Hur Keplers lagar för planetrörelser följer av Newtons allmänna fysikaliska lagar.
|
|
- Linda Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur Keplers lagar för planetrörelser följer av Newtons allmänna fysialisa lagar. 1. Newtons gravitationslag och Newtons andra lag. Vi placerar ett rätvinligt oordinatsystem i solsystemet med solens medelpunt i origo. Till varje planet (eller för att vara mer exat, dess medelpunt) hör då en ortsvetor allad radiusvetor, som vi betecnar med r. Det är inte självlart att planetens rörelse ligger i ett plan, men vi fördjupar oss inte i att argumentera för detta utan tar det för givet. Vårt oordinatsystem är således ett oordinatsystem i planet och vi sriver r = (x, y). Längden av r betecnar vi r och har alltså r = r och r 2 = x 2 + y 2. Observera att r är avståndet från planeten till solen. Vi betecnar vetorer med fet stil och salärer med vanlig stil. Sriver du för hand, så an du istället för fetstil marera vetorer med ett strec: r. Deriverar vi en gång med avseende på tiden t får vi hastighetsvetorn v = r (t) och vi sätter v = v (1.1) Längden v av hastigheten v allas fart. Derivator med avseende på tiden bruar betecnas med en pric dx = ẋ, dy = ẏ så vi har v = (ẋ, ẏ) och v2 = ẋ 2 + ẏ 2 (1.2) Deriverar vi ytterligare en gång får vi accelerationsvetorn a = r (t) = v (t) = (ẍ, ÿ) (1.3) Ett annat sätt att ange en punts läge, som vi ju änner till från våra studier av ellipsen, är att använda polära oordinater r, θ. Vi låter θ = 0 längs med positiva x-axeln. Vi an notera att vi inte har bestämt oss för axlarnas ritningar (mer än att de är vinelräta och har vanlig positiv orientering). Låt oss hålla det öppet. Vi har sambanden x = r cos θ, y = r sin θ, r 2 = x 2 + y 2 (1.4) Låt oss derivera dessa samband! Vi behöver änna till produtregeln för derivering som ger ẋ = dr d cos θ cos θ + r och vi behöver ocså minnas edjeregeln (hur en sammansatt funtion deriveras): d cos θ = sin θ Vi sammanställer nu detta och använder betecningarna ṙ = dr och θ = 1
2 ẋ = ṙ cos θ θ r sin θ och ẏ = ṙ sin θ + θ r cos θ (1.5) Lite omplicerat, det erännes. Vi sall återomma till detta om en stund. Men låt oss först påminna oss Newtons gravitationslag (tyngdlagen). Den an uttrycas så, att solens dragningsraft på en planet är proportionell mot solens massa och planetens massa och omvänt proportionell mot vadraten på avståndet mellan solens och planetens medelpunter. Man sriver ofta: F = GMm r 2 där F är raften, M är solens massa, m är jordens massa och G är en onstant. G är universell d.v.s. samma samband mellan gravitationsraft, massor och avstånd råder för två goycliga roppar. Som beant insåg Newton att det är samma raft som håller månen i en bana runt jorden som får ett äpple att falla. Gravitationslagen formulerad på detta förenlade sätt säger inte något om raftens ritning. Kraften som verar på planeten är förstås ritad mot solen. En enhetsvetor (d.v.s. en vetor av längd 1) ritad från planeten till solen är r r. Låter vi F betecna raften som vetor har vi alltså Observera r 3 i nämnaren. F = GMm r 3 r (1.6) Newton ände förstås till Keplers lagar, och det var i själva veret med utgångspunt i dessa som han resonerade sig fram till sin gravitationslag. Men när man ser resultatet, så nog är väl gravitationslagen mer intuitivt lättsmält än Keplers lagar? Det vi sall göra, och som Newton ocså gjorde, är att med utgångspunt i gravitationslagen härleda Keplers lagar. Till vår hjälp behöver vi ocså Newtons rörelselagar. Begreppsbildningen i fysi fungerar på ett annat sätt än vi är vana vid i matematien där vi preciserar begreppen i definitioner (utom s.. grundbegrepp, som tolas intuitivt, alternativt lämnas öppna för fri tolning). Ett begrepp i fysien, som inte är det lättaste, är begreppet raft. Newton gav i sina rörelselagar ett värdefullt bidrag till förståelsen av detta begrepp. Newton menar (Newtons första lag eller tröghetslagen) att en ropp som befinner sig i rätlinjig rörelse med onstant fart (alternativt uttryct som rör sig med onstant hastighet; silj mellan hastighet och fart) fortsätter med detta så länge inte någon raft påverar roppen. Även Galilei var på det lara med detta. Om däremot, fortsätter Newton, roppen utsätts för en raft, accelererar roppen i raftens ritning, och accelerationens storle är proportionell mot raften och omvänt proportionell mot roppens massa. Vi an uttryca detta som att a = K F m, där K är en onstant. Värdet av onstanten K beror av i vila enheter vi mäter raft, massa, sträca och tid. Använder man SI-systemet så blir = 1. Kraften mäts då i enheten Newton och vi an se det som definitionen av 1 Newton. Vi formulerar nu denna lag (allad Newtons andra lag) på följande sätt: 2
3 F = ma (1.7) Nu är det ju gravitationsraften vi studerar, så vi an ombinera evation (1.6) med evation (1.7), Newtons gravitationslag med Newtons andra lag. Vi får då a = GM r 3 r = r 3 r (1.8) där = GM ju är onstant så länge vi håller oss i vårt eget solsystem. Alternativt an vi uttryca detta oordinatvis ẍ = r 3 x ÿ = (1.9) r 3 y Vi an eliminera r ur dessa evationer genom att multiplicera andra evationen med x och första evationen med y och subtrahera: Vänsterledet här är en exat derivata. Vi får nämligen Övning 1. Visa att xÿ ẍy = 0 (1.10) d (xẏ ẋy) = xÿ ẍy (1.11) Vi har alltså d (xẏ ẋy) = 0, vilet innebär att det finns en onstant h så att xẏ ẋy = h (1.12) Observera att h varierar från planet till planet i motsats till, som är densamma för alla planeter i vårt solsystem. 2. Keplers andra lag. Vi minns ju definitionen av 2 2-determinanter: a b c d = ad bc. Det ger oss möjlighet att formulera evation (1.12) på detta sätt: x ẋ y ẏ = h (2.1) Innan vi går vidare sall vi översätta evation (1.12) (eller evivalent (2.1)) till polära oordinater. Det gör du genom att använda evation (1.5): 3
4 Övning 2. r 2 θ = h (2.2) Minns nu ocså att absolutbeloppet av a b c d är arean av den parallellogram som spänns upp av vetorerna (a, c) och (b, d). Om du inte minns detta, så bevisar du det! Arean av den parallellogram som spänns upp av planetens ortsvetor r och hastighetsvetor v är alltså onstant=h. Figuren nedan visar planetens utgångsläge r 0 (vi täner oss ett sådant då t = t 0 ), läget r vid en viss tidpunt och läget vid en tidpunt t senare: Vi täner oss här att t är litet, så att rörelsen under detta lilla tidsintervall ap an anses rätlinjig. Lägesförändringen är hastigheten gånger tiden, d.v.s. t marerat i figuren. Då planeten rör sig i planet så sveper radiusvetor (ortsv ett område. Hur stor är arean A(t) av det område som radiusvetor svepe ett visst tidsintervall [t 0, t]? Vi an beräna derivatan A (t) genom att divid triangeln i figuren med t och sedan gå i limes. Arean av triangeln är hä som arean av parallellogrammen som spänns upp av r och t v, och detta ä 1 2 x y ẋ t ẏ t Dividerar vi med t och låter t 0 får vi derivatan A (t) = 1 2 x ẋ y ẏ = h 2 Derivatan är onstant, vilet innebär att A(t) = h 2 (t t 0), där förstås t 0 an utgångspunt som helst. Under ett tidsintervall av längd T sveper alltså över en yta med arean h 2 T (vi sall senare använda detta då T är planeten runt solen). Vi har nu hastigt och lustigt bevisat Keplers andra lag med utg Newtons andra lag och Newtons gravitationslag: Keplers andra lag: Arean av den yta som radiusvetor sveper över under ett tervall är proportionell mot tidsintervallets längd:
5 A = h 2 T (2.4) där h är en för oss än så länge oänd onstant, som doc har olia värden för olia planeter. Förhoppningsvis an h bestämmas genom observationer av planetens rörelse. Då planeten befinner sig nära solen måste alltså planeten röra sig fortare än då planeten befinner sig långt bort från solen. Det är i och för sig rätt naturligt. En boll som faller mot jordytan accelereras av tyngdraften. När avståndet mellan planet och sol minsar, faller så att säga planeten mot solen och rörelsen accelererar. 3. Planeterna rör sig i ellipser - Keplers första lag. Vi sall nu derivera fartfuntionens vadrat v 2 = ẋ 2 + ẏ 2 och förenla uttrycet med hjälp av evationerna (1.9). Vi unde ocså ge oss på att derivera v men det är förstås enlare att arbeta med v 2 och undvia rottecen. Den utredning som följer nu, (fram till (3.2), unde göras enlare om vi vore ritiga fysier och beanta med sådana begrepp som inetis och potentiell energi, men här har jag valt att undvia energibegreppet. Följ nu med i dessa räningar, där edjeregeln flitigt används: dv 2 = 2ẋẍ + 2ẏÿ = r 3 (2ẋx + 2ẏy) = d ( x 2 r 3 + y 2) = dr 2 r 3 = dr 2r r3 = 2 dr r 2 = 2 d ( ) 1 r (3.1) Observera sista steget där vi använder edjeregeln balänges. Övning 3. Visa nu v 2 = 2 r + C där C är ännu en onstant (3.2) I evation (1.5) har vi ẋ och ẏ uttrycta i polära oordinater. Visa nu Övning 4. v 2 = ṙ 2 + r 2 θ2 (3.3) Men vi har ju ocså evation (2.2), så du visar nu Övning 5 v 2 = ṙ 2 + h2 r 2 (3.4) Kombinerar vi nu evation (3.2) med evation (3.4) får vi 5
6 ṙ 2 + h2 r 2 = 2 r + C (3.5) Låt oss påminna oss vårt mål att visa att planeten rör sig i en elliptis bana. Vi har tidigare härlett ellipsens evation i polära oordinater, där r är en funtion av θ. Så snarare än ṙ sulle vi vilja använda oss av dr. Men sambanden dessa storheter emellan ges omedelbart av edjeregeln och du an nu visa Övning 6. som vi förstås sätter in i (3.5): vilet srivs om som ṙ = h r 2 dr ( h r 2 dr ) 2 + h2 r 2 = 2 r + C (3.6) ( ) 2 1 dr r r 2 2 h 2 1 r = C h 2 (3.7) Detta är en differentialevation, som ger oss ett samband mellan den funtion r(θ), som vi söer, och dess derivata. Att lösa differentialevationer an vara nog så nepigt. Vi får försöa hitta omsrivningar som gör evationen lättare att arbeta med. En vitig metod i matematis problemlösning är att substituera, och den metoden ommer vi använda flitigt. Vi börjar med att använda samma list som i (3.1), där vi använde edjeregeln balänges. Gör så, samt en vadratomplettering, och du får Övning 7. ( d ( )) 2 ( r r ) 2 h 2 = 2 h 4 + C h 2 (3.8) Det änns nu som en bra idé att göra substitutionen u = 1 r h. Observera att du 2 = ( d 1 ) r. Vi har alltså, där vi nu sätter D = 2 h + C 4 h. 2 ( ) 2 du + u 2 = D (3.9) Observera att det följer att D > 0. Ännu gladare sulle vi vara om vi hade D = 1, men det är lätt åstadommet med substitutionen u = z D. Av säl som ommer framgå strax, väljer vi doc u = z D och du får 6
7 Övning 8. ( ) 2 dz + z 2 = 1 (3.10) En trevlig liten differentialevation. Jag tycte precis jag hörde någon säga något om trigonometrisa ettan, och visst leder denna evation oss på sådana tanar. Låt oss testa med z = cos θ. Övning 9. Gör så, d.v.s visa att z = cos θ är en lösning till (3.10). Men det anse finns fler lösningar? Låt oss sätta z = cos q, där q är en funtion av θ. Eftersom (3.10) har onsevensen att z 1 är denna substitution fullt möjlig. Kedjeregeln igen ger oss nu ur vilet du omedelbart finner Övning 10 ( sin θ dq ) 2 + cos 2 q = 1 (3.11) dq = ±1 (3.12) som i förstone verar ha två lasser av lösningar som vi an sriva som q = θ θ 0 respetive q = θ + θ 0. Men när vi applicerar cosinusfuntionen leder detta till samma lass av lösningar: z = cos(θ θ 0 ) (3.13) Värdet av onstanten θ 0 beror av var vi lägger positiva x-axeln eller med andra ord den halvlinje där θ = 0. Låt oss lägga den så att θ 0 = 0. Då är alltså z = cos θ och efter att ha substituerat tillbaa finner du Övning 11. r = h 1 2 h D cos θ = 1 h2 D 2 cos θ = p 1 e cos θ (3.14) där p = h2 och e = h2 D. Om e < 1 är detta en ellips. Om e = 1 är det en parabel och om e > 1 är det en hyperbel, så planeterna rör sig i en elliptis, parabolis eller hyperbolis bana. Men å andra sidan har vi ju lagt märe till att planeterna med jämna mellanrum återommer till samma läge relativt solen, så vi an utesluta de två senare möjligheterna och onstatera 7
8 Keplers första lag: brännpunten. Planeterna rör sig i elliptisa banor runt solen, med solen i ena Vi ser ocså att r är som störst då nämnaren är som minst, vilet är då cos θ = 1, som inträffar då θ = 0 och då θ = 2nπ. När θ = 0 befinner sig planeten som längst från solen, s.. aphelium. 4. Keplers tredje lag. Låt oss studera planetbanan lite närmare. Vi vet sedan tidigare att om stor- och lillaxel är 2a respetive 2b, så är a = p 1 e och b = p πp2 2 1 e och ellipsens area är A = πab =. 2 (1 e 2 ) 3/2 Låt T vara ett planetår, d.v.s. planetens omloppstid runt solen. Enligt (2.4) är den area som radiusvetor sveper över under denna tid (d.v.s. ellipsens area) lia med ht 2 och vi har alltså och alltså ht 2 = πp 2 (1 e 2 ) 3/2 vilet tillsammans med h = p ger T = 2πp 2 ( 2π = p(1 e2 ) 3/2 p 1 e 2 ) 3/2 = 2π a 3/2 T 2 a 3 = 4π2 (4.1) Minns att är oberoende av vilen planet vi betratar, endast beroende av den allmänna gravitationsonstanten G och solens massa M. Vi har alltså härlett Keplers tredje lag: Keplers tredje lag: Förhållandet mellan vadraten på omloppstiden och uben på storaxelns längd är detsamma för alla planeter. 8
Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning det finns ett tal k så att A=kB
MATEMATISK MODELLERING Att ställa upp en differentialevation som besriver ett förlopp Följande uttryc används ofta i olia problem som leder till differentialevationer: Text A är proportionell mot B (A
Läs merLösningar till problemtentamen
KTH Meani 2006 05 2 Meani b och I, 5C03-30, för I och BD, 2006 05 2, l 08.00-2.00 Lösningar till problemtentamen Uppgift : En platta i form av en lisidig triangel BC med sidolängderna a och massan m står
Läs merTentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen
013-03-14 Tentamen i Meani SG1130, basurs. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och srivdon får användas KTH Meani 1. Problemtentamen En ub med massa m står lutad mot en vertial sträv vägg och med stöd på
Läs merTentamen SF1661 Perspektiv på matematik Lördagen 18 februari 2012, klockan Svar och lösningsförslag
Tentamen SF1661 Perspetiv på matemati Lördagen 18 februari 01, locan 09.00 1.00 Svar och lösningsförslag (1) Sissera den mängd i xy-planet som består av alla punter som uppfyller oliheten (x + ) + (y )
Läs merProv i matematik Fristående kurs Analys MN1 distans UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström
UPPSALA UNIVERSITET Matematisa institutionen Anders Källström Prov i matemati Fristående urs Analys MN1 distans 6 11 Srivtid: 1-15. Hjälpmedel: Gymnasieformelsamling. Lösningarna sall åtföljas av förlarande
Läs mer6.4 Svängningsrörelse Ledningar
6.4 Svängningsrörelse Ledningar 6.166 b) Krafterna i de båda fjädrarna är lia stora och lia med raften på roppen (inses genom att man frilägger roppen och de två fjädrarna var för sig). Kroppens förflyttning
Läs merBiomekanik, 5 poäng Kinetik
Teori: F = ma Dessutom gäller, som i statien, Newtons 3: lag! Newtons lagar 1. Tröghetslagen: En ropp utan yttre raftpåveran förblir i sitt tillstånd av vila eller liformig, rätlinjig rörelse.. Accelerationslagen:
Läs merIV. Ekvationslösning och inversa funktioner
Analys 360 En webbaserad analysurs Grundbo IV. Evationslösning och inversa funtioner Anders Källén MatematiCentrum LTH andersallen@gmail.com IV. Evationslösning och inversa funtioner 1 (11) Introdution
Läs merSvar till tentan
UPPSALA UNIVERSITET Matematisa institutionen Sigstam, Styf Prov i matemati Alla program o frist urs ENVARIABELANALYS 0-08- Svar till tentan 0-08-. Del A Bestäm alla punter P 0 på urvan y = x + sådana att
Läs merKurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 25 augusti 2017 Skrivtid 8:00 12:00
Kurs: HF9 Matemati Moment TEN Linjär lgebra Datum: augusti 7 Srivtid 8: : Eaminator: rmin Halilovic För godänt betyg rävs av ma poäng. etygsgränser: För betyg D E rävs 9 6 respetive poäng. Komplettering:
Läs merL HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.
L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER Läs avsnitten 73 och 8-82 Lös övningarna 78-75, 82, 84a,b, 85a,c, 89, 80 samt 8 Avsnitt 73 L Hospitals regel an ibland vara till en viss nytta, men de flesta gränsvärden
Läs merYlioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden
Ylioppilastutintolautaunta S tudenteamensnämnden MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 0..0 BESKRIVNING AV GODA SVAR De besrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studenteamensnämndens bedömning.
Läs merLösningar till Matematisk analys
Lösningar till Matematis analys 0820. Stationära punter. f (x, y) = 8x(x 2 y), f 2(x, y) = 4(y x 2 )). Vi ar alltså att f (x, y) = f 2(x, y) = 0 { x(x 2 y) = 0 y x 2 = 0. Första evationen ovan är uppfylld
Läs merYlioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden
Ylioppilastutintolautaunta S tudenteamensnämnden PROVET I MATEMATIK, LÅNG LÄROKURS 5.9. BESKRIVNING AV GODA SVAR De besrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studenteamensnämndens
Läs merKomplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN 9 jan 5, HF6 och HF8 Moment: TEN (Linjär algebra), hp, Kurser: Anals och linjär algebra, HF8, Linjär algebra och anals HF6 Klasser: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 8.5-.5, Plats: Campus Haninge Eaminator:
Läs merLösningsförslag envariabelanalys
Lösningsförslag envariabelanalys 2 28-8-3. Evationen är linjär och har det arateristisa polynomet p(r) r 3 r 2 + 4r 4 (r 2 + 4)(r ). Således ges lösningarna till den homogena evationen p(d)y h av y h C
Läs merTentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen
011-03-17 Tentamen i Meani SG1130, basurs P1. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och srivdon får användas! KTH Meani 1. Problemtentamen Ett tunt hyllplan (plana) med massan m är fäst i en led (gångjärn)
Läs merLösningsförslag Dugga i Mekanik, grundkurs för F, del 2 September 2014
Lösningsförslag Dugga i Meani, grundurs för F, del 2 Septemer 2014 Till varje uppgift finns det ett lösningsförslag som exempel på hur uppgiften an lösas. Lösningsförslaget visar även hur lösningen ungefärligt
Läs merTentamen i Mekanik - partikeldynamik
Tentamen i Meani - partieldynami TMME08 011-08-17, l 8.00-1.00 Tentamensod: TEN1 Tentasal: TER4 Examinator: Peter Schmidt Tentajour: Peter Schmidt, Tel. 8 7 43, (Besöer salarna ca 9.00 och 11.00) Kursadministratör:
Läs merLösningsförslag, v0.4
, v.4 Preliinär version, 6 februari 28, reservation för fel! Högsolan i Sövde Tentaen i ateati Kurs: MA52G Mateatis analys MA23G Mateatis analys för ingenjörer Tentaensdag: 27-5-2 l 8:3-3:3 Hjälpedel :
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på sammandragningarna.
Uppsala Universitet Matematisa Institutionen Bo Styf Basurs, 5 hp Distans 0-0-3 Genomgånget på sammandragningarna. Sammandragning, 5/ 0: Handlade om ombinatori multipliationsprincipen, permutationer, ombinationer,
Läs mer10. MEKANISKA SVÄNGNINGAR
10. MEKANISKA SVÄNGNINGAR 10.1 Den enla harmonisa oscillatorn. Ett föremål med massan m, som hängs upp i en lätt fjäder, får svänga ring sitt jämvitsläge. Under svängningen påveras föremålet av en raft
Läs merbetecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)
PARTIELLA DERIVATOR Partiella derivator deinieras enom ränsvärden Deinition Låt vara en reellvärd untion deinierad på en öppen mänd n n Ω R Den partiella derivatan av i punten Aa a n Ω med avseende på
Läs merdt = x 2 + 4y 1 typ(nod, sadelpunkt, spiral, centrum) och avgöra huruvida de är stabila eller instabila. Lösning.
Lösningsförslag till tentamenssrivning i SF633 Differentialevationer I Måndagen den 5 otober 0, l 0800-300 Hjälpmedel: BETA, Mathematics Handboo Redovisa lösningarna på ett sådant sätt att beräningar och
Läs merKursens mål är, förutom faktakunskaper om kursinnehållet, att ge:
Inlämningsuppgifter i Funtionsteori För att man sa bli godänd på ursen rävs att såväl tentamen som inlämningsuppgifter och laborationer är godända. Inlämningsuppgifterna är alltså obligatorisa. Enligt
Läs merRSA-kryptering. Torbjörn Tambour
RSA-rytering Torbjörn Tambour RSA-metoden för rytering har den seciella och betydelsefulla egensaen att metoden för rytering är offentlig, medan metoden för derytering är hemlig. Detta an om man funderar
Läs merLösningsförslag till tentamen MVE465, Linjär algebra och analys fortsättning K/Bt/Kf
Lösningsförslag till tentamen MVE4, Linjär algebra och analys fortsättning K/Bt/Kf 64 l. 8.3.3 Examinator: Thomas Wernstål, Matematisa vetensaper, Chalmers Telefonvat:, telefon: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merDeltentamen. TMA044 Flervariabelanalys E2
Deltentamen godäntdelen, del TMA44 Flervariabelanalys E 4-9-7 l. 8:3-:3 Eaminator: Peter Hegarty, Matematisa vetensaper, Chalmers Telefonvat: Åse Fahlander, telefon: 73 88 34 Hjälpmedel: bifogat formelblad,
Läs merAnalys o linjär algebra. Fortsatt analys.. p.1/81
Analys o linjär algebra Fortsatt analys. p.1/81 Konvergenshastighet Har sett att bisetion och fixptsiteration, under lämpliga förhållanden, ger en följd, dvs onvergerar mot en lösning till den givna ev.
Läs merInlämningsuppgifter i Funktionsteori, ht 2018
Inlämningsuppgifter i Funtionsteori, ht 208 För att man sa bli godänd på ursen rävs att såväl tentamen som inlämningsuppgifter och laborationer är godända. Inlämningsuppgifterna är alltså obligatorisa.
Läs mer12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER
122 12 NUMERISKA SERIER 12. Numerisa serier Vi har tidigare i avsnitt 10.9 sett ett samband mellan summor och integraler. Vi har ocså i avsnitt 11 definierat begreppet generaliserade integraler och för
Läs merMekanik Föreläsning 8
Mekanik Föreläsning 8 CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 2010 02 19 1 / 16 Repetition Polära koordinater (r, θ): ange punkter i R 2 m h a r: avståndet från origo (0, 0) θ: vinkeln mot positiva x axeln
Läs merOm användning av potensserier på kombinatorik och rekursionsekvationer
Om användning av potensserier på ombinatori och reursionsevationer Anders Källén MatematiCentrum LTH andersallen@gmailcom Sammanfattning Vid analys av både ombinatorisa problem och för att lösa reursionsevationer
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2
SF625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 23--24 DEL A. Den :a januari 26 låstes kg av ett visst radioaktivt ämne in i en källare. Ämnet sönderfaller i en takt som är direkt proportionell mot
Läs merInlämningsuppgifter i Funktionsteori, vt 2016
Inlämningsuppgifter i Funtionsteori, vt 2016 För att man sa bli godänd på ursen rävs att såväl tentamen som inlämningsuppgifter och laborationer är godända. Inlämningsuppgifterna är alltså obligatorisa.
Läs mera k . Serien, som formellt är följden av delsummor
Kapitel S Mer om serier I dettapitel sall vi fortsätta att studera serier, ett begrepp som introducerades i Kapitel 9.5 i boen, framförallt sa vi bevisa ett antal onvergensriterier. Mycet ommer att vara
Läs merTentamen i mekanik TFYA16
TEKNISK HÖGSKON I INKÖPING Institutionen ör Fysi, Kei och iologi Galia Pozina Tentaen i eani TFY6 Tillåtna Hjälpedel: Physics Handboo utan egna antecningar, avprograerad ränedosa enligt IFM:s regler. Forelsalingen
Läs mer6.2 Implicit derivering
6. Implicit derivering 6 ANALYS 6. Implicit derivering Gränsvärden, som vi just tittat på, är ju en fundamental del av begreppet derivata, och i mattekurserna i gymnasiet har vi roat oss med att hitta
Läs mer1 Jag själv lärde om detta av en kollega som, kanske, heter Joel Andersson
1 Kryptering 11 Vi sall 1 idag titta lite på ryptering, och mera specifit hur elliptisa urvor används i ryptering, såallad ECDSA Vi sall ocså se ett atuelt exempel på hur detta inte sall användas 12 Problemet
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslag till deltentamen i IM601 Fasta tillståndets fysi Onsdagen den 5 maj, 011 Teoridel Magnetism i MnF 1. a) Vi ser från enhetscellen att den innehåller 8 1 =1 Mn-atom med spinn upp (hörnen)
Läs merTentamen i mekanik TFYA kl
TEKISKA ÖGSKOA I IKÖPIG Institutionen för ysi, Kei och Biologi Galia Pozina Tentaen i eani TYA6 -- l. 4-9 Tillåtna jälpedel: Physics andboo eller Tefya utan egna antecningar, avprograerad ränedosa enligt
Läs merTentamen del 2 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering
KTH Matemati Tentamen del 2 SF1511, 2017-03-16, l 800-1100, Numerisa metoder och grundläggande programmering Del 2, Max 50p + bonuspoäng (max 4p) Inga hjälpmedel Rättas endast om del 1 är godänd Betygsgränser
Läs merSF1626 Flervariabelanalys
1 / 28 SF1626 Flervariabelanalys Föreläsning 2 Hans Thunberg Institutionen för matematik, KTH VT 2018, Period 4 2 / 28 SF1626 Flervariabelanalys Dagens lektion: avsnitt 11.1 11.3 Funktioner från R till
Läs mer(x + 1) dxdy där D är det ändliga område som begränsas av kurvorna
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström Prov i matematik ES, W Flervariabelanalys 8 1 1 Skrivtid: 9-1. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall åtföljas av förklarande text/figurer. Varje
Läs merMatematisk statistik
HF, repetitionsblad Mateatis statisti Uppgift Fördelningsfuntionen för en ontinuerlig stoastis variabel X är F ( x) cx x < x x > Bestä värdet på onstanten c, edianen och täthetsfuntionen för X a) Enligt
Läs merEllipsen. 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt.
Ellipsen 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt. Vi skall stifta bekantskap med, och ganska noga undersöka, den plana kurva som kallas ellips. Man kan närma sig kurvan på olika sätt men vi väljer som
Läs merDubbelintegraler och volymberäkning
ubbelintegraler och volymberäkning Volym och dubbelintegraler över en rektangel Alla funktioner nedan antas vara kontinuerliga. Om f (x) i intervallet [a, b], så är arean av mängden {(x, y) : y f (x),
Läs merDEL I. Matematiska Institutionen KTH
1 Matematisa Institutionen KTH Lösningar till tentamenssrivning på ursen Disret Matemati, moment A, för D2 och F, SF161 och SF160, den 9 mars 2009 l 14.00-19.00. DEL I 1. (p Lös reursionsevationen med
Läs merPlanetrörelser. Lektion 4
Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör
Läs merx(t) =A cos(!t) sin(!t)
Lösningsförslag. Rörelseevationen för roen ger som vanligt ẍ +! =,! = som tillsamman med begynnelsevilloren () = A, ẋ() = ger a) Så varför mavärdet av hastighetens belo är!a. q m A (t) =A cos(!t) ẋ(t)
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 216-6-7 DEL A 1. Låt S vara ellipsoiden som ges av ekvationen x 2 + 2y 2 + 3z 2 = 5. (a) Bestäm en normalvektor till S i en punkt (x, y, z ) på S.
Läs mer45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik
KTH Meani 2013 05 23 Meani, SG1102, Lösningar till probletentaen, 2013 05 23 Uppgift 1: Längre slag i golf påeras raftigt a luften. För ortare chippar är däreot luftotståndet försubart. En golfspelare
Läs merOm ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper
Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning Ellipser och hyperbler är, liksom parabeln, s.k. kägelsnitt, dvs kurvor som uppkommer
Läs merTeori för flervariabelsanalys
Teori för flervariabelsanalys Robin Andersson 28 otober 2013 1 Innehåll 1 Differentierbarhet 3 2 Kedjeregeln 4 3 Formel för beräning av ritningsderivatan av en differentierbar funtion 5 4 Taylors formel
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 214-1-24 DEL A 1. Låt f(x) = e x sin x. A. Bestäm alla kritiska (stationära) punkter till funktionen f. B. Avgör vilka av de kritiska punkterna som
Läs merAnalys av polynomfunktioner
Anals av polnomfuntioner Anals360 (Grundurs) Blandade uppgifter När du har löst dessa övningar, ta dig tid att gå igenom vad du gjort. Tän igenom att dina argument inte bara är rätt, utan att du tdligt
Läs merRedan på 1600-talet upptäckte Johannes Kepler att planeternas banor
Thomas Lingefjärd & Sture Sjöstedt Heltalspunkter på ellipsen Att undersöka matematiska samband har alltid varit en drivkraft inom matematiska vetenskaper och ibland leder en sådan undersökning fram till
Läs merMotivering av högerledet i Maxwells 4:e ekvation
1 Motivering av högerledet i Mawells 4:e evation tudera följande eletronisa rets: I J 1 3 Q -Q Gaussdosa 4 I Vi väljer att använda cirulationssatsen på urvan. Ytan i högerledet an ju väljas på ett otal
Läs mer5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 11 oktober 2004
KTH Matematik 5B4 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den oktober 4. Två av sidlängderna i en triangel är 8 m och m. En av vinklarna är 6. a) Bestäm alla möjliga värden för den tredje
Läs merDigital signalbehandling Kamfilter och frekvenssamplande filter
Institutionen för eletroteni 999--9 Kamfilter och frevenssamplande filter I frevenssamplande filter utgår vi från en filterstrutur som har ett stort antal nollställen i frevensgången och modellerar filtrets
Läs merKap Generaliserade multipelintegraler.
Kap 4.3. Generaliserade multipelintegraler. 50. Beräkna följande generaliserade multipelintegraler: A a. dxdy, ges av x, 0 xy x A b. A c. A d. A e. K x ( + x 2 )( + x 2 y 2 ) dxdy, ges av x > 0, xy x dxdy,
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER
Läs merPotensserier och potensserieutvecklingar av funktioner
Analys 36 En webbaserad analysurs Analysens grunder Potensserier och potensserieutveclingar av funtioner Anders Källén MatematiCentrum LTH andersallen@gmail.com Potensserier och potensserieutveclingar
Läs merFuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman
Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden Jan-Erik Björk och Jan Boman Det sägs att Christer Fuglesang tappade en skiftnyckel under sin rymdpromenad nyligen. Enligt Keplers första lag kom skiftnyckeln
Läs merLektion 1. Kurvor i planet och i rummet
Lektion 1 Kurvor i planet och i rummet Innehål Plankurvor Rymdkurvor Innehål Plankurvor Rymdkurvor Tangentvektorn och tangentens ekvation Innehål Plankurvor Rymdkurvor Tangentvektorn och tangentens ekvation
Läs merÖvningar i Reglerteknik
Fysialisa esrivningar Övningar i eglerteni Inom reglertenien är det vitigt att unna ta fram ra esrivningar av verliga system. Oftast anlitas olia fysialisa lagar för detta ändamål. Vanliga typer av fysialisa
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIAL EKVATIONER i) En differentialekvation
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF166 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 15-8- EL A 1. Betrakta funktionen f som är definierad i området där x + y genom f(x, y, z) x z x + y. (a) Beräkna gradienten f(x, y, z). (1 p) (b)
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 7 juni 2016
Institutionen för matematik SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 7 juni 216 Skrivtid: 8:-13: Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Mats Boij Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger
Läs merInlämningsuppgifter i Funktionsteori, vt1 2012
Inlämningsuppgifter i Funtionsteori, vt1 01 För att man sa bli godänd på ursen rävs att såväl tentamen som inlämningsuppgifter och laborationer är godända. Inlämningsuppgifterna är alltså obligatorisa.
Läs merInstuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1
Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp motsvarande
Läs merM0038M Differentialkalkyl, Lekt 17, H15
M0038M Differentialkalkyl, Lekt 17, H15 Staffan Lundberg Luleå Tekniska Universitet Staffan Lundberg M0038M H15 1/ 38 Repetition Lekt 16 Uppskatta (8.2) 1/3 genom att använda differentialer. Svara på bråkform.
Läs merSF2715 Tillämpad kombinatorik Kompletterande material och övningsuppgifter Del I
SF2715 Tillämpad ombinatori Kompletterande material och övningsuppgifter Del I Jaob Jonsson 2 augusti 2009 Detta häfte innehåller ompletterande material till Del I av ursen SF2715 Tillämpad ombinatori,
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet:
LEDNINAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 LP 3. Systeets asscentru ligger hela tiden id aeln. Krafteationen för hela systeet: F = a P = M+ LP 3. Anänd definitionen a inetis energi. Varje ula har en cirelrörelse.
Läs merIdentification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Fysik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm
Identification Label Student ID: h Student Name: Elevenät Fysi Solveret Bo Palaszewsi, Proetledare 106 20 Stocholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA,
Läs merTentamen i Envariabelanalys 1
Liöpigs uiversitet Matematisa istitutioe Matemati och tillämpad matemati Kursod: TATA4 Provod: TEN Iga hjälpmedel är tillåta. Tetame i Evariabelaalys 4-4-3 l 4 9 Lösigara sall vara fullstädiga, välmotiverade,
Läs merKVADRATISKA FORMER. Definition 1. ( av en kvadratisk form) En kvadratisk form är ett uttryck av typ. Några exempel på kvadratiska former:
KVADRAISKA FORMER Definition. ( av en vadratis form) En vadratis form är ett uttryc av typ nn nn aa iiii xx ii xx jj ii= jj= Några exempel på vadratisa former: QQ = 4xx + 5xx xx + 8xx xx 3 + 9xx + xx xx
Läs merLösningar till utvalda uppgifter i kapitel 1
Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel. Vi utnyttjar definitionen av skalärprodukt som ger att u v u v, där α är (minsta) vinkeln mellan u v. I vårt fall så får vi 7 =. Alltså är den sökta vinkeln
Läs mer1 Föreläsning II, Vecka I, 5/11-11/11, avsnitt 2.3
1 Föreläsning II, Veca I, 5/11-11/11, avsnitt 2.3 1.1 Kombinatori Ex 2.1 I ett rutnät går man åt höger eller uppåt. Hur många vägar finns det mellan A och B? B A Vi har 8 (del-)sträcor att välja uppåt
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 215-1-27 DEL A 4 1. Betrakta funktionen f som ges av f(x) = 1 + x + (x 2). 2 A. Bestäm definitionsmängden till f. B. Bestäm alla intervall där f är
Läs merInstitutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud 5B 7, ifferential- och integralkalkyl II, del 2, flervariabel, för F. Tentamen fredag 25 maj 27, 8.-3. Förslag till lösningar (ändrat 28/5-7, 29/5-7).
Läs merInstuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011
Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp
Läs merDIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP
DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER i) En differentialekvation
Läs merModul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer
Modul : Komplexa tal och Polynomekvationer. Skriv på formen a + bi, där a och b är reella, a. (2 + i)( 2i) 2. b. + 2i + 3i 3 4i + 2i 2. Lös ekvationerna a. (2 i)z = 3 + i. b. (2 + i) z = + 3i c. ( 2 +
Läs merRepetition, Matematik 2 för lärare. Ï x + 2y - 3z = 1 Ô Ì 3x - y + 2z = a Ô Á. . Beräkna ABT. Beräkna (AB) T
Repetition, Matematik 2 för lärare Ï -2x + y + 2z = 3 1. Ange för alla reella a lösningsmängden till ekvationssystemet Ì ax + 2y + z = 1. Ó x + 3y - z = 4 2. Vad är villkoret på talet a för att ekvationssystemet
Läs merKap 5.7, Beräkning av plana areor, rotationsvolymer, rotationsareor, båglängder.
Kap 5.7, 7. 7.. Beräkning av plana areor, rotationsvolymer, rotationsareor, båglängder. 8. (A) Beräkna arean av det ändliga område som begränsas av kurvorna x a. y = + x och y = b. y = x e x och y = x
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 23-- DEL A. Bestäm en ekvation för tangentplanet i punkten (,, 2 till ellipsoiden 2x 2 +3y 2 +z 2 = 9. (4 p Lösning. Vi uppfattar ytan som nivåytan
Läs merTisdag v. 2. Speglingar, translationer och skalningar
1 Tisdag v 2 Speglingar, translationer och skalningar Ofta i matematik och i matematiska kurser är det så att man måste kunna några grundläggande exempel utantill och man måste kunna några regler som säger
Läs merSolsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan
1 KOMIHÅG 8: Centrala raka/sneda stötar Flera partiklar - masscentrum Föreläsningar 9-10: Centralkrafter och solsystemet Centralkrafter: Inga kraftmoment på massan Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus,
Läs merLösningsförslag till problem 1
Lösningsförslag till problem Lisa Nicklasson november 0 Att beskriva trianglar Vi ska börja med att beskriva hur trianglar kan representeras i x, y)-planet Notera att varje triangel har minst två spetsiga
Läs merInstitutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud B 7, ifferential- och integralkalkyl II, del, flervariabel, för F. Tentamen tisdag 8 augusti 7, 4.-9. Förslag till lösningar.. Om F (x, y, z) x y + y z
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF165 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 15-4-7 DEL A 1. Låt f(x) = arcsin x + 1 x. A. Bestäm definitionsmängden till funktionen f. B. Bestäm funktionens största och minsta värde. (Om du har
Läs mer201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f.
Kap..5,.8.9. Lutning, tangent, normal, derivata, höger och vänsterderivata, differential, allmänna deriveringsregler, kedjeregel, derivator av högre ordning, implicit derivering. Gränsvärden. 0. (A) Beräkna
Läs merSolsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan
KOMIHÅG 17: 1 Centrala raka/sneda stötar relativ separationsfart Studstalet e = relativ kollisionsfart Föreläsning 18: Centralkrafter och solsystemet Centralkrafter: Inga kraftmoment på massan Solsystemet:
Läs merEnvariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6
Envariabelanalys: Föreläsning 5-6 Vera Koponen Uppsala Universitet Envariabelanalys, vt 2011 Derivata: allmänt Antag att f (x) är en funktion. Derivata: allmänt Antag att f (x) är en funktion. Derivatan
Läs merLösningsförslag till tentamen Torsdag augusti 16, 2018 DEL A
Institutionen för matematik SF1626 Flervariabelanalys Torsdag augusti 16, 2018 DEL A 1. Givet funktionen f(x, y) = ln(x 2 y 2 ). a) Bestäm definitionsmängden D för f. Rita även en bild av D. (2 p) b) Bestäm
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 216-6-1 1. Derivera nedanstående funktioner med avseende på x och ange för vilka x derivatan existerar. Endast svar krävs. A. f(x) = arctan 1 x B.
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Bedömningskriterier till tentamen Tisdagen den 7 juni 2016
SF1626 Flervariabelanalys Bedömningskriterier till tentamen Tisdagen den 7 juni 2016 Allmänt gäller följande: För full poäng på en uppgift krävs att lösningen är väl presenterad och lätt att följa. Det
Läs mer1 x. SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 26-3-2 DEL A. Låt D vara fyrhörningen med hörn i punkterna, ), 6, ),, 5) och 4, 5). a) Skissera fyrhörningen D och beräkna dess area. p) b) Bestäm
Läs mer