egageras och utvecklas Bilaga: Uderlag till riktlijer för bostadsförsörjig 3

41 Iledig Bra bostäder och goda boedemiljöer är e förutsättig för både tillväxt och välfärd i kommue. Boedeplaerig hadlar om att aalysera och bedöma behovet av förädrigar i bostadsbestådet. Bostadsförsörjig hadlar ite bara om att udersöka behovet av ya bostäder uta äve hur ma haterar det befitliga bestådet. Det är det befitliga bestådet som utgör det stora utbudet. Nya bostäder uderlättar dock rörlighete på bostadsmarkade vilket leder till att fler ka hitta de bostad som är rätt för dem. Det är också viktigt att kua erbjuda attraktiva bostäder till potetiella iflyttare. Det ska fias goda boedemöjligheter för alla oavsett ålder, kö, etisk och kulturell bakgrud eller fuktiosedsättig. Bars behov av fysisk aktivitet ska också beaktas i samhällsbyggadet. E aa viktig faktor är klimatförädrigara som ställer allt större krav på hållbart samhällsbyggade. E strategisk och god plaberedskap ger förutsättigar att uppå e god samhällsutvecklig. Olika boedeformer ska tillgodose medborgaras behov och öskemål i olika skede av livet. Riktlijera har tagits fram eligt lage om kommueras bostadsförsörjigsasvar. Bostadsförsörjig igår som e del i kommues översiktsplaerig eligt pla- och bygglage. Riktlijer för bostadsförsörjige atas av kommufullmäktige. Uderlag till riktlijera är e behovs- och markadsaalys och ett plaerigsuderlag till riktlijera och därmed ite e beslutshadlig. Riktlijeras syfte Syftet med plaerige ska vara att skapa förutsättigar för alla i kommue att leva i goda bostäder och för att främja att ädamålseliga åtgärder för bostadsförsörjige förbereds och geomförs. Riktlijera är ett gemesamt uderlag för kommue och för bygg- och bostadsbrasches parter där kommue skapar förutsättigar och markade svarar för bostadsbyggadet. Riktlijera är i de meige ett styrdokumet för kommues verksamheter där det blad aat utgör uderlag för markköp och plaläggig, markavädig, ifrastrukturfrågor, kommuikatioer och gröområde. Attraktivitet och hållbart byggade Attraktivitet är det gäller boede är är det fis e valfrihet av olika bostadsformer, olika lägehetsstorlekar, olika storlek på villatomter och e mågfald av läge för bebyggelse. Kommues roll är att plaera utifrå idividers behov och att verka för hållbart byggade samt att vära om kulturhistoriska kvaliteter i det byggadsbeståd som fis i kommue. Utvecklige i kommue Befolkige i kommue har uder flera år miskat me har de seaste åre stabiliserats. Efterfråga av bostäder har ökat i takt med att iflyttig skett. Adele av befolkige som är 65 år och äldre kommer att öka vilket ka leda till ökat behov av trygghetsbostäder och serviceboede. Byggatio av ya trygghetsbostäder påbörjas uder 2016 för att möta uvarade behov. Atalet bar i ygre åldrar har seaste året ökat ågot vilket föralett utökig av förskoleplatser uder 2015 och Efterfråga av bostäder för uga med fuktioshider har också ökat iom kommue vilket ökar behovet av specialbostäder. Adele bar i skolålder ser relativt stabil ut i ett överblickbart perspektiv me ökad iflyttig ka medföra flera elever. Översy av skollokaler pågår för att bedöma om bättre yttjade av befitliga skollokaler är möjlig. 4

42 Kommues mål för bostadsbyggade och utvecklig av bostadsbestådet Övergripade mål Essuga kommu ska vara så attraktiv att de som flyttar till kommue eller tidigare bor här vill staa kvar. Det ska fias ett bra utbud av boede. Kommues ivåare ska kua bo i attraktiva läge och trygga miljöer Mål 1: - Det befitliga bostadsbestådet ska förvaltas och förädlas. Mål 2: - Det ska fias ett bra och varierat utbud av boede för mäiskor med olika behov. Mål 3: - Mist 100 ya bostäder ska tillkomma uder periode Mål 4: - Plaerig av bostadsbyggade ska ske ur ett hållbarhetsperspektiv såväl ur ekoomiska, ekologiska som sociala aspekter. Mål 5: - Stimulerade utemiljö i aslutig till bostäder ska eftersträvas för att stärka attraktivitete. Mål 6: - Stallaholmsområdet i Nossebro ska vara spjutspets för kultur, fritid och friskvård. Mål 7: - Närhete till Nossa ska tas tillvara. Kommues strategi för att uppå måle I samverka med privata aktörer skapa flera attraktiva bostäder både i tätort och på ladsbygde. (Mål:2,3,4,5) Geom att: Plaera för ya bostadsområde och/eller ombyggatioer iom möjliga utveckligsområde. Kommue ska med god framförhållig med markiehav och geom plaläggig medverka till att efterfråga på byggklara tomter iom våra tätorter tillgodoses. Geom att: Plaera för ya område för tomter ia efterfrågade tomter tagit slut. Utökade boedemöjligheter iom kommue ska uderlätta geeratiosväxlig. Det ka äve iebära möjligheter för persoer med fuktiosedsättig och för äldre som vill flytta frå e villa eller gård eller för de som vill skaffa sitt första boede. (Mål:1,2,3,4,5) 5

43 Vid y- och ombyggatio ska särskilt tillgäglighets-, trygghets-, säkerhets- och folkhälsoaspekter liksom åtgärder som främjar itegratio beaktas. (Mål:1,4,5) Geom att: Ge rådgivig till bygglovssökade. Delta i iveterig av tillgäglighetsaspekter. Tillse att olika kompeteser iom kommue deltar i plaerig av de fysiska miljö. Vid ombyggad av befitliga bostäder till trygghets- eller seiorbostäder ska säkerhete likställas med ybyggatio. Möjlighet till kvarboede är e viktig faktor som gäller hela kommue. (Mål: 2,4) Kvarboede möjliggörs med god service såsom hemtjäst och trygghetslarm. Stimulera efterfråga geom högt ställda krav på kvalitet i utformige av ya bostadsprojekt samt driva e aktiv markadsförig av Essuga kommu som bostadsort. (Mål; 2,3,4) Vid byggatio bör miljömässigt hållbara och resurssåla lösigar aktivt eftersträvas (Mål:2,4) Geom att: Omvärldsbevaka och sprida goda exempel samt iformera om y tekik. Plaerig och geomförade ska ske på ett resurseffektivt sätt är det gäller att utyttja befitliga tekiska system, service, gator med mera. (Mål:1,3,4) Geom att: I översiktsplaerig, detaljplaerig och projekterig i första läge se till befitlig ifrastruktur i form av ledigar, gator med mera, Kommue ska uppmutra varierad byggatio och bladade upplåtelseformer. ( Mål 1,2,3,4,5,7) Geom att: Ha e aktiv dialog med bostadsmarkades aktörer. Styra det kommuala bostadsbolaget geom ägardirektiv. Tillhadahålla tomter för olika bostadstyper. Ha e positiv attityd till byggade på ladsbygde och omvadlig av fritidshus till permaetboede. Medverka till ädrig av befitliga detaljplaer. I sambad med ybyggatio bör tomteras kvalitet och exteriör stämma bra i i omgivade ladsbygdsbild och struktur. (Mål:3,4) Kommue ska verka för eergieffektivitet och miljömässigt hållbar uppvärmig i befitligt bostadsbeståd och yproduktio. (Mål:1,4) 6

44 Verka för god tillgåg till kultur-, fritids- och friskvårdsmöjligheter vilket är e viktig faktor för boedet. Behovet av gröytor och platser för rekreatio ska alltid beaktas. Mötesplatser för kulturella och fysiska aktiviteter ska stimuleras. (Mål:4,5,6,7) Geom att: I detaljplaer alltid bevaka de gröa frågora och utemiljös utformig. Aktivt samarbeta med föreigslivet. Fortsatt välfugerade baromsorg och skolverksamhet ka vara avgörade för barfamiljers val av bostadsort.(mål: 1,2,3) Kommue ska erbjuda byggherrar och bostadsföretag god service och möjlighet till samverka. (Mål:1,2,3,4,5) Geom att: Kommue är e area och ordar möte med olika aktörer. Mist e gåg per år bjuda i aktörer för dialog. Plaer ska präglas av ekelhet. Geom att: Plaiehållet begräsas till det som plae syftar att lösa. 7

45 EssugaBostäder AB EssugaBostäder AB är Essuga kommus fastighetsbolag och det största bostadsföretaget i kommue. Bolaget förvaltar cirka 300 bostäder och 8 lokaler. EssugaBostäder AB har eligt ägardirektive till uppgift att upplåta ett brett utbud av hyresrätter med stor valfrihet beträffade storlek, stadard och läge. De främsta fokusområdea i affärsplae för Apassat och stadardhöjt bostadsbeståd Nybyggatioer av bostäder Hög kompetes hos persoale Miskad miljöpåverka. Ett utav måle är att geom affärsmässiga gruder förvalta och producera attraktiva och prisvärda bostäder samt lokaler som aturligt ka samordas med bolagets förvaltig. Det är framförallt bostäder av type hyresrätter som ska tillhadahållas me äve försäljig och kooperativa hyresrätter ka i begräsad omfattig förekomma. Bolaget ska i sitt arbete stödja kommufullmäktiges övergripade mål och strategier vilket ages i verksamhetspla och strategisk pla. Ägardirektiv: Kommuägda bostadsföretag spelar e viktig roll för bostadsförsörjige i de flesta kommuer. För att bolaget ska kua fullgöra sia uppgifter på ett bra sätt bör kommue i ägardirektiv tydligt klargöra vad ma vill med bolaget; vike ytta det förvätas tillföra kommue och dess ivåare samt ramar och villkor för verksamhete. Boverkets modell för bostadsförsörjig 8

46 Uderlag till Riktlijer för bostadsförsörjig Dokumettyp Uderlag till Riktlijer för bostadsförsörjig Dr

47 Förord Bostadsförsörjigsplae är ett strategiskt viktigt dokumet som utgör uderlag till översiktsplae. Bra bostäder och goda boedemiljöer är e förutsättig för både tillväxt och välfärd i kommue. Bostadsförsörjige är ite ebart ya bostäder uta samverkar äve med kommues övriga strategiska samhällsplaerig. Där igår blad aat ifrastruktur, baromsorg och skola, äldreomsorg samt vatte och avlopp. Olika boedeformer ska tillgodose medborgaras behov och öskemål i olika skede av livet. Essuga kommus Visio Närhet skapar meigsfulla möte där mäiskor egageras och utvecklas Våra värdeord är: ÄKTA Med detta mear vi att vi står och utvecklas i e trygg, stabil och latlig miljö VÄLKOMNANDE Med välkomade mear vi att vi är öppa mot vår omvärld och vill vara e del av de ENGAGERAD Med egagerad mear vi att vi är egagerade i lösigar på de utmaigar vi möter NYFIKEN Med yfike mear vi att vi alltid ska sträva efter att ta till oss och värdera y kuskap och ya idéer 2

48 Iehåll Förord... 2 Iledig... 5 Riktlijeras bakgrud och syfte... 5 Process för framtagade av riktlijer... 5 Avgräsig... 5 Aalys... 6 Omvärldsaalys - förutsättigar... 6 Natioella och regioala mål som relaterar till bostadsförsörjig... 7 Regeriges strategi för hållbar utvecklig för bostadsförsörjig... 7 Övergripade atioella mål - för bostadsförsörjige... 7 Några regioala plaer - för bostadsförsörjige... 8 Lässtyrelseras särskilda uppdrag gällade de kommuala bostadsföretages sociala och allmäyttiga roll Bostadsbehov, plaerig och bostadsbyggade i Västra Götalads lä / Allmäa riktlijer för regioe - läet Essuga kommus övergripade mål med relevas för bostadsförsörjige... 9 Leva och bo... 9 Plaer och verktyg av betydelse för kommues bostadstadsförsörjigsasvar... 9 Demografi Markadsförutsättigar Efterfråga Bostadsbehovet för särskilda grupper Bostadsbeståd och byggade i Essuga kommu Lägehetsfördelig Essuga Bostäder AB (mars 2016) Fördelig av storlek på kommues lägehetsbeståd av 343 lägeheter (2014) Atal bygglovsärede Vård-och omsorgsboede (2016) Seiorboede och trygghetsboede Skola och baromsorg Närigsliv och arbetsmarkad Plaberedskap Nossebro Främmestad

49 Joslud Essuga statio Essuga kyrkby Fåglum Lekåsa Bredöl Ladsbygd Defiitioer Bilagor - Kartor A - H Boverkets modell för bostadsförsörjig 4

50 Iledig Riktlijeras bakgrud och syfte Framtagadet av riktlijer för bostadsförsörjig är reglerat i Lag (SFS 2000:1383). Förtydligade av dea lag skedde de 1 jauari 2014 i Lag (SFS 2013:866). 1 ager - Varje kommu ska med riktlijer plaera för bostadsförsörjige i kommue. Syftet med plaerige ska vara att skapa förutsättigar för alla i kommue att leva i goda bostäder och för att främja att ädamålseliga åtgärder för bostadsförsörjige förbereds och geomförs. - Vid plaerige av bostadsförsörjige ska kommue samråda med berörda kommuer och ge lässtyrelse, aktörer med asvar för regioalt tillväxtarbete i läet och adra regioala orga tillfälle att yttra sig. - Riktlijer för bostadsförsörjige ska atas av kommufullmäktige uder varje madatperiod. Förädras förutsättigara för de ataga riktlijera ska ya riktlijer upprättas och atas av kommufullmäktige. (Lag 2013:866) Kommues riktlijer ska mist iehålla följade uppgifter: 2 ager: - kommues mål för bostadsbyggade och utvecklig av bostadsbestådet, - kommues plaerade isatser för att å uppsatta mål och - hur kommue har tagit häsy till relevata atioella och regioala mål, plaer och program som är av betydelse för bostadsförsörjige. Riktlijera ska vara uderlag för kommuera i arbetet med plaläggig och alltid vara aktuella i förhållade till situatioe på de lokala bostadsmarkade. Uppgiftera ska särskilt grudas på aalys av de demografiska utvecklige, av efterfråga på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och markadsförutsättigar. Lag (2013:866) Bostadsbyggade och utvecklig av bostadsbestådet fördes äve de 1 jauari 2014 i i pla- och bygglage (2010:900) som ett allmät itresse som kommuera ska främja. Lässtyrelse ska eligt förordige göra regioala aalyser av bostadsmarkade i det ega läet och läma till Boverket. Varje år gör Boverket e rapport med atioella aalyser av läes regioala bostadsmarkadsaalyser. Lässtyrelse ska eligt lag (SFS 2013:866) äve läma kommuera råd, iformatio och uderlag för plaerig av bostadsförsörjige samt uppmärksamma behovet av samordig mella kommuera i frågor rörade bostadsförsörjig. Process för framtagade av riktlijer Riktlijer för bostadsförsörjige beslutas av kommufullmäktige. Kommustyrelse asvarar för hadläggig av framtagadet. Förslag till riktlijer för bostadsförsörjige har i Essuga kommu framställts parallellt med e process för y översiktspla. Processe har drivits av samhällsplaerare tillsammas med represetater för kommues förvaltigar och det kommuala bostadsbolaget. Avgräsig Ambitioe för dokumetet är att uppfylla ovaståede lagkrav och att vara e vägledig, styrig och stöd för det kommuala plaerigsarbetet med översiktspla, detaljplaer och bygglovsprövig. Iehållet i dokumetet avser bostadsbyggatio iom kommues geografiska område och omfattar bostadsmarkade över hela bostadsbestådet oavsett aktör. 5

51 Aalys Omvärldsaalys - förutsättigar År 2012 redovisade Boverket Visio Sverige 2025 till regerige. Visioe beskriver var Sverige bör vara 2025 för att uppå måle för ett hållbart samhälle till år Utgågspukte är 100 atioella mål som rör fysisk samhällsplaerig. Visioe väder sig till politiker och tjästemä frå lokal till atioell ivå samt till olika orgaisatioer och privata aktörer med itresse för fysisk samhällsplaerig. Visioe utgår frå ett ädrat klimat, e globaliserad, urbaiserad och e digitaliserad värld. Eligt Boverkets aalys Visio för Sverige E urbaiserad värld bor det år 2025 drygt 10 miljoer mäiskor i Sverige och fram till 2050 beräkas befolkige vara ärmre 11,3 miljoer. De flesta bor i våra tre storstadsregioer och omgivade ladsbygd är tätbefolkad, särskilt de som är ära e kutpukt eller statio. Glesbygde och midre orter utaför pedligsstråke har läge haft e egativ befolkigsutvecklig. Urbaiserige medför att dea utvecklig fortsätter. Folkmägde i Västra Götalad förvätas öka me i lugare takt är de två adra storstadsläe. Sveriges befolkig lever lägre, fler bar föds och ivadrige är fortsatt hög. Ålders och kösfördelige varierar över ladet. Måga av de yrkesverksamma bor i storstadsregioera meda adele äldre är högre i glesbygde. Glesbygde förlorar måga uga vuxa. Framförallt är det uga kvior som flyttar. Geerellt vill uga ta del av stora utbud av såväl arbete som mågfald och kultur. I sambad med att ma bildar familj är det adra värde som styr var och hur ma vill bo. Närhete till exempelvis skola, omsorg, gröområde och kommuikatio i kombiatio till arbetstillfälle är viktigt. Det fis dock e tred att ma äve staar kvar i ierstad äve är ma fått bar. E allt friskare befolkig och att ma lever lägre gör att måga också fortsätter att arbeta lägre. Boedet är viktigt för mäiskor och ålder har stor betydelse för är och vart vi flyttar. Att ha flexibilitet och valmöjligheter i boedet eller till flera boede med deras olika möjligheter är tilltalade för speciellt äldre befolkig. Måga vill kombiera det urbaa livet med möjlighete att röra sig och bo såväl i storstad som i fritidshus på ladet eller utomlads. Uder rubrike bebyggelse i Boverkets aalys Visio för Sverige 2025 beskrivs ett atal utmaigar som: - Hatera växade stadsregioer - Skapa e hållbar livsmiljö i och krig stade - Utveckla småorter och glesbygd hållbart. Att bygga hållbart iebär här att allt byggade sker med fokus på mäiskors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållig med resurser. Eergiavädige vid framställig, trasport och avädig har miskat. Nybebyggelse är apassigsbar för mäiskors ädrade behov och för olika ädamål. Material återvis oftast. De arkitektoiska, estetiska och kulturhistoriska värdea är e självklarhet vid allt byggade. Essuga kommu tillhör gruppe midre ladsbygdskommuer. Av Sveriges 290 kommuer är det 27 kommuer med ivåaratal uder persoer och 77 med midre ä ivåare. 6

52 Natioella och regioala mål som relaterar till bostadsförsörjig Regeriges strategi för hållbar utvecklig för bostadsförsörjig 1. Bygga samhället hållbart 2. Stimulera e god hälsa på lika villkor 3. Möta de demografiska utmaige 4. Främja e hållbar tillväxt Övergripade atioella mål - för bostadsförsörjige Mål för byggade: Lågsiktigt hållbara byggadsverk. Målet för samhällsplaerig, bostadsmarkad, byggade och latmäteriverksamhet: Ge alla mäiskor i alla delar av ladet e frå social sypukt god livsmiljö där e lågsiktigt god hushållig med aturresurser och eergi främjas samt där bostadsbyggade och ekoomisk utvecklig uderlättas. (prop 2011/12:1) Övergripade mål för politikerområdet arkitektur, form och desig: Kvalitet och sköhetsaspekter ska ite uderställas kortsiktiga ekoomiska övervägade. Kulturhistoriska och estetiska värde i befitliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. Offetligt och offetligt stött byggade, iredade och upphadlig ska på ett föredömligt sätt behadla kvalitetsfrågor. Miljömål - God bebyggd miljö (2012) iefattar: Hållbar bebyggelsestruktur. Hållbar samhällsplaerig. Ifrastruktur. Kollektivtrafik, gåg och cykelvägar. Natur- och gröområde. Kulturvärde i bebyggd miljö. God vardagsmiljö. Hälsa och säkerhet. Hushållig med eergi och aturresurser. Målet för bostadsmarkadspolitike: Lågsiktigt väl fugerade bostadsmarkader där kosumeteras efterfråga möter ett utbud av bostäder som svarar mot behove. Delmål för bostadsmarkadspolitike: Uderlätta studeters och ugas boede. Fortsätta bredda stödet för boedelösigar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja e fugerade boedeform till exempel i form av trygghetsbostäder och särskilt boede. Mål för jämställdhetspolitike: Kvior och mä ska ha samma makt att forma samhället och sia ega liv. Mål för fuktioshiderpolitike: Samhället ska utformas så att mäiskor med fuktiosedsättig i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Mål för itegratiospolitike yalädas etablerig: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett bakgrud. Delmål: Ett effektivt system för mottagade och itroduktio för yaläda Mål för trasportpolitike: Trasportsystemet utformas så att det är avädbart för persoer med fuktiosedsättig. Bars möjligheter att själva på ett säkert sätt aväda trasportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar. Förutsättigara för att välja kollektivtrafik, gåg och cykel förbättras. Mål för friluftspolitike: Attraktiv tätortsära atur. Hållbar regioal tillväxt och ladsbygdsutvecklig. Skyddade område som resurs för friluftslivet. Friluftsliv för god folkhälsa. FN:s Habitatdeklaratio (1996): Apassa byggader och byggda miljöer till kretsloppssamhällets krav och krave på e sud iomhusmiljö och god tillgäglighet för alla. Skapa bättre livsvillkor i utsatta bostadsområde. Förstärka olika orters attraktioskraft för mäiskor och företag. Utveckla markavädigsmöster som främjar städeras kretsloppsapassig. Mål för tillväxtpolitike: E god tillgåg till kommersiell och offetlig service för medborgare och ärigsliv i alla delar av ladet. Ökat fokus på demografiska utmaigar iteratioaliserig och hållbarhet. (Källa: Utdrag ur - Boverkets sammaställig av atioella mål, plaer och program av betydelse för fysisk samhällsplaerig. Delrapport av Boverkets regerigsuppdrag 7, November 2011) 7

53 Några regioala plaer - för bostadsförsörjige Västra Götalad 2020 Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götalad är regioes RUP, regioal utveckligspla. Utgågspukte för strategi är Visio Västra Götalad Det goda livet. Strategis övergripade mål är att ivåara i hela Västra Götalad ska ha bästa möjliga förutsättigar att utvecklas. Regioalt trafikförsörjigsprogram för Västra Götalad har som övergripade mål att kollektivtrafikes markadsadel ska öka till år 2025, ökad tillgäglighet, öjdhet och miskad klimatpåverka. I sambad med plaerig av ya bostäder är hållbar samhälls- och ifrastrukturplaerig e viktig faktor. Regioalt serviceprogram i Västra Götalad ska stimulera till e god tillgäglighet till offetlig och kommersiell service på ladsbygde och i glesbefolkade område. God service är e viktig faktor för bostadsutvecklige i e kommu. E klimatstrategi för Västra Götalad atogs av regiofullmäktige Klimatfråga är bred och kräver förädrigar av våra system för boede, trasporter, produktio och kosumtio av varor och tjäster. Omställig ka bidra till ya jobb och ekoomisk utvecklig i Västra Götalad. Sex strategiska fokusområde omfattas av strategi. Effektiv eergiavädig i bostäder och lokaler är det första området. Lässtyrelseras särskilda uppdrag gällade de kommuala bostadsföretages sociala och allmäyttiga roll. Kommueras styrig av bostadsbolag regleras huvudsaklige i kommuallage (1991:900), Aktiebolagslage (2005:551) och i Lag om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag (2010:879). Eligt reglerigsbrev 2015 fick lässtyrelsera ett särskilt uppdrag att stödja kommuera med råd för att uderlätta iträde på bostadsmarkade för resurssvaga persoer. Särskilt fokus ska ligga på familjer med bar och behovet av att i ägardirektiv äve betoa de kommuala bostadsföretages sociala och allmäyttiga roll. Bostadsföretagets roll för bostadsförsörjige: Tydlighet i ägardirektive krig syftet med allmäyttiga bostagsföretagets verksamhet och de roll som kommue vill att företaget ska spela för bostadsförsörjige i kommue ger bolaget e stabil grud för att ta ett socialt asvar. Viktiga frågor att belysa: Social hållbarhet - Hyresgästeras iflytade - Byggade och reoverig - Åtgärder för särskilda grupper Nyaläda Uthyrigspolicy - Samverka med socialtjäste Bostadsbehov, plaerig och bostadsbyggade i Västra Götalads lä / Lässtyrelse har i e rapport 2015 bedömt att alla kommuer i Västra Götalads lä behöver bygga ya bostäder. Atalet hushåll i läets kommuer beräkas öka med cirka fram till Störst ökig förvätas ske i Göteborgs arbetsmarkadsregio med cirka ya hushåll. Det totala behovet av ya bostäder i hela läet uppgår till cirka uder tidsperiode Bostadsbyggadet måste öka med cirka 60 procet per år för att möta behovet av bostäder de kommade tio åre. Varje kommu, ite bara i område med hög tillväxt, behöver e geomtäkt strategi för si bostadsförsörjig. Uta mål för bostadsbyggade och strategier för utvecklig av bostadsbestådet försämras kommueras möjligheter att skapa förutsättigar för att förverkliga det bostadsbehov som Lässtyrelse bedömer är aktuellt

54 Allmäa riktlijer för regioe - läet För att läet ska kua utvecklas i de hållbara riktig som förvätas, utifrå sociala, ekologiska och ekoomiska aspekter, är e kvalitativ bostad e viktig pusselbit. Bostade är grude i alla mäiskors liv och ger förutsättigar för välbefiade och möjlighet att leva det goda livet. Uta möjlighet till bra boede försvier måga förutsättigar. Käsla av grudtrygghet, möjlighet för återhämtig och plaerig för framtide uteblir. Bostadsbyggadet behöver växlas upp. I läet behöver det byggas ya bostäder varje år de kommade tioårsperiode De seaste åre har det byggts ya bostäder per år. Alla seriösa aktörer har ett itresse och e skyldighet att bidra. Kommuera behöver utveckla det strategiska proaktiva arbetet geom plaberedskap och samverka. Det poägteras att det fis ett allmät behov av eklare och midre bostäder som fågar upp målgrupper som står utaför bostadsmarkade idag. Essuga kommus övergripade mål med relevas för bostadsförsörjige Leva och bo Essuga kommu ska vara så attraktiv att de som flyttar till kommue eller tidigare bor här vill staa kvar. Det ska fias ett bra utbud av boede. Kommues ivåare ska kua bo i attraktiva läge och trygga miljöer KF mål: Kommuivåaratalet ska öka. Kommue ska vara så attraktiv att de som flyttat hit och bor här vill staa kvar. KF mål: Det ska fias ett bra och varierat utbud av boede. Kommues ivåare ska kua bo i attraktiva läge och trygga miljöer. KF mål: Stallaholmsområdet ska vara spjutspets för kultur, fritid och friskvård. KF mål: Närhete till Nossa ska tas tillvara. KF- mål: Det ska vara möjligt för kommuivåare, företagare och besökare att å service och arbete iom kommue och regioe. Plaer och verktyg av betydelse för kommues bostadstadsförsörjigsasvar Plamoopolet (PBL): Kommues samlade asvar för översikts- och detaljplaerig styr mark- och vatteavädige iom kommue. Översiktsplae ager kommues utveckligsstrategier och viljeiriktig. Detaljplae är ett juridiskt dokumet som reglerar bebyggelses volym, struktur och byggrätter. Bygglovsgivig (PBL): Kommue ka i bygglovsgivige påverka utformig och utseede vilket också har betydelse för hur bebyggelse passar i i samhällsbilde. Markreserv: Ett kommualt markiehav är ett viktigt verktyg för att kommue ska kua påverka bostadsbyggadet. Iköp av mark bör kocetreras till strategiska utveckligsområde. Taxor och avgifter: Ka vara e viktig faktor vid val mella att bygga y villa eller att köpa begagad avseede kostader för blad aat bygglov och va-aslutig. Adra plaer som Ladsbygdspla - GC-pla Va-pla Miljöpla eergi- och klimatpla samt verksamhetsspecifika plaer är av betydelse för riktlijer för bostadsförsörjige. 9

55 Demografi (Källa: Kommufakta 2015, SCB) Åldersfördelig Totalt (Källa: Västra Götaladsregioe) (Källa: Kommufakta 2015, SCB) Befolkigsmägd (Källa: Befolkigsstatistik, SCB) Befolkigsprogos 2020 Uder höste 2015 förädrades situatioe gällade befolkigsprogoser främst med aledig av stor ivadrig. Frå och med årsskiftet 2015/2016 är befolkigsatalet för Essuga kommu progostiserad till ivåare år Ett positivt flyttetto och ökat atal födslar förvätas. Adel 65 år och äldre av befolkige år 2015 Essuga: 24,7 % Västra Götaladsregioe: 19,3 Riket: 19,8 Adel bar 0-15 år av befolkige år 2015 Essuga: 17,4 Västra Götaladsregioe: 18,4 Riket: 18,5 10

56 Procetuell förädrig av atal ivåare December 2015 jämfört med december (Källa: Västra Götaladsregioe, Rapport 2015:3) Alla kommuer i Västra Götalad växer i befolkigsatal eller har ugefär samma atal ivåare 2025 som De kommuer som ite har ågo befolkigstillväxt till 2025 är kommuer i Dalslad samt Skaraborg. Göteborg och kommuera rut Göteborg samt Strömstad är de som växer mest till Störst procetuell ökig blad alla kommuer i Västra Götalad har Göteborg där befolkige förvätas växa med 17 % till Försörjigskvote, d.v.s. hur måga idivider i åldrara 0-19 år och 65+ år som det går på varje 100 persoer i åldrara år, beräkas öka i alla kommuer. Några kommuer beräkas få försörjigskvoter över 100, d.v.s. det fis fler bar och äldre ä ivåare mella år. Kommu Atal ivåare Procetuell Försörjigskvot förädrig Essuga % Grästorp % Vara % Herrljuga % Vårgårda % Aligsås % Västra Götalad %

57 Markadsförutsättigar Uder tide frå börja av 2000-talet tills att fiaskrise iträffade 2008 steg bostadsprisera i Essuga kommu i e rask takt. Ett par år efter fiaskrises börja sjök prisera för att seda återige börja stiga uppåt me u i e lågsammare takt. Prisutvecklige på hyreslägeheter iom Essugabostäder AB har uder de seaste åre varit margiell. Hyra i bostadsbestådet låg uder 2015 mella SEK, med ett geomsitt på 830 SEK per kvadratmeter och år. Nybyggatio av bostäder har skett i lite utsträckig uder seare år. Udataget var ett tillskott av 20 hyreslägeheter som var klara sommare Varav hälfte är trygghetsboede. Uder 2016 plaeras bostadsbyggatio av hyresrätter iom tidigare bebyggt område, med ett tillskott av cirka 40 lägeheter i Nossebro. Varav 19 lägeheter är trygghetsboede. E detaljpla har äve upprättats för (Källa: Västra Götaladsregioe) bostadsbebyggelse i småskaligt utförade i Fåglum med cirka lägeheter i småhus, alterativt radhusform, med islag av trygghetsboede. Plae iefattar yetablerig av e förskola som färdigställts uder våre Byggadsprojekte sker i privat regi. Det fis god tillgåg till tomtmark iom kommue för flerbostadshus och småhus. Geom att jämföra prisbilde på småhus med ärliggade kommuer går det att utläsa att Essuga kommu har blad de lägsta prisera på småhus blad grakommuera. Jämförelseperiod (Mars 2015 Mars 2016) Geomsittpris för villor i kroor Geomsittpris villor 12

58 Kr/kvm Kr/kvm (Källa: Svesk Mäklarstatistik) Nils Holgersso-rapporte kartlägger taxor och avgifter för flerbostadshus i riket och är viktig då de har stor geomslagskraft i markadsförig. Rapporte avser kostader för avfall, vatte, avlopp, el samt fjärrvärme och ager kostader per kvadratmeter. Essugas kostader för 2015 har edast stigit margiellt frå året ia. Det går att utläsa att kommue har låga kostader för avfallshaterig me för totala kostader ligger Essuga ågot högre ä riksgeomsittet och blad toppskiktet i jämförelse med agräsade kommuer. Kostad per kvadratmeter i flerbostadshus 2015 Avfall Vatte o avlopp Totala kostader Grästorp 27,30 Vårgårda 67,00 Vårgårda 337,60 Aligsås 24,60 Essuga 65,90 Grästorp 337,00 Vårgårda 21,60 Grästorp 60,90 Essuga 325,20 Herrljuga 21,30 Vara 58,40 Vara 316,90 Vara 17,60 Aligsås 54,70 Herrljuga 316,00 Trollhätta 15,60 Herrljuga 52,40 Aligsås 314,10 Essuga 13,00 Trollhätta 47,10 Trollhätta 284,10 VGR 20,50 VGR 65,50 VGR 322,00 Riket 20,60 Riket 63,80 Riket 323,50 (Källa: Nils Holgersso-rapporte 2015) Efterfråga Eligt Boverket präglas bostadsmarkade av brist på bostäder i förhållade till efterfråga. Ugdomar, pesioärer, yaläda eller medelålders persoer som vill flytta till midre bostäder och stora barfamiljer är grupper som ases ha särskilt svårt att få bostad. Essuga kommu har börjat bli e iflyttigsort. De villor som seaste åre varit till salu har i regel avyttrats sabbt. Det är brist på bostäder i kommue framförallt i cetralorte Nossebro. Briste är framförallt lägeheter i flerbostadshus. Essugabostäder AB hade i börja av 2016 e kö på 55 persoer. 13

59 Efterfråga på bostäder har kopplig till kostadsivå, tilltalade och trygga miljöer, låg eergiförbrukig, kommuikatioer, kommual omsorg samt hur ma markadsför kommue som bostadsort. Essuga är e ladsbygdskommu beläge strax över de kritiska pedligsgräse på 60 miuter frå Göteborg. Ett gysamt prisläge på bostäder jämfört med kommuer iom Göteborgsregioe ka vara e styrka i kommues markadsförigsstrategi av kommue som bostadsort är det gäller köp av befitliga hus. Samtidigt ka de låga prisbilde hämma yproduktio av bostäder då det ka vara svårt att få tillbaka ivesterade kostader vid evetuell försäljig. Kommufullmäktige har beslutat att kommues byggklara småhustomter iom tätortera, som fas i pla före 2007, säljs för kroor (avgift för aslutig till kommues vatte och avlopp tillkommer till e kostad av cirka kroor för e ormalstor villatomt). Villkor för köp är att bygglov söks iom ett år efter att tomte köpts, och att ma ite får sälja vidare e såda obebyggd tomt. Efterfråga på dessa tomter har ökat vilket är positivt. Bostadsbehovet för särskilda grupper E slutsats frå aalyse över befolkigsutvecklige visar att adele äldre (över 65 år) kommer att öka i kommue. Trots att måga äldre väljer att bo kvar i sitt hem med blad aat hjälp frå hemtjäst, kommer det ökade atalet äldre saolikt att leda till e högre efterfråga av servicelägeheter och trygghetsboede. E motverkade faktor till flytt ka vara kostadseffekte. Essuga står iför utmaige att måga ygre (uder 20 år) lämar kommue för studier, arbete, flyttar ihop med e parter eller för större utbud av kulturupplevelser. De som väljer att staa kvar efterfrågar ofta midre bostäder och billiga hyreslägeheter eftersom de geerellt ite är e köpstark grupp. Vissa uga vuxa väljer dock att flytta tillbaka är de bildat familj för att ge bare e trygg uppväxt och e bra grudutbildig. God tillgåg av boede för dea grupp är e viktig faktor för att lockas tillbaka. Gruppe yaläda har ökat väsetligt uder Progosera omges av ett visst mått av osäkerhet me mycket tyder på ett fortsatt stigade bostadsbehov till dea grupp. Hur fördelige av bostadsorter för yaläda mella ladets kommuer kommer att se ut diskuteras på atioell ivå. Osäkerhete gällade hur stor mägd yaläda som kommer till Sverige, gör det också svårt att dra säkra slutsatser om hur bostadsbehovet för dea grupp kommer att se ut. Atalet persoer med fuktiosedsättig ökar, vilket leder till större behov av LSS-boede. Nya LSS-boede har startats i kommue me ytterligare boede ka komma att behövas. Ett aat stöd för persoer som har fuktiosedsättig är bostadsapassig i sitt hem för att få det så fuktioellt som möjligt. Socialt utsatta eller exkluderade persoer har också behov av ett bostadsutbud där de ka itegreras i samhället uta att påverka kvalitete i det befitliga bostadsområdet. Bostadsbeståd och byggade i Essuga kommu Största dele av bostadsbestådet i Essuga kommu utgör bostadshus på gårdar och småhus i tätorter och på ladsbygde. Ett relativt stort atal av villora uppfördes i tätortes perifera delar mella och 70-talet och uder åres lopp har ett flertal bostäder byggts. På seare år har majoritete av ya bostäder emellertid askaffats geom förvärv och ombyggatio av befitliga byggader. Tyvärr byggs få småhus i kommue vilket blad aat ka bero på e värderigs- och låeproblematik. Viss ökig av småhusbyggatio har dock påbörjats uder Eligt SCB, statistikdatabase: Boede, byggade och bebyggelse fas det småhus, 228 fritidshus och 343 lägeheter i kommue år Det fas äve 107 specialbostäder som avser 14

60 bostäder för äldre och fuktioshidrade samt övriga specialbostäder. Fritidshuses adel av småhuse uppgår till cirka 9 %. 1 Essuga Bostäder AB som till fullo ägs av Essuga kommu är det största bostadsföretaget i kommue och förvaltar (2015) 295 lägeheter och 8 lokaler. I övrigt ägs lägehetera av Brf Fäkåle i Nossebro eller av privata fastighetsägare. Ett bra tillskott för Essuga Bostäder AB var femvåigshuset Åsikte med 20 lägeheter som var iflyttigsklart sommare Lägehetsfördelig Essuga Bostäder AB (mars 2016) 1 rum och kök 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 rum och kök 32 st 146 st 89 st 27 st 1 st Fördelig av storlek på kommues lägehetsbeståd av 343 lägeheter (2014) kvm kvm kvm kvm kvm 33 st 206 st 87 st 14 st 3 st Lässtyrelse bedömde uder 2015 efter dialog med Essuga kommu att kommue behövde cirka 60 ya bostäder uder åre , vilket iebar 6 per år. Redovisige grudade sig på bostadsmarkadsekäter och statistik som Boverket och Lässtyrelse årlige samlar i. Essuga kommu har bedömt att behovet för 10-årsperiode, , är mist 75 ya bostäder i form av valiga lägeheter, trygghetsboede och Lss-boede. Villor ka äve frigöras i högre grad om lägehetsbestådet blir större och mer varierat. Bedömige utgår frå att befolkige uder 2014 och 2015 ökade. Uder september 2015 var befolkigstalet cirka ivåare och jauari 2016 var atalet 5600 iv. Mottagade av esamkommade bar har dubblats uder Essuga har haft ett positivt flyttetto uder åre 2014 och Uder 2015 har det varit cirka persoer i bostadskö till Essugabostäder AB och i börja av 2016 var det e kö på 55 persoer. Atal bygglovsärede (Avser bygglov till ybyggad och ombyggad av flerbostadshus, ebostadshus och idustribyggader. Äve lokaliserig utaför detaljpla har prövats.) Bygglov, ytt Bygglov, om- och tillbyggad Byggamäla Rivigslov TOTALT Iför 2016 plaerades ya bostäder. Byggatioe geomförs av Essugabostäder AB samt Hyresrättsföreige Essuga äldrebostäder med kommual borge som säkerhet. Trots stora asträgigar har det varit svårt att få till ståd byggatio av flerfamiljsbostäder i privat regi vilket dock uder 2016 plaeras i Fåglum. 1 Småhus avser friliggade e- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus) Flerbostadshus avser bostadsbyggader iehållade tre eller flera lägeheter iklusive loftgågshus. Övriga hus avser byggader som ite är avsedda för bostadsädamål, t.ex. byggader avsedda för verksamhet eller samhällsfuktio. Specialbostäder avser bostäder för äldre/fuktioshidrade, studetbostäder och övriga specialbostäder. 15

61 Vård-och omsorgsboede (2016) Ett särskilt boede ka vara ett kategoriboede för persoer över 65 år, för persoer med psykiska fuktioshider, för persoer med missbruksproblematik eller för persoer med olika former av förstådshadikapp. Kerstisås i aslutig till Nossebro vårdcetrum är ett äldreboede/demesboede med fem avdeligar: Två avdeligar för demessjuka med sammalagt 26 permaetplatser. Två avdeligar med sammalagt 30 lägeheter med petry samt e avdelig för korttidsboede. Utöver de ega bostade fis lokaler för gemeskap och aktiviteter. Lidbacke är ett demesboede med 14 platser cetralt beläget på Idustrigata i Nossebro. På Torggata i Nossebro fis e gruppbostad (eligt - LSS lage om vård och service till vissa fuktioshidrade) där uga vuxa med fuktioshider har sitt hem. Huset består av fem lägeheter, Där fis gemesamt hobbyrum och allrum. På Eklövsgata fis trapphusboede för uga med fuktioshider eligt LSS. Boede för esamkommade bar fis i Nossebro och i Essuga. Pesioärslägeheter På Krusegårdsgata i Nossebro fis 16 pesioärslägeheter. Lägehetera ligger itill Kerstisås äldreboede. Seiorboede och trygghetsboede I cetrala Nossebro fis seiorboedet Gullreget beståede av 16 lägeheter med hiss. Det fis också 10 lägeheter för trygghetsboede itegrerat i hyreshuset Åsikte beläget vid å Nossa. I aslutig till båda boedea fis gemesamhetslokaler. Skola och baromsorg Hög kvalitet iom skola, baromsorge och fritidsverksamhete ka i sig utgöra ett argumet för att välja Essuga som bostadsort och är ett sätt att stimulera till ökad iflyttig och kvarboede är det gäller hushåll med bar. Skola i kommue har uder flera år i stort uppvisat goda resultat. Efterfråga på förskoleplatser har ökat uder 2015/2016. Ny förskoleavdelig i Nossebro 2015 och y förskola i Fåglum uder 2016 har förbättrat möjlighete att tillgodose ett ökade behov. Närigsliv och arbetsmarkad Essuga kommu som är e pedligskommu igår i Vara, Lidköpigs och Trollhättas lokala arbetsmarkadsregioer me har stora pedligsströmmar äve till och frå Vårgårda och Göteborgsregioe. År 2015 pedlade 758 persoer i till Essuga för att arbeta samtidigt som atalet utpedlare var 1232 vilket ger ett egativt pedligsetto på 474 persoer (SCB, 2015). Jämfört med riksgeomsittet har kommue betydligt fler arbetstillfälle iom tillverkig, byggoch etrepreadverksamhet samt jord- och skogsbruk. För alla dessa ärigsgrear så är det arbetstillfälle för mä som är klart domierade. Förvärvsfrekvese i kommue är dock 3-6 % högre, för både kvior och mä, jämfört med läet och riket. Totalt fis 30 % av arbetstillfällea i kommue iom offetlig förvaltig och service meda 70 % fis iom ärigslivet i övrigt. Totalt fas år 2013 drygt arbetstillfälle i kommue. Kommue har låga arbetslöshetssiffror. (2015: Essuga: 4,8 %, Läet: 7,2 %, Riket: 7,8 %). 16

62 Plaberedskap Det fis god tillgåg till tomtmark och bra beredskap gällade detaljplaer för möjlighet till bostadsbyggade iom Essuga kommu. Totalt fas 2015 ett 40-tal tomter till salu varav flertalet byggklara och cirka 18 villatomter till ett markpris av 1000 kr + avgift för VA. Efterfråga av tomter har ökat uder höste 2015 och våre 2016 varpå ya område för byggatio börjar iitieras för plaerig. Nossebro, Främmestad och Joslud > 200 ivåare. Nossebro Cetralorte Nossebro har e midre cetrumkaraktär som i möjligaste må bör förstärkas för hela kommues utvecklig. Naturära me ädå cetrala tomter ka avisas. E kulturhistorisk dokumetatio och karaktäriserig av Nossebro geomförd 2010 utgör grudmaterial för ortes plaoch bygglovshaterig eligt Pla- och bygglage. Idag (2016) fis område för etablerig av flerfamiljshus för ettotillskott av cirka 60 lägeheter. Efter detaljplaeädrig ka ytterligare lägeheter tillskapas. Ett flertal detaljplaelagda tomter för ebostadshus ka erbjudas i Nossebro. Uder höste 2016 startas byggatio av 19 lägeheter för ytt Trygghetsboede itill Kerstisås samt i Kv. Viole, Gullreget påbörjas byggatio av flerbostadshus med hyresrätter. Iom Stallaholmsområdet fis Nossebro aktivitetspark där processer startats för att uppå ett samlat område för blad aat rekreatio, hälsa, idrott, kultur och eveemag. Utgågspukte är Stallaholmsvisioe atage av kommufullmäktige. I Nossebro fis äve skola upp till årskurs 9. Främmestad Idag (2016) fis möjligheter iom detaljplaelagt område att tillskapa bostäder i ebostadshus eller flerfamiljshus med cirka 15 lägeheter. Nya bostadsområde ka tillskapas i byar rut tätorte samt i aslutig till tätorte. Joslud Idag (2016) fis möjligheter iom detaljplaelagt område att tillskapa bostäder i ebostadshus eller i flerfamiljshus med cirka 10 lägeheter. I Joslud fis e av kommues tre skolor, förskola årskurs 5. Nytt bostadsområde ka tillskapas i aslutig till södra dele av tätorte. Öster om Joslud i aslutig till E20 fis ett oetablerat detaljplaelagt idustriområde. Essuga statio, Essuga kyrkby, Fåglum, Lekåsa och Bredöl (med detaljpla) Essuga statio Essuga statio har tidigare haft överskott på bostäder. För ärvarade fis ite ågra byggklara tomter me vid behov ka fråga aktualiseras. Noteras bör att tätorte har e god gåg- och cykelvägskommuikatio till cetralorte. Essuga kyrkby Idag (2016) fis möjligheter iom detaljplaelagt område för att skapa bostäder i flerfamiljshus eller ebostadshus med cirka 10 villor och flerfamiljshus för cirka 10 lägeheter. Vid ytterligare behov av tomter får fråga aktualiseras. 17

63 Fåglum I Fåglum fis detaljplaelagt område för bostadsbebyggelse i småskaligt utförade för cirka lägeheter i småhus, alterativt radhusform, med islag av trygghetsboede. Geom e lokal vaföreig har orte uder 2014 aslutits till det kommuala va-ätet. Lekåsa Karakteristiskt för orte Lekåsa är e typisk radbebyggelse vid gamla riksväg 6. E mera samlad bostadsbebyggelse fis cetralt i Lekåsa med ett 10-tal lägeheter. Orte sakar detaljplaer förutom verksamhetspla för område vid E20. Vid behov av utbyggad eller yetablerig prövas detta separat. Bredöl Bostäder och verksamheter i Bredöl är i huvudsak placerade utmed väg 186. Bostäder består av ett atal äldre villor och där fis ett flertal verksamheter samt e av kommues tre skolor, förskola årskurs 5. Skola har kapacitet att öka elevatalet. Detaljpla för verksamhet fis framtage i orra dele av Bredöl. Ladsbygd Lokaliserig av bostäder och verksamheter samt omhädertagade av överskottsbyggader på ladsbygde bör prioriteras för e fortsatt levade ladsbygd. Några exempel på lediga tomter: Område med befitliga tomter iom detaljpla, med tomtpris på 1000 kr. Nossebro -Trädgårdsgata och Kryddgata Essuga - Korväge Främmestad -Säteriväge Joslud - Hasselväge och Sälgväge. Övriga lediga tomter Stradgata. Nypogata. Ej avstyckade tomter på Kraftgata i Nossebro 18

64 Defiitioer Riktlijer: Huvuddrage av viss verksamhet och hur de ska gå till. Mål: Avsett resultat av verksamhet. Strategi: Lågsiktigt övergripade tillvägagågssätt. LSS: Lage om stöd och service till vissa fuktioshidrade. SOL: Socialtjästlage. PBL: Pla- och bygglage. Ägardirektiv: För att kommuägda bostadsföretag ska kua fullgöra sia uppgifter på ett bra sätt bör kommue i ett ägardirektiv tydligt klargöra vad ma vill med bolaget; vilke ytta det förvätas tillföra kommue och dess ivåare samt ramar och villkor för verksamhete. Ordiära bostäder: Alla bostäder som ite omfattas av särlagstiftig. Hyresrätt: Upplåtelseform av bostad som hyresgäste hyr av hyresvärd. Bostadsrätt: Upplåtelseform där ma äger rätte att yttja bostadslägehet för obegräsad tid. Iehavare äger ite fastighete me däremot e adel i bostadsrättsföreige som i si tur äger fastighete. Kooperativ hyresrätt: E mellaform av hyres- och bostadsrätt. Är ägad att ge förutsättigar för större islag av boededemokrati och självförvaltig ä valig hyresrätt samt är ett särskilt slag av ekoomisk föreig. Föreige hyr eller äger fastighete där medlemmara bor. Seiorboede: Seiorboede är ett samligsbegrepp för alla ordiära bostäder som ite omfattas av särlagstiftig och som är avsedda för persoer över e viss ålder. Riktar sig till persoer som vill flytta frå si uvarade bostad till e bekvämare bostad som på olika sätt är apassad till de förutsättigar som åldradet medför. Med hög tillgäglighetsivå möjliggörs lägre kvarboede i såda bostad ä i e valig. Trygghetsbostäder: E form av bostäder för äldre som käer sig oroliga, otrygga och eller socialt isolerade. Trygghetsbostädera bör utformas på sådat sätt och erbjuda sådat stöd att de bidrar till att skapa trygghet. Trygghetslarm ska fias och hemtjäst bör vara placerad i samma eller ärliggade fastighet. Gemesamhetslokal ska fias i eller i direkt aslutig till trygghetsbostädera. Vård och omsorgsisatser tillhadahålls geom bistådsbedömd hemtjäst och/eller hemsjukvård på samma sätt som i ordiärt boede. Trygghetsbostäder upplåts med hyresrätt via förmedlig uta bistådsprövig. Kommue atar kriterier och evetuellt ka ålder beaktas. Pesioärslägeheter: Lägeheter avsedda för persoer som är 65 år och äldre som ka erhållas efter behovsbedömig av bistådshadläggare iom socialtjäste. Serviceboede (LSS): Består av ett atal lägeheter med tillgåg till gemesam service och fast aställd persoal. Lägehetera är ofta apassade efter de eskildes behov och ligger samlade i samma hus eller krigliggade hus. Vård- och omsorgsboede (VOB): E boedeform, tidigare beämd särskilt boede, för äldre som omfattas av rätte till biståd eligt socialtjästlage och som är beroede av vård och omsorg dyget rut (heldygsomsorg). Vård- och omsorgsboede upplåts med hyresrätt för persoer som bor permaet i dea boedeform. Korttidsvård: Korttidsvård är e tidsbegräsad isats iom vård- och omsorgsboede för persoer med behov av rehabiliterade isats, eftervård efter utskrivig frå sjukhus, avlastig för ahörigvård, fortsatt utredig eller för vård i livets slutskede. Hyreskotrakt upplåts ej. Gruppboede (LSS): Är ett alterativ för persoer med ett så omfattade tillsys- och omvårdadsbehov att mer eller midre kotiuerlig ärvaro av persoal är ödvädig. Stödboede: Stödboede är (iom socialtjäste) boede som tillhadahåller platser för heldygsvistelse avsedda för persoer som behöver isatser i form av tillsy och stöd me ite vård och behadlig. Bostadssociala avtal: Kommues socialförvaltig teckar avtal med fastighetsägare om utslussigslägeheter. Utslussigslägehet: Självstädigt boede med stöd och som syftar till övergåg till ett eget bostadskotrakt. 19

65 Grästorp Ü Bilaga A Översiktskarta över Essuga kommu Främmestad Bredöl Trollhätta Vara Essuga Statio Nossebro Joslud Aligsås Essuga Kyrkby Lekåsa Karta bygger på data frå Latmäteriet Upprättad Vårgårda Herrljuga Fåglum

66 Kommuala tomter till salu i Nossebro tätort re Bä Ü Bilaga B r be v gs B e äg a dg yd Kr ta ga po. Ny Majgata Bjö rkh ed sga ata Ä gsg ob ri ke Åg at a ta ga ö R d ga ta B. ta.. ga ta a at lg i P sga Co r B at a Sö dr a g ta ga a ll Vi a vä ge g a su Es Be rg e t a at sg No ss eg rä d ad sg at a Algata löv Ek St ra Ky rk Ro se gat a lga ta e äg av g ta a g su Es m he a g E ata su Es åls g ta sga Erik ta ga de Vi a sg ata rg Be llg Sta su Es Järvägsgata Sp a m lg Ape Ox e d rä g a B Pa rk a at ri g t s du I ata ata rg Kva Bakgata Sigfridsgata a Ham a at re g ma ata re g ma sg em rd h o N ata kg Bo ta ta lga Ma sga ad rk e Ox ata reg Stu ata ta ga ga Ha at Axg ta rga Sto Es su a g Tomter till salu ga Lilje ta Ledig tomt ta a Ox ber gsg at ata sg å rd ta ga gs eg us Kr ta ga g r To Lediga tomter, ej avstyckade g Aprilgata. rs g Fo Ham r be lha So. re Bä ta B B B B 1000 kroor/tomt B = bokad Upprättad: Meter

67 Kommuala tomter till salu i Främmestad tätort Bilaga C Ü Kyrkväge Främmestadsväge Kroväge Stehusväge Fridhemsväge Torpväge Säteriväge Äghageväge Slättväge Statiosväge Skräddareväge Stehusväge Reväge Kyrkskolegräd Råglaaväge Tomter till salu 1000 kroor/tomt B = bokad Upprättad: Alléväge Meter

68 Ü Kommuala tomter till salu i Essuga kyrkby \ \ -v~ Bilaga D \ ~r l l \\ - ~ =~::;::-:::::::-~-\ \7----.::::::::~ \ \ /. 1 l. \ l \ \ l \ ~ \ i.. c \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Tomter till salu 1000 kroor/tomt B = bokad Upprättad: Meter -~1 l l

69 Kommuala tomter till salu i Joslud tätort Bilaga E Ü Björkväge Almväge Bergsväge Teisväge Kastajeväge Tallväge Sälgväge Parkväge Trastväge Hasselväge Röväge B Häggväge Broväge Alväge Syreväge Cypressväge Tomter till salu 1000 kroor/tomt B = bokad Upprättad: Ekväge Meter

70 Bilaga F re Bä Ü Förslag på möjliga bebyggelseområde i Nossebro tätort r be v gs e äg a dg yd Kr re Bä r be g ta Åg at a ga ta v äg s Be rg e t a g Es su g a su Es a g No ss eg rä d gat a Jä r ta vä ge Björkhedsgata sga a Algata löv Ek ta a g su Es ta ga lil a V a at lg i P d ga ta Sö dr lga ta ata g Rö ga ta at a ata ata kg Bo Ro se Ny po g ata ta Majga a sg su Es ata rg Be llg Sta a S pa at rt ig s m u åls d I g Pa rk ta lga St ra lg Ape Ox e ta sga k i r E e äg av ta g ga su de Es Vi ata re g ma d rä g a B ata e Ox g ms he d r No ke obri Kyrk Bakgata a Ham m Ha a t a re g ma ata ta ga ga Ha at Axg ta rga Sto ta gg Tor ta ga gs ata a gat ga a r Kv ata reg Stu rs g Fo Ma ads rk eg lha So us Kr ata sg å rd Aprilgata ga Lilje ta Teckeförklarig Detaljplaelagt område Möjliga framtida område för bostäder Stradskyddsområde Upprättad: Meter

71 Bilaga G re Bä r be Ü Förslag på möjliga bebyggelseområde och kommuägd mark i Nossebro tätort v gs e äg a dg yd Kr re Bä r be g ta Åg at a Björkhedsgata a at lg i P ta d ga ta sga a sg ata Be rg e t vä ge g a su Es a g a at g lla Vi a a g Es su su Es a g ta su Es Sö dr No ss eg rä d gat a ga ta Algata löv Ek v äg s lga ta e äg Jä r ata kg Bo Ro se Ny po g ata ta Majga ata ta ga ö R ga ta rg Be llg Sta a S pa at ri g t s m åls du I ga ta ta lga Pa rk lg Ape Ox e ata iksg av ta g ga su de Es Vi St ra Er ata e Ox ata re g ma d rä g Ba ke obri Kyrk Bakgata a are ta ga ga Ha at Axg m Ham m Ha a t a g sg em h d r No ta ata gg Tor ta rga Sto ta ga gs ata ta ga a r Kv ata reg Stu rs g Fo Ma ga ads rk eg lha So us Kr ata sg d r å Aprilgata ga Lilje ta Teckeförklarig Detaljplaelagt område Möjliga framtida område för bostäder Kommuägd mark Upprättad: Meter

72 Fastigheter ägda av Essuga Bostäder AB i Nossebro tätort re Bä Ü Bilaga H r be v gs e äg a dg yd Kr re Bä r be g ta 48 Åg at a a vä ge Es su a g g a Sö dr No ss eg rä d Idustriga ta ta su Es Be rg e t ad sg at a ga ta v äg s a at lg i P ta Jä r Co r Ro se ata kg Bo Björkhedsgata sga a sg a g ta ga lil a V Algata löv Ek d ga ta ga ta at a rg Be ata a g em ah Eg ata g Rö 13 Sp a m a t åls a g g s lga ta e äg av g Pa rk ta lga 8 llg Sta su Es su Es ga Lilje ta Teckeförklarig ata su Es are St ra lg Ape Ox e ta sga Erik d grä Ba 20 ata ta ga de Vi Ham ata re g ma mm Ha a gat Bakgata 10 Sigfridsgata a ta rga Sto ta ga ga Ha at Axg ke obri Kyrk 48 ata gg Tor g ms he d r No e Ox 10 Ma ta 10 gat a ta ga gs ata ata dsg a rk ga a r Kv rs g Fo ata reg Stu 18 Ny po g ata ta Majga eg ta ga lha So us Kr s å rd Aprilgata Fastigheter med bostäder ägda av Essuga Bostäder AB Siffrora represeterar atalet lägeheter år 2016 Upprättad: Meter

73 Styrdokumet för krisberedskap i Essuga kommu Dokumettyp Fastställd Program av kommufullmäktige 2016-XX-XX, XX Detta dokumet gäller för Samtliga ämder Giltighetstid Dokumetasvarig Säkerhetssamordare Dr

74 Iehållsförteckig 1 Iledig Extraordiär hädelse Asvar och roller i kommues krisberedskapsarbete Pla för haterig av extraordiära hädelser Geomförade av de uppgifter som ålagts kommue Risk- och sårbarhetsaalyser Plaerig Geografiskt områdesasvar Utbildig och övig Rapporterig Höjd beredskap Åtgärder för att stärka kommues krisberedskapsförmåga Åtgärder idetifierade i risk- och sårbarhetsaalyse Öva Öka kompetese att aväda Rakel och WIS Kommual ledigsplats Revisio och uppdaterig Pla för utbildig och övig Utbildig Övig Övergripade övigsiriktig Övigsfrekves Avädig av de statliga ersättige Beskrivig av kommueras verksamhet för att fullgöra uppgiftera Grudbelopp Verksamhetsersättig Utomhusvarig Samverkasersättig Sparat bidrag... 10

75 1 Iledig Sveriges kommuer får ersättig för de uppgifter de har eligt lage (SFS 2006:544) om kommuers och ladstigs åtgärder iför och vid extraordiära hädelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Hur ersättige ska avädas regleras i e övereskommelse mella Sveriges kommuer och ladstig (SKL) och Mydighete för samhällsskydd och beredskap (MSB). Övereskommelse preciserar också, i form av målbeskrivigar och riktlijer, hur uppgiftera ska geomföras samt hur verksamhet och ersättig ska följas upp. E del i övereskommelse är att alla kommuer ska ta fram ett styrdokumet som på ett övergripade pla beskriver krisberedskapsarbetet. Dokumetet ska iehålla: e beskrivig av det arbete och de åtgärder som ska ske uder madatperiode för att reducera eller elimiera risker och sårbarheter samt för att öka förmåga att kotiuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, e beskrivig av hur kommue avser fullgöra åtagade som beskrivs i övereskommelse samt hur ersättige ska avädas, e övigs- och utbildigspla för madatperiode, samt e pla för hur kommue ska hatera extraordiära hädelser. 1.1 Extraordiär hädelse Med extraordiär hädelse avses e såda hädelse som avviker frå det ormala, iebär e allvarlig störig eller överhägade risk för e allvarlig störig i viktiga samhällsfuktioer och kräver skydsamma isatser av e kommu eller ett ladstig. 2 Asvar och roller i kommues krisberedskapsarbete Neda beskrivs asvar och roller för olika delar av kommues orgaisatio vad gäller det övergripade arbetet med krisberedskap. E ärmare beskrivig av de olika fuktioeras roller och asvar i kommues krisledigsarbete beskrivs i plae för haterig av extraordiära hädelser. 2.1 Pla för haterig av extraordiära hädelser Övergripade krisledigspla för haterig av extraordiära hädelser är fastställd av kommufullmäktige. Då detta dokumet, styrdokumet krisberedskap, är framtaget seare, kommer e omdispoerig och harmoiserig av samtliga dokumet iom området att göras uder madatperiode. Varje förvaltig och kommualt bolag skall ha e ege upprättad Krisledigspla. Orgaisatiosdel Kommufullmäktige Roll och asvar Atar styrdokumet för krisberedskapsarbetet, iklusive krisledigspla. Tar emot amäla på taga beslut frå Krisledigsämde. Fullmäktige ka fatta beslut om att krisledigsämdes verksamhet skall upphöra. 3

76 Orgaisatiosdel Krisledigsämd Kommuchef Förvaltigschefer POSOM-asvarig Säkerhetssamordare Roll och asvar Nämdes befogeheter framgår av lag om kommuers och ladstigs åtgärder iför och vid extraordiära hädelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Dess fuktio och sammasättig styrs av det reglemete för krisledigsämde som atagits av kommufullmäktige. Kommuchef, eller dees ersättare, kallar till e första stabsorieterig med krisledigsgruppe efter samråd med säkerhetssamordare samt berörda förvaltigschefer. Asvarar för att: Verksamhete har larmrutier och larmlista. Dessa ska uppdateras mist e gåg per år och skickas till säkerhetssamordare. Verksamhete är tillräckligt väl övad och utbildad i krishaterig. Asvarar för att verksamhete deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsaalyser samt att de behov av åtgärder som idetifieras geomförs. Asvarar för att verksamhete har e uppdaterad krisledigspla som uppdateras e gåg per år. Plae ska vara käd iom de ega verksamhete. Asvarar för att: E aktuell POSOM-pla fis. POSOM-gruppe består av ledigspersoal och stödpersoer. Rekryterar vid behov y persoal. Larmrutier och larmlista fis och uppdateras mist e gåg per år och skickas till säkerhetssamordare. Deltagare är övade och utbildade i krishaterig. E POSOM-akutlåda fis som iehåller reflexvästar, skyltar, dokumetatiosmaterial. Låda fis i säkerhetssamordares tjästerum. Asvarar för att: Stödja, utveckla och samorda kommues förebyggade och förberedade krisberedskapsarbete. Tillhadahålla övig och utbildig iom krisberedskapsområdet. Leda arbetet med risk- och sårbarhetsaalyser samt sammaställa resultatet för rapporterig till lässtyrelse. Via kommues hemsida ge e övergripade beskrivig av kommues arbete med krisberedskap. Uppdatera kommues krispärmar (5 stycke). Uppdatera kommues krislarmlista iklusive POSOMlarmlista. 4

77 3 Geomförade av de uppgifter som ålagts kommue Kommueras uppgifter iom krisberedskapsområdet framgår av kapitel två och tre i lage om kommuers och ladstigs åtgärder iför och vid extraordiära hädelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Uppgiftera ka delas i i de uderrubriker som följer eda. States förvätigar på kommueras arbete med att utföra uppgiftera har förtydligats i övereskommelse mella SKL och MSB i form av mål. Dessa mål utgör äve kommues mål iom krisberedskapsområdet. Måle och kommues arbete för att uppfylla dessa redovisas eda. Arbetet för att å måle bedrivs kotiuerligt och har ått olika lågt iom olika område. Redogörelse för hur kommue avser å målet iebär alltså ite att målet därmed ases ha åtts. 3.1 Risk- och sårbarhetsaalyser Mål Ge uderlag för plaerig och geomförade av åtgärder för att öka förmåga att kotiuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsasvariga. Ge uderlag för iformatio om samhällets risker och sårbarheter till allmähete. Bidra till att ge e bild över de risker och sårbarheter som ka påverka samhällsviktig verksamhet iom kommues geografiska område. Arbete för att å målet Geom det arbete med risk-, kris- och kotiuitetshaterig som bedrivs iom rame för kommues risk- och sårbarhetsaalys samt geom sammaställig och rapporterig av aalyse uppfylls måle. Arbetet fis beskrivet i de risk- och sårbarhetsaalys som amälts till kommustyrelse. 3.2 Plaerig Målet för kommues arbete med plaerig utgörs av att ta fram u föreliggade styrdokumet. Geom atagade av styrdokumetet är målet uppfyllt. 3.3 Geografiskt områdesasvar Mål Kommue ska ta iitiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet iom kommues geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppå samordig av förberedelser iför och åtgärder uder e extraordiär hädelse. Kommue ska vara sammakallade för ett samverkasorga i vilket represetater för kommue och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet iom kommues geografiska område bör igå. Arbete för att å målet Upprättade av ett krisberedskapsråd i Västra Skaraborg. 5

78 Mål Kommue ska verka för att iformatio till allmähete vid e extraordiär hädelse samordas. Kommue ska ta iitiativ till att e samlad lägesbild tas fram i sambad med e extraordiär hädelse. Kommue ska ta iitiativ till att aktörera som ska hatera hädelse ka få e samstämd uppfattig om vad som hät, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordas. Arbete för att å målet Kommue har regler för krisiformatio. Reglera beskriver orgaisatio och arbetssätt för krisiformatiosfuktioe. I kommues krisledigspla ska arbetsuppgifter för krisledigsgruppe iföras. Där igår blad aat att skapa e samlad lägesbild. 3.4 Utbildig och övig Mål Det ska fias e regelbudet utbildad och övad krisorgaisatio. Äve beredskapsfuktioer iom kommualtekisk försörjig, krisstöd med mera ska vara utbildade och övade. Kommue ska geomföra och utvärdera mist två övigar uder e madatperiod. Kommues krisledigsämd ska övas mist e gåg per madatperiod. Varje övig ska utvärderas avseede såväl styrkor som svagheter är det gäller kommues ege krisberedskap och förmåga att samverka med adra aktörer. Arbete för att å målet Kommues arbete beskrivs i e utbildigsoch övigspla för madatperiode. I plae beskrivs hur ofta olika delar av kommues krishaterigsorgaisatio ska öva. Efter varje geomförd övig görs också e utvärderig. När utbildigs- och övigsplae följs uppås måle vad gäller utbildig och övig. 3.5 Rapporterig Mål Kommue ska ha förmåga att ge lässtyrelse e samlad rapport om risker och sårbarheter i kommue och om de lokala krisberedskapsaktöreras förberedelser iför e extraordiär hädelse. Vidare ska kommue ha förmåga att ge lässtyrelse e samlad rapport om läget i kommue vid e extraordiär hädelse. Arbete för att å målet Rapporterige om risker, sårbarheter och krisberedskapsaktörers förberedelser sker framförallt geom risk- och sårbarhetsaalyse. Förmåga till rapporterig uder extraordiär hädelse stöds blad aat av att kommues ledigsfuktio ka kommuicera via Rakel och WIS. 6

79 Mål Kommue ska ha förmåga att ta emot och dela iformatio med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av de tekik som tillämpas atioellt för ledig och samverka i kris. Arbete för att å målet Förmåga stärks kotiuerligt geom deltagade i de kvartalsvisa övigar som arrageras av Lässtyrelse i Västra Götalad. Via Rakel och WIS har kommue också förmåga att ta emot iformatio frå adra aktörer i krisberedskapssystemet. 3.6 Höjd beredskap Mål Säkerställa att viktigt meddelade till allmähete säds ut via Radio P4. Säkerställa att krisledige iom kommue har grudläggade kuskaper om kommues uppgifter vid höjd beredskap. Arbete för att å målet Kommue har ige utomhusvarig geom ljudsädare. Viktigt meddelade till allmähete (VMA) kommer vid hädelse att sädas via Sveriges Radio P4. Ruti ska fias i kommue för att utföra åtgärde. Förberedelser för kommues uppgifter vid höjd beredskap sammafaller till stor del med kommues krisberedskapsarbete i övrigt. Därigeom är kommue redo att hatera äve det asvar som följer uder höjd beredskap. Uder madatperiode förutser kommue förtydligade krig det kommuala asvaret vid höjd beredskap och för civilt försvar. Det ka föraleda behov av att omvärdera kommues förmåga på området samt behov av ytterligare åtgärder. 4 Åtgärder för att stärka kommues krisberedskapsförmåga Eligt övereskommelse mella SKL och MSB ska styrdokumetet iehålla e beskrivig av det arbete och de åtgärder som ska ske uder madatperiode för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmåga att kotiuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. 7

80 4.1 Åtgärder idetifierade i risk- och sårbarhetsaalyse Vid geomföradet av risk- och sårbarhetsaalyse idetifierades på ett kommuövergripade pla att kommue behöver utreda: former för e hållbar lösig för kommues telefoi skapa ett större förråd av ödvatteutrusig möjlighet till upprättade av formella avtal med distribueter av livsmedel och drivmedel. 4.2 Öva De krishaterigsövigar som geomförs uder madatperiode ska öka förmåga att hatera krissituatioer. 4.3 Öka kompetese att aväda Rakel och WIS Rakelsystemet är Sveriges atioella kommuikatiossystem för samverka och ledig. Det aväds av de flesta aktörer iom krisberedskapssystemet. Kommuikatioe är krypterad och överförig går via ett eget ät. WIS är ett atioellt webbaserat iformatiossystem framtaget för att uderlätta iformatiosdelig mella aktörera i det sveska krishaterigssystemet före, uder och efter e kris. Uder madatperiode ska fler persoer i kommue kua aväda Rakel och WIS. Iformatiosgruppe kommer att utbildas i Rakel och WIS. Kommue deltar i Lässtyrelses regelbuda kvartalsövigar. 4.4 Kommual ledigsplats Essuga kommu har sökt och beviljats aslag av 2:4 medel frå Mydighete för samhällsskydd och beredskap (MSB) för kommual ledigsplats iklusive reservkraft. Område där förbättrigar kommer att göras är iom statioär reservkraft, ledigslokaler och kommuikatio, IT, larm och övervakig. Projektet kommer geomföras uder madatperiode. 5 Revisio och uppdaterig I börja på varje y madatperiod ska ett ytt styrdokumet atas av kommufullmäktige. Kommues säkerhetssamordare asvarar för att ta fram ett förslag på styrdokumet. Varje år ska kommues säkerhetssamordare bedöma behovet av att göra revisio av styrdokumetet. Om det fis behov av ädrigar ska sådaa föreslås till kommufullmäktige. 8

81 6 Pla för utbildig och övig 6.1 Utbildig Vid madatperiodes slut ska följade grupper ha utbildats: Krisledigsämde. I utbildige igår kuskap om orgaiserige av krisberedskapsarbetet i Sverige på atioell, regioal och lokal ivå. Krisledigsgruppe. I utbildige igår kuskap om orgaiserige av krisberedskapsarbetet i Sverige på atioell, regioal och lokal ivå samt utvecklat stabsarbete. POSOM-gruppe. Alla deltagare ska ha fått utbildig som ger e grudläggade förståelse för krisberedskapsarbetet i Sverige på atioell, regioal och lokal ivå. Alla deltagare ska också ha fått tillräcklig utbildig för att kua fullgöra sia uppgifter. Kriskommuikatiosfuktio. Alla deltagare ska ha fått utbildig som ger e grudläggade förståelse för krisberedskapsarbetet i Sverige på atioell, regioal och lokal ivå. Alla deltagare ska också ha fått tillräcklig utbildig för att kua fullgöra sia uppgifter. Färdigheter i att hatera WIS och Rakel skall erhållits. 6.2 Övig Övergripade övigsiriktig Uder madatperiode kommer olika delar av krishaterigsorgaisatioe att geomgå olika typer av övigar. Vilke typ av övig som är lämplig beror på mogadsgrad vad gäller krishaterig samt på vilket syftet med övige är. E övergripade målsättig är att börja öva samverka med adra aktörer offetliga, privata och ideella Övigsfrekves Fuktio Krisledigsämde Krisledigsgrupp POSOM-grupp Ledigsgrupper vid förvaltigar Kriskommuikatiosfuktio Övigsfrekves Mist e gåg uder madatperiode Årlig övig Mist e gåg uder madatperiode Mist e gåg uder madatperiode Årlig övig. Övas atige separat eller tillsammas med krisledigsgrupp. 9

82 7 Avädig av de statliga ersättige State betalar årlige e ersättig till kommuer för fullgörade av uppgifter eligt lage (SFS 2006:544) om kommuers och ladstigs åtgärder iför och vid extraordiära hädelser i fredstid och höjd beredskap. Fiasierade åtgärder ska kua härledas till uppgiftera i kap. 2 och 3 i LEH som består av risk- och sårbarhetsaalyser, plaerig, geografiskt områdesasvar, övig, utbildig, rapporterig samt höjd beredskap. 7.1 Beskrivig av kommueras verksamhet för att fullgöra uppgiftera Grudbelopp Grudbelopp ges för att hålla e fuktio med erforderlig kompetes för samordig av kommues uppgifter i krisberedskapssystemet. Essuga kommu tillhör Räddigstjäste Västra Skaraborg, ihop med Lidköpig, Vara och Grästorp kommuer. Två säkerhetssamordare fullgör uppdrage i krisberedskapssystemet åt alla fyra kommuera Verksamhetsersättig Ersättig ges för geomförade av plaerig, risk- och sårbarhetsaalyser, övig m.m. Ersättige aväds huvudsaklige till kostader i sambad med utbildig- och övigsisatser Utomhusvarig Essuga kommue har ige utomhusvarig och därmed ige ersättig Samverkasersättig Kommue får e årlig ersättig för att stimulera samverka med adra aktörer. I Essuga kommu aväds samverkasersättige till olika projekt och ätverk. Som exempel deltar kommue i kofereser, utbildigar och övigar som geomförs av blad aat Lässtyrelse i Västra Götalads lä Sparat bidrag Essuga kommu har seda tidigare sparat bidrag. Det fis e pla för hur det sparade kapitalet ska avädas. Som exempel geomförs kompetesutvecklig för tjästemä som igår i kommueras krishaterigsorgaisatio. 10

83 Essuga kommu

84 Ledigspla vid extraordiär hädelse Dokumettyp Fastställd Pla av kommufullmäktige 2016-XX-XX, XX Detta dokumet gäller för Samtliga ämder Giltighetstid Dokumetasvarig Säkerhetssamordare Dr

85 Iehållsförteckig Iehåll 1. Iledig och bakgrud Defiitio av extraordiär hädelse Exempel på extraordiär hädelse: Övergripade målsättig Områdesasvar Asvarspricipe Likhetspricipe Närhetspricipe Kriskommuikatio Risk- och sårbarhetsaalyser Essuga kommus orgaisatio och ledig vid e extraordiär hädelse Kommufullmäktige Krisledigsämd Krisledigsgrupp Krisledigsgruppe skall Krisledigsgruppes bemaig Start av krisledigsorgaisatio Ikalligsprocess Förvaltigar och kommuala bolag Grudstruktur för verksamhetsvisa krisledigsplaer POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhädertagade) Direktiv Ekoomi/ersättig Arbetsordig, beslut- och delegatiosregler Kommuchef Förvaltigschef Säkerhetssamordare Iformatiosasvarig Persoalchef Dokumetatio It-support Växel Arbetsmetod Lokaler Tekiskt stöd och hjälpmedel Avvecklig av krisledigsorgaisatioe... 12

86 1. Iledig och bakgrud Lag (2006:544) om kommuers och ladstigs åtgärder iför och vid extraordiära hädelser i fredstid och höjd beredskap, ligger till grud för kommues krisberedskap. Dea beredskap ska syfta till att upprätthålla samhällets fuktioalitet. Det iebär till exempel att: Kommue ska kua förutse och förhidra sådaa hädelser som orsakar störigar i samhället, såväl vardagliga olyckor som mer sälla skådade hädelser. Kommue måste veta vilka fuktioer i samhället som måste fugera, för att ite samhället eller medborgara ska ta skada, och se till att de ka fugera äve uder kris. Ledigsplae beskriver de förutsättigar som erfordras för att kommues verksamhet ska kua samverkas och ledas på ett tillfredsställade sätt vid e extraordiär hädelse. Som grud till plae ligger de olika kommuala verksamheteras risk- och sårbarhetsaalyser. E extraordiär hädelse ska så lågt möjligt hateras med de ordiarie verksamhetes kuskaper, resurser, rutier och metoder. Detta för att uderlätta omställige frå de ordiarie verksamhete till krishaterig och säkerställa rätt kompetes på rätt plats Defiitio av extraordiär hädelse. Eligt 1 kap 4, Lag (2006:544) om kommuers och ladstigs åtgärder iför och vid extraordiära hädelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordiär hädelse avses i dea lag e såda hädelse som avviker frå det ormala, iebär e allvarlig störig eller överhägade risk för e allvarlig störig i viktiga samhällsfuktioer och kräver skydsamma isatser av e kommu eller ladstig. När e eller flera av edaståede kriterier är uppfyllda, föreligger extraordiär hädelse: Ordiarie ledigsstruktur räcker ite till för att hatera situatioe. Flera verksamhetsområde berörs. Samordigsbehovet är stort. Iformatiosbehovet är stort. Behovet att samverka med adra aktörer är stort Exempel på extraordiär hädelse: Stor brad Pademi Bortfall av IT- och telekommuikatio som påverkar vår ledigsförmåga Stort oljeutsläpp Stort utsläpp av farliga äme Omfattade översvämig Ras och skred Föroreat dricksvatte 3

87 2. Övergripade målsättig Kommue skall ha e såda plaläggig och ha vidtagit sådaa förberedade åtgärder att befolkiges behov av värme, vatte, el, vård och omsorg, skola, baromsorg, räddigstjäst och iformatio ka tillgodoses vid e extraordiär hädelse. Samtidigt ska dessa förberedelser utgöra grude för ytterligare åtgärder i ett läge av höjd beredskap. Kommues asvar grudas på det geografiska områdesasvaret samt pricipera om asvar, likhet och ärhet Områdesasvar Iom de geografiska gräsera asvarar kommue för att samorda plaerigs- och förberedelsearbetet för olika aktörer i fråga om extraordiära hädelser. Kommue asvarar äve för att de krishaterigsåtgärder som vidtas av olika aktörer, uder e såda hädelse, samordas. Samordigsasvaret gäller äve för iformatio till allmähete uder sådaa förhållade. Kommue skall uppmutra till att ätverk skapas och uderhålls där berörda aktörer samverkar Asvarspricipe De som har asvar för e viss verksamhet uder ormala förhållade fortsätter att ha samma asvar uder e krissituatio eller uder höjd beredskap Likhetspricipe E verksamhets orgaisatio och lokaliserig skall så lågt möjligt vara desamma i fred, kris eller uder höjd beredskap Närhetspricipe E kris skall hateras så ära de berörda som möjligt. Det vill säga, där de iträffar och av dem som är ärmast berörda och asvariga. 3. Kriskommuikatio Vid e extraordiär hädelse är iformatioshaterige mycket viktig. Iformatioe ska vara korrekt, lättförståelig och upprepas ofta. Det är viktigt att iformatioe är både etydig och samordad. Därför är det av yttersta vikt att kommues iformatör blir kotaktad omedelbart är det uppstår ett läge som har eller ka utveckla sig till e kris eller e extraordiär hädelse. Iformatöre leder kommues iformatiosgrupp som vid e kris aktiveras för kriskommuikatiosarbete. Gruppe består av persoer som i sitt ordiarie arbete uppdaterar hemsidor, sociala medier och hadhar iformatio frå förvaltigar. 4