Riktlinjer för bostadsförsörjning

Transkript

1 Riktlijer för bostadsförsörjig Kommuala riktlijer för bostadsbyggade och utvecklig av bostadsbestådet 06-0 Godkäd av kommufullmäktige

2 Om dea hadlig Kommueras bostadsförsörjigsasvar framgår av första paragrafe lage (000:8) om kommueras bostadsförsörjigsasvar. (Bostadsförsörjigslage). Varje kommu ska med riktlijer plaera bostadsförsörjige i kommue. Syftet med plaerige ska vara att skapa förutsättigar för alla i kommue att leva i goda bostäder och för att främja att ädamålseliga åtgärder för bostadsförsörjige förbereds och geomförs. Kristiastads kommu har valt att redovisa dea plaerig och dess förutsättigar i dessa riktlijer för bostadsförsörjig. Arbetet har projektletts av kommuledigskotoret på uppdrag av kommustyrelse, i samarbete med miljö- och samhällsbyggadsförvaltige och byggadsämde. Riktlijer för bostadsförsörjig omfattar hela kommue. I de fall stade Kristiastad omäms avses avgräsige i elighet med kartbilde på sid 59. Kommustyrelses arbetsutskott beslutade de april 06 att skicka hadlige på remiss till berörda ämder, bolag, mydigheter, orgaisatioer och allmähet. Kommufullmäktige beräkas kua ta beslut om atagade av Riktlijer för bostadsförsörjig i september 06. Politisk arbetsgrupp: Helée Fritzo kommualråd (S), Peter Johasso oppositiosråd (M), Soy Modig ordf BN (L) och Christia Borglud v ordf BN (KD). Arbetsgrupp: Marieth Johasso KLK, Jey Moberg Persso KLK, Marti Risberg KLK och Daiela D Krizaec MSF. Förord I Kristiastads visio Vi lyfter tillsammas, Kristiastad 00, beskrivs hur Kristiastad ska växa och utvecklas som e attraktiv kommu som drar till sig mäiskor, kompetes och idéer. Reda i 005 års visiosarbete sattes ett mål om att kommue ska kua växa till ivåare år 05. Idag är vi drygt ivåare i kommue och vi fortsätter växa. Siffra är ite lägre e visio, uta e kokret förutsättig för kommues hållbara utvecklig och plaerig. I översiktsplae för Kristiastad kommu frå mars 0, ÖP, idetifieras följade tre övergripade utmaigar att arbeta för: E stärkt positio i regioes utvecklig Främja stad och ladsbygd i balas Attrahera fler boede och verksamheter För att klara av att leva upp till måle och ambitioera, har Kristiastads kommu ett lågsiktigt behov av att bygga mist 00 ya bostäder årlige. Uder de ärmaste fem åre behöver produktioe av ya bostäder ligga på e äu högre ivå. Det behövs för att möta såväl befolkigsökig som behov av geeratiosskifte och omflyttigar i bestådet. Iehåll Sammafattig s 5 Mål och riktlijer för bostadsförsörjige s 6 Beskrivig av kommue s 8 Plaerade isatser för att uppå måle Natioella och regioala mål, plaer och program s 0 Helée Fritzo Pierre Måsso Peter Johasso Kommualråd (S) Kommualråd (L) Oppositiosråd (M) Kristiastad, augusti 06 s 50 Bilder: Kristiastads kommu/claes Sadé

3 Sammafattig Kommues asvar för bostadsförsörjige är e bred och komplex uppgift som iebär måga utmaigar. Det hadlar om att kommue ska plaera och skapa förutsättigar för att alla mäiskor ska ha tillgåg till goda bostäder utifrå deras eskilda behov. För att uppå detta har kommue fastlagt tre övergripade mål: Syfte Dessa riktlijer för bostadsförsörjig syftar till att säkerställa att kommue har de plaerig och framförhållig som krävs, för att på ett hållbart sätt tillgodose kommues behov på bostadsmarkade, geom såväl bostadsbyggade som utvecklig av det befitliga bostadsbestådet. Riktlijera ska vara styrade för hela kommukoceres beslut avseede frågor med betydelse för bostadsförsörjige, samt för kommues förvaltigar och bolag i deras verkställighet av beslute. Kommues riktlijer för bostadsförsörjige ska vara vägledade vid tillämpige av kap. 5, pla- och bygglage, som ager att kommues behov av bostadsbyggade och utvecklig av bostadsbestådet ska vägas mot adra allmäa och eskilda itresse. Syftet med riktlijera är därutöver att ge vägledig och stöd till ärigsliv och exploatörer, iför ivesterigs- och etablerigsbeslut, samt till allmähete vid val av boedetyp och bostadsort. Riktlijer för bostadsförsörjige ska atas av kommufullmäktige uder varje madatperiod. Förädras förutsättigara för de ataga riktlijera ska ya riktlijer upprättas och atas av kommufullmäktige (Lag 0:866). Bostäder och boedemiljöer för social hållbarhet; befitliga och ya bostäder och boedemiljöer ska utvecklas för att bidra till ökad delaktighet, trygghet och god hälsa. Bostäder som möter efterfråga och behov; befitligt bostadsbeståd och yproduktio ska motsvara mäiskors behov och efterfråga. Alla ska ha likvärdig tillgåg till bostad och boedemiljö av god kvalitet. Bostäder för att möta befolkigsutvecklige; befitligt bostadsbeståd tillsammas med yproduktio ska över tid klara e årlig befolkigsökig på mist e procet. För att uppå måle har plaerade isatser beskrivits geom att kommuala verktyg idetifierats och riktlijer för dessa agivits. På så sätt ska kommue verka för att gå frå behov och efterfråga mot uppfyllelse av måle. Verktyge omfattar såväl befitligt beståd som yproduktio av bostäder: Plamoopol och plaberedskap Kommualt ägda allmäyttiga bostadsaktiebolag Markiehav och markberedskap Bostadssociala isatser Bostadsportal Aalyser och beskrivigar har gjorts av de lokala förutsättigara mot bakgrud av atioella och regioala mål, plaer och program. Kristiastad kommu växer med rut 750 persoer årlige. Progoser visar på e ökad adel äldre i befolkige. I kommue behövs ett årligt tillskott på rut 00 bostäder per år för att klara e befolkigsökig på e procet. Fram till år 0 behövs det bostäder, vilket är bostäder per år. Plaberedskape behöver överstiga behovet av det årliga utbyggadsbehovet av ya bostäder. 5

4 Mål och riktlijer för bostadsförsörjige 6 Kommues mål och riktlijer för bostadsförsörjige framgår av detta avsitt. Dessa mål och riktlijer ska vara vägledade och tydligt framgå i förvaltigaras och bolages strategier och plaer som styr bostadsutvecklige. Måle och riktlijera ska följas upp vid såväl utvecklig av befitliga bostadsbestådet som vid yproduktio. Följade tre övergripade mål ska vara vägledade för plaerig och bostadsutvecklig: bostäder och boedemiljöer för social hållbarhet bostäder som möter efterfråga och behov bostäder för att möta befolkigsutvecklige 7

5 Mål och riktlijer Bostäder och boedemiljöer för social hållbarhet Befitliga och ya bostäder och boedemiljöer ska utvecklas för att bidra till ökad delaktighet, trygghet och god hälsa. Med mäiska i fokus - social hållbarhet Boedemiljöer ska utvecklas och formas utifrå mäiskors behov och främja socialt lågsiktig hållbarhet så som delaktighet, trygghet, god hälsa, itegratio, jämlikhet och trivsel. De boede ska uppleva ärhet, samhörighet och tillgäglighet i si vardag, med särskilt fokus på bar och äldre. Kommues geomföradestrategi för barkovetioe ska följas. Närhet och kvalitet värderas med hjälp av kommues hållbarhetskriterier. Social hållbarhet ska vara styrade vid uppstart av alla bostadsprojekt. Detta gäller alla aktörer frå plaerigs- till geomföradeskedet. Det iebär att alla aktörer ska utgå frå vad mäiskor behöver på just de aktuella platse, idag och i framtide. Utvecklig av befitligt bostadsbeståd och ya bostäder och ska ha god stadard och vara av hög kvalitet. Upplåtelseform, bostadstyp och -storlek samt utformig ska komplettera och tillföra platse ya och hållbara sociala värde. Platses specifika goda värde (t.ex. skala, historiska elemet, mötesplatser, kultur eller atur) ska vara e av utgågspuktera för social hållbarhet. I utvecklig av hela stadsdelar eller eskilda bostadsområde ska kommue eftersträva mågfuktioalitet. Ekologisk hållbarhet e förutsättig Goda sociala värde ska grudas på ekologisk mågfald, goda kollektiva trasportalterativ och effektiv markavädig. Område för boede ska därför främst utvecklas och kompletteras i läge med god service, tillgäglighet till kollektivtrafik och aturoch rekreatiosområde. Ekologiska värde förkippade med Biosfärområde Kristiastads Vatterike ska väras och utgöra e tillgåg vid bostadsutvecklig. De gröa värdea ska alltid vara e förutsättig för att skapa trygghet, trivsel och attraktivitet. Dessa ska förhålla sig till kommues gällade miljömål. Ekoomisk hållbarhet är medlet Det eskilda projektets ya värde som tillkommer på e plats, i form av utvecklig av befitligt bostadsbeståd eller yproduktio, ska avspeglas i samhällsekoomi, kommuala ekoomi och projektekoomi. Samhällsekoomiska och kommualekoomiska faktorer ska idetifieras och belysas vid uppstart samt följas upp vid avslut av alla bostadsprojekt. Bostadsutvecklig ska ske på ett, för samhället och ibladade aktörer, resurseffektivt sätt. Hög yttjadegrad ska råda för befitlig ifrastruktur och reda iaspråktage eller jugfrulig mark. Exploaterigsgrade ska i Kristiastad stad och Åhus vara så hög som möjligt med häsy till hållbara sociala och ekologiska värde. Bostäder som möter efterfråga och behov Befitligt bostadsbeståd och yproduktio ska motsvara mäiskors behov och efterfråga. Alla ska ha likvärdig tillgåg till bostad och boedemiljö av god kvalitet. Apassat utbud Kommue ska aktivt verka för e fördelig mella adele ägaderätter, bostadsrätter och hyresrätter som så lågt som möjligt motsvarar befolkiges behov, efterfråga, prefereser och betaligsförmågor. Det iebär att kommue ska verka för e mågfald av boedeformer och bostadstyper som passar såväl små och stora hushåll med olika resurser som äldre, ygre och yaläda. På stadsdelsivå ska överrepreseterade upplåtelseformer och bostadstyper kompletteras med de former och typer som sakas. Bostäder i starka regioala pedligsstråk I stade Kristiastad och ortera Öestad, Fjälkige, Tollarp samt Åhus ska utvecklig av befitligt beståd och yproduktio ske statiosära och i regioala hållplatsära läge. De största adele yproduktio som sker iom kommue ska tillkomma i dessa starka regioala pedligsstråkoch orter. Nyproduktio i stade Kristiastad ska med hög stadsmässigt, ärhet till vatte och goda sociala värde bidra till ökat utbud på de regioala bostadsmarkade. Eskilda bostadsprojekt ska bidra till att stade Kristiastad utvecklas till att, tillsammas med Hässleholm, bli e tillväxtmotor utifrå de krav som så väl bostads- som arbetsmarkade ställer. Bostäder ära service och kollektivtrafik I basortera Arkelstorp och Degeberga samt övriga stora orter ska bostadsbestådet främst utvecklas i läge med god tillgäglighet till kollektivtrafik och aa service som orte erbjuder (t.ex. dagligvaruhadel, förskola, skola, vård, kultur och mötesplatser). Samma pricip gäller för Kristiastads stadsdelar. Bostäder i små orter och ladsbygd Midre orters och ladsbygdes kvaliteter ska väras och utvecklas. Estaka ya bostäder behöver tillkomma för att möjliggöra t.ex. geeratiosskifte. Större mägd yproduktio ska edast ske i särskilt attraktiva läge. Kommue ska verka för att udersöka möjlighetera för ladsbygdsutvecklig i stradära läge. Udersöka och följa upp behov och efterfråga Kommue ska ärmare udersöka hushålles bostadsbehov, efterfråga och prefereser. Detta ka med fördel ske i form av medborgardialoger och samordas med grakommuer, regioala aktörer, exploatörer och ärigsliv. Bostäder för att möta befolkigsutvecklige Befitligt bostadsbeståd tillsammas med yproduktio ska över tid klara e årlig befolkigsökig på mist e procet. 00 bostäder behöver byggas årlige De lågsiktiga bostadsutvecklige behöver ligga på 00 yproducerade bostäder per år för att möta de lågsiktiga progostiserade befolkigsutvecklige bostäder per år behöver byggas uder de ärmaste femårsperiode Uder de ärmste femårsperiode behövs e högre utbyggadstakt ä det lågsiktiga geomsittet eftersom bostadsutvecklige de seaste åre ite uppått det lågsiktiga behovet. Därför behöver ya bostäder per år tillkomma till och med år årsperspektiv Nya bostäder som uppförs ska vara väl utformade, iredda och utrustade samt byggas med e god stadard och med så hög kvalitet att de ka ha e förvätad brukstid på mist 00 år. Fortsatt utvecklig av befitligt beståd Kommue ska verka för e städig utvecklig av det befitliga bostadsbestådet för att dea fortsatt ska vara attraktiv och svara mot behov och efterfråga. Betaligssvaga hushåll har svårt att efterfråga yproducerade bostäder. Istället fis möjlighet till bostad i det befitliga bestådet, tack vare de flyttkedjor som uppstår geom rätt adel yproduktio

6 Plaerade isatser för att å uppsatta mål För att uppå måle för bostadsförsörjige har kommue ett atal verktyg till sitt förfogade. Dessa skapar förutsättigar 0 för aktörer på bostadsmarkade att plaera och geomföra bostadsprojekt. Me kommue har äve verktyg för att uderlätta för hushåll som har svårt att komma i på bostadsmarkade. Utifrå måle har fem kommuala verktyg idetifierats. Verktyge ager hur kommue ska verka för att gå frå behov och efterfråga mot uppfyllelse av måle och omfattar både utvecklig av befitligt bostadsbeståd och yproduktio av bostäder. De fem verktyge är: Plamoopol och plaberedskap Markiehav och markberedskap Kommualt ägda allmäyttiga bostadsaktiebolag Bostadssociala isatser Bostadsportal Kommues agerade ska käeteckas av tydlighet, traspares och lyhördhet mot bostadsmarkades aktörer och kosumetera. Detta ger utrymme för kreativitet och flexibilitet för alla aktörer i processe och skall säkerställas blad aat geom dialogmöte i tidiga skede och kotiuerlig dialog i pla-och byggprocesses alla skede. För att öka kuskape om hushålles behov och efterfråga, ska ekäter och aalyser av hushålles prefereser, betaligsvilja och betaligsförmåga geomföras och kotiuerligt uppdateras. Medborgardialoger ska vara e aturlig del av uppföljigs- och utveckligsarbetet.

7 Plamoopol och plaberedskap Motiv: Kommuera asvarar för att plalägga för mark- och vatteavädige iom sia geografiska gräser. Det betyder att kommue har huvudasvaret för de plaerig som sker eligt pla- och bygglage. Fysisk plaerig skapar förutsättigar för att kua uppå öskat byggade geom tydlig, effektiv och geomtäkt markavädig samt god plaberedskap. Översiktlig fysisk plaerig Översiktsplae ska ge vägledig om hur de byggda miljö ska utvecklas och hur kommue avser att tillgodose det lågsiktiga behovet av bostäder. Översiktsplae ska tillgodose kommues mål för bostadsbyggade och utvecklig geom att: peka ut möjliga område för bostadsbebyggelse i stade, basortera och lägs med/i aslutig till god kollektivtrafik, statiosära, hållplatsära och bra service i kommue, plaera för att möjliggöra fuktiosbladig och mågfuktioell markavädig, iehåll och process utvecklas mot ett mer operativ och geomföradeiriktat arbetssätt, bl a geom att plaerige tydligt kopplas till Utbyggadsstrategi (se eda). Utbyggadsstrategi Utbyggadsstrategi syftar till att trygga bostadsförsörjige geom att age iriktige till berörda ämder, förvaltigar och styrelser om kommues lågsiktiga prioriterigar. Geom att age tillvägagågssätt och ivesterigsbehov säkerställs effektiv uppstart för y bostadsbebyggelse och adra offetliga samhällsfuktioer så som vård- och omsorg, förskolor och skolor. Utbyggadsstrategi ska tas fram som komplemet till, eller som e del av, översiktsplaes geomförade. Strategi ager på vilket sätt översiktsplae ska förverkligas gällade bostäder. Exempelvis ka de omfatta: områdesvisa prioriterigar och utbyggadsetapper, var olika bostadstyper och upplåtelseformer ka tillkomma, atal bostäder och bostadstyp tillvägagågssätt och plaerade isatser för att uppå t.ex. e bladig av upplåtelseformer, direktiv till ämder, förvaltigar och styrelser för att möjliggöra ett geomförade. Utbyggadsstrategi haterar främst bostadsbebyggelse och samhällsfuktioer me de utgår frå e sammahålle plaerig för bebyggelse-, trasport- och gröstrukturutvecklig. Strategi uppdateras i sambad med aktualiserig av översiktsplae och har gemesam tidshorisot. Detaljplaerig Detaljplae ager markavädige och är juridiskt bidade. Detaljplaera ska tillgodose kommues mål för bostadsbyggade och utvecklig geom att: tydligt förmedla och reglera plaes syfte och möjliggöra bladad markavädig i stade och i basorteras cetrala delar. Utbyggadsstrategi tillsammas med bostadsprogrammet kommer göra detaljplaprocesse effektivare vilket leder till att detaljplaeberedskape ökar. I bostadsprogrammet ( se sid. ) prioriteras detaljplaer för bostadsädamål. Därigeom effektiviseras detaljplaprocesse och ledtidera ka kortas. De årliga löpade plaberedskape ska vara rut 000 bostäder. Detta omfattar både ya detaljplaer och outyttjade byggrätter. Detaljplaer för bostadsbebyggelse ska årlige följas upp, sammaställas och redovisas i sambad med årsredovisige gällade exempelvis bostadstyp och atal.

8 Markiehav och markberedskap Motiv: Kommue har som markägare rådighet och hadligsfrihet över utvecklige av de kommuala marke. I det edaståede föreslaga Bostadsprogrammet ska marktilldelig och plaerade markavisigar för de ärmaste femårsperiode vara klarlagda. Kommue ska lågsiktigt förvärva och förvalta mark samt utöka sitt markiehav i strategiskt viktiga läge utifrå behove i de översiktliga fysiska plaerige. De privata markes utvecklig sker i dialog och samverka med byggherre. På så sätt uderlättar kommue för privata aktörer på bostadsmarkade att utveckla och geomföra bostadsprojekt. Markavisig och exploaterigsavtal Kommues riktlijer för markavisigar och exploaterigsavtal ska hållas aktuella. Syftet är att öka trasparese för riktlijeras iehåll och tillvägagågssättet vid markavisigar och vad som ska uppfyllas vid bostadsbyggadet. Riktlijera skapar tydlighet vid dialog och samverka med bostadsaktörera. Nyproduktio Nyproduktio av bostäder uder e löpade femårsperiod. Programmet syftar till att age vilka område/projekt som är pågåede samt vilka som kommue kommer att verka för att öppa upp för bostadsbebyggelse. På så sätt säkras att detaljplaer tas fram i rätt tid och samordigsvister av geomförade och ivesterigar möjliggörs (exempelvis vatte och avlopp, ifrastruktur och adra samhällsfuktioer). Programmet ska age projektes läge samt atal möjliga bostäder eligt detaljplae och följa översiktsplae och utbyggadsstrategi. Programmet ska iehålla område där marktilldelige är klarlagd och plaerade markavisigar. Syftet är att bostadsbyggadet ska öka. Ökat bostadsbyggade förutsätter fler aktörer på bostadsmarkade. Aktörera behöver ges förutsättigar för att lågsiktigt plaera i deltagade i kommues markavisigar. Geom ökad traspares och lågsiktig plaerig av markavisigar ökar möjlighete för samverka och dialog i tidigt skede samt förutsättigar på lika villkor. Bostadsprogrammet ska fastställas av kommustyrelse och uppdateras två gåger per år. Utvärderig sker utifrå kommues mål och riktlijer för bostadsförsörjige och kommues hållbarhetskriterier. Programmet ska sammafattas i kommues årsredovisig. Bostadsprogram Bostadsprogrammets syfte framgår av Riktlijer för Bostadsförsörjig. Programmet är skilt frå Riktlijera för Bostadsförsörjig eftersom det krävs e stor flexibilitet i programmet då det till vissa delar måste kua förädras utifrå blad aat markadskrafter, utbud och efterfråga. Bostadsprogrammet ger förutsättigar för att skapa beredskap och att effektivt sätta igåg och slutföra bostadsprojekt eligt måle för bostadsförsörjig. De fugerar som ett plaerigs och ivesterigsistrumet för samordig av yproduktio samt utvecklig av befitligt bostadsbeståd med ett löpade femårsperspektiv. Befolkiges behov och efterfråga ska udersökas och följas upp. Bostadsfrågora ska samordas mella de kommuala förvaltigara. Bostadsprogrammet iehåller två delar, utvecklig av befitligt bostadsbeståd och yproduktio. Befitligt bostadsbeståd Utvecklig av befitligt bostadsbeståd uder e löpade femårsperiod. Programmet syftar till att visa vilka utveckligsprojekt av boedemiljöer som behöver förverkligas för att öka trygghet, delaktighet och hälsa. I programmet ska kommue age område vars bostadsbebyggelse ska apassas och utvecklas för att möta befolkiges behov. Möjliggöra mågfuktioell och bladad avädig, motverka trågboddhet, ökad tillgäglighet, trygghet, itegratio och ökad kollektivtrafikförsörjig. I programmet, som ska följa översiktsplae, ska projektes syfte beskrivas och hur de sektors överskridade samverka ska ske. 5

9 Kommualt ägda allmäyttiga bostadsaktiebolag Motiv: AB Kristiastadsbygge, ABK, är ett viktigt verktyg i kommues sträva att å måle för bostadsförsörjige. Ägardirektivet Geom ägardirektiv, fysisk plaerig och markavisig ska kommue säkerställa att bolaget uder kommade femårsperiod ka producera mist 00 ya bostäder per år, varav huvuddele ska vara upplåta med hyresrätt. Iledigsvis bör produktiosmåle sättas äu högre. Av ägardirektive ska det framgå att bolaget iför sia ivesterigsbeslut ite ebart beaktar lösamhete och avkastige i det eskilda ivesterigsobjektet, uta äve uppmärksammar effektera för de lokala markade och värdetillväxte i bolagets beståd, som kosekves av gjorda ivesterigar. Ite mist gäller detta vid ivesterigar i ya bostäder i socialt utsatta område eller i övrigt tillväxtsvaga delar av kommue. Adelar på hyresbostadsmarkade ABK äger idag e betydade del av alla hyresrätter i kommue. Geom ett kraftigt ökat bostadsbyggade ka bolagets domierade ställig ytterligare förstärkas och på så sätt motverka e sud kokurres på markadsmässiga villkor. För att begräsa effektera av kommues ökade krav på yproduktio ska ABK ges möjlighet att avyttra delar av sitt fastighetsiehav så att bolagets relativa adel av hyresbostadsmarkade ite ökar över tide. Bostadssociala isatser Motiv: Kommue ka med olika isatser skapa förutsättigar för de del av hushålle som har särskilt svårt att få e bostad på ege had. Kommue ska kotiuerligt ha dialog med AB Kristiastadsbygge om behovet av stödjade åtgärder för de grupper som kommue har särskilt asvar för och prova alterativa metoder. Kommue ska stödja de privata bostadsmarkade i deras möjligheter att bidra till att bostadsbehove för dea grupp uppfylls, exempelvis geom avisigsrätt. Kommue ska städigt verka för att utveckla modeller likt de av kommufullmäktige beslutade modelle Bostad Först. Kommue ska vidare utreda möjliga åtgärder och isatser och som exempel ka ämas: Hyresgaratier är ett borgesåtagade av e kommu för att garatera e hyresgästs skyldighet att betala hyra. Garati ger möjlighet för mäiskor att etablera sig på bostadsmarkade äve om de ite är berättigade till bidrag eligt socialtjästlage. Förtursboede iebär att kommue ka tecka avtal med både privata och kommuala bostadsaktörer där möjlighete att läma förtur för grupper med särskilda behov. Kommue har i markavisig- och exploaterigsavtal möjlighet att pröva förutsättigara att som motprestatio vid yproduktio av bostäder tillförsäkra sig e viss adel av projektets bostäder eller i fastighetsägares äldre beståd, för kommual blockförhyrig och förmedlig till hushåll med särskilda behov av stöd. Bostadsportal Motiv: E digital bostadsförmedligsportal uderlättar och ger e större kotaktyta mella bostadsmarkades aktörer såsom hyresvärdar och hyresgäster. Det samlade bostadsutbudet som fis i portale bidrar till att uderlätta för mäiskor att tillgodose bostadsbehov i livets olika skede. Rörlighet ökar geom att flyttkedjor startas. Syftet är att förekla för bostadssökade me också ge möjlighet till bygg- och fastighetsförvaltare att å ut med sia bostäder till e större adel sökade. Varje förvaltare styr si förmedlig och uthyrig geom sia kotrakt med de bostadssökade. Kommue ska udersöka förutsättigara för att igå i e befitlig regioal bostadsportal, (exempel Boplats Syd) eller skapa e y där lediga bostäder i kommue alterativt ordöstra Skåe igår. Såväl de privata fastighetsförvaltare som de allmäyttiga bostadsbolage ska gemesamt kua syliggöra lediga bostäder i portale. Bostadsportale ska utvärderas och utvecklas löpade utifrå kuskapsihämtig om de bostadssökades behov och efterfråga. För att å lågsiktiga lösigar för grupper som har svårt att få iträde på bostadsmarkade ska kommue verka för att e bladig av bostadstyper och upplåtelseformer uppförs vilket skapar förutsättigar för e bladad befolkigsstruktur och social hållbarhet. 6 7

10 Beskrivig av kommue Måle, riktlijera och verktyge för bostadsförsörjig grudas på e aalys och kuskapsihämtig krig kommues befolkigsutvecklig. De faktorer som bedömts vara av betydelse för bostadsförsörjige är demografi, flyttströmmar, arbetsmarkad, arbetspedlig, utbildig och ikomst. Äve kuskape om bostadsbestådet, bostadsmarkades aktörer och komplexa processer samt bostadsbyggadets förutsättigar har utgjort viktiga byggstear i formulerigara av måle, riktlijera och verktyge. 8 9

11 Befolkige i kommue 0: 8 86 persoer 0- år 9,8 % 5-6 år 9, % 65 och äldre, % Medelålder Ålder 85 år - 80 år - 8 år,9 år Befolkigsökig 87 pers =,0 % Mottaga yaläda 66 pers Födelseetto = atal födda uder året mius atal döda uder året. Flyttetto = atalet iflyttade uder året mius atalet utflyttade uder året Befolkigsutvecklig och demografi I kommue bor ca persoer, av dessa bor över 0 procet i Kristiastad stad. Övrig befolkig bor i tätorter, småorter eller ladsbygd. Åhus, Degeberga, Tollarp, Öestad, Arkelstorp och Fjälkige utgör basorter och fugerar som serviceoder för omkrigliggade orter och ladsbygd. Befolkigsutvecklige har de seaste åre varit positiv och år 0 ökade kommue med 87 persoer. Både födelseetto och flyttettot är positivt på persoer respektive 70 persoer. De seaste åre visar befolkigsutvecklige på e åldrade befolkige. Speciellt har gruppe 65 år till 79 år ökat i atal mella åre 009 till 0. Uder samma period har gruppe till 8 år miskat i atal. Då mottagadet av esamkommade flyktigbar har varit stor uder 05 ka det se aorluda ut för dea grupp framöver. Befolkigsutvecklig Befolkigsprogos Befolkigstillväxte för kommue t.o.m. år 00 ökar med 0,9 procet årlige. Det stämmer med kommues mål om att befitligt bostadsbeståd och yproduktio ska klara e befolkigstillväxt på procet. Fördelige förvätas ite bli lika mella stad, basorter och övriga orter. Troligtvis kommer stade procetuellt att öka mest eftersom trede visar på fortsatt urbaiserig. Stade beräkas öka drygt 0 procet till kappt persoer. Förutsättigara för befolkigsutvecklig skiljer sig åt äve mella basortera. Idag växer Åhus starkast och trede bedöms fortsätta. Öestad och Fjälkige bedöms har goda förutsättigar för e ökad befolkig p.g.a. att ortera ligger lägs med Skåebaa och de edast ett år gamla pågatågstatioera. Gruppe äldre kommer att fortsätta att öka i hela kommue. I basortera skiljer progosera sig åt. Grafera med befolkigsprogoser på följade sidor är e jämförelse mella åre 05 och progostiserat utfall 00 (gult). Basortera tillhadahåller ett brett utbud av kommual service för sitt omlad geom att erbjuda bl a. god tillgäglighet till kollektivtrafik, vård, skola och omsorg. Bebyggelse ska samlas rut dessa serviceoder för att erbjuda boedemiljöer med ärhet till service och god kvalité. E effektiv och attraktiv kollektivtrafik på Skåebaa är e viktig förutsättig för Fjälkiges, Öestads och stade Kristiastads samt hela regioes utvecklig. Ett geomtäkt system där gåg-, cykel- och kollektivtrafik samspelar ökar möjlighete att utveckla dessa till attraktiva orter. 65 år - 79 år år - 6 år år - år år - år år - 8 år år - 5 år 0 år - år 6 år - 9 år år - 5 år 0 år år år - 5 år 6 år - 9 år 0 år - år år - 5 år 6 år - 8 år 9 år - år 5 år - år 5 år - 6 år 65 år - 79 år 80 år - 8 år 85 år - Differes Befolkigsmägd Befolkigsmägd Källa: SCB Differes Befolkigsmägd 0 Befolkigsmägd Atal Kristiastads kommu Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till höger agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 0. Ålder Diff w Summa SCB 0 (seast tillgägliga statistike) Bostadsmarkadsaalys för Skåe 05, Lässtyrelse i Skåe Bostadsbehov, plaerigsläge och bostadsbyggade i Skåes kommuer, Lässtyrelse i Skåe, 05 Kristiastads kommu/scb 0 0

12 Progos 00 Progos 00 I stade Kristiastad är progose för befolkigsökige drygt persoer. De största befolkigsökige kommer ske iom åldersgruppera 5-9 år, 60-6 år samt 75 år och uppåt. Befolkigsmiskig i åldersgruppera 0-9 år samt 0-9 år. Eligt progosera kommer Åhus befolkig öka ågot. Idag har Åhus e befolkig på drygt 00 ivåare. Störst befolkigsökig sker i åldersgruppera 0- år samt i 0-9 år. Befolkigsmiskig sker i åldersgruppera 0-5 år. Ålder Diff w Summa Stade Kristiastad Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till väster agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 0. Åhus Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till höger agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 0. Ålder Diff w Summa

13 Progos 00 Progos 00 Progose för Tollarps befolkigsökig är margiell. Tollarp har idag cirka 900 ivåare. De största befolkigsökige kommer ske iom åldersgruppera 5-9 år och 5-9 år. Befolkigsmiskig i åldersgruppera 0- år. Eligt progose kommer Fjälkiges befolkig öka ågot. Idag har Fjälkige drygt 000 ivåare. Största befolkigsökige sker i åldersgruppera 5-9 år och 0-59 år. Befolkigsmiskig ka ses i åldersgruppera 0- år samt 60-7 år. Ålder Diff w Summa Tollarp Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till väster agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 0. Fjälkige Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till höger agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 0. Ålder Diff w Summa

14 Progos 00 Progos 00 Eligt progose kommer Öestads befolkig öka ågot. Öestad har kappt 900 ivåare. Största befolkigsökige sker frå åldrara 55 och uppåt. Befolkigsmiskig framförallt i åldrara 0-. Progose visar på att befolkige miskar över tid. Degeberga har cirka 700 ivåare. Största befolkigsökige återfis i åldersgruppera 5-9 år, 5- år samt 75 år och uppåt. Befolkigsmiskig i åldersgruppera 0- och 65-7 år. Ålder Diff w Summa Öestad Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till väster agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 0. Degeberga Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till höger agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 0. Ålder Diff w Summa

15 I- och utflyttig Flyttströmmara visar att de största i- och utflyttig främst sker mella kommuer lägs med det starka kollektivtrafikstråket Kristiastad - Hässleholm Malmö. Störst i- och utflyttig sker mella grakommuera, exempelvis Östra Göige och Hässleholm. Me också ioch utflyttige frå och till Lud och Malmö är betydade. Kommue har ett positivt iflyttigsetto.5 Progos 00 Progose visar på att befolkige miskar över tid. Arkelstorp har ett ivåaratal på drygt 00 ivåare. Befolkigsökig sker åldrara 55 och uppåt. Befolkigsmiskig geerellt i övriga åldersgrupper vilket gör att befolkige miskar över tid. Ålder w Summa Diff Arkelstorp Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till väster agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 0. Iflyttig till Kristiastads kommu i förhållade till ålderskategoriserig. Källa: Kristiastads kommu/scb Kristiastads kommu/scb 0 9

16 Utbildig - ikomst - arbetsmarkad Utbildigsivå har e avgörade roll för e mäiskas möjlighet att etablera sig på arbetsmarkade. Ett arbete lägger grude för ikomst, vilket är e avgörade faktor för idivide att själv kua etablera sig på bostadsmarkade. Därför är det viktigt att dessa faktorer harmoiserar med varadra. Det är viktigt att företag etablerar sig i kommue så att arbetstillfälle skapas, me det är lika viktigt att befolkige har kompetes och utbildig som matchar företages behov. Möjlighete för företagsetablerigar ökar då orteras attraktivitet och sociala hållbarhet förstärks, vilket ka ge uderlag för ökad iflyttig och högre kompetes hos befolkige. Allt detta gemesamt skapar förutsättigar för att Kristiastads kommu lågsiktigt ska utvecklas och öka si attraktios- och tillväxtkraft. Utbildig och ikomst sikomst mä Högskola Kristiastad är ett regioalt utveckligscetrum och är oerhört viktig för kommue me äve för företagsetablerigar ur ett regioalt perspektiv. Här skapaskvior möjligheter0800 för mäiskor Förvärvsikomst - 00 att utbilda sig och skapa kotakter. Högskola Kristiastad uderlättar möjlighete för företag att fia persoer med rätt kompetes iom kommue och regioe Utbildigsivåera i kommue varierar både iom och mella köe. Geerellt sett har kviora högre utbildigsivå ä mäe. vior i basortera 005 Utbildig är e framgågsfaktor till framtida arbete och ekoomiska förutsättigar. Utbildig påverkar såväl mäiskors levadsvaor som hälsorelaterat beteede. E persos ekoomiska förutsättigar bestämmer möjlighete till att både få och behålla e bostad. Medelikomst för mä och kvior i basortera 00 Äve ikomstivåera i kommue varierar både iom och mella köe. Geerellt sett har mäe högre medelikomst ä kvior, fast kviora har högre utbildigsivå.6 E förklarig ka vara att fler kvior ä mä arbetar i de offetliga sektor, där löera geerellt sett är lägre ä på de privata markade. Detta ka leda till att det är svårare för e kvia att etablera sig på bostadsmarkade. Ikomstivåera i Skåe varierar. Geomsittet för kvior i Skåe är kr/ år och för mä kr/ år. Både mä och kvior i Kristiastads kommu ligger strax uder det skåska sittet.7 Medelikomst för mä och kvior i basortera 0 Utflyttig frå Kristiastads kommu i förhållade till ålderskategoriserig. Källa: Kristiastads kommu/scb 0 Medelikomst för mä och kvior i respektive basort och stade år 0. Källa: Kristiastads kommu/scb Kristiastads kommu/scb 0 7 Bostadsmarkadsaalys för Skåe 0, Lässtyrelse i Skåe

17 Grudskola Grudskola Gymasial < år Gymasial < år Gymasial > år Gymasial > år Eftergymasial < år Eftergymasial < år Eftergymasial > år Eftergymasial > år Forskarutbildig Forskarutbildig På Högskola Kristiastad studerar 000 studeter fördelat på 8 program och 00 kurser, där flertalet är forskigsakuta. På högskola fis äve ett regioalt utveckligscetrum med syfte att skapa förutsättigar för kommuer och högskola att tillsammas verka för hög utbildigskvalitet. Kriova Icubator & Sciece Park arbetar med framtida utmaigar och kopplar samma lokala, regioala och globala perspektiv. Utbildigsivåer i procet för kvior i basortera och stade, 0--. Källa: Kristiastads kommu/scb s tätortsavgräsig. Utbildigsivåer i procet för mä i basortera och stade, 0--. Källa: Kristiastads kommu/scb s tätortsavgräsig. Arkelstorp Tollarp Åhus m ma kv m kv kv Öestad Degeberga Fjälkige Kristiastad m m m kv kv m kv kv Grudskola 7,,6 8,8 6, 5,,0 7,0,9 6,9 7,7 0,5 6,0,6 Gymasial > år,5 7,9,0,0,8, 0,8,8, 9,,5,0,5 Gymasial < år 5,6,7 0,0 6,0,7 9,5 9, 6,8,0 8,8 5, 8,6,5 Eftergymasial > år,5,,7, 6,5 5,7,, 0,9,5, 6, 7, Eftergymasial < år,,9 0,7 8,8 0,6,0 7,6 9,8 9, 6,5,8 0,0 0,, 0,5 0 0, 0, 0, 0,6 0, Forskarutbildig 7,0, 0, 0, 0,0 0, Utbildigsivå i % fördelat på mä och kvior i basortea och stade, 0--. Källa: Kristiastads kommu/scb s tätortsavgräsig.

18 Arbetsmarkad Arbetspedlig Stade Kristiastad är idag e regioal kära och kommue verkar aktivt för att stade tillsammas med Hässleholms stad på sikt utvecklas till e skåsk tillväxtmotor. Samspelet mella de regioala kärora och ortera i deras omlad behöver utvecklas. Det är e styrka att Skåes tillväxtmotorer och regioala käror omges av självstädiga orter istället för förorter i traditioell meig. Närigslivet (offetliga och privata verksamheter) i Kristiastads kommu har e stor braschbredd. I kommue fis cirka 7 00 registrerade företag och mer ä 0 procet av dem är mer ä femto år gamla. 68 procet av dem är soloföretag och cirka e fjärdedel drivs av kvior. 8 De stora braschbredde miskar sårbarhete i e lågkojuktur. Adele arbetsföra persoer i kommue har legat relativt kostat mella åre 009-0, rut persoer. 8 Eskild firma domierar ystartade företag, detta stämmer väl överes med att det är soloföretage som är majoritet av företage. Totalt har 0 företag valt att flytta ut frå kommue och 06 har valt att flytta i i kommue. 8 Det fis flera utveckligsstrategier som kommue ka arbeta med. E är att få fler företag att staa kvar och utvecklas i kommue och i regioe. Fler företag geererar e större arbetsmarkad för befolkige, vilket på låg sikt ger fler möjlighet till iträde på bostadsmarkade. E aa möjlighet är att få soloföretage att växa och i slutäda aställa fler medarbetare. E tredje möjlighet är att skapa gysamma förhållade, så att fler tar steget och startar företag. Arbetsmarkade påverkas till stor del av regioförstorigar och de lokala arbetsmarkadera som fis. Utifrå detta har e ökad arbetspedlig över kommugräser skett. Kristiastads arbetsmarkad ka vidgas geom miskade restider för arbetspedlig. Då ökar möjlighete till arbetstillfälle vilket också ger företage möjlighet att bättre matcha sia kompetesbehov. Mella 99 och 0 ökade de totala arbetspedlige i Skåe med 60 procet frå persoer till ästa persoer, vilket ligger i lijer med reste av ladet. De lokala arbetsmarkadera blir färre och fler mäiskor pedlar lägre. 9 I Skåe fis två tydliga treder. Dels ökar ipedlige till de regioala kärora, dels utvecklas stråke mella de regioala kärora. Dea utvecklig är ett tecke på att Skåe går mot e sammahålle arbetsmarkadsregio. 9 Kristiastads arbetsmarkad omfattar förutom Skåe äve delar av Blekige och Smålad, där t. ex. Älmhult, Karlsham och Olofström utgör viktiga orter för i- och utpedlig. De ökade arbetspedlige förädrar arbetsmarkade, därför är satsigar på orter i starka regioala kollektivtrafikstråk viktigt, likaså satsigar på fortsatt utbyggad av ifrastruktur och kollektivtrafik. Trasport- och bebyggelseplaerig ska alltid ske samordat. E kära är e tätort med e cetral betydelse för sitt omlad, e relativt stor befolkigsmägd, ett positivt pedligsetto samt e relativt stor braschbredd. Käror fis på olika geografiska ivåer. E kommual kära är exempelvis kommues huvudort meda e regioal kära är e ort med cetral betydelse för regioe. I Regios Skåe har de skåska regioala kärora idetifierats eligt tre kriterier: mist 000 ivåare e braschbredd med över 00 brascher i kommue e större ipedlig ä utpedlig E regioal kära som växer mer ä geomsittet fugerar som e tillväxtmotor geom att geerera spridigseffekter och tillväxt till övriga delar av regioe. 0 Ökad mellakommual arbetspedlig iom Skåe. Källa: Regio Skåe. 8 UC Närigslivsaalys (0-0-5), UC Select,Nyföretagarbarometer, 9 E bostadsmarkad för alla, Regio Skåe & SCB 0 Flerkärighet i Skåe, Regio Skåe 5

19 P IpedlIG till KrIStIAStAd tätort pedligsmöster för Ur ett regioalt perspektiv, utgör Kristiastad tätort e viktig Kristiastad tätort ipedlig till Kristiastad tätort K m m b arbetsmarkad. Grakommuera Hässleholm, bromölla och Östra Göige har måga förvärvsarbetade som har si arbetsplats i Kristiastad tätort. äve frå de stora kommuera i Skåe, Malmö, lud och Helsigborg, kommer måga förvärvsarbetade. d l s t g r li lägs med järvägsstråke mella Malmö-lud och Hässleholm sys flera orter, blad aat eslöv och Höör, ha förvärvsarbetade med arbetsplats i Kristiastad tätort. Flera orter lägs Skåebaa mella Kristiastad och Åstorp har förvärvsarbetade i tätorte Kristiastad. 5 Lu 5 gat a äge 6 Liderö dsväge Dri7s Per 7 Utaför Skåe 8 (Atal pers.) 5 K -5 roo gata 8 Tollarps skola förskola Möllegårdes Idrottshall v 7m VÄSTRA VRAM 6 Vrams Bygata 9 Västra Vrams förskola 5 ge sto 6 rps vä ge 8 vä g tigs mst e 6 rv Blo Tol larp s Lju g v bäcke Kyrka Ile Församligshem rslö a Sö äge vsv b ta Kli ke äc Kyr Klockarebacke 6 Sä 6 Vio lv -0 Utpedligsmöster för stade Kristiastad 0--. Bilde visar var boede i stade Kristiastad arbetar (utpedlara). Motsvarade för basortera fis att läsa på Källa: Kristiastads kommu Kyrkogård 5 5 ds Ha llo ga ta ärs äge vä g ge Ste 0 brov ä lml u kulla rb Sve Li e- Bjö 9 pers.) (Atal ivarg ata Gäs tg Ivars Aa v äg Bo rga rga ta Skåe sto 6 rps vä Ile Vatteverk Tekikförskola 7 cke 5 Asvarig utgivare: Stadsbyggadskotoret, Geografisk Iformatio Copyright: Stadsbyggadskotoret, Kristiastads kommu alla aalyser digitalt. s Axoa Friskola re Våges Natur- och g d Västra Vrams förskola Lill ga ta stig sos där år du också Strategikarta med Ipedligsmöster för stade Kristiastad 0--. Bilde visar var arkyrka betsipedlara till stade Kristiastad bor. Motsvarade för basortera fis att läsa på Källa: Kristiastads kommu Församligshem bä ta Kli olegata v 7m 9 7 Idrottshall 6 Slöjds k Vrams Bygata ä VÄSTRA VRAM Flora- vä g Möllegårdes förskola 8 Hälsi geslätt e 7 svä g Pa 6 Stoppg Tollarps skola olm Tollarp s storg 9 8 För att jämföra pedligsmöster, parke i- och utpedlig, se äve Aalysblad : Betaia pedligsmöster för basorter vägeikristiastads kommu. väge s- veta mer gå6i på Villgdu u K gärds g a ta -0 gata Träd -0 storgata 7 6 Mölledammsv Liderö dsväge Egle s m B Ma rieh vä g tigs Dri7s Per 0 Houg sv 7 la 9 8 Po sto 8 å ms Vr a bäcke Utaför Skåe T 9 olla rps (Atal pers.) 5 K -5 roo Ha llo ga t a 6 äge mst e 6 rv Blo Sp 5 äge Vio lv ge Lju g v vä g 9 Ste 0 brov ä Skåe - 5 ds vä g 5 Bo rga rga ta å ms Vr a 5 Sp ä a r e sv -5 kulla gat a f t are s 9 pers.) (Atal Li e- lml u ärs 6 stig sos 5 8- rb äge gav Egle s Bjö Smul- Pa 5 5 7B Houg sv Lill ga ta 5 äge gav 9 illju 5 6 illju Fakta i siffror för förvärvsarbetade med arbetsplats i KristiRam astad tätort: 5 sga ta arbetsplats 095 förvärvsarbetade har si i Kristiastad 8 Po ststråv 9 tätort. Ol ä g e as ga 5 8 förvärvsarbetade i Kristiastad tätort är folkbok0 t aförda i Kristiastads kommu varav 8 8 av dessa både Bolmö rts bor och arbetar i orte. v förvärvsarbetade i Kristiastad tätort är folkbok Göklyc Beförda utaför Kristiastads keg kommu, me i Skåe. ll v is66 förvärvsarbetade utaför Skåes gräs, har arbets plats i Kristiastad tätort. 0 5 S ärl tr o stige som har flest förvärvsarbetade i ag de kommu 9i Skåe Kristiastad tätort är Hässleholm med 96 persoer. på 6 adra plats kommer Östra Göige som också har e hög 5 med 9Säförvärvsarbetade. siffra på tredje plats kommer rlagata Särlagårde bromölla meddagcetral 70 förvärvsarbetade. Malmö kommer på Björklude Vårdcetral fjärde plats, 5, och lud på femte plats med 0 förfolktadvård värvsarbetade i Kristiastad tätort. Feglers topp 5 kommuer utaför Skåes gräs som har förvärvs7 Björkga 7 ta Medborgararbetade i Kristiastad tätort9är Sölvesborg, 78, Karlshuset69, Stockholm, 9 gata ham, 5, olofström, 5 och Växjö, 9. tt Skä tt Skä vä g 9 are s Sp ä a r e sv A För Kristiastads kommu, med sia tätorter och si ladsb bygd, utgör Kristiastad tätort de viktigaste arbetsmarkade för befolkige. Sp ä - 5 A 7

20 Allmäytta i kommue Ett grudläggade syfte är att bostäder som tillhadahålls av ett kommualt ägt bostadsbolag ska vara tillgägligt för alla, oavsett social, ekoomisk, etisk eller aa bakgrud. Såväl ivåare med låga ikomster som med geomsittliga eller höga ikomster ska kua vara hyresgäster hos det kommuala bolaget. Ett kommualt ägt bostadsbolag ka äve egagera sig i att utveckla adra boede- och upplåtelseformer, både geom yproduktio och geom ombildig. Detta ka vara e effektiv strategi, ite mist är det gäller att skapa mågfald, ökad itegratio och större valfrihet, iom ett visst bostadsområde eller e kommudel. Kommualt ägda bostadsaktiebolag ska eligt lag bedriva si verksamhet på affärsmässiga gruder och sträva efter e lågsiktigt markadsmässig avkastig. Kommuera har trots det möjlighet att aväda sia företag äve för att fullgöra kommues bostadspolitiska asvar och för att uppå kommues mål för bostadsförsörjige. Att reglera via bolagsordig och ägardirektiv Ägares övergripade syfte med bostadsaktiebolaget skall framgå av bolagsordige. I ägardirektiv ka ägara mer preciserat age vilka specifika uppdrag och mål bolaget har, iom rame för kommues asvar för bostadsförsörjige, samt vilke roll bolaget skall spela på olika delmarkader. E kommu ka dock ite, vare sig i bolagsordig eller ägardirektiv, kräva av sitt företag att det vidtar åtgärder som ite är lösamma för företaget. Det åligger bolagets styrelse och VD, att i det eskilda fallet avgöra vad som är lösamt. Ägaras förvätigar och krav på bolaget måste därför uttryckas på ett mer geerellt och företagsövergripade sätt, blad aat geom att i ägardirektiv age tydliga avkastigskrav på företagsivå. Avkastigskrav på företagsivå Av förarbetea till lage (00:879) om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag, framgår att varje ägare till ett företag ormalt ställer avkastigskrav på företagsivå, varefter företagsledige (d.v.s. styrelse och VD) styr verksamhete. E eskild satsig ka i sig själv vara olösam, om de bidrar positivt till hur väl företaget i övrigt ka uppfylla sia mål. Ett offetligt ägt bostadsföretag bör därvid särskilt uppmärksamma kosekvesera för de lokala markade och kokurressituatioe av eskilda satsigar, ite mist gäller det större ivesterigar som ett ytt bostadshus. Att ett ivesterigsobjekt i sig uderavkastar, behöver således ite iebära att de är olösam på företagsivå, om ivesterige ka leda till ökad trygghet och attraktivitet, eller miskad skadegörelse i adra delar av bolagets bostadsbeståd. Om det kalkylerade värdet av sådaa effekter (resultatmässigt eller i balasräkige) mist motsvarar uderskottet i objektet, är ivesterige lösam för bolaget. Företaget bör därvid oga dokumetera vilka bedömigar och avvägigar ma gör, eftersom kommue vid behov ska kua styrka att ma som ägare, ite bryter mot EU:s statsstödsregler, geom att ställa för låga avkastigskrav. Allmäyttiga bostadsbolag i regioe Vid e jämförelse med kommuer i Skåe med fler ä ivåare, och där det kommualt ägda allmäyttiga bostadsbolaget äger fler ä 500 bostadslägeheter, framgår att AB Kristiastadsbygge, ABK, har e lägre sitthyresivå räkat i kroor per kvadratmeter och år, ä vad övriga jämförbara bolag har. ABK har områdesvis ett delvis äldre bostadsbeståd ä adra jämförbara kommuala bolag, vilket ka förklara e del av skillade. Sitthyra påverkas äve iom rame för bruksvärdessystemet av adra faktorer som läge, stadard och hustyp, vilket påverkar jämförelse i viss må. Dock ej i så hög grad att de allmäa tedese påverkas. ABK har e större domias som markadsaktör jämfört med adra allmäyttiga bostadsbolag i Skåe. E jämförelse utifrå respektive kommus befolkig och atal persoer per hushåll visar att kappt var fjärde hushåll ( procet) bor i e bostad som ägs av ABK. För de adra skåska kommuera och deras allmäyttiga bolage varierar motsvarade siffra mella 5- och 0 procet.,5 Sitthyra för allmäyttiga bostadsbolag i Skåe. Källa: Hyresgästföreige 05. Lag (00:879) om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag, prop. 009/0:85 prop. 009/0:85, s. Hyresgästföreige 05 5 SCB prop. 009/0:85, s

21 aäs Vid e jämförelse av fördelige mella hyresrätter i allmäytta och övriga hyresrätter i Skåes kommuer framkommer att ABK iehar e stor del av bestådet för hyresrätter i Kristiastads kommu jämfört med övriga Skåe. ABK iehar cirka två tredjedelar (68 procet) av hyresbostadsmarkade i Kristiastads kommu. Då ikluderas specialbostäder, avser bostäder för äldre/fuktioshidrade, studetbostäder och övriga specialbostäder. Båstad Ägelholm Örkelljuga Osby Östra Göige Vid e sammaställig av jämförelsekommuera Kristiastad, Kalmar, Karlskroa, Halmstad och Växjö är sitthyra 99 kroor per kvadratmeter och år. Kristiastads sitthyra är 969 kroor per kvadratmeter och år. Vid e jämförelse mella hur måga procet av hushåll som bor i respektive allmäyttiga bostadsbolag varierar; Växjö 7 procet,, 5 Halmstad procet, Kalmar 6 procet och Karlskroa procet. Kristiastads kommu och det allmäyttiga bostadsbolag har stor likhet med Växjö. Både i befolkigsmägd (cirka / ), allmäyttas totala beståd ( 888 lägeheter/ lägeheter) och dess sitthyror (969 kroor per kvadratmeter och år/960 kroor per kvadratmeter och år)., I Växjö pågår e politisk behadlig om att ge uppdrag till det kommuala bostadsbolaget att sälja av e viss adel av bestådet. Ur ägardirektivet ka följade utläsas: att miska kommues domierade ställig som fastighetsägare för att säkra kocere styrka att bygga, uderhålla och delta i utvecklige. 6 Helsigborg Ladskroa Perstorp Åstorp Bjuv Klippa Svalöv Höör Hässleholm Kristiastad Bromölla Jämförelsera ova visar på att ABK har e domierade ställig på bostadsmarkade. För att verka för e sud balas bör ABK:s ställig på bostadsmarkade och då framför allt på hyresmarkade ite öka över tid. Därför ka motsvarade process som sker i Växjö övervägas i Kristiastads kommu. Resoemag om avyttrade av delar av fastighetsiehav återfis i de plaerade isatsera för Kommualt ägda allmäyttiga bostadsaktiebolag (se sid 6). Kävlige Eslöv Hörby Lomma Burlöv Staffastorp Lud Sjöbo Malmö Tomelilla Vellige Svedala Skurup Ystad Simrisham Trelleborg Fördelig mella hyresrätter i allmäytta och övriga hyresrätter i Skåes kommuer. Källa: Bostadsbehov, plaerigsläge och bostadsbyggade i Skåes kommuer, Lässtyrelse i Skåe, 05. Fördelig mella hyresrätter i allmäytta och övriga hyresrätter i Skåe. Källa: Bostadsbehov, plaerigsläge och bostadsbyggade i Skåes kommuer, Lässtyrelse i Skåe, 05. Hyresgästföreige 05 5 SCB Protokoll Växjö kommustyrelse, dr KS

22 Bostadsmarkad Att betaligsförmåga fis behöver ite betyda att betaligsvilja fis. Meda betaligsförmåga är ära sammakopplad med utvecklige på arbetsmarkade är betaligsvilja mer kopplad till vad mäiskor väljer att prioritera. Här spelar äve ormer e stor roll och vad som ases vara socialt accepterat i samhället eller i de sociala grupp ma tillhör.7 Boidex = sveska hushålles köpkraft vid förvärv av småhus och bostadsrätter. Boidexet 00 är är 0 procet av hushålles dispoibelikomst går till boedekostader. För Kristiastads kommus del ager idexet 5 för småhus och för bostadsrätter. Det iebär att det fis e god betaligsförmåga i kommue.8 E fugerade bostadsmarkad Bostadsmarkades processer och aktörer Det ställs stora krav på e fugerade bostadsmarkad, de ska blad aat klara att möta befolkiges behov uder livets alla olika skede samtidigt som de ska klara e ökade befolkig. Bostadsmarkade ska leva upp till sociala, ekologiska och ekoomiska hållbarhetskrav. När befolkige ökar behövs fler bostäder på markade aars uppstår bostadsbrist, trågboddhet och hemlöshet, som i förlägige skapar e ohållbar social situatio. Bostadsmarkade påverkas av e rad komplexa samhällsfaktorer. Som exempel ka ämas befolkigsutvecklig, arbetsmarkad, utbildig och ikomst, betaligsförmåga och betaligsvilja, bakvillkor, byggoch fastighetsföretages avkastigskrav och kommues fysiska plaerig och tillgåge på byggbar mark. Vid yproduktio är byggkostader e parameter som tillsammas med efterfråga och betaligsvilja påverkar bostadspriser och boedekostader. För att klara av boedekostadera måste det fias e betaligsförmåga som oftast styrs av hushållets ikomstivå och utgiftsivå. Hushållets utgifter beror till stor del på ekoomiska parametrar som låevillkor och amorterigskrav. I slutäda hadlar det äve om att det ska fias betaligsvilja på markade. I Kristiastad fis e potetial för ett ökat bostadsbyggade i kommue eftersom betaligsförmåga är lika stor som i regioe för övrigt. E aledig till de midre betaligsvilja ka vara de relativt låga boedekostadera som råder i kommue i jämförelse med de regioala bestådet i allmäyttiga bostadsbolage, se föregåede avsitt om Allmäyttiga bostadsbolag i regioe. Vidare utredigar som ka bekräfta eller motbevisa tese borde iitieras. 80 Vid befolkigsökig är flyttkedjor e förutsättig för att få e fugerade bostadsmarkad. Flyttkedjor ökar rörlighete på bostadsmarkade och ökar därmed möjlighete för fler att fia bostad utifrå rådade behov och efterfråga. E förutsättig är att det som yproduceras uppförs med olika upplåtelseformer, boedetyper och lägehetsstorlekar. Tillgåge på hyresrätter är helt avgörade för rörlighete på bostadsmarkade eftersom hyresrätter uderlättar för iträde på bostadsmarkade. E bostadsportal föreklar också möjlighete att vid behov sabbt byta bostad. För e fugerade bostadsmarkad måste måga aktörer samverka och föra e öppe dialog med varadra. Iovativa lösigar och effektivt geomförade i både pla och byggskede skapar förutsättigar för e sabbare byggprocess. sta ds po Geom att bygga mer av de bostadstyper som det fis för lite av ökar takte och volyeme i flyttkedjora. Geom att bygga trygghetsboede och äldreboede frigörs bostäder i det befitliga bestådet. Regioal kära rta l isatser 00 bostäder Be fol Plamoopol & Plaberedskap 60 Bo Bostadssociala E flyttkedja uppstår är det byggs ya bostäder och de hushåll som flyttar i i dessa lämar bostäder efter sig, där ågot aat hushåll i si tur ka flytta i. Förvaltare ök ig s- årlige i ärv rkförv Ma Boedemiljöer k g Bost adsp Byggherre 0 Social hållbarhet Byggkostad Bostadskosumet Allmäytta rogra m 0 Flyttkedjor Efterfråga Markiehav Kollektivtrafik 00 siär Fia Exploatörer Behov Småhus Malmöregioe Småhus Sverige 80 Småhus Kristiastad Bostadsrätt Sverige Bostadsrätt Kristiastad 60 Kv Kv Kv Kv 00 Kv Kv Kv Kv 0 Kv Kv Kv Kv 0 Kv Kv Kv Kv 0 Kv Kv Kv Kv 0 Kv Kv Kv Kv pe Öp log dia erka Kommu e Baker 05 Kristiastads kommus boidex i jämförelse med Sverige. Källa: Swedbak Kristiastad, februari 06 Samv Betaligsvilja Bostadsrätt Malmöregioe 7 Varför byggs det ite på detaljplaelagd mark i Skåe?, Lässtyrelse i Skåe, 0 8 Swedbak boidex kvartal, 05 Bostadsmarkade omfattas av måga aktörer och komplexa processer. De olika aktörera måste fia iovativa samverkasformer och föra e öppe dialog med varadra för att tillmötesgå bostadskosumetes behov och efterfråga.

23 I Kristiastads kommu fis idag ca bostäder till drygt ivåare, det vill säga det bor i sitt cirka, persoer per bostad. 9 E av målsättigara för kommues bostadsförsörjig är att möta e årlig befolkigsökig på cirka procet, d.v.s. cirka 800 idivider. Detta iebär att det krävs e lågsiktig produktio av mist 00 bostäder per år för att möta behove. Hur stort det uppdämda bostadsbehovet i Kristiastads kommu uppgår till är svårt att fastställa exakt, dels för att bostadsmarkades förutsättigar sabbt förädras och yproduktio av ya bostäder edast motsvarar e lite del av det totala bostadsbestådet. Därför är det oerhört viktigt att det befitliga bestådet hela tide utvecklas så att det möter befolkiges efterfråga och behov. Bostadsbehov I Kristiastads kommu fis det ett stort behov av bostäder. Det är uderskott på bostäder för alla grupper förutom för studeter där det råder balas. 0 För att råda bot på briste av bostäder behöver ya bostäder tillkomma och befitligt beståd behöver apassas till befolkiges behov. Utöver de rådade briste behöver det dessutom tas höjd för evetuella rivigar eller omvadligar som sker av befitliga bostäder. Utöver detta fis äve ett ackumulerat behov då bostadsproduktioe uder de seaste åre ite mött det behov som befolkigsökige ieburit. Uppdämt bostadsbehov och lågsiktigt byggade Det har byggts i geomsitt 0 bostäder per år uder de seaste fem åre samtidigt som befolkige ökat med cirka 000 ivåare uder samma period. 0 I ett atagade att det bor i geomsitt två persoer per bostad, iebär det att de seaste femårsperiode har ett uppdämt behov på cirka 800 bostäder. Befolkiges behov fis också i adra boede ä yproducerade bostäder, me yproduktio är e förutsättig för att årlige tillföra 00 bostäder. Flyttkedjor iebär att bostäder i det befitliga bestådet frigörs och på så sätt hateras det uppdämda bostadsbehovet äve med hjälp av det befitliga och prismässigt billigare bestådet. För att tillmötesgå befolkigsprogose behövs ett tillskott på cirka bostäder fram till år 0, vilket motsvarar bostäder/år. Om detta uppås och produktioe därefter hålls på e fortsatt hög ivå ( 00 lägeheter per år) bedöms det råda balas på bostadsmarkade. Atal färdigställda ya bostäder i Kristiastads kommu år 008-0, fördelat på småhus och flerbostadshus. Källa: Kristiastads kommu 9 Bostadsbehov, plaerigsläge och bostadsbyggade i Skåes kommuer, Lässtyrelse i Skåe, 05 0 Lässtyrelse i Skåe, Bostadsmarkadsaalys för Skåe 05 Akuta boedebehov I dagsläget är flyktigmottagade högt vilket beror på oroligheter rut om i världe. Det höga mottagadet gör att det sabbt blir ett ökat behov av tidsbegräsade tillfälliga boede. Detta ställer stora krav på möjlighete att få fram flexibla boedelösigar på kort tid, vilket har medfört att alterativa boedeformer har byggts. Det akuta uppkoma behovet av boede hateras av adra lagstiftigar och hateras ite i dea hadlig. De yaläda som väljer att staa och bosätta sig i kommue måste få tillgåg till permaeta bostäder. Kommue behöver lågsikt plaera och ge förutsättigar för alla att få tillträde till bostadsmarkade geom permaeta bostäder. Bostäder för särskilda grupper De bostadssociala utmaigara hadlar om att lösa situatioe för de del av befolkige som har små ekoomiska medel och det gäller för såväl gammal som ug. Ett av kommues uppdrag hadlar om att skapa förutsättigar och göra isatser som hidrar att grupper stägs ute ifrå bostadsmarkade. Det fis i dag ett atal grupper som kommue har ett särskilt asvar för att hjälpa; ugdomar/uga vuxa, yaläda, fuktioshidrade, äldre och hemlösa. Gemesamt för dessa grupper är behovet av billiga bostäder. Hållbart byggade - 00-årsperspektiv E produktio av cirka 00 ya bostäder per år motsvarar cirka % av bestådet. Det iebär att de geomsittliga brukstide för såväl bostäder i bestådet, som tillkommade yproduktio måste uppgå till mist 00 år, för att det totala bestådet ite skall miska över tide. E stor adel av de befitliga bostädera har troligtvis e återståede brukstid på midre ä 50 år. Ret matematiskt iebär det att det årliga tillskottet av ya bostäder måste uppgå till betydligt fler ä procet av bestådet, eller att livslägde på ytillkommade bostäder behöver vara betydligt lägre ä 00 år, för att udvika att det totala atalet bostäder i bruk miskar, relativt de ökade befolkige. Det går därför ite att lösa stades lågsiktiga behov av bostäder geom att bygga stora volymer med billiga bostäder med låg stadard och kort tekisk livslägd. Det löser möjlige dages akuta brist, me kommer sart att vädas i ett accelererade föryelsebehov, vida överstigade det som möts idag till följd av bristera i det så kallade miljoprogrammets bostäder. Nyaläd ivåare iehar uppehållstillståd och omfattas av lage om etablerigsisatser och har rätt till isatser via arbetsförmedlige. Grupper som kommue har ett särskilt asvar för att hjälpa efterfrågar främst: Små, billiga bostäder för små hushåll, Stora billiga bostäder för stora trågbodda hushåll, Bostäder i kollektivtrafikära stråk, Bostäder ära service, Tillgäglighetsapassade bostäder, Bostäder som ökar de sociala hållbarhete för idivide, Riktade isatser och idividuellt stöd för att kua erhålla och behålla bostade. Bistådsbedömda bostäder eligt Socialtjästlage, SoL och Lage om särskilt stöd, LSS. Bostäder eligt Lag (06:8) om mottagade av vissa yaläda ivadrare för bosättig Det krävs omfattade kuskaper om eskilda byggaders ålder och återståede brukstid, för att kua beräka hur måga ya bostäder som behöver byggas ebart för att kompesera för bortfallet av bostäder till följd av rivig eller avställig. Såda kuskap sakas idag. Vad som däremot med säkerhet ka fastslås är att det lågsiktiga behovet av ya bostäder vid e årlig befolkigsutvecklig på cirka procet är fler ä 00 per år och att de behöver byggas för e brukstid på mist 00 år. 5

24 Bostadsbyggade Bostadsbestådet I kommue fis det ett beräkat bostadsbeståd på kappt bostäder varav kappt är flerbostäder och 000 är småhus. Övriga 000 bostäder är bl.a. specialbostäder. I småhuskategori sys de i kommue starka traditioe av att befolkige gära bor i villa med ägaderätt, speciellt i basortera. I kommue domierar ägaderätte med 5 procet, hyresrätte står för 5 procet och bostadsrätte utgör procet i kommue. Småhus hyresrätt Småhus bostadsrätt Småhus ägaderätt Flerbosthus hyresrätt Flerbosthus bostadsrätt Flerbosthus ägaderätt Specialbost Äldre/Fukt Specialbost Studet Specialbost Övriga Tollarp Atal boede per ort 759 Öestad Degeberga Kristiastad Arkelstorp Fjälkige Åhus Bostadstyper i basortera och stade Kristiastad i förhållade till atal folkbokförda i orte. Källa: Kristiastads kommu/scb, 0 I stade Kristiastad domierar hyresrättera i flerbostadshus, hyresrätter står för 5 procet, bostadsrätter för 9 procet och ägaderätter för 0 procet. Bostadsbestådet i basortera domieras i dag av ägaderätte då det fis stora område med villor, bestådet är cirka 75 till 88 procet. Flerbostadshus med hyresrätt fis i samtliga basorter, dock med varierade tillgåg. Det som sakas geerellt i basortera är bostadsrätter. Ägaderätte är förhålladevis billig att köpa i basorte och yproducerade bostadsrätter ka svårt att kokurrera ret ekoomiskt. Noterbart är att i Fjälkige har färre hyresrätter och fler bostadsrätter ä de adra basortera. Atal lägeheter i respektive bostadsform efter upplåtelseform i orte Basort Kristiastatorp Arkels- Dege- Fjälk- Tollarp Åhus Öe- Övriga Totalt Bostadsform berga ige stad Krstd k Småhus hyresrätt Atal lägeheter i respektive bostadsform efter upplåtelseform i orte Småhus Basort bostadsrättkristi- Arkelstorp Dege- Fjälk- Tollarp Åhus Öe- Övriga Totalt astad Småhus berga 5 ige stad 590 Krstd Bostadsform ägaderätt k Småhus Flerbosthus hyresrätt hyresrätt Småhus Flerbosthus bostadsrätt bostadsrätt Småhus Flerbosthus ägaderätt ägaderätt 98 Flerbosthus Specialbost hyresrätt Äldre/Fukt Flerbosthus Specialbost bostadsrätt Studet Flerbosthus Specialbost ägaderätt Övriga Specialbost Totalt Äldre/Fukt Specialbost Småhus omfattar friliggade villor, friliggade e- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus. Studet Småhus med hyresrätt avser lägeheter som ägs av adra ägare ä fysiska persoer, dödsbo eller bostadsrättsföreigar. Specialbost Småhus Övriga med bostadsrätt avser lägeheter som ägs av bostadsrättsföreigar. Totalt Procetuell fördelig av upplåtelseform jämfört med totala bestådet i orte Basort Kristiastatorberga Arkels- Dege- Fjälk- Tollarp Åhus Öe- Övriga Totalt Bostadsform ige stad Krstd k Hyresrätt i % Bostadsrätt i % Ägaderätt i % Atal bostäder i respektive bostadstyp och upplåtelseform i basortera och stade Kristiastad. Källa: SCB, 0 Kristiastads kommu/scb 0 6 7

25 Vad behöver byggas? Vem bygger? 00 yproducerade bostäder behövs årlige till år 00 och iom de ärmaste åre bostäder/år. Det iebär att bostäder fram till år 0 behöver produceras. Bostädera ska matcha befolkiges behov samt förhålla sig till kommues hållbarhetskriterier. Det är viktigt att bostadsproduktioe ökar i hela kommue och att kommue utvecklas utifrå orteras förutsättigar och ur ett hållbarhetsperspektiv. Balas på bostadsmarkade behövs och uppås bl.a. geom att upplåtelseform, bostadstyp- och storlek samt utformig kompletterar och tillföra platse ya och hållbara sociala värde. Vidare behöver det befitliga bostadsbestådet utvecklas så att det möter framtida behov och möjliggör för ivåare att bo kvar i sitt område. I stade behöver stadsmässiga bostäder tillföras i goda förtätigsområde. E effektiv markavädig ger fler mäiskor förutsättigar till boede med god kollektivtrafik och goda pedligsmöjligheter. Hög exploaterigsgrad ger lägre produktioskostader vilket geerellt bör medföra e lägre boedekostad. Adele hyresrätter och bostadsrätter ka öka geom förtätigsprojekt eller i läge i direkt aslutig till befitlig bebyggelsestruktur. Bostäder behöver tillkomma i statios- och hållplatsära läge i de starka regioala pedligsstråke Kristiastad stad, Åhus, Fjälkige, Öestad och Tollarp. De boede får ära till kollektivtrafik vilket ökar arbetsmarkadsutbud och uderlättar arbetspedlig. För övriga stade och i alla basortera samt övriga stora orter ska bostadsbestådet främst utvecklas i läge med god kollektivtrafik och aa service som orte erbjuder. Uder de seaste åre står ågra få större byggherrar tillsammas med de lokala byggherrara och allmäytta för de flesta yproducerade bostädera i kommue. Viktigt är att itressetera som bygger i kommue är både stora och små byggherrar. Kombiatioe är mycket viktig eftersom de har olika markadsförutsättigar. Det skapar e bladad bebyggelse i kommues olika delar. Stade behöver e typ av bebyggelse och basortera till viss del e aa. Kommue behöver skapa förutsättigar för flera aktiva byggherrar på markade. Ett sätt är e god och öppe dialog och samverka med och mella bostadsmarkades aktörer. Äve på privatmark är bostadsbyggadet för lågt och aktörera behöver ivolveras mer i processe. Kommual plaerigsberedskap Plaberedskape i kommue är i det korta perspektivet relativt god, dock behöver de lågsiktiga plaberedskape i attraktiva läge öka. Kommue har seda 0 atagit stycke detaljplaer och har 5 stycke pågåede detaljplaer och sju plaprogram. Uder 05 möjliggjordes cirka 500 bostäder i lagakraftvua detaljplaer. För 06 beräkas lagakraftvua detaljplaer geerera rut bostäder. Bostadsfrågora samordas mella de kommuala förvaltigara. Därigeom belyses de olika bostadsbehove som kommue ska plaera och ge förutsättigar för. De kommual förvaltigara arbetar med tidigt skede eligt kommues samhällsbyggadsprocess vilket iebär återkommade samverkas och dialogmöte med bostadsmarkades aktörer. Bostadsbyggadets förutsättigar Bostadsbyggadets förutsättigar styrs av hur kojukture på bostadsmarkade förädras och kokurrese mella olika bostadsmarkadsregioer. Dessa faktorer ka göra att aktörera skjuter fram byggstart för sia projekt. Låevillkor och amorterigskrav ka vara hider för både byggherre och hushåll. Produktioskostadera för ya bostäder ka atas vara i stort lika i hela ladet, me i Kristiastad är betaligsvilja för boede förhålladevis låg. E förklarig till detta ka vara ett geerellt lågt pris för alla typer av bostäder oavsett upplåtelseform vilket medför låg betaligsvilja (se sid ). E ökad betaligsvilja ger goda förutsättigar för ökat bostadsbyggade i kommue. Ur prislägesaspekt är kommue ite e homoge markad uta det fis påtagliga skillader iom kommue. De s k Tobis Q är e idikator som ager skillade mella markadsvärdet och produktioskostade för småhus. Tobis Q för kommue som helhet ligger rut 0,7. Poägteras bör att det varierar mycket iom kommue och värdet är oeklige över,0 i Åhus och stade Kristiastad. Det sakas dock e klar bild över hur Tobis Q ser ut och varierar för olika läge (stadsdelsivå) och orter i kommue. Kommues projektlogg är e del av kommues så kallade samhällsbyggadsprocess. Logge är ett förvaltigsövergripade verktyg för att hålla samma geomföradeiriktade projekt frå idé till plaerig och geomförade. Här samlas både privata och kommuala projekt för bostäder, verksamheter, vård- och omsorgsboede, förskolor, skolor och adra offetliga samhällsfuktioer. De sträcker sig över e löpade femårsperiod. Projektlogge bör utvecklas med ett så kallat Bostadsprogram för att särskilt urskilja plaerigs- och geomföradeaktiviteter för bostäder. Me också för att på så sätt få ett bra uderlag för uppföljig (se sid ). Projektlogge visar att uder år 06 och 07 ka byggatio av rut bostäder påbörjas. Byggatioe sker på såväl privat som på kommual mark. Upplåtelseformera varierar med hyresrätt, bostadsrätt och ägaderätt. Byggatioe för år 06 och 07 skulle i så fall klara e befolkigsökig på rut 500 persoer. Kommues bedömige av yproduktioe för 06 är att AB Kristiastadsbygge, ABK plaerar för lite midre ä hälfte, privata byggherrar drygt hälfte och resterade markavisigar med ej fastställd byggherrar. Bedömige för år 07 är att ABK:s adel ökar, privata byggherrar miskar och markavisigar ökar ågot. För att matcha målsättigara behöver detaljplaer för bostadsädamål prioriteras. Kommuala markavisigar sker ofta geom att itresseter amäler sig till e itresselista för markavisig. Idag fis det ett 5-tal itresseter på markavisigslista. Kommue har e hel del byggbar mark me i vissa för itressetera attraktiva läge har det varit svårt att plalägga. Bostadsbehov, plaerigsläge och bostadsbyggade i Skåes kommuer, Lässtyrelse i Skåe,

26 Natioella och regioal mål, plaer och program 50 På atioell ivå fis väldigt måga mål som berör kommuala riktlijer för bostadsförsörjig. Eftersom plamoopolet i Sverige idag ligger på kommuera, vilar därmed äve asvaret för plaerige och geomföradet av atioella bostadspolitike på kommuera. I de här hadlige har övergripade mål för bostadspolitike och bostadsbyggade, Boverkets visio om Sverige 05 och folkhälsomåle bedömts vara av störst betydelse. Regio Skåe har eligt lage om regioalt utveckligsasvar ett permaet uppdrag frå state att samorda de regioala utveckligsfrågora och leda arbetet med att ta fram e regioal utveckligsstrategi. Regio Skåes utveckligsstrategi och regioala strukturbild är viktiga förutsättigar i kommues arbete med riktlijer för bostadsförsörjig. Utöver dessa har e hel del uderlag frå Lässtyrelse i Skåe aväts i dea hadlig. 5

27 Natioella Det övergripade målet är att ge alla mäiskor e frå social sypukt god livsmiljö där e lågsiktigt god hushållig med aturresurser och eergi främjas samt där bostadsbyggade och ekoomisk utvecklig uderlättas. Delmålet för bostadspolitike är lågsiktigt väl fugerade bostadsmarkader där kosumeteras efterfråga möter ett utbud av bostäder som svarar mot behove. Ett av delmåle för byggadet lyder; e väl fugerade kokurres i bygg- och fastighetssektor. Visioe för byggadet är blad aat att yproduktio ska komplettera befitliga område och skapa förutsättigar för bra service och bra gemesamma miljöer ya bostäder ska byggas till och med 00. Visio Sverige 05 Boverket har på regeriges uppdrag format e visio för Sverige 05. E visio som visar vägar för framtides fysiska samhällsplaerig och på de riktigsädrig som krävs för att vi ska å ett hållbart samhälle år 050. Neda följer e sammafattig av de delar som bedöms ha betydelse för kommues arbetet med riktlijer för bostadsförsörjig. Sammaläkade städer stärker regioeras utvecklig. De stora städera växer stadigt. År 05 ka de fugera som ekoomiska och kulturella motorer för sia respektive regioer, som också hjälper småortera att växa och utvecklas. För att å dit måste huvudorter och småorter bidas samma med utvecklad kollektivtrafik och fler cykelstråk, så att mäiskor ekelt ka röra sig mella ortera. På så sätt miskar också bostadsbriste i kommuera eftersom mäiskor ekelt får tillgåg till hela regioes bostäder. Förtätig och miskad biltrafik ger hållbara städer. År 05 ka livsmiljö i och rut städera vara hållbar, med hjälp av medvete stadsplaerig. Då måste biltrafike i ierstädera miska och läma plats åt promeadvägar, cykelstråk och mötesplatser. Dessutom behöver måga område i städera rustas upp eller förtätas, så att alla mäiskor i och rut stade ka hitta ett boede och e bostadsort som passar deras behov. Samverka utvecklar små orter och glesbygd. Stat, byar, bygder och kommuer behöver samverka så att de midre samhällea ka erbjuda attraktivt boede, möjlighet till distasarbete och e levade besöksärig. Ett sådat samarbete gyar också de orter som ite överlever, eftersom aktörera tillsammas ka hitta lösigar för de mäiskor som ädå bor kvar. Uiversitet och högskolor driver de regioala tillväxte. År 05 ka dessa orter vara viktiga regioala oder för arbetsmarkad och ifrastruktur, tack vare de stora iflyttige, de ygre befolkige, de större braschbredde och de högre utbildigsivå. Det bygger på att högsko- lora samverkar med varadra, ischar sig mer mot det regioala ärigslivet och ger mäiskor fler möjligheter att studera ära si bostadsort och på distas. Utbyggd kollektivtrafik gyar regioal utvecklig. År 05 ka kollektivtrafike vara både attraktiv och lättillgäglig, så att mäiskor ekelt ka pedla äve över läs- och ladgräser. E utvecklad kollektivtrafik förutsätter att äte för pedeltåg och fasta stombussät utvecklas kraftigt. E såda utvecklig kortar äve restidera och miskar trycket på cetralt beläga bostäder. Skyddad atur ger välbefiade och hälsa. År 05 ka sträder, skogar, odligsmark och tätortsära atur vara både bättre skyddade och utvecklade så att alla mäiskor har tillgåg till e hälsosam livsmiljö. För att å dit måste stadsplaerige ta häsy till behovet av gröområde, samtidigt som stradskyddet måste stärkas. Folkhälsomål Det övergripade atioella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättigar för e god hälsa på lika villkor för hela befolkige". 5 För att uderlätta arbetet har elva målområde utvecklats utifrå e bred sy på folkhälsa och frågor om itegratio, jämställdhet och barperspektiv. I Översiktspla 0, Kristiastads kommu, (KF 0-0- ), bedömdes fem av de elva måle särskilt viktiga för de fysiska plaerige. Dessa vara delaktighet och iflytade, ekoomiska och sociala förutsättigar, bars- och ugas uppväxtvillkor, miljöer och produkter och fysisk aktivitet. Mot bakgrud av detta har målområde delaktighet och iflytade, ekoomiska och sociala förutsättigar, bars- och ugas uppväxtvillkor, bedömts vara av särskild betydelse för kommues arbete med riktlijer för bostadsförsörjig: Målområde Delaktighet och iflytade i samhället. E av de mest grudläggade faktorera för e god folkhälsa. Rätte till delaktighet och iflytade i ett demokratiskt samhälle gäller oavsett kö, kösuttryck, etisk eller religiös tillhörighet, fuktiosedsättig, sexuell läggig eller ålder. För att käa samhörighet med samhället behöver mäiskor ha rätte och möjlighete att påverka sia ega livsvillkor och samhället de lever i. Särskild vikt ska läggas vid att stärka förmåga och möjlighete till delaktighet för ekoomiskt och socialt utsatta persoer samt vid bars, ugdomars och äldres möjligheter till iflytade och delaktighet. Bars hälsa gyas om de har ett faktiskt iflytade i frågor som gäller dem själva, som t ex boede, ärmiljö och till mydigheter EU och Bostadspolitike. Rättsutvecklig och samarbete iom EU av betydelse för svesk bostadspolitik. Boverket december 008. (prop. 007/08: s. 6)

28 Regioala Regerige skapar icitamet (t ex Sverigeförhadlige och Stadsmiljöavtal) för att itegrera plaerige av trasportsystemet med hela samhällsplaerige, ite mist bostadsbyggadet. Uder 0 startade regerige ett arbete där möjlighetera att utveckla befitliga och ya stambaor i Sverige utreds. I dialog med kommuer och regioer udersöks möjligheter att kraftigt utveckla bostadsbyggadet i aslutig till framtida spår- och statiosområde. På detta sätt vill regerige skapa icitamet för ökat bostadsbyggade kopplat till satsigar i järvägsätet. Målområde: Ekoomiska och sociala förutsättigar. Valmöjligheter för ekoomiskt svaga hushåll och upplevelse av trygghet i si ärmiljö är ageläga faktorer i samhällsplaerige. Boedet är e grudläggade faktor för god hälsa. Med det avses ett boedeutbud som ka tillgodose mäiskors olika behov är det gäller bostades kostad, storlek, tillgäglighet, och läge. Detta är svårt att tillgodose i yproduktio. Möjlighete att klara vardage uta bil berör e stor del av befolkige. Tillgåg till kommersiell och social service på de ega orte och tillgåg till kollektivtrafik blir e avgörade förutsättig för dessa grupper för att å arbete, kultur och sociala aktiviteter. Trågboddhete har varit relativt kostat över tid. De sjök fram till slutet av 980-talet me tycks ha ökat ige de seaste åre. Trågboddhete blad utrikes födda persoer ser ut att öka. Boedemiljö omfattar äve ärmiljö utaför bostade. Trygghet är e subjektiv käsla som ite behöver ha si grud i faktisk brottslighet eller i riske att bli utsatt för våld. Mäiskors psykiska hälsa ka försämras av de stress det iebär att leva i ett område som käs otryggt. Målområde : Bars och ugas uppväxtvillkor. Det fis e stark kopplig mella bars uppväxtvillkor och vuxas ekoomiska och sociala trygghet, delaktighet och iflytade i samhället. E betydelsefulla faktorer för bars hälsa är barets miljö i bostadsområdet. Geom isatser iom dessa område ka bars och ugas hälsa främjas och skillader i uppväxtvillkor utjämas. Vuxa har ett asvar för att bars behov beaktas i kommues utvecklig och bar och ugdomar behöver få möjlighet att vara delaktiga i samhällsplaerige. Ett äkta bar- och ugdomsiflytade i samhällsplaerige ställer utökade krav på plaerig, processer och geomförade. Detta målområdet har tydliga koppligar till Barkovetioe. Regerige satsar just u på att stärka barets rättigheter och har påbörjat ett arbete med att göra barkovetioe till svesk lag. 6 Skåes regioala utveckligsstrategi Det öppa Skåe Skåe har sigifikata styrkor, me också utmaigar att ta på allvar. 7 Följade bedöms vara av betydelse för kommues arbete med riktlijer för bostadsförsörjig: Skåe har e relativt ug befolkig, framförallt tack vare e iflyttig av utrikes födda. Nära e femtedel av Skåes befolkig är födda utomlads och de har rötter i sammalagt 9 läder. Skåe växer med motsvarighete av ett ytt Lud vart tiode år. Skåes folkmägd ökar i alla delar av regioe, me ökar sabbast i sydvästra Skåe. Av Skåes drygt, miljoer ivåare bor procet utaför e tätort, vilket är lägre ä riksgeomsittet på 5 procet. Adele äldre ökar samtidigt som fler bar föds och befolkige lever lägre. Med sia städer och ära 50 midre tätorter har Skåe e mycket större tätortstäthet ä ågo aa del av Sverige, med korta avståd och hög tillgäglighet. Skåes åtta regioala käror Malmö, Lud, Helsigborg, Ladskroa, Kristiastad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg spelar alla e viktig roll för Skåes utvecklig. Bostadsbyggadet har ite matchat de kraftfulla befolkigsökige och det råder idag brist på bostäder i stora delar av Skåe. Som ett av fem prioriterade ställigstagade ages att Skåe ska dra ytta av si flerkäriga ortsstruktur. Det iebär bl a att i Skåe ska det skapas möjligheter för mäiskor att kua bo, leva och verka i hela Skåe. Att säkerställa ett ökat bostadsbyggade och e lågsiktig bostadsförsörjig i hela Skåe är e viktig framtidsfråga. God tillgäglighet med bra kommuikatioer är grudläggade för att flerkärighetes mågfald ska kua avädas optimalt. Vi ska satsa på att utveckla kommuikatioer, framförallt kollektivtrafike, som bidrar till att alla ivåare ka ta sig till och frå jobb, studier eller kultur- och fritidsaktiviteter på ett klimateutralt och eergisålt sätt oavsett var de bor. 6 regerige.se, Skåes regioala utveckligsstrategi, Det öppa Skåe 00, RS jui

29 Strukturbild för Skåe Strukturbild för Skåe syftar till att koppla samma det regioala utveckligsprogrammet för Skåe med kommueras översiktsplaer, och är e area för dialoge krig utmaige om ett utvecklat regioalt perspektiv på de fysiska plaerige. Strukturbild för Skåe har, i dialog med Skåes kommuer, tagit fram e strukturbild och gemesamma strategier för hållbara fysiska strukturer i Skåe strategier för Det flerkäriga Skåe. Skåe Nordost är ett ätverk mella kommuera Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristiastad, Osby och Östra Göige. Nätverket präglas av politisk vilja, kokreta förbättrigar och uthållighet. Arbete sker med ega kompeteser och syftar till att skapa e attraktiv regio där det är bra att leva, studera, arbeta och komma på besök. Tillväxt är prioriterat i samarbetet och ses som ett medel för att skapa e bättre tillvaro för ivåara. Fem strategiområde har formulerats där Skåe år 00 är e attraktiv och livskraftig regio med flera starka tillväxtmotorer och e mågfald av livsmiljöer - e livskraftig regio med hållbara fysiska strukturer som sätter mäiska i cetrum. För att Skåe ska vara e attraktiv och hållbar regio krävs det ökad regioal samverka, och dokumetet är täkt att vara e plattform för detta. Färdpla mot målbild 00 Skåe Nordost I Målbild 00 Skåe Nordost ligger fokus på att fler har arbete, studieplats eller praktik. Färdpla beskriver vilka isatser som uder periode 0 00 förvätas bidra till att uppfylla målbilde. Färdplae sträcker sig över hela periode 0 00, me kommer uder 06 att revideras. Här omäms ite bostadsförsörjige specifikt, me berörs av området för ifrastruktur vars visio är att; I ordöstra Skåe är de iomregioala tillgäglighete god. E ökad rörlighet geom förbättrade pedligsmöjligheter har skapat förutsättigar för idivide att vidareutbilda sig och hitta jobb samt för företage att hitta rätt kompetes. E ökade adel av de som bor och verkar i ordöstra Skåe ska ha möjlighet pedla till arbete och utbildig med kollektivtrafik. Det är möjligt att pedla till arbete och utbildig i orter och större städer i vår ärhet. Nordöstra Skåe ska växa som fuktioell arbetsmarkadsregio. Det fis ett gott utbud av bostäder som ygre persoer efterfrågar i kollektivtrafikära läge. Tillgäglighete till kollektivtrafikodera i ortera är hög, geom väl utbyggda cykelvägät. I ett av delmåle för ovaståede står; Kartläggig av utbudet och plaer för utbyggad av bostäder iom e kilometer frå kollektivtrafikoder iom ordöstra Skåe

30 Noterig: I Riktlijer för bostadsförsörjig avgräsas stade Kristiastad eligt edaståede. Avgräsige är samma som för de fördjupade översiktsplae Kristiastad växer - e stad i balas, KF De edersta bilde visar vilka Nyko 6- område som aväts för statistikuttag

31 I Kristiastad är tillgåge till bostäder god, speglar efterfråga och medger att etablerigsprocesse fugerar smidigt. Kristiastad är kät för sia attraktiva hälsofrämjade boedemiljöer och har e tillväxt i bostadsbyggadet. I Kristiastad sker all plaerig och byggatio av boedeområde med fokus på itegratio och tillgäglighet, som e grud för att öka de sociala sammahållige. I Kristiastad aväds lokala utveckligsavtal mella flera parter för att utveckla boedeområde, itegratio och mågfald. I Kristiastad är ivåara öjda med att bo och leva i Kristiastad. Detta är ågra av målsättigara i kommues visio Kristiastad 00 - Vi lyfter tillsammas som Kommufullmäktige atog i jui 0. Boedefrågor och bostadsförsörjig framhålls som e viktig faktor för utvecklig mot de framtidsbild som visioe beskriver. Det fis tydliga koppligar mella bostadsförsörjig och de utmaigar som samhället måste hatera. Visioe poägterar att måga faktorer tillsammas gör att Kristiastad är attraktivt att bosätta sig i. Möjlighete att erbjuda varierat boede i kombiatio med bl a god utbildig, stort utbud av upplevelser och aktiviteter samt ypperliga kommuikatioslösigar, är förutsättigar för att vara attraktiv som plats för boede och att driva verksamhet på. Visioe pekar också på öska att stade Kristiastad utvecklas så att studeter trivs och gära bosätter sig i Kristiastad uder och efter studietide. Kommue ska verka för att de eskilda idivide ska lyckas koppla ihop bostad med sysselsättig, försörjig, hälsa och fritid. E del av Kristiastads attraktivitet ska vara möjlighete att kua flytta mella olika livsmiljöer som stad och ladsbygd eller byta boedetyp utifrå situatio, behov eller öska. Visioe säger äve att fokus bör ligga på ugdomars och utrikes föddas situatio. Dea hadlig, Riktlijer för bostadsförsörjig, är ett sätt att ärma sig visioe och dess målsättigar.