Löneskillnader mellan män och kvinnor på chefsnivå

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Nationaleonoisa institutionen C-uppsats Nationaleonoi C Vt - 06 Handledare: Magnus Gustavsson Lönesillnader ellan än och vinnor på chefsnivå -Tävlar än och vinnor på linande villor o de attrativaste toppjobben? Författare: Jonas Rehnberg Daniel Mellwing 1

2 Abstract Syftet ed denna studie är att undersöa o det föreligger lönesillnader ellan än och vinnor på chefsnivå och o så är fallet att utreda orsaerna till detta. Vi har använt oss av databasen LINDA, so innehåller ett stort urval från den svensa befolningen och undersöt o det finns befordrings- och/eller löneeffeter so påverar löneutveclingen. So grund för våra analyser har vi bl a använt teorier o statistis- och preferensdisriinering, huanapital och önssegregering. Vi har analyserat vårt aterial geno att estiera regressioner i for av linjära-, vantila- och logitodeller sat ed Blinder-Oaxaca etoden. Vår studie visar att det finns lönesillnader ellan anliga och vinnliga chefer och att endast en liten del av dessa lönesillnader an förlaras(sillnader i produtivitet), edan den största delen är oförlarad eventuellt p g a befordringseffeten, d v s vinnor når inte upp till de est attrativa positionerna. 2

3 Innehållsförtecning 1. Inledning Teori Befordringseffet Statistis disriinering Preferensdisriinering Löneeffet Huanapital Könssegregering Monopsoniteori Anhopningsteorin Crowding Värdedisriinering Data och etod Data Metod LOGIT-odellen Blinder -och Oaxaca deoponering Epiri Linjär regression Blinder-Oaxaca deoponering: Kvantila regressioner LOGIT Chefer Toppchefer Slutsatser Referenser Bilaga

4 1. Inledning Lönesillnader ellan än och vinnor disuteras och debatten har pågått under ånga år. Det har gjorts ett antal undersöningar o detta en endast ett fåtal har gällt lönesillnader på chefsnivå. Detta är särilt intressant nu när det oit ett flertal tidningsartilar o att cheferna tenderar att få allt högre löner och bonusar. Mette Lausten har i sin avhandling(gender differences in anagerial copensation- Evidences fro Denar) tagit upp frågan o varför det är så få vinnor på höga positioner. Kan det bero på att än är er arriärlystna och har högre abitioner? Lausten har även liso vi onstaterat att lönesillnaderna ellan än och vinnor inte till fullo an förlaras av att ännen är er högprodutiva. Hon ser ånga olia orsaer till varför vinnor förbises vid anställningar till de attrativaste chefspositionerna och enar att det inte finns endast en uttalad orsa till denna probleati Lausten enar att en stor del av lönesillnaderna an förlaras av vart du jobbar. Hennes resultat visar på att lönerna inte siljer sig så ycet åt ino arbetsplatsen, däreot ellan arbetsplatserna finns större lönesillnader ellan önen. Kvinnor tenderar enligt Lausten att jobba ino lägre betalda yren. Albrecht, Björlund och Vroan undersöer i en annan studie (2003) o vinnor stöter på ett glasta, d v s o det finns ett axta för vad en vinna an tjäna. Kan det vara så att vinnor forceras in i vissa yren, och att detta leder till en lägre lön? De oer i sin studie fra till att lönesillnaderna ellan vinnor och än öar ju högre upp i hierarin an oer, däreot är lönesillnaderna ellan svensar genteot invandrare onstant upp geno de olia lönesiten. Vi oer att undersöa o det föreligger större sillnader ellan önen i de högre lönesiten än i de lägre. Detta leder oss till huvudprobleatien för vår undersöning: Finns lönesillnader på chefsnivåerna ellan än och vinnor och an an i så fall förlara dessa eventuella lönesillnader? Kan en av förlaringarna vara att det föreligger viss disriinering? Tävlar vinnor och än på lia villor o de attrativaste toppjobben? 4

5 Vår uppsats är upplagd enligt följande. I avsnitt 2 tar vi upp relevant desriptiv statisti sat besriver dataatrialet och hur detta sa tolas. I avsnitt 3 besriver vi i orthet teorier o hur lönesillnader an uppstå. I avsnitt 4 besriver vi våra epirisa studier. 5

6 2. Teori Att bli disriinerad innebär att an trots linande egensaper so en annan individ blir behandlad på ett er ogynnsat och orättvist sätt. Kan exepelvis innebära lägre lön eller att an förbises vid anställningar/befordringar. 2.1 Befordringseffet Då statistis disriinering och/eller preferensdisriinering föreligger borde detta leda till att vinnor får det svårare att nå de er högavlönade befattningarna. Detta efterso vinnor trots linande valiteter, inte i lia hög grad befordras till topp-positionerna ino företagen. Det an även finnas barriärer till vissa yren, i och ed exepelvis ansdoinans, vilet an göra det betydligt svårare för en vinna att ta sig in på dessa yren. Detta leder till en er önssegregerad arbetsarnad Statistis disriinering Statistis disriinering görs t.ex. för att unna insa oostnaderna vid anställning eller för att unna spara tid. Detta ser efterso att det går åt åtsilliga resurser vid gransningen av alla intressenter för jobbet. O an sulle behöva ontrollera varje söande sulle det osta arbetsgivaren ycet pengar och tid. 1 Osäerhetsfatorn vid anställningar Arbetsgivaren an inte alltid ed säerhet tillsätta den est läpade personen, det an t ex föreligga brist på inforation. Med brist på inforation enar vi att det an vara för dyrt att ursilja den allra bästa arbetaren grundat på opetenser, valifiationer etc. Processer ed intervjuer och tester är ostsaa. Då an i ett sådant läge har chans att gallra via gratis inforation, an statistis disriinering uppstå. O en arbetsgivare utan bättre eller säre tyce för någon speciell grupp, trots detta oedvetet behandlar livärdiga individer olia, föreligger statistis disriinering. Ett exepel på detta är när en vinna an förbises i anställningsprocessen till följd av att vinnor söer barnledighet i större utsträcning än än. 1 SIF douentariv disriinering, s 1 6

7 Grova generaliseringar an innebära att företagen väljer en an fraför en vinna, vilet an leda till överrepresentation av än på vitiga och högre uppsatta positioner(befordringseffet). 2 Statistis disriinering föreoer ocså på tidigare stadier. Indiret tar föräldrar vitiga beslut angående sina barns utbildning. Efterso avastningen inte tenderar att vara lia lönsa för flicor so för pojar an föräldrarna oedvetet investera er i pojarnas huanapital. 3 Kontatnät En situation, vilen ocså utan intentioner edverar till en orättvis disponering bland jobben är den s.. indireta disriineringen. Den an exepelvis föreoa i grupper so inte utgör en del av ajoritetsbefolningens nätver och på detta sätt inte förfrågas när nyanställningar ser. Nuförtiden föreoer er ofta att an söer anställning eller personal via de olia nätver so finns. Detta edför proble för individer so inte har saa tillgång till nätveren då de söer arbete. Detta an även ses so en for av statistis disriinering då arbetsgivare so anställer någon ino ontatnätet redan har inforation o individen. Det an exepelvis vara en beant till en anställd. De est attrativa jobben fås ofta geno ontater so sapas under perioder då vinnor åste välja ellan failj eller arriär och däred går iste o tillfällen till vitiga ontater Preferensdisriinering Att ha preferenser innebär att an föredrar något fraför någonting annat. 5 Becer enar i sin ända teori o preferensdisriinering att vissa har a taste for discriination. 6 Har an 2 Näringsdeparteentet, Att synliggöra lönesillnader ellan vinnor och än, s 13 3 Björlund A, Edin P-A, Hollund B och Wadensjö E, Arbetsarnaden, s Lausten M, Gender differences in angerial copensation-evidences fro Denar, s 3 5 Nationalencylopedien preferenser 6 Becer G, The econoics of discriination, s 6 7

8 preferens för något innebär det att an är beredd offra något för att uppnå sitt ål. Detta an exepelvis innefatta lägre intäter för att undgå saarbete ed vissa individer. Ett företag i onopolsituation an ha råd att disriinera enligt sa och tyce, då an inte slås ut så lätt av obefintliga onurrenter. Man sulle därför unna täna sig att det råder större disriinering vid en sådan arnadsfor. 7 Hoosocialitet En annan insynsvinel av preferensdisriinering an vara att än änner sig er beväa när de arbetar tillsaans ed än, vilet leder till att de även i högre grad anställer än. Detta leder till att så länge det är undersott på vinnor bland toppjobben oer det att fortsätta att vara svårt för nya vinnor att ta sig in på dessa positioner. 8 Det an även vara så att än an änna sig hotade när en vinna träder in i arbetslaget, efterso vi-andan då an oa att rubbas. Detta fenoen allas hoosocialitet 9. Pia Höö enar att än änner sig er trygga ed än( bastun efter jobbet ), an vet hur an sa bete sig. Här an civilstatusen spela en sybolis roll, efterso en gift an an anses so noral trots att han föredrar att ha än oring sig. En ogift an an det fortfarande ännas obevät att jobba tillsaans ed, efterso an inte har någon garanti för att han inte är hoosexuell. Kvinnor an hållas utanför då de hela tiden utgör ett hot ot det trygga arbetsliatet. Gifta än tenderar därför att ha högre inost Löneeffet Lönesillnaden ellan än och vinnor an till viss del förlaras av observerbara variabler såso huanapital och arnadseffeter. O en vinna tjänar indre än en an på grund av lägre arbetslivserfarenhet är lönesillnaden befogad. Sulle fallet vara att annen trots linande valifiationer tjänar bättre, an lönesillnaden ändå vara befogad, då de exepelvis 7 Björlund A, Edin P-A, Hollund B och Wadensjö E, Arbetsarnaden, s Lausten M, Gender differences in angerial copensation-evidences fro Denar, s 3 9 Lindgren G, Brodersapets logi, s 5 10 Höö P, Ledarsap o sexualitet, s 165 8

9 an vara alloerade ino olia branscher. O parterna däreot besitter saa valifiationer på saa arbetsplats, är det fråga o diret disriinering Huanapital Huanapitalet är de saanlagda unsaper och valifiationer so en person salat på sig under årens lopp. Dessa egensaper tenderar att öa individens produtivitet och är därför önsvärda både för individen själv och företagen. Den vanligaste foren för att öa huanapitalet är investeringar i utbildning en an även innefatta investeringar i annat so öar produtiviteten. 11 Man gör so individ investeringar i sitt huanapital för att höja sin fratida standard, vilet ofattar inost en även andra aspeter såso flexibilitet 12 och hälsa (längre livslängd). 13 Huanapitalteorin är den est ända odellen för att förlara hur investeringar ino utbildning och arbetserfarenhet är orrelerad ed individens inost. Ju större investeringar desto högre lön. 14 Mincers löneevation Det är ytterst vanligt att an utgår från Mincers löneevation 15, när an vill se huanapitalets effet på inosten. Denna löneevation har fått en del riti. Modellen tar exepelvis ej hänsyn till valiteten på utbildningen utan endast vantiteten i for av av antal utbildningsår, vilet an ge en sev verlighetsbild. Dessuto får en investering enligt denna evation saa effet på inosten oavsett när an gör den, vilet leder till att o en sextioåring investerar i ett ytterligare utbildningsår så visar denna odell på saa avastning so för en betydligt yngre individ Åbo aadei MSG, s 1 12 Kunna vara attrativ även vid förändringar på arbetsarnaden 13 Åbo Aadei MSG, s Björlund A, Edin P-A, Hollund B och Wadensjö E, Arbetsarnaden, s Björlund A, Edin P-A, Hollund B och Wadensjö E, Arbetsarnaden, s Åbo Aadei MSG, s 13 9

10 Lönesillnadens uppost Lönesillnader ellan önen an enligt huanapitalteorin förlaras geno att äns och vinnors produtivitetsapacitet siljer sig åt. En vanlig förlaring till att vinnor är indre benägna att satsa resurser i huanapital är att de inte förväntar sig lia god utdelning på sina investeringar so ännen. Resoneanget är nutet till att vinnor inte jobbar lia lång tid so än, utslaget över hela livet, och däred blir deras investeringar inte lia gynnsaa. Kvinnor so täner ta förvärvsavbrott för att unna satsa på he och failj tenderar att satsa indre resurser på utbildning. Dessuto an lönedisriinering ellan än och vinnor edföra att vinnor investerar indre i huanapital, då de an förvänta sig ett hårt löneliat. Dessa resoneang an doc ifrågasättas, efterso vinnor i allt större utsträcning vidareutbildar sig, jäfört ed tidigare i historien Könssegregering Kvinnor återfinns ofta i branscher och yren so ger lägre lön. Detta då det ofta sägs att de inte satsar på arriären (i detta fall, strävan efter välavlönade jobb och högre befattningar) lia ycet so än. 18 Kvinnors löner tenderar att ha en er stagnerande utvecling 19. Den segregerade lönearnaden förlarar era av lönegapet än disriineringen. Mycet av segregeringen an förlaras av vila val vinnor och än gör för att ta just de jobb so de tar. 20 Vertial och horisontell segregering Det råder en viss vertial önssegregering på den svensa arbetsarnaden, då tanesättet att än oer att uppnå en chefsposition är ycet vanligare än att en vinna sa göra det. Detta leder till att det inte finns lia stor andel vinnor på högre befattningar so än. Rent generellt 17 Edin P-A och Richardsson K, Swiing with the tide: Solidary wage policy and the gender earnings gap, s 4 18 Näringsdeparteentet, Att synliggöra lönesillnader ellan vinnor och än, s LO hesidan Rapporter Varför tjänar vinnor indre, s Gonäs L och Spånt S, The gender pay gap in Sweden, s 21 10

11 verar det so att vinnor har lättare att nå chefspositioner ino vinnodoinerade yren såso vård och osorg. Pratist ses detta när an tittar på andelen versahetschefer ino detta oråde, där vinnorna står för en stor andel av chefsjobben 21. Den vertiala segregeringen an antingen bero på att vinnor blir disriinerade eller på att chefsjobben är allt för rävande( rav, villor etc ) för vinnor. Det an även bero på att villoren so ställs, issgynnar vinnor er än än. Det föreligger även en horisontell önssegregering på den svensa arbetsarnaden, efterso vinnor i ycet högre grad befinner sig ino vissa yren, t ex ino den offentliga setorn. Detta an förlara en del av lönesillnaden efterso än i större utsträcning arbetar i den er välbetalda privata setorn 22. När an tittar närare på önssegregeringen så ser an att dess uppost an förlaras ytterligare av onopsoniteorin och anhopningsteorin Monopsoniteori Monopsoniteori innebär att då en arbetsgivare har onopolställning an denne sätta låga löner 23. Detta i och ed brist på onurrens från andra atörer vilet ocså edför att arbetstagarna inte har någon star förhandlingsposition. I offentliga setorn blir det onopsoni i och ed att det i princip endast finns en stor arbetsgivare (landstinget) eller en grupp indre arbetsgivare so agerar linande. Bristen på onurrens bidrar till att det blir lägre löner i denna setor. Rent statistist är det ett lart större utbud av vinnor so verar i den offentliga setorn vilet an edföra att de än so söer arbete här an prioriteras och avlönas högre än vinnor då efterfrågtrycet är högre på än än vinnor 24. Denna effet är eellertid inte helt säer (se crowdingteorin, avsnitt 3.2.4). 21 Tidningen Suntliv Män blir oftare chefer, s 1, ca 80 procent av versahetscheferna ino vård och osorg är vinnor 22 Tidningen Suntliv Män blir oftare chefer, s 1 23 Näringsdeparteentet, Att synliggöra lönesillnader ellan vinnor och än, s Gonäs L, Spånt S, The gender pay gap in Sweden, s 21 11

12 När an ser på lönerna i sådana arnader där arbetsgivaren har onopolställning fragår det att dessa löner är lägre än genosnittet. En orsa till deta är att aten öar hos en arbetsgivare när arbetsraften är loalt bunden till arbetsorten. Detta gäller fraförallt vinnor efterso de ofta tar större ansvar för he och barn och inte har lia stor tillgång till bil Anhopningsteorin Crowding Utbudsöversottets effet Enligt teorin o crowding edför ett översottsutbud av arbetsraft att lönerna hålls nere. Detta sulle då innebära att vinnor får lägre löner o det finns ett utbudsöversott på vinnlig arbetsraft. Även än drabbas av en lägre lön i vinnodoinerande yren och det an till och ed ge en större negativ effet för än än för vinnor (näringsdeparteentet). Crowdingteorin har bland annat ritiserats för att vara er en besrivning av läget än en förlaring till varför sillnader uppstår. Vissa hävdar även att denna teori handlar er o segregering än o disriinering 26. Frivillig eller ofrivillig anhopning O anhopning till vissa yren/branscher är frivillig, t ex o vinnor (fräst) självant väljer vinnodoinerade yren, an an inte tala o disriinering. O däreot denna anhopning på något sätt tvingats fra, an an tala o disriinering t ex o vinnors yresöjligheter är er begränsade än äns Värdedisriinering Värdedisriinering uppoer geno att en öad andel av vinnor i ett yre försärar lönen 28. I och ed att denna disriinering är ritad ot vissa yren edför det att även än 25 Björlund A, Edin P-A, Hollund B och Wadensjö E, Arbetsarnaden, s Löfströ Å, Disriinering på svens arbetsarnad, s LO hesidan Rapporter Varför tjänar vinnor indre, s Gonäs L, Rosenborg K och Bergan A, Osaliga lönesillnader ellan vinnor och än, s 16 12

13 i dessa yren får lägre löner 29. Oavsett vad detta beror på, an det leda till att än inte vill anställa vinnor, då detta an leda till en statusförsäring för yret vilet i sin tur an edföra insad inost. Även fast an är eot denna disriinering så är ännisan ofta egoistis och vill inte risera att sitt eget jobb och inost insar i värde LO hesidan Rapporter Varför tjänar vinnor indre, s LO hesidan Rapporter Varför tjänar vinnor indre, s 46 13

14 3. Data och etod 3.1 Data Vi har använt oss av LINDA-databasen för år 2002 när vi salat inforation till denna uppsats. LINDA-databasen består av ca 3 procent av Sveriges befolning. Urvalet i våra data är personer ellan år ed en registrerad lön över r per år. Antalet observationer tillgängliga för våra analyser är (efter utsortering av vissa observationer). För att unna behandla dataaterialet på ett sidigt sätt odellerar vi o värdena i databasen. Vi sapar bland annat duyvariabler för vinna, an, chef (VD, driftchef och chef för särsilda funtioner), gift, bilförån, högutbildad (vidareutbildat sig i inst två år), privat setor, offentlig setor, Stochol, Uppsala, Såne och Västra Götaland sat olia utbildningsinritningar. Det är fraför allt dessa variabler so vi utgår från när vi ytterligare sapar nya variabler. Variabeln arbetslivserfarenhet sapar vi geno att ta åldern inus utbildningsår, inus sju (tiden innan solan). För att få fra variabeln toppchef antar vi att dessa chefer tjänar r/ån och uppåt. För att unna gransa inforationen använder vi oss av statistiprograet Stata. Varför vi väljer just dessa variabler är för att vi anser att dessa bäst borde unna förlara lönesillnaderna ellan än och vinnor på chefsnivå. Det an säert finnas ytterligare variabler so sulle unna förbättra analysen en an är tvungen att begränsa sig vid någon gräns, dessuto är det oöjligt att få tag på all nödvändig inforation. Månadslön i LINDA är ogjord till att alla individer har heltidslön oavsett o de arbetar halvtid eller heltid. Det är utifrån dessa uppgifter o ånadslön vi utgår när vi sapar våra chefslönevariabler. Bland alla yresoder i LINDA väljer vi ut de so vi anser bäst passar våra syften, näligen VD, drift- och versahetschefer sat chefer för särsilda funtioner. I vårt urval finns det ursprungligen 4139 chefer, varav 3018 anliga och 1121 vinnliga. 14

15 Medelvärden för chefer Kvinnor Män Fördelning ellan önen Arbetlivserfarenhet 23,84 26,59 Utbildningsår 14,50 13,53 Högutbildad 0,63 0,41 Ålder 45,34 47,10 Övrig 0,32 0,47 Offentlig 0,36 0,13 Gift 0,59 0,72 Antal barn 0,99 1,11 Stochol 0,35 0,28 Uppsala 0,04 0,03 Såne 0,12 0,12 Västra Götaland 0,16 0,16 VD 0,07 0,19 Drift- och versahetschef 0,48 0,35 Bilförån 0,02 0,04 Lön Toppchef lön Löner för ice-chefer ,1% vinnliga chefer 72,9% anliga chefer 10% vinnliga toppchefer 90% anliga toppchefer 51,1% vinnliga icechefer 49,9% anliga icechefer Anärningsvärt är att setorn övrig har en så stor andel av cheferna, vilet beror på att det är en stor andel chefer so är registrerade i övrig setor. Detta p g a att inforation tagits från en enätundersöning där setor varit oänd. O heteroscedasticitet infinnes i den linjära regressionen oer vi justera för detta via whites robusta standardfel, vilet gör estiationen läpligare att dra slutsatser ifrån. 3.2 Metod I teoridelen besrivs i orthet olia teorier o hur lönesillnader an uppstå. Dessa teorier är tyvärr svåra att testa, då forsningen ino detta oråde inte säger så ycet o deras epirisa relevans för lönegapet. Det finns endast ett fåtal studier över lönesillnader på chefsnivå. Sulle vi finna att det föreligger sillnader så an förlaringarna ligga i de teorier vi tar upp. I teoriavsnittet delar vi upp orsaerna so an förlara varför lönesillnader uppoer i två huvudgrupper, befordringseffet och löneeffet. Epirin delar vi upp i linjär regression, Logit-odellen, Blinder-Oaxaca deoponering och vantila regressioner. I satliga fall presenterar vi värden för vinnor, än och för 15

16 genosnittet (alla). Detta för att på ett sidigt sätt unna jäföra sillnader och/eller liheter ellan de olia grupperna. Efter teorin och epirin analyserar vi våra epirisa resultat enligt våra teorier för att se på liheter och sillnader. Därefter drar vi slutsatser från våra analyser. I den linjära regressionen utgår vi först från Mincers löneevation för att sedan bygga ut ed ytterligare variabler so sa unna förlara eventuella sillnader bättre. Evationen ser ut enligt följer: ln W i = ln W 0 + rs i + β 1 E i + β 2 E 2 i + ε i Där lnw=logariterade lönen, lnw 0 =onstanten, S=antal solår, E=arbetslivserfarenhet, E 2 =arbetslivserfarenhet i vadrat och ε=felteren LOGIT-odellen Ett annat sätt att äta orättvisor, är att ed hjälp av Logit-odelen undersöa hur stor öjlighet an har att nå exepelvis en topp-position givet vissa egensaper. Denna odell är ice-linjär i den beroende variabeln, där sannoliheten antar värden ellan 0 och 1. Däreot är Logit L 31 linjär i X och går från - till. O Logit L är positivt edför detta att värdet på de förlarande variablerna öar och däred öar även oddsen för estiatorn. Då oddsration insar från 1 till närare 0, blir Logit L er och er negativ. När oddsen däreot går från 1 ot, blir Logit L allter positiv 32. Tolningen av dessa sattningar siljer sig från den linjära odellen. O exepelvis betavärdet fraför en variabel tar värdet 1,25 innebär detta i våra logit-sattningar (se epiri) att o det blir en förändring i variabeln öar det oddsen för att individen är chef ed 25 procent. Värdet 1 edför varen en positiv eller negativ effet, edan när värdet är indre än 1 leder detta till att oddsen insar. 31 L i =ln(p i /1- P i )=β 1 +β 2 X i, Gujarati D N, Basic econoetrics, s Gujarati D N, Basic econoetrics, s

17 3.2.2 Blinder -och Oaxaca deoponering Oaxaca och Blinder är grundarna till en odell so används för att äta disriineringen. Denna odell tar hänsyn till o disriineringen är befogad eller inte, befogad är den o individen so disriineras inte har saa utbildning/huanapital. Blinder-Oaxaca etoden tar hänsyn till att beta-värdena är olia ellan två grupper p g a att an sattar två separata odeller för vardera grupp. 33 Vill an exepelvis se o vinnor är disriinerade på lönearanden börjar an ed att satta löneevationerna för vardera grupp. ln w = α + ρ s + β x + β x + ε (1) ln w = α + ρ s + β x + β x + ε (2) Man an sedan bygga ut incer-evationen ed fler variabler och fortsätter då på saa sätt. I och ed OLS-sattningens egensap att förväntan av feltererna är lia ed noll, ε = ε = 0, an an sriva de genosnittliga lönerna för vinnor och än. enligt följande: ln w = αˆ + ρˆ s + βˆ x + βˆ x (3) ln w = αˆ + ρˆ s + βˆ x + βˆ x (4) Strecen arerar genosnittet edan hattar arerar OLS-sattningar av paraetrarna. Den genosnittliga (log) lönesillnaden ellan än och vinnor får an fra geno att sätta vänsterleden inus varandra lia ed högerleden inus varandra: 33 Statisti B, Tilläpad eonoetri löneevationer, s

18 ln w ln w = αˆ αˆ + ρˆ s ρˆ s + βˆ x βˆ x + βˆ x βˆ x (5) För att få fra Oaxaca oponeringen adderas och subtraheras uttrycet ed ρˆ s + βˆ x + βˆ x ed evation (5): A är differensen i log-löner ellan än och vinnor. B är sillnader i genosnittligt huanapital ellan än och vinnor. Sillnader i lön ellan grupper so an förlaras ed olia grad av huanapital är en befogad lönesillnad då det ju fatist föreligger sillnader i egensaper. C består av de sillnader so är oförlarliga. Sillnader i C handlar o disriinering då olia grupper får olia utdelning för saa valiteter (detta då sillnader i beta-värdena uppoer). O C > 0 disriineras vinnor då de inte får lia stor utdelning på sina douenterade färdigheter. O an delar C ed A, (C/A), får an fra graden av lönedisriinering 34. Deoponeringen i Blinder-Oaxaca odellen oer att genoföras via beräningar i Stata sat Excel. Den sista odell vi använder oss av är de vantila regressionerna. Med hjälp av denna odell an an se sillnader på olia lönenivåer, vilet är intressant i vårt fall. I våra vantila regressioner tittar vi på 10:e, 50:e och 90:e procentilen. I denna odell genoförs edianregressioner, exepelvis ed fallet o den 50:e procentilen så oer observationerna i 34 Man bruar ofta göra två uträningar för att få en bättre sattning av disriineringsgraden. Sillnaden ellan de två evationerna är att an i B-evationen byter ut betaan ot betavinna (B ) sat att an i C- evationen byter ut de vinnliga edelvärdena ot de anliga(c ). Ofta föreoer C C, varför an bruar presentera de båda värdena i ett intervall. Denna probleati, allas indexprobleet. 18

19 itten av urvalet att betratas. Modellen är inte änslig för extrevärden efterso den bygger på edian-sattningar och inte edelvärdessattningar. 19

20 4. Epiri 4.1 Linjär regression Vi utgår från Mincers löneevation när vi gör regressionen för chefer. ln W i = ln W 0 + rs i + β 1 E i + β 2 E 2 i + ε i I våra linjära evationer jäför vi vinnor, än och genosnittet ed varandra för att få en larare bild av verligheten. Variablerna i första regressionen an specificeras enligt följande: Variabeln utbildningsår är antalet år so varje individ har studerat, den varierar från 6 till 20 år. Detta är den totala utbildningstiden där alla antas ha gått åtinstone 6 år i solan. Arbetslivserfarenhet är hur ånga år varje individ har arbetat och arbetslivserfarenhet i vadrat är densaa fast i vadrat. Med allänt enar vi regression där både anliga och vinnliga chefer(vd, drift- och versahetschefer sat chefer för särsilda funtioner) ingår. (Tabell 1) Logariterade chefslöner Allän Kvinnor Män Arbetslivserfarenhet ( )*** ( )*** ( )*** Arbetslivserfarenhet i vadrat ( )*** ( )*** ( )*** Utbildningsår ( )*** ( )*** ( )*** Constant ( )*** ( )*** ( )*** Observations R-squared Standard errors in parentheses * significant at 10%; ** significant at 5%; *** significant at 1% Av tabell 1 fragår att antal utbildningsår och arbetslivserfarenhet leder till högre lön. Värt att notera är ocså att variabeln arbetslivserfarenhet i vadrat är negativ, vilet beror på att an inte är lia produtiv efter en viss ålder sat att an bara an lära sig till en viss nivå, sedan når an en ättnadspunt. Av tabellen fragår att alla variabler är signifianta på enprocentsnivån vilet tyder på tillförlitliga paraetrar. I vårt statistisa underlag finns ursprungligen 4139 chefer(varav 3018 anliga och 1121 vinnliga) en då inforation 20

21 sanades på några poster har några observationer fallit bort. Andelen vinnliga chefer har vi fått fra geno att dividera antal vinnliga chefer ed totala andelen chefer, vilet blir ca 27 %(1121/4139). Tendensen är att både än och vinnor får positiv avastning på utbildning och arbetslivserfarenhet, doc får vinnor lägre än genosnittet. För än är avastningseffeten större än genosnittet för utbildning edan effeten av arbetslivserfarenhet är ungefär so för genosnittet. Gällande arbetslivserfarenheten i vadrat är effeten linande för alla tre ategorierna. Vår slutgiltiga linjära estiation innehåller 15 förlarande variabler. Vi förlarar de resultat so är est relevanta för vår undersöning. De nya variabler so tilloit specificeras enligt följande: Högutbildad 35 antar värdet ett o an har vidareutbildat sig er än två år annars värdet noll. Offentlig, är de so jobbar ino offentligsetor, och övrig, är de so inte är registrerade i offentlig -eller privat setor. Offentlig och övrig har jäförelsegrupp privat (setor). Gift är en duyvariabel för de so är gifta. Variabeln antal barn visar antalet barn för varje individ. Stochol, Uppsala, Såne och Västra Götaland visar o an är folboförd i dessa regioner och jäförelsegruppen, här är övriga regioner. VD och driftchef / versahetschef visar o an har denna yrestitel och vilen effet det får ot jäförelsegruppen chefer särsilda funtioner. Bilförån antar värdet ett o an har bilförån so chef och noll för övrigt. 35 Innebär att an vidareutbildat sig er än 2 år efter gynasiet. 21

22 (Tabell 2) Logariterade chefslöner Allän Kvinnor Män Arbetslivserfarenhet ( )*** ( )*** ( )*** Arbetslivserfarenhet i vadrat ( )*** ( )*** ( )*** Högutbildad ( )*** ( ) ( )*** Utbildningsår ( )*** ( )*** ( )*** Övrig ( )*** ( )** ( )*** Offentlig ( )*** ( )*** ( )*** Gift ( )*** ( )** ( )*** Antal barn ( )** ( ) ( )* Stochol ( )*** ( )*** ( )*** Uppsala ( )** ( ) ( )** Såne ( )*** ( )** ( )*** Västra Götaland ( )*** ( )** ( )*** VD ( )*** ( )*** ( )*** Drift -och versahetschef ( )*** ( )*** ( )*** Bilförån ( )*** ( )*** ( )*** Constant ( )*** ( )*** ( )*** Observations R-squared Standard errors in parentheses * significant at 10%; ** significant at 5%; *** significant at 1% Utbildning: Ett ytterligare år i solan edför att avastningen på lönen för än öar ed ca 3,7% och då de vidareutbildat sig längre än två år öar avastningen ed ca 9,5%. För vinnor innebär ett ytterligare år i solan en effet på ca 3,5% och då de har vidareutbildat sig öar avastningen ed ca 5%. Avastningen är lite säre för vinnor än för genosnittet gällande högutbildning och utbildningstid. För än gäller att effeten är högre för högutbildad och lite lägre för utbildningstiden än för genosnittet. Däreot får än högre avastning på sina investeringar än vinnor i båda fallen. 22

23 Offentlig setor: Chefer so jobbar ino offentlig setor tenderar att ha en lägre lön än de so återfinns i den privata setorn. O en anlig chef jobbar ino den offentliga setorn oer lönen att vara ca 22,5% lägre än o han hade jobbat i den privata setorn. I vinnornas fall är denna effet ca -9,1 % och genosnittet ca -22,6 %. Man tolar värdena på saa sätt för variabeln övrig. Gift och antal barn: Då en an är gift leder detta enligt vår regression till att inosten öar ed ca 7,6 %. I fallet ed ett ytterligare barn är effeten 1,1 %. En gift vinna tenderar doc inte ha saa avastning, då de bara får ca 3,6% högre lön då de är gifta. Antal barn har här en negativ effet, d v s avastningen tenderar att vara negativ ed 1,3 % för varje ytterligare barn. Genosnittsfallet är väldigt nära ännens linje. Manliga chefer ed barn tjänar bättre än vinnliga chefer ed barn. Tätbefolade oråden(stochol, Uppsala, Såne och Västra Götaland): Chefer so är folboförda i tätbefolade regioner har enligt regressionensanalysen högre inost. Särsilt intressant är regionen Stochol då det är Sveriges befolningsässigt största stad. Manliga chefer so är folboförda i Stochol får 23,4 % högre lön än chefer so är folboförda i glesbygden (dvs inte Stochol, Uppsala, Såne och Västra Götaland), vilet är betydligt högre än vinnornas 15,6 %. Genosnittet ligger itteellan på 19,4 %. VD/Drift- och versahetschefer: Har en an yresbetecningen VD eller drift- och versahetschef oer effeten på lönen att silja. En anlig VD får 21,9% högre lön och 14,7% lägre lön o han jobbar so Drift/ver-chef (ot jäförelsegruppen chefer för särsilda funtioner). I vinnornas fall är dessa värden 10,2 % respetive 21,7 % och i det genosnittliga fallet 22,1 % respetive 16,4 %. Manliga chefer får högre avastning i sina yren. Bilförån: Manliga chefer ed bilförån har 21,1% högre lön än de utan denna förån, vilet är 3,7 procentenheter högre avastning än i vinnornas fall och 1,5 procentenheter lägre än genosnittet. För att unna se o det finns avastningssillnader ellan chefer och de so inte är chefer jäför vi de, geno att genoföra regressionsanalys även för denna grupp(icechefer). 23

24 Ice-chefer är de so inte har yrestiteln VD, chef för särilda funtioner, drift- och versahetschef. (Tabell 3) Logariterad lön icechefer vs chefer icechefer chefer Kvinna -0, , ( )*** ( )*** Arbetslivserfarenhet 0, , ( )*** ( )*** arbetslivserfarenhet i vadrat -0, , ( )*** ( )*** Högutbildad 0, , ( )*** ( )*** Utbildningsår 0, , ( )*** ( )*** Övrig -0, , ( )*** ( )*** Offentlig -0, , ( )*** ( )*** Gift 0, , ( )*** ( )*** antal barn -0, , ( )*** ( )** Stochol 0, , ( )*** ( )*** Uppsala 0, , ( )*** ( )*** Såne 0, , ( )*** ( )*** västra götaland 0, , ( )*** ( )*** Constant 9, , ( )*** ( )*** Observations R-squared 0,3454 0,2948 Standard errors in parentheses * significant at 10%; ** significant at 5%; *** significant at 1% Av tabellen ovan fragår att avastningen för vinnor är säre relativt ot än och att sillnaden öar på chefsnivå. So chef får an högre avastning för variablerna gift, antal barn, arbetslivserfarenhet, utbildningsår och tättbefolade regioner. Däreot blir det en säre avastning för chefer genteot ice-chefer på offentlig och högutbildad. 24

25 4.2 Blinder-Oaxaca deoponering: (Tabell 6) Betan an betan vinna diff an edel vinna edel diff Arb.livs.erf. 0, , , , , ,75247 Arb.liv.erf 2-0, , , , , ,61000 Utbildningstid 0, , , , , ,97513 högutbildad 0, , ,0452 0, , ,21361 ovrig -0, , ,0457 0, , ,14789 offentlig -0, , ,1337 0, , ,23386 gift 0, , ,0407 0, , ,13336 antal barn 0, , ,0240 1, , ,11458 Sthl 0, , ,0787 0, , ,07043 Uppsala 0, , ,0371 0, , ,00534 såne 0, , ,0097 0, , ,00190 Väst götal 0, , ,0018 0, , ,00713 VD 0, , ,1172 0, , ,12468 drift ver chef -0, , ,0701 0, , ,12658 bilförån 0, , ,0471 0, , ,02591 onstant 9, , ,0592 beta*edel an Beta*edel vinna diff edeldiff*betaan vinnaedel*betadiff 0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Sua 0, sua 0, sua 0, Vid beräning av Blinder-Oaxacas deoponerings odell har vi använt oss av beräningar i ovanstående tabeller. Vi o fra till att evationen A 0,2048 och evation B 0,0441 och C 0,

26 Evation A (genosnittligt log-lönegap) är sillnaderna i onstanterna plus suan av differenserna ellan beta*edel an och beta*edel vinna. Evation B (lönesillnader p g a egensaper) är suan av edeldifferensen 36 gånger betaan (edeldiff*betaan). Evation C (sillnader i avastning på saa egensaper) är sillnaderna i onstanterna plus suan av vinnaedel*betadiff. Tar an evation C/A får an disriineringsgraden vilet i vårat fall är 0, %. Här förlaras ca 22%(1-0,78) av sillnader i valiteter hos individerna resterande förlaras ej av odellen(oförlarliga). Vid hänsyn till indexprobleet beränar an även C /A so här blir 0, %. Man bruar presentera disriineringsgraden i ett intervall p g a av C C, då det här blir 78-94%.(Se tabell 10 för uträning av C ) 4.3 Kvantila regressioner Vi genoför nu quantile regressions 37, vilet an gör för att titta extra på några speciella lönesit bland cheferna. Här har vi valt 10:e-, 50:e- och 90:e -procentilen. Det är intressant då an vill se hur de olia variablerna siljer sig från sit till sit. (Tabell 7) Sillnader 10 th 50 th 90 th OLS Arb.livs.erf. 0, , , , Arb.liv.erf 2 0, , , , högutbildad 0, , , , utbildningstid -0, , , , övrig -0, , , , offentlig -0, , , , gift 0, , , , antal barn 0, , , , Sthl 0, , , , Uppsala -0, , , , såne -0, , , , Väst götal -0, , , , VD 0, , , , drift ver chef 0, , , , bilförån 0, , , , onstant 0, , , , Med edeldifferensen enas sillnaden ellan äns edelvärden på i den förlarande variabeln inus vinnornas edelvärden på saa förlarande variabel. 37 Is there a glass ceiling in Sweden, Jaes Albrecht, Anders Björlund och Susan Vroan, sid

27 Vi ser störst sillnad ellan de olia procentilerna på följande variabler: Högutbildad: Här ser vi en tydlig tendens ellan den 10:e och 90:e procentilen. Högutbildade vinnor har linande inveran på lönen so ännen(0,035 högre för än), en detta gäller inte alls i det högre lönesiten där högutbildade än har en lart högre avastning än vinnor(0,21 högre för än). Män på toppnivå får högre avastning på sina utbildningar än vinnor. Ett ytterligare solår för än och vinnor har linande påveran på avastningen. VD: Män i en VD-position har hela tiden större avastning än en vinna på en VD-position, doc är denna sillnad betydligt högre i 90:e procentilen. Gift: En gift an so är chef får en er gynnsa lön än en vinnlig chef so är gift. Denna sillnad är i 10:e procentilen ca 0,02, i 50:e ca 0,02 och i 90:e ca 0,04, till fördel för ännen. Männen får även här en högre ätensapsbonus än vinnorna på satliga nivåer, doc är sillnaden störst i den övre procentilen. Bilförån: Män ed bilförån har generellt bättre avastning än vinnor ed saa förån. Vår regressionsanalys visar att sillnaden är störst på den 90:e procentilen där sillnaden är ca 0,08 38 (till ännens favör). Lite intressant är det att titta lite extra på offentlig(setor), där doinansen av vinnor är övervägande. Här är sillnaden ellan alla procentilerna linande, en tittar an enbart på vinnor och enbart på än så ser an att avastningen på offentlig setor blir er och er negativ ju längre upp i siten an tar sig. Exepelvis i vinnofallet: på 10:e procentilen, då an är anställd ino den offentliga setorn är lönen ca 5,7% högre edan denna effet på den 90:e är 21,7%, genteot variabeln privat. (se tabell 12) Det är 13 av de 15 variablerna so från 10:e till 90:e procentilen blivit bättre ur ännens synvinel, d v s ännen får bättre avastning ju längre upp i hierarin de oer, detta gäller inte vinnor. För att se alla våra värden, hänvisar vi till tabell 11 och tabell Denna sillnad an även anges so procentenheter, d v s 0,08=8 procentenheter vid en öning av en enhet. 27

28 4.4 LOGIT För att ytterligare unna analysera upposten av lönesillnader an an titta på vila so blir chefer. Vi sa även undersöa hur linande egensaper påverar olia för olia grupper. Ett bra sätt att se på denna probleati är via Logit-odellen. Här har vi valt att ta ed de variabler so vi anser bäst borde förlara påveran på sannoliheten för att bli chef. Urvalet är saa so i den linjära regressionen. Vi väljer att först tola de olia variablerna separat för vinnor och än. Detta p g a att o det föreligger sillnader ellan önens öjligheter att bli chef, vill vi unna se vad detta an tänas bero på. I tabell 8 ser an diret sillnaderna ellan önens chanser att bli chefer Chefer (Tabell 4) Logit chefer vinnor än antal barn 1, , , ( )*** Offentlig 0, , ( )*** ( )*** Högutbildad 5, , ( )*** ( )*** Gift 1, , ( )*** ( )*** Arbetslivserfarenhet 1, , ( )*** ( )*** Stochol 1, , ( )*** ( )*** Såne 1, , ( )** -0, västra götaland 1, , ( )** -0, Observations Standard errors in parentheses * significant at 10%; ** significant at 5%; *** significant at 1% Utbildning: Variabeln högutbildads betavärden för än respetive vinnor har värdena ca 3,02 respetive ca 5,02. Detta innebär att är an högutbildad öar oddsen för att en an blir chef ed ca 202% och ed ca 402% för att en vinna sa bli chef. 28

29 Arbetslivserfarenhet: Här är sillnaden endast 0,01 enheter och verar svagt positivt på chefsap, till ännens fördel. Offentlig: Då betavärdet fraför offentlig är negativt dvs indre än 1, leder detta i både ännens och vinnornas fall till att oddsen att bli chef är negativa. Det innebär 79,6 % (1-0,204) lägre chans för än att bli chef och 21,6% lägre chans att bli vinnlig chef, då an jobbar i den offentliga setorn. Dessa värden gäller genteot jäförelsegrupperna privat och övrig setor. Gift och antal barn: En gift an har större chans att bli chef då oddsen öar ed ca 132%. För vinnor är denna effet endast ca 29%. Ett ytterligare barn edför att oddsen att bli chef öar ed ca 12% för än och ca 3,5% för vinnor givet en förändring i variabeln antal barn. Tätbefolade regioner: Då en an är folboförd i Stochol ger det ett högre odds (16,4%)för att bli chef. Oddset är ännu högre för vinnor (78,3%). Värt att notera är att än ino Västra Götaland har negativa odds för att bli chefer, edan vinnor har det otsatta. Man har större öjlighet att bli chef i Stochol, vilet ju är gansa naturligt då ånga jobb finns där. Gäller ot övriga regioner, nu även Uppsala. En tydlig sillnad blir det när an estierar två separata Logit-odeller ed Chef so beroende variabel och ön so duy, d v s an och vinna i respetive estiation. Oddsen pear på att; är du vinna så insar oddsen ed ca 60% för att bli chef. I ännens fall är det en positiv benägelse, oddsen öar näligen i detta fall ed ca 148%. Se tabell Toppchefer Nu har vi insat urvalet, det är nu endast urval från chefer (4139st), doc försvinner några observationer då data sanas för dessa. Vi tittar nu på hur stora oddsen är för att bli toppchef 39 bland cheferna. Andelen vinnliga toppchefer är ca 10% av de 506 toppcheferna. Här finns inga vinnliga toppchefer i den offentliga setorn vilet edför att vi tar bort den även för ännen. 39 Vi antar att toppchefer har en lart högre lön än övriga chefer, vi har här satt gränsen till 60000r/ån. I vårat sticprov återfinns 506st toppchefer. 29

30 (Tabell 5) Logit toppchefer Kvinnor Män antal barn 0, , ( )*** ( )*** Högutbildad 2, , ( )*** ( )*** Gift 0, , ( )*** ( )*** Arbetslivserfarenhet 0, , ( )*** ( )*** Stochol 1, , ( )*** ( )*** Såne 1, , , ( )* västra götaland 1, , ( )* -0, Observations Standard errors in parentheses * significant at 10%; ** significant at 5%; *** significant at 1% Utbildning: Oddsen för att bli toppchef öar då an är högutbildad för både vinnor och än, effeten lite er positiv för vinnor. Gift och antal barn: En gift an har större sannolihet(ca 146%) att bli toppchef, detsaa gäller ytterligare barn (ca 20%). Kvinnor däreot har lägre sannolihet avseende dessa båda variabler (ca -40% respetive ca 11%). Tätbefolade regioner: Oddsen är här positiva för både vinnor och än. För än so är folboförda i Stochol öar oddsen att bli chef ed ca 199%. För vinnor är detta odds lägre, ca 35%. Då an studerar två separata Logit-sattningar ed an respetive vinna so duy, får an en tydlig sillnad på oddsen att bli toppchef. Oddsen för att återfinnas i det övre sitet, so toppchef, insar ed ca 78% då an är vinna. För än däreot öar oddsen att bli toppchef ed ca 360%. Se tabell 9. 30

31 5. Slutsatser Kvinnliga chefer befinner sig i stor utsträcning i den offentliga setorn. Denna setor ger inte lia hög avastning so den privata. O de vinnliga cheferna väljer att jobba i denna setor självant eller ice, an vi inte ed säerhet säga utifrån vår analys. Men vi anser att de ändå till viss ån tvingas. Detta då vi antar att även vinnor vill göra arriär (strävan efter höga löner och toppbefattningar) i vår oderna tid. En barriär för vinnors topparriärer är att det är väldigt ansdoinerat på toppen. Detta leder till vertial segregering när än till stor del anställer än p g a exepelvis trygghetsfatorer(än änner sig hotade av vinnor och är er beväa ed än oring sig) och vissa osäerhetsoent vid anställningarna. Detta gör att o det fortsätter vara ansdoinerat på toppen oer det även fortsättningsvis att vara svårt för vinnor att ta sig in på dessa positioner. I epirin syns det tydligt när an tittar på voten vinnor bland cheferna (27 procent) och ännu er bland toppchefer (10 procent). Det syns ännu tydligare i vår Logit-odell där oddsen insar för att bli chef ed ca 60 procent o du är vinna och för toppchef är det ca 78 procents indre chans. Oddsen öar däreot raftigt för ännen. Det an ocså vara så att än väljer en an fraför en vinna då vinnan ed större sannolihet tar förvärvsavbrott. I och ed att vinnor i stor utsträcning tar just förvärvsavbrott an det edföra att de går iste o värdefulla ontater, so sulle unna leda till ett toppjobb. Vi ser tydligt i vår epiri att vinnor vidareutbildar sig i högre grad än än, vilet borde leda till att de får fler chefsjobb än än, detta är doc inte fallet. Det är snarare så att vinnor är er tvungna att högutbilda sig än än för att ens få chansen till ett chefsjobb. Kvinnor har lättare att nå chefsjobben o de är högutbildade en de får en lägre lön än än so besitter linande egensaper. Detta sulle unna bero på att arbetsgivarna i första hand anställer anliga chefer, en an täna sig anställa en vinnlig chef istället, doc ed lägre lön. Detta 31

32 fenoen borde leda till att önssegregeringen öar då ett fåtal företag anställer en stor andel vinnor 40. Det här i sin tur gör att det blir en horisontell segregering på toppnivån. En annan tänbar orsa till att vinnor inte oer ifråga för de högst betalda jobben ed god status är att fler vinnliga chefer tenderar att försära statusen för ett yre, detta enligt värdedisriineringsteorin. Detta an göra att an täner efter flera gånger innan an anställer en vinnlig chef, även o an anser sig vara för jäställdhet. Det an vara en förlaring till den låga andelen vinnor i de övre chefssiten och den större andelen vinnliga chefer ino den offentliga setorn. Enligt de resultat vi fått ed hjälp av Blinder-Oaxaca odellen, förlaras endast ca 22 procent av lönegapet ellan än och vinnor av sillnader i produtivitet. Resterande 78 procent an inte förlaras av odellen. Detta an bero på disriinering, en även på att vinnor gör val, so leder till olia avastning. Det an även bero på fatorer vi inte lycats fånga upp i vår odell. Vi ser generellt att än får högre avastning på sina färdigheter än vinnor, vilet an förlara en del av lönegapet. Kvinnor åste helt enelt ha en arant högre produtivitet än än för att nå toppjobben/topplönerna. Detta an ses då de vinnliga cheferna hänger ed rätt så bra till den 10:e procentilen därefter tilltar sillnaderna. Vid den 90:e procentilen är sillnaderna lart större. Intressant är ocså att vinnliga chefer har ett säre förhållande till de anliga cheferna än vad de vinnliga icecheferna har ot de anliga icecheferna. Detta stöder tesen o att lönesillnaderna ellan önen öar ed tilltagande inost. En orsa till de större sillnaderna bland cheferna an vara att det ofta är individuell lönesättning på de högre nivåerna. Det sulle unna vara så att gifta vinnor tenderar få en högre lön p g a att det ger en uppfattning o deras sociala livssituation, det an tolas so att vinnan har ordning på sitt liv. De an i och ed detta ha lättare att oa in på de lägre chefsnivåerna. Däreot an denna effet trots detta oa att vara negativ bland toppcheferna efterso än är raftigt överrepresenterade och star hoosocialitet råder. Det hjälper ed andra ord inte i denna situation att vara gift. För ännens del är det positivt att vara gift. Detta an delvis förlaras av att an vill behålla vi-änslan (hoosocialitet). En fator so an leda till att lönesillnaderna är ännu större än vad so diret syns, an vara att än i större utsträcning får bonusar vid sidan o lönen, t ex bilförån. 40 Exepelvis i den offentliga setorn där ca 80 procent av drift- och versahetscheferna är vinnor. 32